Academic literature on the topic 'Distanskurser'

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

Flera lärosäten erbjuder distansutbildningar, det betyder att någon typ av webbaserat verktyg används. Verktyget, en så kallad lärplattform, fungerar som ett stöd för lärande, undervisning, administration samt kommunikation genom olika funktioner. En lärplattform är kopplingen mellan lärare och studenten i en distanskurs.  Tidigare forskning visar på att det finns bristande kunskaper i att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform bland lärare. Forskning kring lärares teknikkunskaper, färdigheter samt användandet av en lärplattform bland högre utbildning är låg och behöver forskas vidare på. Studien undersöker vilka befintliga funktioner i en lärplattform lärarna väljer att använda för att planera och genomföra en distanskurs. Där syftet med studien är att få en förståelse för vilka strategier lärare använder för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattforms befintliga funktioner. Studien utgick från en kvalitativ interpretativ ansats där datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sju lärare på Högskolan i Halmstad intervjuades individuellt. För att analysera empirin skapades en kodbok med litteraturdrivna kodord ur ett teknopedagogiskt perspektiv. Svaret på studiens frågeställning är att lärare använder huvudsakligen tre olika strategier för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform.
Several universities offer distance education, which means that they use some type of web-based tool. The tool, known as a Learning Management System (LMS), acts as a support for learning, teaching, administrating and communicating through different features. The LMS is the connection between teacher and student, a platform used to distribute course material and to communicate. Previous research shows that there is a lack of knowledge among teachers on how to plan and implement a distance education with the support of a LMS. The knowledge about LMS usage in practice at higher education are low and needs to be researched further. The study examines the existing features of a LMS that teachers choose to use, to plan and implement a distance education course. The purpose of this study is to gain an understanding of which strategies teachers use when planning and implementing a distance learning course with the support of a LMS existing features. The study used a qualitative interpretive approach in which the data collection method, semi-structured interviews were conducted. Seven teachers at Halmstad interviewed individually. To analyze the empirical data a codebook was created with literature oriented code word from a technological pedagogical perspective. The answer to the study's question is that teachers mainly use three different strategies to plan and implement a distance learning course with the support of a LMS.

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, på varför studenter väljer att läsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik på C-nivå och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestående av en genomgång av tidigare forskning samt litteratur i ämnet, dels vad gäller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lärsamhället idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats där studenterna fått besvara en elektronisk enkät via nätet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att läsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs är kvinnor, 30 år eller äldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar även att kursdeltagarna är nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör. Slutligen framkommer behovet av att skapa personliga möten, gärna i någon form av basgrupp.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.