Relevant bibliographies by topics / Diskurs / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Diskurs.

Dissertations / Theses on the topic 'Diskurs'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 15 June 2025

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Diskurs.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Albertsson, Björn. "Diskurs i läromedel." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28108.

Full text
Abstract:
AbstractDetta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna.Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar. Dessa tre områden analyseras utifrån Faircloughs dimensioner; text och diskursiv praktik. Materialet som undersökts är ett äldre läromedel och två nyare.Undersökningens resultat är att förändringar har skett på alla de tre områdena urval, stil och förklaringar. Betydande omstruktureringar har gjorts av texterna och sättet att framställa historien på har förändrats i flera avseenden.<br>AbstractThis is an examination of discursive change in textbooks. The purpose of the examination is to find out how the text in history textbooks has changed during the last decades. Question at issue: How has the discourse surrounding the description of socialism changed in history textbooks?The theoretical basis for this essay is collected partially from Staffan Selanders Lärobokskunskap (1988) and partially from Norman Faircloughs critical discourse analysis. The method is founded upon Selanders ideas of what to investigate in a textbook analysis. What is examined is therefore the three areas selection, style and explanations. These three areas are analyzed on the basis of Faircloughs dimensions; text and discursive practice. The corpus is constituted of one old textbook and two new textbooks.The research findings are that changes have taken place in all the three areas selection, style and explanations. Significant structural changes have been made and the way of historical description has changed in many respects.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Huang, Chung-cheng. "Das Verhältnis von moralischem Diskurs und rechtlichem Diskurs bei Jürgen Habermas /." Berlin : Duncker & Humblot, 2007. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/523272197.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ruckenstuhl, Doris. "Glück Grundlagen, Diskurs, Analyse." Saarbrücken VDM, Müller, 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2787740&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Breuer, Ulrich. "Bekenntnisse : Diskurs, Gattung, Werk /." Frankfurt am Main : P. Lang, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39948702j.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Seifried, Bettina. "Talkshow als Subjekt-Diskurs." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, 2004. http://dx.doi.org/10.18452/14996.

Full text
Abstract:
Nach einem Überblick über die theoretischen Erklärungsmodelle der diskursiven Subjektkonstitution von Émile Benveniste über Louis Althusser und Michel Foucault zu linguistischen Ansätzen in der Gesprächsanalyse und social semiotics angelsächsischer Provenienz, werden zwei erfolgreiche US-amerikanische "Ratgeber"-Talkshowreihen der neunziger Jahre ("Oprah Winfrey" und "Rolonda") einer umfassenden pragma-linguistisch orientierten Gesprächsanalyse unterzogen. Dazu war es nötig, je drei Sendungen dieser Shows zuerst vollständig zu transkribieren, sie dann in Phasen einzuteilen und Vergleichskriterien zu bestimmen. Die Ausgangshypothese ist, dass trotz großer Ähnlichkeiten im Format, beide Shows erhebliche Unterschiede in der öffentlichen Darstellungsform bzw. Repräsentanz ihrer Teilnehmerrollen (Talkmaster, Gäste und Publikum) und deren Verhältnis zueinander aufweisen, und dass diese erheblichen Abweichungen dem Mikrobereich der lexiko-grammatisch systematisch erfaß- und beschreibbaren Redeweisen und Gesprächsstrukturen implizit eingeschrieben ist. Kernstück der Arbeit ist die Herausarbeitung von Ebenen, auf denen sich diskursiv show-spezifische Teilnehmer-Identitäten konstituieren: Dialogsequenzierung und -organisation, Gebrauch von Personalpronomen und Anredeformen, Fragetypen, narrative Strategien, lexikalische (Selbst-) Kategorisierungen, sämtliche Bereiche der Modalität. Auf dieser Ebene der interpersonellen Funktion von Sprache werden innerhalb der Show-Sendungen und zwischen den beiden Show-Reihen sehr unterschiedliche Gesprächsstrategien deutlich, die sich erstaunlich plausibel mit Foucaults diskursiven Subjektivierungs- vs. Objektivierungsstrategien korrelieren ließen, und also als unterschiedliche Machttechnologien zur Hervorbringung und Reproduktion spezifischer "öffentlicher Subjekte" darstellen, wie sie in medialen Formaten als Abbilder des "Durchschnittsmenschen" in Erscheinung treten. Sie signifizieren Varianten eines "Alltags"-Subjekts (repräsentiert durch die in der Show zu Alltagsproblemen befragten Gäste in ihrem Verhältnis zu Talkmaster und Studiopublikum), das einmal - neoliberal-protestantisch - als rational-einsichtsfähig sich selbst disziplinierend im Diskursfeld des Neoliberalismus-Protestantismus konstituiert und gezeichnet wird, im anderen Falle als irrational-verantwortungslos fremden Regulierungsinstanzen und außengelenkten sprachlichen Disziplinierungs- und Abbitteritualen unterworfen wird und somit eine Teilnehmerrolle innerhalb autoritär-feudalistischen Diskurse charakterisiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Huang, Chung-cheng [Verfasser]. "Das Verhältnis von moralischem Diskurs und rechtlichem Diskurs bei Jürgen Habermas. / Chung-cheng Huang." Berlin : Duncker & Humblot, 2010. http://d-nb.info/1238355730/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sternke, René Böttiger Carl August. "Böttiger und der archäologische Diskurs /." Berlin : Akademie-Verlag, 2008. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9783050043494.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nourbakhsh, Younes. "Der politische Diskurs im Iran." Universität Potsdam, 2004. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2006/970/.

Full text
Abstract:
There have been three main phases of political discourse in recent Iranian history.<br> A paternalistic era was accompanied by a phase of absolutistic rule during the Qagar dynasty. This phase was followed by a forced modernization, when the Shah of Iran expanded his absolutistic rule and established a dictatorship. With the Islamic Revolution of 1979, a new phase of political discourse emerged with a tendency towards religious traditionalism. The author states that religion and democracy are not in opposition. However, there is need for dialogue between the East and the West.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bowald, Jessica, and Andrea Trygg. "Hållbarhetsredovisning : Institutionaliserad diskurs inom klädbranschen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-559.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att identifiera en institutionaliserad diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom klädbranschen. Utgångspunkten för identifiering av en sådan diskurs är företagens tillämpning av redovisningsmodellen triple bottom line. Vidare förklaras denna diskurs med hjälp av legitimitets- och intressentteorin. Resultatet av studien syftar till att bidra till kunskapsbildningen kring dessa teorier.Metod: En kvalitativ diskursanalys har genomförts på fyra utvalda företags hållbarhetsredovisningar inom klädbranschen. Företagen representerar två olika profiler, fast fashion samt high-end. Studien är inspirerad av innehållsanalys då datamaterialet har kategoriserats. Kategorierna har dock fått växa fram under analysens gång för att på så vis identifiera diskursen kring kommunikation av hållbarhet.Resultat: Studien tyder på att hållbarhetsredovisning har institutionaliserats och att det finns en relativt tydlig diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom den studerade branschen. Den tydligaste variationen som framkommit är en skillnad mellan företagens profiler, nämligen att företagen inom high-end trycker mer på kvalitet på kläderna än vad företagen inom fast fashion gör.Originalitet/värde: Tidigare studier har funnit att det finns stora skillnader i hur corporate social responsibility rapporteras mellan olika branscher. Denna studie undersöker hur företag inom samma bransch, men med olika profilering, rapporterar om hållbarhet. Studien har bidragit till att öka förståelsen för varför företag inom klädbranschen väljer att lyfta viss information i sina hållbarhetsredovisningar.<br>Purpose: This paper seeks to identify an institutionalised discourse about communication of sustainability in the clothing industry. The base for identification of this discourse is how a company applies the triple bottom line model. Further, this discourse is explained with legitimacy- and stakeholder theory. The result of the study aims to contribute to increase knowledge about these theories.Methodology: A qualitative discourse analyses has been employed on the sustainability reports of four fashion companies. The companies represents two profiles, fast fashion and high-end. The study is partly conducted by applying content analysis on a data driven basis. Categories have emerged during the course of the analysing work.Findings: The result suggests that the sustainability reporting has been institutionalised and that there exist a relatively clear discourse about communication of sustainability within the studied industry. The most obvious variation that has emerged is a variety between the companies' profiles, the high-end companies communicate quality of the clothes to a greater extent compared to the fast fashion companies.Originality/value: Previous studies have shown that there are big differences in how corporate social responsibility is reported among industries. This study examines how companies in the same industry, with various corporate profiles, report on sustainability. The study has helped to increase the understanding of why a company in the clothing industry chooses to highlight certain information in their sustainability report.This thesis is written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bragd, Andreas. "Mångkulturbegreppet i svensk politisk diskurs." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39501.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Söderholm, Joen. "Standardiserad diskurs : En undersökning av kontextuella faktorers effekt på diskursen i en standard från SIS." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105970.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan på diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen går igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar även hur aktörerna ser på denna diskurs, och hur användandet av standarden ser ut. Materialet består av intervjuer och texter som har analyserats utifrån diskursanalytiska begrepp. Med hjälp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar på hur kontextuella faktorer påverkar både hur denna diskurs skapas och hur den förstås. Analysen sker främst på makronivå för att ge en övergripande bild av hur kommunikationssituationen ser ut, vilka problem som uppstår och vad man kan göra åt dessa problem. Resultaten visar att SS 624070, och standarder överlag, förmedlar en specifik standardiseringsdiskurs. Denna diskurs ser i stort sett likadan ut oavsett vilken standard det handlar om. Diskursen styrs väldigt kraftigt av bland annat tradition och skrivregler som bestämmer både på mikro- och makronivå hur standarder ska skrivas. Detta görs för att uppfylla flera olika syften. Syften som stämmer överens med hur standarder överlag fungerar . De ska vara likformiga och kompatibla med varandra, och behöver därför ha samma diskurs för att leva upp till det syftet. Samtidigt blir standardernas diskurs en del av SIS ansikte utåt. Den enhetliga diskursen visar på hur SIS arbetar med att göra världen mindre splittrad. Inte bara för externa parter utan även för sig själva. Diskursen har en funktion i sig, samtidigt som den visar mer övergripande på SIS egna funktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Rödel, Bodo. "Klaus Mollenhauer in diskurs-philosophischer Perspektive." [S.l. : s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=970739567.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Rosén, Jimmy. "Missbrukens diskurs : En diskursanalys kring narkotikamissbruk." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10349.

Full text
Abstract:
<p>I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Cidrelius, Daniel. "Internationell adoption: Hur konstrueras en diskurs?" Thesis, Stockholm University, Department of Social Anthropology, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8401.

Full text
Abstract:
<p>I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.</p><p>Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.</p><p>Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av. Den internationella adoptionsdiskursen är en konstruktion som skapar en föreställning att Sri Lankas mödrar utlandsadopterar sina barn pga fattigdom. Rådande forskning om internationell adoption är mycket ensidig. Jag har därför försökt att ge en så kontextualiserad bild som möjligt.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Porsch, Hedwig. "Sexualmoralische Verstehensbedingungen gleichgeschlechtliche PartnerInnenschaften im Diskurs." Stuttgart Kohlhammer, 2007. http://d-nb.info/988810298/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Koberger, Katharina [Verfasser], and Rüdiger [Akademischer Betreuer] Glaser. "Hochwasserschutzkonflikte am Oberrhein – Retentionspolder im Diskurs." Freiburg : Universität, 2018. http://d-nb.info/1193052556/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Ornstein, Mecklenburg Isabel, and Johan Grönlund. "Mellan Domänerna - Att bryta en diskurs." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20989.

Full text
Abstract:
Under en längre tid har sjukvården brottats med en ökande personalproblematik, då många sjuksköterskor antingen blir sjuka eller väljer att säga upp sig. Sedan fem år tillbaka råder det även åretruntbrist på personal och notorna för hyrpersonal närmar sig astronomiska belopp. Hur organisationer väljer att organisera sig har visat på att ha stora konsekvenser för den operativa verksamheten. Föreliggande studie undersöker hur den operativa domänen upplever att verksamheten är organiserad och hur det påverkar deras arbete.Den teoretiska referensramen utgår från teorier om domäner, governmentality, positiv psykologi, krav-kontroll-stöd-modellen och copingstrategier. Vi har även använt oss av Lisbeth Rydéns studier kring arbetsmiljö och annan forskning som är relevant för ämnet. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ metod i en kommun i södra Sverige med sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning.Resultatet visar att det finns skillnader i hur den operativa och den strategiska delen av verksamheten planerar och utför sitt uppdrag, och att det inom verksamheten saknas kanaler för kommunikation mellan dessa. Det leder till att det saknas en samstämmig syn på verksamheten och osäkerhet kring hur man kommer tillrätta med de problem som uppstår i arbetet. Sjuksköterskorna tvingas fatta egna beslut i verksamheten som blir kortsiktiga lösningar på problem som får långsiktiga effekter. Det kortsiktiga tänket skapar en upplevelse av stress och en känsla av otillräcklighet som egentligen kan definieras som frustration på grund av organiseringen. För att klara miljön försöker de se optimistiskt på framtiden, fokusera på arbetets positiva sidor, och inte sällan särkoppla mellan det som händer och hur de tolkar det känslomässigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Ryberg, Welander Rebecka. "Digitalisering som diskurs i gymnasiets styrdokument." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31554.

Full text
Abstract:
Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Rölke, Anne-Kathrin. "Das Elterngeld als Kristallisationspunkt im familienpolitischen Diskurs /." München [u.a.] : Grin-Verl, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016531127&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Krüger, Stefan. "Die Musikkultur Flamenco Darstellung, Analyse und Diskurs /." [S.l. : s.n.], 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=967247101.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Leonhard, Silke. "Leiblich lernen und lehren : ein religionsdidaktischer Diskurs /." Stuttgart : Kohlhammer, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014704941&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Andersson, Per. "På manliga villkor - det maskulina föräldraskapets diskurs." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1025.

Full text
Abstract:
<p>Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och</p><p>Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Dagbo, Britt. "Tekniska forskningsbibliotekens kunskapsorganisation. En diskurs- och domänanalys." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101639.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Järkestig-Berggren, Ulrika. "Personligt ombud : Social praktik i medicinsk diskurs." Licentiate thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-795.

Full text
Abstract:
<p>The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities.</p><p>The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics.</p><p>The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed.</p><p>The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict.</p><p>The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group.</p><p>Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Schuler, Matthias. "Geschichtsphilosophie - ein Diskurs zum Ende der Geschichte." Thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1158765959613-62703.

Full text
Abstract:
In der vorliegenden Arbeit soll zum Thema Geschichtsphilosophie die Frage nach einem Ende der Geschichte, wie es 1989 von Francis Fukuyama in seinem viel beachteten Aufsatz „The End of History?“ postuliert wurde, diskutiert werden. Dazu werden zu Beginn die Vordenker oder Ideengeber, auf deren Werk Fukuyama seine Argumentation aufbaut, vorgestellt. Den Hauptteil der Arbeit bildet die Vorstellung und Analyse der 1992 erschienenen Monographie „Das Ende der Geschichte – Wo stehen wir?“ von Francis Fukuyama. Im letzten Teil der Arbeit werden eine Reihe im weitesten Sinne philosophischer Fragen und Kritiken zum Werk Fukuyamas thematisiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Sarkohi, Arash, and Azadeh Zamirirad. "Herrschaft und Moderne im politischen Diskurs Irans." Universität Potsdam, 2011. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2011/5184/.

Full text
Abstract:
Im Zentrum steht die Genese einer sich im 20. Jahrhundert zunehmend ideologisierenden Schia, deren wachsende diskursive Macht sich mit der Iranischen Revolution von 1979 durch die Schaffung realpolitischer Strukturen in Form der velayāt-e faqih niederzuschlagen vermag. Untersucht wird, unter welchen Bedingungen der gesellschaftspolitische Entwurf des schiitischen Klerus sich auch im Hinblick auf existierende nicht-religiöse Gegendiskurse seiner Zeit – etwa aus der staatlichen Bürokratie, Intellektuellenzirkeln oder aus linken und nationalen Bewegungen – wandelte. Wie begegnete der Klerus den drängenden gesellschaftlichen Fragen der Moderne und wie wird der politische Diskurs heute geführt?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Siehr, Karl-Heinz, and Ute Seidel. "Antisemitischer Sprachgebrauch – Diskurs zwischen Kontinuität und Wandel." Universität Potsdam, 2009. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2009/3709/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Christoffer, Broling. "Reklamens grammatik : Diskurs och konsumentkultur i reseannonser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34133.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som finns i reklamannonser för resebolag. Frågeställningen anknyter till något som kallas för konsumentkultur: föreställningen om att den moderna människan konstruerar sin identitet utefter de konsumtionsval som han eller hon gör. Den analysmodell som används bygger på en grammatikteori som heter systemisk-funktionell grammatik, vilken pekar ut betydelse och funktion som språkets centrala delar. Resultatet visar att reklamannonserna utnyttjar konsumentkulturen genom att sätta läsaren i fokus och presentera en rad olika valmöjligheter för honom eller henne; erbjudandena sträcker sig i ett spann mellan lugna och aktiva upplevelser för att nå ut till så många som möjligt. Diskursen är säljande och går ut på att ge läsaren makten att själv få välja, det vill säga konstruera sin egen identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Jonsson, Bosse. "Medborgaren och marknaden : pedagogisk diskurs för folkbibliotek /." Linköping : Institutionen för beteendevetenskap, Univ, 2003. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2003/ibv90s.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Haeske, U. "'Kompetenz' im Diskurs eine Diskursanalyse des Kompetenzdiskurses." Berlin Pro Business, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3061609&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Haeske, U. "'Kompetenz' im Diskurs : eine Diskursanalyse des Kompetenzdiskurses /." Berlin : Pro Business, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3061609&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Heupel, Thomas. "Betriebliche Nachhaltigkeitskostenrechnung begriffliche Grundlagen und konzeptioneller Diskurs." Aachen Shaker, 2008. http://d-nb.info/988252953/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Edlund, Maria. "Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19849.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik. När det gäller talet om elever som mobbare är utsagorna frekvent förekommande och deras individuella egenskaper behandlas ingående. Eleverna beskrivs i förhållande till forskning, åtgärdsprogram, historia, juridik, statistik och utredande texter. Undersökningen visar att statistik om lärare respektive elever ej behandlas på ett jämlikt sätt; det gäller både vid framtagning av underlag för statistiken och vid redovisning av resultat. Skolverket presenterar ämnet om mobbande lärare diskontinuerligt och fragmentariskt medan mobbande elever beskrivs ingående och ur en mängd olika synvinklar. Texterna ger ingen förklaring till varför mobbande elever respektive mobbande lärare behandlas på så olika sätt när skolmobbning ska beskrivas. Resultatet av denna uppsats kan sättas i relation till maktteorier där den statliga makten osynliggör sig själv, samtidigt som den synliggör medborgarna. Lärare som mobbar elever osynliggörs, eftersom deras uppgift är att utföra statens direktiv; elever som mobbar är fullt exponerade eftersom maktutövningen undersöker, iakttar och kontrollerar dem.<br>This study has the intention to investigate how the Swedish National Agency for Education describes teachers who bully students. The examination is done by a research of published texts from the agency (between 2002 and 2011), and embodies the most numerous publications about bullying in school in this period of time. The investigation is performed with Discourse Analysis from Michel Foucault and compares bullying teachers with bullying students. Theory of Three-Dimensional Power from Steven Lukes  and Power Theories from Foucault gives a further understanding of the results. The study shows that bullying teachers is mentioned sporadically and in sprinkling fields related to historical dictums, statistics and juridical subjects. When it comes to the description of students, there are many and frequent dictums from personality traits to research findings. Students are also discussed in relation to programs against bullying and in a historical, judicial and statistical context. Statistics are unequal when it comes to bullying teachers versus bullying students, both in how investigations are composed and how the results are presented. The question of bullying teachers are almost excluded in the texts and none of the publications explains why there’s such a big difference between the presentation of bullying teachers comparing to bullying students. The conclusion is that the Swedish National Agency for Education treats the problem with bullying teachers in a discontinuous and fragmentary way whilst bullying students are described comprehensively and in widespread subjects. The result can be related to power theory therefore it shows how governmental power is making itself invisible whilst it exposes the members of the society. Bullying teachers are invisible because their task  is to perform the governments directives, whilst bullying students are fully visible because exercise of power investigates, observes and controls them in full exposure.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Järkestig, Berggren Ulrika. "Personligt ombud : Social praktik i medicinsk diskurs." Licentiate thesis, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-795.

Full text
Abstract:
The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities. The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics. The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed. The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict. The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group. Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Frisk, Lars. "Eskatologi i predikan en förändelig teologisk diskurs." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353157.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Flodfält, Axel. "Kristendom i läroböcker : En diskurs om läromedel." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43088.

Full text
Abstract:
This study focuses on an analysis of textbooks in religious studies for the upper secondary school in Sweden. In the Swedish curriculum Christianity has a special importance even though school should be non-confessional in Sweden. Since Sweden today does not have a central authority that reviews textbooks, it is instead up to the individual schools to analyze and review their teaching materials and the authors of textbooks need to base their textbooks on their own interpretation of the curriculum. The study aims to explain whether we can find a typical Swedish textbook discourse and if so how it relates to the curriculum's wording about Christianity’s special importance. Furthermore, what potential impact the author’s interpretation of this special importance could have on the equivalence in Swedish religious studies in upper secondary school and how it potentially could lead to a discourse of Christian exceptionalism. The analysis of the textbooks is based on Fairclough's critical discourse analysis both as a theory and as a method of analysis. The findings indicate that there is a Swedish textbook discourse that values western traditions over eastern traditions of Christianity and often equates Protestantism with the Church of Sweden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Erixon, Eva-Lena. "Matematiklärares kompetensutveckling online : policy, diskurs och meningsskapande." Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55447.

Full text
Abstract:
Different forms of professional development online are becoming increasingly common for teachers and the aim of the thesis is to contribute knowledge about online professional development for mathematics teachers and the relationship between professional development, educational policy, and mathematics teaching practice. In the thesis, professional development refers to organized professional development in terms of university courses. The thesis consists of four studies, each of which has been presented in the form of an article. The four studies together explore transnational and national policy discourses, meaning-making activities that can be distinguished in online professional development, discourses pertaining to mathematics teaching in the classroom and in the subsequent seminar discussions in the course, and teachers’ experience of professional development online. The different arenas have been explored using the concept of discourse with reference to Fairclough, Gee, and Sfard. The term ”discourse” refers primarily to communication and language in use. The result of the studies indicates that the participants have not been offered enough opportunities to reflect on how or whether the use of several concepts and everyday life connections really deepened the students’ understanding of the mathematical content. Moreover, the analysis of the interviews with the participants shows that it was difficult for them to deepen their reflections in the synchronous communication online. There is a lack of reciprocal participation and reflection in the conversation and it is hard for the participants to get an idea of how the others respond to their messages. When a participant has completed his or her message the next speaker continues with a new message and as a result, the communication often takes a new direction instead of allowing in-depth reflection.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Paskoski, Dimce. "Foucaults Archäologie und der Diskurs der Literatur." [S.l. : s.n.], 2003. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB10321700.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Kullgren, Carina. "Ack Värmeland regionalitet i diskurs och praktik /." Göteborg : Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/45065007.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Devidi, Mirta. "Der Diskurs des Hässlichen bei Friedrich Schlegel." Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2018. http://hdl.handle.net/11577/3423279.

Full text
Abstract:
Friedrich Schlegel`s Discourse on the Ugly During the 1950`s debates on the meaning of Romanticism in modern Literature emerged several problems when time came to deal with Friedrich Schlegel`s poetics. Originally focused on the theory and the concept of Ugly, Friedrich Schlegel (1772-1829) - known as one of the main co-founders of the Early Romanticism - has also been regarded as the main responsible for the explosion of the Ugly in the early 20th-century literature. In order to understand to what extent it is legitimate to regard this assertion as philologically accurate, the present study aims at analysing Friedrich Schlegel`s discourse on the Ugly adopting the approaches of historical semantics, of conceptual history, of discourse analysis as well as of narratology and media studies. Unlike the theory and the concept of Romantic, Friedrich Schlegel`s discourse on the Ugly seems to have undergone through a deep-rooted change. It is not only by analysing Friedrich Schlegel`s adoption of new types of media, such as painting descriptions, travel reports and academic lectures, that it becomes possible to identify a thorough reconfiguration of Friedrich Schlegel`s former discourse. One of the crucial roles in determining the shift in his work has also been played by his novel Lucinde (1799) labelled since its first appearance as an aesthetic Monster, but classified also at the same time as one of the most significant Romanticist novels. This research encompasses an overall analysis of this shift in Friedrich Schlegel`s work: starting from one of his most important early essays †ber das Studium der griechischen Poesie (1795/7), crossing through his Charakteristiken (1796-1801) and reaching finally his most problematic writings appeared after 1802. It is according to this shift that from 1802 onwards Friedrich Schlegel`s discourse - regarded at this point as almost inconceivable if separated from its religious, political and aesthetic features - underwent a process of dehistoricization, sacralisation as well as medial dedifferentiation and of denarrativisation leaving an indelible mark on the reception of his work and legacy.<br>Il discorso sul brutto di Friedrich Schlegel Verso la meta` del secolo scorso emersero non pochi dubbi quando, nei dibatti sul significato del Romanticismo, arrivo` il momento per confrontarsi con la poetica di Friedrich Schlegel. Originariamente incentrato sulla teoria e sul concetto del ´brutto`, Friedrich Schlegel (1772-1829), conosciuto anche come uno dei massimi cofondatori del primo circolo romantico, comincio` ad essere considerato come uno dei principali responsabili per l`esplosione del brutto nella letteratura di inizio `900. Per capire fino a che punto sia legittimo considerare quest`asserzione filologicamente valida, il presente lavoro si era proposto di analizzare il discorso sul brutto di Friedrich Schlegel adottando gli approcci metodologici della semantica storica, della storia dei concetti, dell`analisi del discorso come anche quelli della narratologia e dei media studies. A differenza della teoria e del concetto del `romantico`, il discorso di Friedrich Schlegel sul brutto sembra sia andato incontro a un radicale cambiamento. Non  solo attraverso l`analisi dell`adozione da parte di Friedrich Schlegel di nuove forme di comunicazione, quali per esempio le descrizioni di dipinti, le relazioni di viaggio, ma anche le lezioni accademiche, che sembra possibile identificare una completa riconfigurazione dellÕoriginario discorso di Friedrich Schlegel. Uno dei ruoli principali a determinare la svolta nella sua opera viene assunto dal suo primo ed unico romanzo Lucinde (1799), etichettato sin dalla sua prima pubblicazione come mostro estetico, ma classificato allo stesso tempo come uno delle opere principali del Romanticismo. Il presente lavoro contiene un'analisi della svolta nell'opera di Friedrich Schlegel partendo da uno dei suoi saggi giovanili pi importanti, ovvero Sullo studio della poesia greca (1795/97), attraversando le sue Caratteristiche (1797-1801), e raggiungendo infine gli scritti pi problematici di Friedrich Schlegel (1802-1829). é in base a questa svolta che a partire dal 1802 in poi il discorso di Friedrich Schlegel - considerato ormai quasi inconcepibile preso in considerazione separatamente delle sue funzioni religiosa, politica ed estetica - fu sottoposto ad un processo di destoricizzazione, sacralizzazione, della dedifferenziazione dei media, nonchche` della denarrativizzatione, lasciando unÕindelebile impronta sulla ricezione della sua opera e del suo lascito.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Innerwinkler, Sandra. "Sprachliche Innovation im politischen Diskurs eine Analyse ausgewählter Beispiele aus dem politischen Diskurs zwischen 2000 und 2006 in Österreich." Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2010. http://d-nb.info/1001744195/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Wolf, Fredrik. "Elevinflytandets diskurs - hur talar pedagoger om elevers inflytande?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3579.

Full text
Abstract:
<p>Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevinflytande. </p><p>Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen. Analysresultaten visar hur en intrikat väv av pro-duktiva och repressiva makttekniker opererar inom samma diskurs. Därtill diskuteras vilka konsekvenser dessa maktoperationer kan få för elevers möjligheter till inflytande.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Rogg-Pietz, Arne. "Softpower und Turbulenzen : das Internet im IB-Diskurs." Universität Potsdam, 2005. http://opus.kobv.de/ubp/texte_eingeschraenkt_welttrends/2010/4801/.

Full text
Abstract:
This article compares two theoretical concepts of international relations: the Soft-Powermodel by Joseph S. Nye and the Turbulence-model by James N. Rosenau. They are both trying to study the impact of the revolution in information- and communication-techniques. Although both concepts are far-reaching in their explanations there are questions in both concepts that remain unanswered. The author tries to cover these gaps by turning to the other model, respectively.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Berglund, Nike, and Johanna Simonsson. "Hedersrelaterat våld och förtryck som en mångfacetterad diskurs." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71818.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to conduct a discourse analysis of how school and social services professionals talk about/explains honour-related violence and oppression. The analysis was complemented by an intersectional perspective. The study was conducted through semi-structured qualitative interviews with eight people working in schools and social services. The material from the interviews was analyzed through Fairclough’s three-dimensional framework and intersectional theory. We concluded that the discourse about honour-related violence should be understood as multi-faceted. The complexity of the discourse is exemplified by the different positions and the consequences these risk to lead to. We found a difference in how the school and social services staff explain and give content to honour-related violence and oppression. School staff had a tendency to explain honour-related violence and oppression as something which only occurs in certain cultures. Social services staff, on the other hand, wanted to explain honour-related violence as a universal oppression against women. Our study shows that honour-related violence and oppression are primarily understood as men as perpetrators of violence and women as victims. A view that renounces women as perpetrators and men as victims. Through this study it is possible to understand the problem of finding a definition of honour-related violence and oppression, and why it is so debated. We propose future studies concerning young people's experiences of living in a context characterized by honour-related violence and oppression. We also propose research concerning HBTQ issues related to honour-related violence and oppression.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Blunschi, Ackermann Marie-Rose. "Joseph Wresinski Wortführer der Ärmsten im theologischen Diskurs." Fribourg Acad. Press, 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2749713&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Kashapova, Dina. "Kunst, Diskurs und Nationalsozialismus : semantische und pragmatische Studien /." Tübingen : Niemeyer, 2006. http://www.loc.gov/catdir/toc/fy0701/2006485483.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Cleryd, Mikael. "Verktygsdansen : Om psykologens yrkesutövning i en enslig diskurs." Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41163.

Full text
Abstract:
This essay examines a professional situation where the writer as a consultant is faced with a request for a ”tool” from one of the participants. This request elicits an emotional reaction that leads to the investigation of the tool-word as a metaphor. The Aristotelian concept of fronesis, the practical wisdom, forms the basis for the investigation. The tool-metaphor is seen as an effect of a neoliberal and hyper-individual culture that places the clinical psychologist in a combat between discourses. In an effort to find a more suitable metaphor, an associative comparison is made between the psychologist’s professional activity and dancing as an artform and phenomenon. Thinkers within the phenomenological and hermeneutical traditions as well as dancing philosophers enters into the investigation to highlight how dependent the psychologist is on an improvised interaction in the professional performance, and the importance of an ethically based view on human beings in this interaction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Alm, Andreas, and Mattias Hildingh. "Mockumentären i media - fiktiv text i faktuell diskurs." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23663.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Lingås, Lars Gunnar. "Etikk i sosialt arbeid : fra regler til diskurs /." [Gothenburg] : Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, 1993. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=005876544&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Bubenhofer, Noah. "Sprachgebrauchsmuster Korpuslinguistik als Methode der Diskurs- und Kulturanalyse." Berlin New York, NY de Gruyter, 2008. http://d-nb.info/994968264/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Diskurs' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography