Academic literature on the topic 'Diskursiv psykologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Diskursiv psykologi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Diskursiv psykologi"

1

Eidhamar, Levi Geir. "Unge norske muslimers refleksjoner rundt fenomenet ære." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 65 (February 10, 2017): 123. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i65.25035.

Full text
Abstract:
The first part of the article explores how concepts like "honor", "shame" and "guilt" are defined and described within anthropology, sociology and psychology, and highlights discourses within and between these disciplines. The second part is based on qualitative interviews with 24 young Norwegian Muslims. It analyzes their attitudes towards “honor” and “cultures of honor”– as they themselves define these concepts. How do they judge honor according to their own interpretation of Islam? How do they describe and evaluate attitudes and practices in the homeland of their parents? Do they attempt to distinguish between religion and culture in these questions? The majority scorn values and practices in cultures of honor. This is based on religion as well as pure human values. A minority believe honor is an Islamic value that contributes to high moral values.
 
 Første del av artikkelen gir en innføring i hvordan begrepene "ære", "skam" og "skyld" blir definert og beskrevet innen sosialantropologi, sosiologi og psykologi. Diskurser innenfor og mellom disiplinene blir belyst. Den andre delen bygger på kvalitative intervjuer med 24 unge norske muslimer. Her analyseres holdningene til det de selv beskrev som ærestenkning. Hvordan bedømmer de denne tenkningen ut fra egen tolkning av islam? Hva tenker de om holdninger og praksis i foreldrenes hjemland? Ønsker de å skille mellom religion og kultur i disse spørsmålene? Flertallet tok skarp avstand til ærestenkning – både på religiøst og allmennmenneskelig grunnlag. Et mindretall mente ærestekning var en islamsk verdi som bidro til høy moral.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Glintborg, Chalotte. "”Hvis man havde set mig som menneske fremfor bare min skade” – Indefra-perspektiver på dansk neurorehabilitering." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 2, no. 1 (2018). http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v2i1.105397.

Full text
Abstract:
Øvrig forfatter: Dorthe Birkmose, cand.psych., selvstændig psykolog og kursusleder. ResuméFormålet med denne artikel er at se nærmere på, hvordan mennesker oplever at blive mødt i hjerneskaderehabiliteringen i Danmark. Empirisk trækkes der på interviews med de 82 personer, der indgik i ph.d.-afhandlingen ”Grib mennesket” (Glintborg, 2015) samt et opfølgningsstudie efter 5 år. Analyserne trækker på diskurspsykologi og narrativ teori til at udforske fortællinger og diskurser om personer med erhvervede hjerneskader. Analyserne viser, at det individuelle aspekt kan blive skubbet til side af et for stort fokus på hjerneskaden. Konklusionen er, at der er et behov for en professionalisme, der i højere grad balancerer den neurofaglige viden med indefra-perspektivet hos det enkelte menneske.AbstraktThe aim of this study was to explore how Danish adults with an acquired brain injury (ABI) experience encounters with professionals during their rehabilitation process. The study draws on empirical data from 82 adults with moderate to severe ABI collected as part of a Ph.D. project (Glintborg, 2015) and a 5-year follow up study. Analysis reveal that once diagnosed with ABI, this label can take a master status in encounters with professionals. Professionals' reification of the diagnosis of brain injury can be oppressive because it subjugates humanity such that everything a person does can be interpreted as part of the neurological disability. We conclude that there is a need for a new kind of professionalism that balance the diagnostic lens with a lens on the person as a human being.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Diskursiv psykologi"

1

Andersson, Cecilia. "Kroppen under konstruktion : En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framställandet av kroppen på träningsbloggar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18751.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring om frågeställningarna blivit besvarade och vad resultatet visade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lantto, Lisa, and Robin Galin. "Att välja utifrån sitt framtidsjag : - en studie av ungdomars resonemang och identitetsskapande i samband med gymnasievalet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-21498.

Full text
Abstract:
Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra. Det framkom även i deras berättelser att ett brett gymnasieprogram ansågs som fördelaktigt för dem själva i framtiden. Det tredje representativa mönstret för ungdomarnas sätt att resonera var att betona vikten av att finna rätt balans i livet mellan jobb- och privatliv. Sammantaget kunde vi se att deras resonemang många gånger präglades av dilemman av olika slag. Flera retoriska resurser användes i förhandlandet kring val och identitetsskapande. Mest framträdande var tid som resurs, där de i nutid föreställde sig hur framtidsjaget skulle tänka om det nutida beslutsfattandet. Vår studie visar på att det för dagens ungdomar blivit allt viktigare att kunna föreställa sig själv i framtiden för att göra val av olika slag vilket i sin tur också bidrar till deras nutida identitets­konstruktioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wahl, Thomas. "Motorikens retorik : Kroppsobservationer, översättningar och faktakonstruktioner: en diskursanalys." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Sociology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7111.

Full text
Abstract:
<p>This dissertation is a study of the discourse on children’s ability to control their body movements – the rhetoric of motorics (motor control). It takes an interest in the different practices that need to be dealt with if you would like to construct a description of bodiliness in a factual way, and it is particularly concerned with the practice of transforming observations of children’s bodiliness into literary inscriptions of motor control as well as the discursive actions that make these inscriptions credible and relevant. The study departures from a constructivist perspective and the aim of the thesis is to study how statements about motor control are possible, understandable, made relevant, and used in practice – dimensions that are believed to be connected.</p><p>The data are gathered from settings that either keep or produce descriptions of children’s bodiliness. That includes journals on physical education, manuals for motorical tests, professional literatures that deal with subjects like motor control, medical records from school health care and professional statements from a child rehabilitation center. Using discourse analysis this data is studied in terms of interpretative repertoires, modalities, categorizations, representations and realities.</p><p>At first focus is on the mobilization of actors and the practice of translating body knowledge into something relevant and important. After that theories and practices of observing motor control are highlighted by studying the laboratory settings, inscription devices and the professional vision of the observers. The study then moves on to the activities where the inscriptions constructed in the laboratories are mobilized to construct facts. Here the attention is placed on the practices of writing medical records and how statements about motor control are used in these types of text. Finally a reflexive move is made by comparing the rhetoric of motor control with the rhetoric used to convince the reader of this dissertation. </p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wedeen, Maria, and Madeleine Wickenberg. "När den sexuella normen möter den asexuella patienten : En diskursanalys av intervjuer med ungdomsmottagningspersonal om sexualitet, bemötande och asexualitet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119458.

Full text
Abstract:
Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson, Louise. "En vit kvinna som har ett svart hembiträde kan inte vara rasist : En diskursanalytisk studie av afrobrasilianska kvinnors tal om ras och kön." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118905.

Full text
Abstract:
Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet.     Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför.     Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kankaanranta, Ulla-Britt. "Entreprenörskapets kvinnor : Om konstruktionen av identitet hos den framgångsrika företagerskan." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5536.

Full text
Abstract:
<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt; font-weight:normal;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman";} h3 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; font-weight:normal; font-style:italic;} p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:108.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:14.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; font-weight:bold;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; letter-spacing:-.2pt;} p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading {mso-style-next:"Index 1"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof {mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-24.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:red;} p.MsoBlockText, li.MsoBlockText, div.MsoBlockText {margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} pre {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:65.2pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.referens, li.referens, div.referens {mso-style-name:referens; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:27.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-27.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:EN-US;} p.citat, li.citat, div.citat {mso-style-name:citat; mso-style-parent:"Indraget stycke"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.blogtext {mso-style-name:blogtext;} p.Titel, li.Titel, div.Titel {mso-style-name:Titel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:36.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.undertitel, li.undertitel, div.undertitel {mso-style-name:undertitel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.abstractrubrik, li.abstractrubrik, div.abstractrubrik {mso-style-name:"abstract rubrik"; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.Abstracktbrdtext, li.Abstracktbrdtext, div.Abstracktbrdtext {mso-style-name:"Abstrackt brödtext"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.a, li.a, div.a {mso-style-name:""; mso-style-next:"HTML\, förformaterad"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:45.8pt 91.6pt 137.4pt 183.2pt 229.0pt 274.8pt 320.6pt 366.4pt 412.2pt 458.0pt 503.8pt 549.6pt 595.4pt 641.2pt 687.0pt 732.8pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Courier New";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:322585709; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-928729974 69009431 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-text:"%1\)"; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l1 {mso-list-id:662969532; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:682254380 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l1:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l2 {mso-list-id:1086732763; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1539017598 -856938632 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l2:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l3 {mso-list-id:1643388766; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:312476670 -1469803002 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l3:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l4 {mso-list-id:1879584012; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-457792010 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l4:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l5 {mso-list-id:2078551305; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:376595394 -738154906 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l5:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} -->Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: <em>berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen</em> och <em>självbekännelseberättelsen</em> och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: <em>den framgångsrika företagerskan, den goda modern</em> och <em>den moderna kvinnan</em>. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande. När det diskursiva trovärdighetsarbete som respondenterna ägnar sig åt, beroende på vilken berättelse de för närvarande berättar, havererar så används kategorin <em>den ofullkomliga människan</em> som verktyg för att upprätthålla den värdighet och koherens som krävs för att upprätthålla bilden av ett komplett och trovärdigt liv. Att bidra med kompletterande perspektiv till existerande entreprenörskapsforskning är studiens vidare syfte. Genom att öka förståelsen för de diskursiva förutsättningar som dessa kvinnor förhåller sig till och arbetar med, samt vilka strategier de funnit fruktbara i det arbetet, skapas möjligheter till nya sätt att förstå, studera och stimulera kvinnors företagande och entreprenörskap.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Höjerström, Sonja. "”Det finns två föräldrar och det är papporna, men så finns lite personer runt omkring” : En diskursanalytisk studie i hur manliga samkönade föräldrapar framställer bäraren och äggdonatorn i samband med värdgraviditet." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150153.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utforska och förstå de sätt på vilka manliga samkönade föräldrapar pratar om de kvinnor som varit delaktiga vid barnens tillblivelse. De manliga samkönade föräldraparens berättelser rör dels kvinnan som burit barnet, dels kvinnan som donerat ägg. Denna studie består av nio intervjuer, varav sju involverar båda papporna och två intervjuer involverar ena pappan. Reproduktionsstrategi skiljer sig något åt, men en majoritet av paren har fått barn via värdgraviditet samt äggdonation. Materialet har samlats in via semistrukturerad intervju och analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar att de manliga samkönade föräldraparen använder olika tolkningsrepertoarer då de pratar om bäraren och donatorn. En tolkningsrepertoar som uppkommer när deltagarna pratar om bäraren är bäraren som en nära släkting, men inte en mamma, där det blir synligt att deltagarna behöver förhålla sig till diskurser kring föräldraskap, moderskap och omsorg. En annan tolkningsrepertoar är bäraren som aktiv och självständig och därför inte utsatt, där deltagarna förhåller sig till diskurser kring värdgraviditet och bäraren som en utsatt kvinna. I deltagarnas berättelser om donatorn framkommer tolkningsrepertoaren donatorn som nära kontra avlägsen där deltagarna förhandlar kring hur nära relation de vill ha till donatorn samt tolkningsrepertoaren om donatorn som en betydelsefull individ kontra en instrumentell gengivare där deltagarna behöver förhålla sig till processen med att välja en äggdonator och huruvida man väljer en individ eller ett ursprung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Narvola, Julia, and Fanny Skarin. "Skiljelinjer mellan feministisk kritik och praktik : Sex terapeuters förhandlingar mellan terapeutiska och feministiska diskurser i arbetet med våldsutsatta kvinnor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81938.

Full text
Abstract:
I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vemmerstad, Amanda. "Relationen mellan skola och hem i tider av ökad yttre kontroll och styrning : En diskursanalys av lärares veckobrev." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55416.

Full text
Abstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nordlund, Lisa. "Att utveckla ett autentiskt kön : Motsättningar i utredares diskursiva produktion av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51621.

Full text
Abstract:
Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvård som genom sin expertroll har ett stort inflytande på den diskursiva produktionen av transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förståelser av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck används och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom fyra individuella intervjuer, en gruppintervju och inspelningar av två teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgångspunkt i kritisk psykologi används en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman som kan utläsas. Två centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar. Motsättningar och ideologiska dilemman som uppstår mellan dessa tolkningsrepertoarer diskuteras. Slutligen diskuteras vilka transsubjekt som produceras genom dessa tolkningsrepertoarer och hur detta både begränsar och möjliggör specifika sätt att vara för de transpersoner som söker sig till mottagningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!