Dissertations / Theses: 'Diskrimineringsgrunder'

1

Andersson, Sandra, and Jesica Larsson. "Likabehandlingsarbetes Komplexitet : En kvalitiativ studie om förskollärares syn på likabehandlingsarbetet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38237.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ahlsved, Tidén Frida, and Janina Sjöholm. "Normkritiskt perspektiv på nationella prov : En kvalitativ innehållsanalys av texthäften i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan utifrån diskrimineringsgrunderna." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387203.

Full text

Abstract:

Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lyngö, Johanna, and Natalie Nilsson. "Exkludering i en skola för alla : Hur olika aktörer bidrar till exkludering och hur man övervinner exkluderande mekanismer i skolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40178.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka inkludering i skolan. Elever som hör till diskrimineringsgrunderna löper större risk att exkluderas i skolan, vilket går emot både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Det är varje lärares ansvar att jobba för ökad inkludering i skolan, och kanske bör samhällskunskapslärare ta ett extra ansvar då deras ämne är så starkt kopplat till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetade efter två frågeställningar: ● Vilka exkluderande mekanismer finns runt dessa grupper och vilka aktörer pekar forskarna på som bidragande till exkluderingen? ● Vilka metoder pekar forskningen på som framgångsrika när det kommer till inkludering i skolan? Resultatet pekar på att det finns flera aktörer och mekanismer som bidrar till inkludering och exkludering, samt att det är en mycket komplex process. Således är det ett problem som inte är helt enkelt att lösa. Den huvudsakliga lösningen är en helhetssyn och att inkludering prioriteras av alla på skolan. Vi bedömer detta som relevant för läraryrket bland annat eftersom inkludering är kopplat till höjda skolresultat och ökad trivsel, men också eftersom diverse policies och myndigheter förespråkar en inkluderande skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Adrian, Josefin. "Hade vi haft nån sån, då hade litteraturen funnits : Om vilka diskrimineringsgrunder som finns representerade i några förskolors val av barnlitteratur samt syftet med valen av dessa böcker." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26644.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Svanholm, Ingela. "Ålder som diskrimineringsgrund i arbetslivet." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5051.

Full text

Abstract:

Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen. Vid en närmare granskning kan ändock en form av diskriminering komma att ske i praktiken. Denna studie belyser åldersdiskrimineringsfrågan inom arbetslivet, specifikt avseende på utvalda områden. Fokus ligger på att försöka utröna under vilka förutsättningar som missgynnanden av ålder kan rättfärdigas vad gäller rekrytering, lön, semester och pensionsavgång. Ålder som diskrimineringsgrund har från början sin rättsliga utgångspunkt från EG-rätten men är även nu en del av den civilrättsliga lagstiftningen inom svensk rätt. Kollektivavtal som utgör en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden har i mångt och mycket bestämmelser som är åldersrelaterade vilket gör det intressant att ställa dessa mot ålder utifrån en likabehandlingsprincip. Ålder skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder och efter EG-domstolens upphöjande av ålder till en allmän rättsprincip, i Mangold-målet, har debatten kring åldersdiskriminering tagit fart och olika tolkningar av ett sådant förbud har inbringat olika infallsvinklar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Sundström, Carl. "Undervisning av diskrimineringsgrunden sexuella trakasserier i grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156068.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Aly, Emilie. "Diskrimineringsgrunderna : utvecklingen av det svenska diskrimineringsskyddet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434643.

Full text

Abstract:

I Sverige finns det sju lagstiftade diskrimineringsgrunder. Dessa sju lagstiftade grunder är kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nuvarande svenska diskrimineringslagstiftningen är till stor del påverkad av EU -rätten. I uppsatsen beskrivs bakgrunden till den nuvarande diskrimineringslagen samt dess sju utvalda grunder. Syftet är att analysera hur urvalsprocessen har sett ut i valet av lagstiftade grunder för att utmynna i en slutsats om Sveriges lagstiftning har begränsningar inom diskriminering. Genom att rättsanalytiskt studera den nuvarande lagstiftningen, den äldre lagstiftningen och internationell påverkan drar jag slutsatser i hur detta sammanlänkas. Slutsatsen i arbetet landar i att utvecklingen med jämställdhetsarbetet har förändrats under förgående decennier för att i dagsläget bestå av en civilrättslig paraplylagstiftning med skydd för svagare parter. EU och Europarådet har haft ett stort inflytande i utformandet av den nationella lagstiftningen i form av förhållningsregler och aktivt arbete med de mänskliga rättigheterna. I frågan om Sveriges eventuella begränsningar framgår inget entydigt svar utan måste ses utifrån flera olika aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kernehed, Emma. "Hur en kommun arbetar med inkludering i externt kommunikationsmaterial." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138989.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Marrero, Ericson Helena. "Ålder, en dynamisk diskrimineringsgrund : Ett examensarbete om åldersdiskriminering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-319758.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Berggren, Linda, and Caroline Cederlund. "Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131795.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ek, Alice, and Linn Olsson. "Bilderboken - inkludering i litteraturform? : En normkritisk text- och bildanalys av femton bilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429303.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin. Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Wallerström, Therese. "Alla människors (o)lika värde : En studie om inkludering av en mångfald utifrån diskrimineringsgrunderna i sfi-undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403180.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Holappa, Tim. "Jämförbar situation och sexuell läggning : om tillämpningen av jämförbar situation i mål som har samband med diskrimineringsgrunden sexuell läggning." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120819.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nilsson, Sanna. "”Varför skulle man inte identifiera sig som kvinna eller man?” : Om lärares förhållningssätt till kön, sexualitet och diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet eller uttryck”." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-102829.

Full text

Abstract:

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna. Här diskuteras även hur olika likabehandlande strategier, såsom ett neutralt eller ett normkritiskt förhållningssätt, kan bidra till ökad synlighet av och minskad ohälsa hos HBT-personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Danielsson, Michaela, and Therese Olsén. "Vad sägs om diskriminering i förskolan? : En diskursanalys av likabehandlingsplaner." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21140.

Full text

Abstract:

Inledning Varje år sker flera hundra anmälningar om kränkande behandling och diskriminering i förskola och skola. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt på tapeten i skolans värld men utan större framgång, trots vetskapen om denna ohälsa bland barn och elever i skolan har anmälningarna inte minskat. Forskning har visat att det normkritiska arbetet ligger till grund för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syfte Det här examensarbetet är en generell granskning av 21 förskolors likabehandlingsplaner där vi fokuserar på begreppet diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom en diskursanalys undersöka hur likabehandlingsplaner i en kommun i Västsverige framställer begreppet diskriminering. Den här studien kommer att fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien kommer undersöka hur dessa begrepp beskrivs i likabehandlingsplaner samt hur mycket utrymme varje diskrimineringsgrund får. Metod I den här studien har vi genomfört en diskursanalys. Vi har granskat 21 olika likabehandlingsplaner från en och samma kommun där syftet har varit att se hur förskolor beskriver diskrimineringsbegreppet. Genom att göra en diskursanalys har vi fått insikt om språkets betydelse där ordval kan vara avgörande för läsarens förståelse. Resultat Resultatet visar att likabehandlingsplaner skiljer sig åt innehållsmässigt, några planer följer skolverkets rekommendationer för hur ett likabehandlingsarbete ska bedrivas. Flertalet av de insamlade likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas vidare utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Resultatet bidrar med en tydlig överblick om vilka diskrimineringsgrunder som ges mest utrymme i planerna och vilka som bör utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Westman, Johanna, and Clara Wasell. "Diskriminerande diskurser i lokala medier : En kvalitativ studie om hur människor som omfattas av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning framställs i Östergötlands lokalmedia." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160221.

Full text

Abstract:

Statistics show that “ethnic affiliation” and “disability”, under the discrimination law, with a margin constitute most of the discrimination reports made in 2015, 2016 and 2017. The purpose of this thesis is to describe how Östergötland's local media construct and maintain the image of people who are protected by law of discrimination. Our goal is to explain of how the media can have the power to influence society's general perception of these two groups. Through the social constructionism theory and the critical discourse analysis, we explain how general perceptions of these groups can lead to negative attitudes and discrimination. Through a critical discourse analysis and a qualitative text analysis of articles from Östgöta Correspondenten and Norrköpings Tidningar regarding these groups showed that people with disabilities were often presented as a "burden" of some kind and rarely described as "just” individuals but instead defined or biasedly nuanced based on their disability. People with foreign background were generalized and forced to represent a larger group. The topic of the articles were often negative, and it was common with dehumanization and objectification. The media, which is easily accessible as newspaper articles can generate in common "truths" that might collectively lead to social action. Our study result shows that media reflects a society, in which people with disability and foreign background are marginalized and placed outside the norm. That kind of categorization may likely lead to negative attitudes and exclusion for the affected groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Polhage, Daniela. "När kön gick från särskild till likställd diskrimineringsgrund i "världens mest feministiska samhälle" : En diskursanalys om hur könsdiskriminering framställs i riksdagsdebatten kring förslaget om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7853.

Full text

Abstract:

Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s either seen as a ground of discrimination as more fundamental or equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Grankvist, Maja. "Allas rätt att bli sedd : En studie om pedagogers kunskaper om och erfarenheter av likabehandling i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73178.

Full text

Abstract:

The focus of the study is equal treatment and equality work in preschool where the aim of the study was to increase knowledge about what experiences and knowledge there are among the preschool´s educators based on two different preschool manager´s areas. It is a qualitative study where the method has been to interview six individual educators, from five different preschools in two different principal areas in a municipality in central Sweden. The result shows that equality work is carried out at all the participating preschools, by existing equal treatment plans. The results also show how the knowledge about the equal treatment work of the interviewees is varied. All the interviewed teachers are aware of that the work has to be done by law, but the deeper understanding of its meaning in the practical work was variable. The results of the study also show how equal treatment work is a continuous work in which all of the profession should be included. It also appears that it is important with locally adapted plans, for them to be used and be seen as a supportive tool for the educators in the practical work. An important point to lift from the study's conclusion is how the educators' knowledge of equal treatment is important for reporting abusive treatment by violation reports, as otherwise this can be avoided due to uncertainty and thereby creating a problem for the equal treatment work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lystad, Malena. "Diskriminering i förskolan : Likabehandlingsplanen - ett effektivt redskap?" Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4854.

Full text

Abstract:

Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.

I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.

Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.

Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.

Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.

En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Nilsson, Tonnie, and Jenny Pierson. "Jag ville tillrättavisa, inte mötas : En essä om svåra och problematiska möten med vårdnadshavare i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43879.

Full text

Abstract:

I denna essä som vi tillsammans har skrivit har vi först och främst utgått från kränkningar och hot i förskolan, kränkningar och hot som kommer från vårdnadshavare. Även hur vi i förskolan arbetar med likabehandling, och vad det kan få för konsekvenser av att utsätta någon för kränkningar och hot, genom exempelvis de lagar vi har att förhålla oss till i den svenska förskolan. Vi har varsin egenupplevd händelse som vi gestaltat och återberättat i text, där den första texten som är skriven av Tonnie Nilsson handlar om hur han blir utsatt för anklagelser som kunde ha varit förödande för honom, vilket är pedofili. Ett svårt och tufft ämne att skriva om, men som har resulterat i en större fördjupning av hur en kan gå tillväga. Den andra berättelsen, som Jenny Pierson har skrivit, handlar om hur vårdnadshavare, utan att blinka, trycker ner andra sexuella läggningar som de anser inte är naturligt, men även kränker pedagogen ifråga kring dennes sätt att undervisa i förskolan. Olika teoretiska begrepp har tagits upp som exempelvis närhetsetik, fenomenologi samt relations begreppet som kantas av anknytningsteorin. Genom dessa olika begrepp så har vi kunnat delvis förankra det viktiga arbetet vi gör i förskolan till det som skedde i våra egenupplevda berättelser, vilket är kränkningar och hot i förskolan. Vi har i de olika avsnitten lagt till hur vi genom föräldraperspektiv kan vrida och vända på situationen så att läsaren kan se den självkritiska delen av vårt reflekterande. Tanken är då att läsaren ska kunna sätta sig in i vårdnadshavarnas situation, utan att de blir dömda utifrån ett rätt eller ett fel. Alla människor kan begå misstag, vi kan missuppfatta eller missuppfattas. Det är en aspekt som är viktig att bära med sig. Det finns trots allt två sidor av myntet.Till sist vill vi tacka våra fantastiska familjer, men även nära vänner och bekanta för all stöttning och peppning under tiden vi har skrivit vår undersökning och uppsats. Utan er hade det inte gått och vi är mycket tacksamma för allt ni gjort. Vi tackar även varandra, för alla skratt, en del tårar och för den vänskap som ännu starkare växt fram under tiden vi har skrivit.
In this essay that we have written together, our starting point is from violations and threats occurring in preschool, mainly violations and threats that come from guardians. Also how we in the preschool environment work with equality treatment and the consequences of exposing someone to violations and threats in relation to the laws and regulations that we have to relate to in the Swedish preschool. We each have our own experiences in the events that we have portrayed and retold in text. The first text written by Tonnie Nilsson is about how he is exposed to accusations that could have been devastating for him, which is pedophilia. A difficult and tough topic to write about, but which has resulted in a greater in-depth study of how to proceed. The second story, which Jenny Pierson has written, is about how guardians, without blinking suppress other sexual orientations that they consider not natural, but also offend the educator in question about her way of teaching in preschool.Various theoretical concepts have been raised, such as proximity ethics, phenomenology and the concept of relations, which is bordered by the connection theory. Through these different concepts we have been able to partially anchor the important work we do in preschool to what happened in our own perceived stories, which are violations and threats in preschool.In the various sections, we have added how we can turn the situation around from a parent's perspective so that the reader can see the self-critical part of our reflection. The idea is then that the reader should be able to understand the guardians' situation, without them being judged on the basis of right or wrong. All people can make a mistake, we can misunderstand or be misunderstood. This is an aspect that is important to carry with you. After all, there are two sides to the coin.Finally, we would like to thank our fantastic families, but also close friends and acquaintances for all the support and encouragement during the time we have written our survey and essay. Without you it would not be able to do this and we are very grateful for everything you have done. We also thank each other, for all the laughter, some tears and for the friendship that has grown even stronger during the time we have written and done the study

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Esp, Sabina, and Evelina Schön. "”Man vill ha kvar det här gamla enkla; är man sån så är man sån.” : - Attityder och (hetero)normer i förhållande till skolans förebyggande arbete med sexualitet och könsidentitet/-uttryck." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13269.

Full text

Abstract:

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen. Vidare framkom det en avsaknad av konkretisering i förhållande till vad som krävdes kompetensmässigt för att en skola skall kunna jobba förebyggande på ett enhetligt och likvärdigt sätt. En avsaknad av ett normkritiskt perspektiv men även behovet av det, vilket gav sken av att satsningar inom detta område ej är tillräckliga blev studiens slutsats i helhet.
A qualitative study based in the documented amongst LGBT-youth in Sweden, where the school has been pointed out as an arena of impact. This study's purpose have been to investigate how comprehensive upper secondary schools choose to concrete the preemptive duties concerning fundamental values, in relation to sexualitet, gender identity and gender expression. Focus has also been on school welfare officers and their attitudes, norms and experiences concerning these duties. The empirism have consisted of one focus group interview with school welfare officers and a study of relevant literature based in a selection of "equal treatment plans". Conclusions have been that heterosexual normativity characterizes the work of the elfare officers concerning these matters, and that the preemptive duties are not experienced as a priority. In reference to transgender this can distincly be seen in the fact that the ground of discrimination "transgender identity and/or expression" does not have an extensive protection in the law of discrimination. Further on an absence of concretization has been revealed, concerning the competence required for schools to be able to work preemptive in a unitary and equivalent manner. An absence of a norm critical perspective and the need for it, as well as that the current investments in this area in not enough, has been the final conclusions of this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Diskrimineringsgrunder'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles