Dissertations / Theses: 'Diskurspsykologi'

1

Wilbrand, Fredrik, and Petter Pålsson. "Det attraktiva yrket : En diskurspsykologisk studie om läkarens motiv till yrke samt konstruktion av läkarens identitet och yrkesroll." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242061.

Full text

Abstract:

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status. Studien har undersökt vad som motiverar läkare till valet av yrke med hjälp av diskurspsykologiska verktyg. Syftet har varit att undersöka hur läkaren beskriver sina motiv till valet att bli läkare. Ett yrke som i skuggan av yrkesrollen är under förändring och fokuserar allt mer på produktion, är mindre fri och där ständiga krav från den egna intuitionen, media och lekmän är närvarande. Resultatet baseras på 10 stycken semistrukturerade intervjuer med läkare vid två interrelaterade avdelningar på ett större sjukhus i Sverige. Genom tal kring motiv tar studien även fasta på läkarens konstruktioner av identitet och yrkesroll. Resultatet visade på 4 tydliga teman vid tal kring motiv samt konstruktioner av identitet och yrkesroll. Dessa var kunskap, patientmöte, status och yrkesroll. Kunskapen kring den mänskliga biologin och mötet med patienten var de tydligaste motiven för val av yrke. Tal kring status visade på komplexa språkliga mönster där läkarna ställde sig olika inför yrkets påstådda status.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Moazen, Shadi. "Medmänsklig/Gästvänlig/Främlingsfientlig : En studie om migrationsdiskursen på Malta." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314881.

Full text

Abstract:

Studien behandlar maltesiska kommunpolitikers diskurs om migration vilket är intressant då Malta är en ö mellan Afrika och Europa som på grund av sin position fått rollen som ”gatekeeper” i Europeiska Unionen. Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonerna konstruerar och upprätthåller kategoriseringar av migranter och hur detta görs i relation till den maltesiska nationella identiteten. För att beskriva detta har fem manliga maltesiska kommunalpolitiker intervjuats och en diskurspsykologisk analys har gjorts av de språkliga mönstren som återfanns i informanternas diskussion. Utöver diskurspsykologi har postkolonial teori nyttjats för att analysera hur Västeuropa framställs som överlägset. Halvstrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod för att fånga de längre beskrivningar som behövs för att möjliggöra diskurspsykologisk analys av migrationsdiskursen. I resultatdelen redovisas olika nyckelbegrepp som diskurserna kretsat kring. Konstruktionerna görs på olika sätt men utifrån diskurspsykologiska perspektivet har analysen fokuserat på retoriska resurser som brukats av informanterna för att göra faktaanspråk. Resultatet visar bland annat att malteserna gör starka kopplingar till Europa men avsäger sig kopplingar till andra delar av världen. Resultatet visar även att hudfärg samt religion många gånger görs som en viktig markör för tillhörighet. I migrationsdiskursen refereras migranterna till med olika begrepp och beroende på vilken grupp det talas om anses bemötandet behöva skifta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Flink, Maria. "Har du roligt lilla vän? : En diskursiv undersökning om hur dramapedagoger uppfattar sin yrkesroll." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4890.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen. Vidare analys av kategorierna och de uppfattningar som kopplades till respektive kategori utfördes med inspiration från diskurspsykologin. Resultatet presenteras i en dramatiserad empiri. Två fiktiva dramapedagoger som skapats utifrån den diskursiva analysen samtalar i resultatdelen med en journalist kring hur de uppfattar sin yrkesroll. En av dramapedagogerna representerar den rådande diskursen inom dramapedagogyrket och en representerar den utmanande diskursen. Undersökningsresultatet visar att det kan vara svårt att urskilja vad som är dramapedagogens yrkesidentitet och vad som är syfte och mål med det dramapedagogiska arbetet, i den rådande diskursen. I den utmanande diskursen anas en mer konkret beskrivning av yrket och yrkesrollen. Sammanlagt nio dramapedagoger har deltagit i undersökningen och kriteriet för att kallas dramapedagog i studien har varit att man har/har haft en anställning som dramapedagog.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Tylstedt, Beatrice. "Hur vet du det? : En studie om barns trovärdighetsarbete i risk- och skyddsbedömningsintervjuer." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255950.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete. För det första genom att försvaga säkerheten av information de ger. För det andra genom att framställa sig själva som mer eller mindre trovärdiga kopplat till berättigande att veta och kategoritillhörighet. För det tredje genom att förstärka information och uppfattningars trovärdighet med evidens. Undersökningen visar att två typer av trovärdighetsarbete förekommer i samband med specifika typer av frågor och att frågor som antar att barnen vet svaret kan vara problematiska. Genom att visa hur barn gör sig trovärdiga under institutionella förutsättningar bidrar studien till sociologisk kunskap om institutionell interaktion med barn samt till diskurspsykologisk forskning om hur trovärdighet hanteras diskursivt av deltagare i socialt samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kant, Erica. "Användandet av hen : En diskurspsykologisk studie behandlande användandet av hen på Twitter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226813.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka i vilka sammanhang som användningen av pronomenet hen förekommer i inlägg på Twitter. Hen är ett kontroversiellt pronomen och fungerar som ett könsneutralt alternativ till pronomen som han och hon. Med hjälp av diskurspsykologi tillsammans med influenser av konversationsanalys och ett fokus på kön analyseras användningen av hen som påträffats i 252 inlägg under ett dygn, vilket inkluderar både konversationer och enskilda inlägg. Resultatet har delats in i sex kategorier, dessa är: anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande, generisk, icke-mänskligt och negativ. Resultatet pekar på ett tydligt mönster gällande användningen av hen i de enskilda inläggen, vilket visar en relation mellan hen och en anonymiserande referens där hen exempelvis används i relation till en vän eller min chef. Ytterligare en utmärkande användning för de enskilda inläggen är den generiska kategorin, det vill säga när personer pratar i allmänhet om någon specifik samhällsgrupp, eller om individer i allmänhet. Tydligt var att hen används särskilt i relation till pronomenet någon och till en obestämd referens. Emellertid beträffande konversationer skiljde sig användningen lite ifrån de enskilda inläggen. Särskilt mellan kategorierna anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande och generisk fanns istället en jämn spridning av användandet av hen. Ytterligare något utmärkande för kategorierna är att det förekommer en användning av anonymisering (du, folk och fotografen) tillsammans med okänd könsidentitet, där den ena parten använder en anonymiserande referens vilket medför att könet blir okänt för den andra parten i konversationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Thörnblad, Ola. "Den prekära identiteten : En diskurspsykologisk studie om konstruktioner av prekariatet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227609.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rombing, Malin. "Konstruktionen av moderskapet : En diskurspsykologisk undersökning." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-193.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ulff, Maria, and Roco Maribe Arganosa. "Rebeller eller offer? : Sociala konstruktioner av graffitimålares identiteter." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-477.

Full text

Abstract:

9. Sammanfattning

Idag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder för

att få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlar

om vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av det

olagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder för

att få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarna

själva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de själva

ställer sig till det olagliga och lagliga målandet. Vi utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt

perspektiv och använder den både som teori och analysmetod. I vår undersökning intervjuade

vi graffitimålare från olika håll i landet. Resultaten visar fyra teman med olika

tolkningsrepertoarer som graffitimålare använder för att konstruera sig själva: den heliga

konstformen, att göra reklam för sig själv, samhället gör oss kriminella och på rätt sida av

lagen. Graffitimålare konstruerar sig en roll som konstnärligt intresserad rebell som har

friheten att skapa fritt och samtidigt stå utanför de samhälleliga normerna. Men med

rebellrollen antar graffitimålaren samtidigt en roll som offer för samhälleligt förtryck,

eftersom samhället stämplar dem som kriminella.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nordvall, My. "Språkliga hinder i matematikundervisningen : En diskurspsykologisk studie av lärares bemötande i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24976.

Full text

Abstract:

Det här är en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats där socialkonstruktionismen står som teori. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de bemöter matematiken i skolan när det finns elever i behov av läs- och skrivstöd. En diskurspsykologisk analys studerar hur människan skapar och förstår sin omvärld genom användning av sin språkliga förmåga. Analysmaterial består av utskrivna transkriptioner från två fokusgruppintervjuer gjorda på två olika skolor. Resultat visar att lärare går in i olika roller beroende av hur de förstår det fenomen som diskuteras. De bemöter undervisningen olikt och tre lärarroller är tydliga. De är antingen varierade i sin undervisning för att den ska passa alla elever, förespråkar repetition för framgång hos eleverna eller är väl förberedda för att inte stöta på problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Saidac, William. "Sällsynt Päron : individualisering och biografiska motsättningar i en ung förälders blogg." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242817.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant. Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Persson, Axel. "Apokalyptisk utopism : En diskurspsykologisk analys av fascistiska legitimeringsstrategier." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432046.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöker jag hur den nationalsocialistiska organisationen nordiska motståndsrörelsen (NMR) legitimerar sin ideologi i sitt partiprogram. Jag använde en i huvudsak kvalitativ metod. Rent specifikt använde jag mig av en diskursanalytisk ansats, den så kallade diskurspsykologiska ansatsen som framförts av Margaret Wetherell och Jonathan Potter. Denna ansats fungerade som både mitt metodologiska och mitt teoretiska ramverk. Som teoretiskt komplement har jag även använt mig av Antonio Reyes teori om legitimeringsstrategier. I min analys kunde jag identifiera ett flertal diskursiva praktiker med vilka NMR legitimerade sin ideologi. Detta görs genom åberopandet av apokalyptiska framtidscenarior, användandet av en slags politisk korrekthet, delegitimeringen av rådande system, hänvisning till rationalitet samt bruket av en altruistisk och utopisk framställning av den egna ideologin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Muraszombathi, Claudia. "Hiphopmusikens upplevda verklighet : En kritisk diskurspsykologisk analys av kvinnliga hiphopartisters musiktexter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-17942.

Full text

Abstract:

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nermark, Malin, and Charlotta Skoogh. ""Det känns lite knepigt att kalla en skulptur för text" En studie av svensklärares syn på det vidgade textbegreppet i gymnasieskolan." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1224.

Full text

Abstract:

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Stilow, Marcusson Linn, and Emelie Wiig. ""Plötsligt var vi jättetighta" : unga tjejers identitetsskapande i interaktion med kompisgruppen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25826.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter. I det andra mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att identifiera sig med gruppen och distansera sig från andra skapat en stark vi-känsla vilket gett dem en känsla för vilka de är. I det tredje mönstret framkom hur tjejerna förhåller sig till kontextuella krav och förväntningar vilket synliggör hur de positionerar sig som personer med vissa typer av egenskaper. Gemensamt för tjejerna var att de använder sig av olika retoriska resurser där de förhandlar, förmedlar och framställer sig själva inför varandra och inför oss som samtalsledare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Storm, Johanna, and Rietz Caroline Du. "”Vissa människor säger att fotboll är på liv och död. Jag kan försäkra er om att det är mycket större än så” : - En kvalitativ studie om fotbollssupportrar." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243626.

Full text

Abstract:

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar. Sex av våra intervjupersoner har använt våld i samband med fotboll, medan övriga tre inte har det. Intervjufrågorna baserades på det diskurspsykologiska perspektivet och behandlade således hur supportrarna talar om sitt supporterskap och inte om deras bakgrund. När vi transkriberade vårt material fann vi några återkommande teman hos alla respondenter, vilka vi valt att använda som utgångspunkt när vi formade vår analys. De teman vi fann var: Supporteridentitet, socialisation, gemenskap, roller och våld. I analysen valde vi att kombinera det diskurspsykologiska perspektivet med våra symboliska interaktionistiska teorier. Vi kunde se att supporteridentiteten förmedlas och konstrueras via talet, samt att den går i arv. En viktig del i supporterskapet är att känna samhörighet till andra personer och det är en viktig del till att individerna väljer att vara en del av supporterkulturen. Varje individ väljer att spela en viss roll beroende på vilken gruppering inom supporterkulturen de vill tillhöra, där en sådan gruppering kan vara en firma. Våldet från firmor eller andra supportrar som väljer att slåss kan ses som ett nödvändigt ont och därför legitimeras det både av supportrar som slåss och supportrar som inte slåss.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Palm, Louise, and Susanna Kinnunen. "Vem är du och vem är jag? : En diskurspsykologisk studie om hur autistiska personer interaktivt konstruerar autism och autistiska identiteter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432380.

Full text

Abstract:

Autism som diagnos och mediaskildringar av autism ökar enligt nationella och internationella studier. Samtidigt beskrivs överdiagnostik och medikalisering som ett dilemma i samhället. Diskurser inom likväl media som inom medicinska världen influerar både individer som identifierar sig som autistiska och hur de bemöts av andra personer. Syftet med studien var att undersöka hur autism och autistiska identiteter framställdes i interaktioner på svenska forumtrådar mellan personer som mer eller mindre identifierar sig som autistiska. Detta genom att urskilja de historiskt och kulturellt specifika språkverktyg de använde för att konstruera sig själva och autism. För att göra det analyserades forumtrådsinteraktionerna genom diskurspsykologisk teori och metod. Resultat och analys visade på ett språkligt mönster vari autism konstruerades som positiva karaktärsdrag, som medicinsk sjukdom, som normavvikande samt som individualistisk. Autistiska identiteter som konstruerades var offret, den sjuke, den erfarne, den intelligente samt motståndaren. Studiens slutsats var därmed att aktörshandlingar i forumtrådar i nuläget genomsyras av varierande språkliga konstruktioner av autism och autistiska identiteter. Det kan ge fingervisning på dess potentiella påföljder för samhället och individerna som identifieras som autistiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Emmy, Davidsson, and Malin Ericsson. "Det komplexa mötet : Pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30490.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka rådande diskurser som visar sig i pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer samt att problematisera diskurserna i förhållande till förskolans verksamhet. Insamling av empiri har skett genom ostrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Genom analys studeras de diskurser som pedagogerna använder sig av när de berättar om samverkan med nyanlända familjer. Studiens resultat synliggör fem olika teman samt diskurserna: språkets betydelse, pedagogens positionering och behovet av stöd. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver samverkan med nyanlända som en problematik men att viljan för att samverkan ska fungera är stor. Genom resultat, analys och diskussion synliggörs didaktiska dilemman i samverkan med nyanlända familjer då berättelserna pekar mot att viljan att samverka finns men pedagoger och föräldrar behöver stöd i form av kompetensutveckling och språkstöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Pettersson, Linda. "Vad säger du? Jag förstår inte! : - En diskursanalytisk studie om förskollärares berättelser om barns delaktighet och inflytande i förskolan när kommunikationen är begränsad." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30831.

Full text

Abstract:

Att kommunicera är ett mänskligt grundbehov och en mänsklig rättighet. Att barn inte kan göra sig förstådda påverkar deras delaktighet och inflytande i förskolan. Denna studie tar därmed sin utgångspunkt i förskollärares sagda ord i samtal, och syftet med studien är därmed att undersöka hur förskollärare samtalar om förutsättningar för barns delaktighet och inflytande när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet med diskuspsykologi som analysverktyg. Studien är genomförd i Sverige och studiens empiri har samlats in via ljudinspelning av två fokusgrupper med fyra deltagare i den ena och tre i den andra. Resultatet visar vilka diskurser som framträder när förskollärare berättar och framställer delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. I det empiriska materialet som har analyserats synliggjordes diskurser om arbetssätt samt språket i förskolan, har för betydelse för delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. Vidare dras slutsatsen att kommunikation, delaktighet och inflytande är alla beroende av varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Martinsson, Lisa, and Kristin Malmström. "Populärkultur i förskolan : - En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barn och populärkultur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31547.

Full text

Abstract:

Populärkultur utgör en central del av dagens massmediala samhälle och barn anses vara en aktiv målgrupp inom detta område. På grund av barns många möten med populärkulturella influenser är det ett aktuellt ämne för såväl hemmet som för förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som synliggörs i pedagogers samtal, gällande barns populärkulturella konsumtion. Vidare åsyftar den även till att studera hur pedagoger samtalar kring populärkultur som en potentiell resurs i organiserad verksamhet. Studien har genomförts på två förskolor och den kvalitativa metod som använts är fokusgruppssamtal. Det empiriska materialet har producerats i två fokusgrupper och sammanlagt har fem verksamma pedagoger deltagit. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och metodologin tar avstamp i det diskursanalytiska fältet, med inriktning på diskurspsykologi. Studiens resultat visar på att pedagogerna upprättar en åtskillnad mellan traditionell kultur och populärkultur i vilka de tillskriver sig själva och barnen olika roller, i relation till olika erfarenheter och konsumtion. Det föreligger ett behov av att, som vuxen, kontrollera den populärkultur barn konsumerar med anledning av att det anses finnas bättre alternativt sämre influenser. Vidare lyfts barns populärkultur som en tillgång och ett potentiellt verktyg, under förutsättningen att det anpassas utefter en pedagogisk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Carlberg, Eloise, and Susanna Berg. ""Coding is like cooking" : En kritisk diskurspsykologisk studie av kvinnliga programmerares identitetskonstruktion." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29419.

Full text

Abstract:

IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Axelsson, Jacqueline, and Amanda Hagring. "Livets åskådare : En kvalitativ studie av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-73646.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Brage, Ebba. "Den prekära identiteten : En diskurspsykologisk studie om hur en prekär identitet och livssituation konstrueras." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247132.

Full text

Abstract:

Med hjälp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den här studien hur samhällskritik och trovärdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Det diskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har som utgångspunkt att prekariatet är en klass i vardande och i och med med att Guy Standings antologi, innehållande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologi som empiri i min studie. Vidare hävdar jag att det diskuspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter och djupare förståelse när det gäller identitetskonstruktioner och samhällskritik i allmänhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysens resultat vilar på de tre diskurspsykologiska verktyg jag använt mig av nämligen metaforer, vaccinationer och kategorier. Verktygen har fungerat som angreppssätt och påvisat vikten av språkets konstruktioner, upplägg och struktur vid framförandet av kritik och trovärdiga beskrivningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Linde, Jonathan, and Rasmus Axman. "Supporter på mitt sätt : En diskursanalys av fotbollssupportrars tal kring supporterskap samt konstruktionen av sin supporteridentitet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254579.

Full text

Abstract:

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Brodin, Sanna, and Therese Bångdal. "Utomhuspedagogik på förskolegården – Där inkludering är en självklarhet? : En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på förskolegården." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32078.

Full text

Abstract:

Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård? Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Nilsson, Felicia, and Helena Nilsson. "Matematik i förskolan - det handlar ju om att lägga grunden till längre fram : En kvalitativ studie med ett diskurspsykologiskt angreppssätt om hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36302.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan. Studiens frågeställningar är: Hur resonerar förskollärare kring hur de arbetar med matematik i förskolan? Hur resonerar förskollärare kring sin betydelse för barns matematiska utveckling i förskolan? Studien utgår från socialkonstruktionism med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har sex förskollärares resonemang lyfts fram och analyserats. I resultatet framkommer det att förskollärarna innehar en medvetenhet kring matematik och vad ett matematiskt arbetssätt innebär i förskolan, där matematiken främst berörs i förskolans vardagliga situationer. Det framkommer även att förskollärarna är betydelsefulla för barns matematiska utveckling, där närvarande förskollärare bidrar till att barnen får matematiska förkunskaper inför skolstarten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Svensson, Julia, and Johanna Borgcrantz. ""Matematik finns överallt" : En diskurspsykologisk studie om hur förskollärare resonerar kring vardagsmatematik i förskolans kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36318.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Forskningsfrågan studien utgick ifrån var; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten? Studien grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet då den handlar om hur förskollärarna resonerar kring vardagsmatematik. I den här kvalitativa studien deltog fem förskollärare och intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det som framgår i resultatet är att förskollärarna anser att vardagsmatematik är svårt att definiera, då det är ett stort område med många begrepp i. Men det som också lyfts fram är vikten av att arbeta och synliggöra matematiken i förskolans verksamheter, eftersom det här kan skapa en grund som är till hjälp för barnen vid senare matematiklärande. I resultatet framhävs även en variation av konkreta situationer där synliggörandet av vardagsmatematiken är av vikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sigvardsson, Ann-Sofie, and Christine Jansson. "Har ni pratat idag? : En kvalitativ studie om diskurser kring vardagssamtal som pedagogisk resurs för barns samtalsfärdigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36482.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Mustafa, Fatlume, and Frida Lundin. "Förskolechefers resonemang kring modersmålsstöd i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36682.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har undersökt vad föräldrar och förskollärare anser om barns modersmål i förskolan, däremot visar studier att det behövs forskning om förskolechefers betydelse för barns lärande och utveckling. Därför vill vi med detta examensarbete undersöka och synliggöra vad förskolechefer framhåller som särskilt viktigt gällande arbetet med modersmål i förskolan. Examensarbetet har utgått från semistrukturerade intervjuer med fyra förskolechefer i södra Sverige. Vi har utgått från en socialkonstruktionistiskt teori där vi har valt inriktningen diskurspsykologi, som är relevant utifrån vårt syfte då vi är intresserade av hur förskolechefer använder sig av språket när de resonerar kring barns modersmål. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en positiv inställning till arbetet med barns modersmål men att majoriteten av förskolecheferna talar om olika utmaningar med arbetet av modersmål i förskolan. Dessutom framkommer det i resultatet att tre av fyra förskolechefer anser att förskollärare behöver kompetensutveckling inom arbetet med barns olika modersmål. Slutsatsen av detta examensarbete är att förskolechefer bekräftar vikten av barns modersmål men att det inte prioriteras av alla på grund av olika anledningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Jansson, Elise. "Blogito, ergo sum : En diskursanalys av identitetsskapande i bloggen." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19042.

Full text

Abstract:

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Larsson, Emma, and Cecilia Jönsson. "Blyga barn : En studie kring förskollärares beskrivningar av blyga barn och deras sociala kompetens." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19378.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi. Utifrån den argumentation som förskollärarna förde under intervjuerna och som tas upp i resultatkapitlet framkommer i diskussionen tre viktiga slutsatser. Dessa slutsatser är att blyga individer inte har någon plats i dagens samhälle, att arbetet som utförs på förskolan är viktigt inför blyga barns framtid och att det finns en problematik kring pojkars blyghet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hansson, Wallin Tina. ""Otydliga flickor" : En diskurspsykologisk analys av lärares förståelse av ADHD och dess påverkan på flickors synlighet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402877.

Full text

Abstract:

ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna idag. Tidpunkten för diagnostisering skiljer sig dock åt mellan pojkar och flickor då pojkar generellt diagnostiseras under sina tidiga skolår och flickor i ungdom eller vuxen ålder. Att diagnostiseras i tidig ålder är viktigt för att få så bra förutsättningar som möjligt till stöd och framgång i livet. Lärarna är centrala aktörer när det kommer till upptäckt av ADHD. Detta då de tillbringar stor del av dagen tillsammans med barnen och då problem måste finnas i minst två miljöer för att utredning ska påbörjas. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka sen diagnostisering av flickor med ADHD med utgångspunkt i hur lärare förstår diagnosen och sättet som den manifesteras hos barnen. Därtill har syftet varit att undersöka könsrollers påverkan på flickors synlighet utifrån lärarnas förståelse av diagnosen. Detta har gjorts genom en intervjustudie med låg- och mellanstadielärare. Analysen utfördes utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv för att undersöka vilka språkliga resurser lärarna använde sig av i förståelsen av diagnosen och de sätt som den manifesteras hos barnen. För att synliggöra könsrollernas påverkan på flickornas synlighet kompletterades uppsatsen med ett genusteoretiskt perspektiv. Analysen visade att diagnosen konstrueras som aktiv, synlig och tydlig vilket är överensstämmande med maskulina egenskaper. Detta leder till slutsatsen att lärarnas förståelse av ADHD baseras på en maskulin könsroll vilket påverkar synligheten för de barn som inte gör den maskulina formen av ADHD vilka är de otydliga flickorna. Synligheten påverkar möjligheten till upptäckt och därigenom påverkas också möjligheten till diagnos.
ADHD is one of the most common neuropsychiatric diagnoses today. However, the timing of diagnosis differs between boys and girls as boys are generally diagnosed during their early school years and girls in adolescence or adulthood. Being diagnosed at an early age is important for getting the best possible conditions for support and success in life. Teachers are key players when it comes to the detection of ADHD. This is because they spend a large part of the day with the children and when problems must exist in at least two environments for the investigation to begin. This paper has therefore been aimed at investigating the late diagnosis of girls with ADHD based on how teachers understand the diagnosis and the way it is manifested in the children. In addition, the aim has been to investigate the influence of gender roles on girls 'visibility based on teachers' understanding of the diagnosis. This has been done through an interview study with low and middle school teachers. The analysis was conducted from a discourse psychological perspective to investigate the linguistic resources teachers used in understanding the diagnosis and the ways in which it is manifested in the children. In order to highlight the influence of gender roles on girls' visibility, the essay was supplemented with a gender-theoretical perspective. The analysis showed that the diagnosis is constructed as active, visible and clear which is consistent with masculine characteristics. This leads to the conclusion that the teachers' understanding of ADHD is based on a masculine gender role which affects the visibility of the children who do not make the masculine form of ADHD which are the unclear girls. Visibility affects the possibility of detection and thus also the possibility of diagnosis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Linde, Malin, and Louise Hjelm. "Medias strategier för att medikalisera sorg och nedstämdhet till depression : Den tidsbegränsade sorgen och nedstämdheten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46872.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier media använder sig av för att medikalisera sorg och nedstämdhet till depression i de fyra största svenska dags- och kvällstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, 2015–2019 (n=50). I det västerländska samhället har det skett en ökad medikalisering och därför ville vi undersöka hur detta har gått till i svensk media med hjälp den diskurspsykologiska metodansatsen och socialkonstruktionismen. Studiens resultat visade att medikaliseringsdiskursen var den dominanta diskursen där media beskriver depression som något som har biologiska orsaker som bör behandlas inom vården med medicin. De tolkningsrepertoarer i form av metaforer som vi kunde identifiera i vårt datamaterial och som understödjer medikaliseringsdiskursen var: depression som ett mörker, depression som en tyngd och depression som något man går in i. Dessa metaforer kunde förstås som sjukdomsmetaforer. Studien visade också att media använde sig av subjektspositionerna: experten, den diagnostiserade och den nedstämda kändisen, dessa var de som gavs mest utrymme att uttala sig i media om nedstämdhet, sorg och depression. Resultatet visade också att media använder sig av retoriska strategier så som: den medikaliserade inramningen, före- och efter berättelser, extremfallsformuleringar, vaccinering mot egenintresse och modalitetsmarkörer. Dessa retoriska strategier används i media för att försvara sig, parera invändningar samt att få sina beskrivningar att framstå som trovärdiga och fakta. Vi kunde också identifiera en motdiskurs där media använder psykosociala faktorer för att beskriva nedstämdhet och sorg som en frisk reaktion på naturliga påfrestningar och individens livssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Alexandra, and Josefin Myte. "”Vi fick ju lite själva sätta upp vad man skulle ha med...” : En studie om utvecklingssamtal i förskolans kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33283.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser ett antal förskollärare och vårdnadshavare ger uttryck för gällande utvecklingssamtal i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: hur talar förskollärare och vårdnadshavare om utvecklingssamtal i förskolans kontext. Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt fokusgruppssamtal med fyra vårdnadshavare. Resultatet i studien synliggör fyra teman: någon annan har uppfunnit hjulet, titta lite i läroplanen, vi satte upp personliga mål och de håller väl oftast med samt diskurserna kring den osäkra förskolläraren och den legitimerade bedömningen. Resultatet visar att förskollärarna är osäkra gällande hur de ska uttrycka sig om innehållet i utvecklingssamtalet samt att både förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig positivt gällande bedömning av det enskilda barnet under utvecklingssamtalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andersson, Lina, and Lovisa Bengtsson. ""Vi lägger ju grunden för svenska språket" : Förskollärare samtalar om strategier för barns andraspråksutveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33291.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Carlsson, Sanna, and Elin Hyrkäs. "Högläsningens olika repertoarer : En studie om hur förskollärare talar om högläsning i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34376.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som förskollärare uttrycker gällande högläsning i förskolan. Det besvaras genom forskningsfrågan: Hur talar förskollärare om högläsning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, med diskurspsykologi som angreppssätt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet i studien synliggör fyra repertoarer som är: "Högläsningen som föränderlig", "Högläsning som språkutvecklande men också vilande", "Högläsning som reflekterande" och "Digital högläsning som fängslande men också kompletterande". Resultatet visar att deltagande förskollärare talar positivt om högläsning i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Helin, Marie, and Katarina Hammarlund. "”Någonstans i mitten” : En diskurspsykologisk och intersektionell studie av unga ”invandrartjejers” identitetsskapande." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27349.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Frostlid, Linnea. "Barnfrihet: Egoistiskt eller altruistiskt? : En diskurspsykologisk studie av hur barnfrihet konstrueras av barnfria personer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48979.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Carlqvist, Ann-Sofie. "Självmord är MITT beslut : En studie som behandlar legitimering av självmord som livsval." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12722.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ”pro suicide”- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö. Legitimering av självmordet sker genom att ansvaret läggs på samhället som skapar de traumatiska konsekvenserna för familjen till personen som begått självmord, inte självmordet i sig. Ett normskifte där självmordet accepteras av samhället är därför önskvärt enligt usenet gruppen. Vidare har den gemensamma attityden hos usenet gruppen analyserats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ekman, Linnea, and Felicia Österbom. "Barns delaktighet i beslut som rör dem, tillgång eller hot? : - En studie om hur barns delaktighet konstrueras i pedagogers samtal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44016.

Full text

Abstract:

Denna studie har undersökt hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal då det är något som saknades i den tidigare forskningen. Studien är av relevans för all verksam personal inom förskola som möjliggörare för barns delaktighet i beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal. Syftet är även att pedagoger i samtal med varandra, genom att svara på frågor utifrån två fiktiva scenarier eller case ska kunna bidra med lösningsfokuserade alternativ och/ eller förslag till hur barn kan tillåtas bli delaktiga i beslut som rör dem. Utifrån syftet skapades forskningsfrågorna: Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal om barns delaktighet i beslut som rör dem? Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal utifrån casen kring hur organisation och arbete med miljö kan bidra till barns delaktighet i beslut som rör dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien är socialkonstruktionismen med diskurspsykologi som metod och tolkningsrepertoarer, konstruktioner och retorik som analysredskap. Studien genomfördes med två stycken fokusgruppsamtal där sex pedagoger deltog, varav fem var kvinnor och en man. Pedagogerna arbetade på olika förskolor i tre olika kommuner i södra sverige. Det framkommer flera olika tolkningsrepertoarer och kategoriseringar i studiens resultat och analys. Det uttrycktes ett behov av att definiera delaktighet som begrepp i arbetslag och barngrupper samtidigt som det påtalades flera kategoriseringar av vad barns delaktighet kan innebära. Det synliggörs en tolkningsrepertoar om barnet som kompetent samtidigt som en kategorisering om barns delaktighet som hot mot en rättfärdig utbildning framkommer. Det framkommer även en kategorisering där pedagogerna framhålls ansvar för att möjliggöra barns delaktighet i beslut som rör dem på förskolan. Mestadels betonas att barns delaktighet möjliggörs först när pedagoger utgår från barns intressen och låter barnen vara delaktiga i arbetet på förskolan, samt ser barnen som jämlikar i delaktighetsarbetet. Dock påtalades barns delaktighet i vissa avseende enbart handla om engagemang och intresse i en aktivitet. En slutsats blir därför att pedagogers förhållningssätt och människosyn blir avgörande för i vilken utsträckning barn får vara delaktiga i beslut som rör dem. Vår förhoppning är att diskussionerna fortsätter ute på förskolorna och i arbetslagen för att lyfta frågan om barns delaktighet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Olsson, Hanna, and Emelie Östergren. ""Nu blev det roligt!" : En diskursanalytisk studie om lärares uppfattning kring meningsfull engelskundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37342.

Full text

Abstract:

Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Gonner, Carl-Robin. "De Kortvariga Sexuella Relationernas Diskurs på Uppsala universitet : En Jämförande Diskurspsykologisk Analys av Manliga och Kvinnliga Studenter i Åldrarna 18–25." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441201.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Skoglund, Nyberg Torbjörn. "Livet är för kort att runka sönder - En kritisk diskurspsykologisk studie av manlig sexualitet i en svensk NoFap-diskurs på Flashback." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26395.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker med en kritisk diskurspsykologisk ansats hur män i en svensk NoFap-diskurs på Flashback konstruerar maskulinitet. NoFap är en amerikansk plattform som rekommenderar framförallt män att avstå från pornografi och onani under en period för att förbättra sin sexuella hälsa. Studiens empiri kommer från en diskussionstråd på internetforumet Flashback. Studien argumenterar med hjälp av kritiskt diskurspsykologiska begrepp och Connells teori om hegemonisk maskulinitet att männen försöker uppnå en hegemonisk maskulinitet genom att avstå från pornografi och onani. Genom att avstå från pornografi kan de nå vad de förstår som en oförstörd maskulinitet som innebär kontroll av sexualiteten och dominans gentemot kvinnor och underordnade maskuliniteter. Studien finner också att männen har en essentialistisk syn på kropp och sexualitet. Kroppen framträder i metaforer där den liknas vid en maskin som kan omprogrammeras för att motsvara den oförstörda maskuliniteten. Med Connells ord ska de disciplineras till heterosexualitet. Männen ser kvinnor i stor utsträckning som tillhandahållare av njutning. De försöker balansera att få utlopp för sin sexualitet på rätt sätt och samtidigt behålla en överordnad position gentemot kvinnor. Ett ideologiskt dilemma framträder i männens önskan att se kvinnor som mer än bara sexuella objekt. Männens avståndstagande från pornografi och onani tolkas som ett sätt att göra heterosexualitet på rätt sätt.
Using a critical discourse psychological approach, this study examines how men in a Swedish NoFap discourse on Flashback constructs masculinity. NoFap is an American platform that recommends men to abstain from pornography and masturbation for a period of time to improve their sexual health. The focus of this study is a discussion thread on the Flashback Internet forum. Using critical discourse psychology concepts and Connell's theory of hegemonic masculinity, this study argues that the men try to achieve a hegemonic masculinity by abstaining from pornography and masturbation. By abstaining from pornography, they can reach what they perceive as an undisturbed masculinity which involves control of one’s sexuality and dominance towards women and suboriented masculinities. The study also finds that men have an essentialist view of the body and their sexuality. The body appears in metaphors as a machine that can be programmed to better represent what they view as the undisturbed masculinity. In Connell's words, they are to be disciplined into heterosexuality. Men see women to a great extent as providers of pleasure. The men try to balance having to get outlet for their sexuality in the right way and at the same time maintain a superior position towards women. An ideological dilemma emerges in the men wanting to see women as more than just sexual objects. The men’s rejection of pornography and masturbation can be understood as a way to do heterosexuality in the right way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Kivisaar, Emelie, and Lovisa Lööw. ""Du ska säga förlåt!" : En diskurspsykologisk studie om pedagogers resonemang kring barns konflikter i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37302.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att diskutera och problematisera hur pedagoger resonerar kring barns konflikter i förskolan. Följande frågeställningar används för att uppfylla studiens syfte: Vilka konflikthanteringsstrategier samtalar pedagoger om kring barns konflikter? och Hur framställs barn i konflikter utifrån pedagogers resonemang? Studien har sin grund i fyra fokusgruppsamtal med sjutton verksamma pedagoger från förskolans kontext. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och diskursanalys. Diskurspsykologi används som analysmetod med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, extremisering och förminskning. Studiens resultat presenteras i två teman: Hur pedagoger framställer barn i konflikter samt Vilka konflikthanteringsstrategier pedagoger talar om. Resultatet visar att det sker en kategorisering och ett förgivettagande i pedagogers framställan av barn. Resultatet visar också att de konflikthanteringsstrategier som pedagoger talar om kan uppdelas i förebyggande, medlande och avbrytande strategier. Slutsatsen är att konflikthantering inte ska generaliseras då risken finns att pedagoger fastslår en olämplig strategi och därmed riskerar att negligera barns olika förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Olsson, Sigrid, and Jonas Olsson. "Elevbilder i pedagogiska kartläggningar : En diskurspsykologisk analys." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22062.

Full text

Abstract:

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna.
National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gradin, Franzén Anna. "Rakblad, Blod och Dödslängtan : Identitetsskapande och den diskursiva konstruktionen av självskadebeteende på ett Internetcommunity." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9469.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Aiello, Alessandro. "Det sociala entreprenörskapets diskursiva koreografi : En studie om konstruktionen av socialt entreprenörskap." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166997.

Full text

Abstract:

Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Marcus, Viollet, and Filip Bertilsson. "Behövs det fler män i förskolan? : -En kvalitativ studie om diskurser kring män som arbetar som förskollärare." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40443.

Full text

Abstract:

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Makkonen, Sara, and Emma Svahn. "För vem och varför planerar vi? : En kvalitativ studie om hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36289.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Jakobsson, Vepsä Isabelle, and Jenny Tagesson. "Inkludering - inte helt oproblematiskt : En diskurspsykologisk studie om pedagogers resonemang kring inkludering i förskolans kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42207.

Full text

Abstract:

Problemområdet i föreliggande studie utgår från den diskrepans som går att utläsa ur tidigare forskning kring inkludering och den samhällsdebatt som pågår gällande inkluderingstanken och om den har gått för långt. Syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger konstruerar begreppet inkludering i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: På vilka olika sätt framträder begreppet inkludering i pedagogers resonemang? Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. I denna kvalitativa studie med kombinerad metod, enkäter och semistrukturerade intervjuer, deltog 35 pedagoger varav fem förskollärare även intervjuades. Det som framgår i studiens resultat är att begreppet inkludering konstrueras som problematiskt då det är tolkningsbart och ses av vissa som en vision. I resultatet framställs dock diskussion, reflektion och samtal som vägar att nå samsyn kring inkludering. Även kunskap och utbildning lyfts som viktiga förutsättningar för inkludering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Koho, Maria, and Lena Martell. "Ropen skalla, könsuttryck åt alla! : En diskurspsykologisk studie om (icke-)kategorisering av genus i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34408.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka genusrelaterade diskurser som kommer till uttryck i mötet mellan pedagoger och barn på förskolan. Det görs genom att studera (icke-)kategorisering av genus och retoriska strategier i pedagogers tal under planerade aktiviteter. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism med diskurspsykologi som metodologi. Produktionen av empiri har föregåtts av icke-deltagande observation med observationsschema som dokumentationsmetod. Studiens resultat visar att det sker både en kategorisering och en icke-kategorisering av genus samt att pedagoger använder sig av särskilda ord i sina uttalanden och tystnad för att göra detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Diskurspsykologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles