Academic literature on the topic 'Distansstudier'

Syftet med denna undersökning är att utifrån studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lärandeprocessen. Denna undersökning är en kvalitativ studie som består av fyra intervjuer med två kvinnor och två män, personer som studerar eller har nyligen studerat på distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare för att kunna ägna respondenterna största möjliga uppmärksamhet. Under intervjuerna användes en intervjuguide med några huvud-frågor och ett antal stödfrågor. Mina slutsatser är att den studerande upplever att hon/han har utvecklats i sitt sätt att se omvärlden. Det sker en ständig stegring av kunskap där kommuni-kation av innehåll i texter är en viktig del av meningsskapandeprocessen. Den andra slutsatsen är att andras roll i meningsskapandeprocessen är viktig för den studerande. Det sker en givande och tagande av kunskaper som stimulerar den studerandes utvecklade tänkande och perspektiv på världen. Motivet för studier handlar om ett framtida yrke eller personlig utveckling i det privata. Dessa drivkrafter har betydelse för den studerandes meningsskapande process.

The aim of this study has been to map how students feel that their social work environment has been affected by distance learning as a result of the corona pandemic. Our theoretical frame of reference consists of concepts used in symbolic interactionism such as social interaction, the mirror self and regionalization, theories of space and the theory on social presence. To answer the purpose of the study we have chosen to use a qualitative interview method were we interviewed six (6) informants from Karlstad university. The analysis of the empirical material resulted in the visualization of three (3) different dimensions of the effect of distance learning on students social work environment; time, space and social interaction. Based on a temporal dimension, we were able to state that the increased flexibility that comes with studying at a distance has led to students' study routines changing. The spatial dimension made it clear that it is difficult for students to know how to behave and dress when, on the one hand, they are in a physical room that is the home and on the other hand in a digital room that represents the school. Finally, the empirical data were analyzed on the basis of a social dimension which showed that the lack of social presence and non-verbal communication in the digital meeting room leads to students avoiding interacting with each other, means that their need for social interaction is not met.

Syftet med arbetet är att undersöka  distanselevers motivation till distanskurser ochom det finns några samband mellan elevernas motivation och deras prestationer. Detta görs för att förhoppningsvis kunna anpassa framtida utbildning efter de elever som läser. Tidigare forskning har visat att det finns ett problem inom distansundervisningen då det kommer till elever som hoppar av sina kurser. Forskning inom området har visat att det inte finns någon enkel förklaring till varför fler hoppar av vid distansundervisning än vid vanliga studier.Detta var även ett problem vid den undersökta skolan då det var en stor andel elever som antingen hoppade av sin kurs eller gick ut utan ett godkänt betyg. En enkätstudie användes för att få en bred bild av elevernas motivation och sedan användes intervjuer bland de elever som ej fullföljt vald kurs. Intervjuerna användas för att få en mer detaljerad bild av vad som motiverade eller inte motiverade de elever som ej fullföljde kursen med ett godkänt betyg. Resultatet från enkäten tyder på att de flesta som läser Matematik A och B på distans gör det för att de behöver kursen för att komma in på en utbildning. Man kunde även se att matematiken ej ansågs vara särskilt rolig även om den ansågs vara viktig. Från enkäten framkom även att de elever som ej fullföljt kursen med ett godkänt betyg har ett sämre förhållande till matematik de som fullföljt kursen med godkänt eller högre,  och att detta främst beror på deras tidigare möten med matematiken.  Från intervjustudien framkom det att yttre faktorer  som t.ex. hög arbetsbelastning på jobbet eller personliga bekymmer,  var en vanlig anledning till att elever hoppar av kursen. Resultaten från intervjuerna var även att de som fullföljt kursen utan ett godkänt betyg ofta tyckte att matematik var tråkigt och att när de fastnade på uppgifter så tappade de ofta motivationen.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions.
Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin. Nackdelarna meddistansstudier var att SFI, grund- och komvuxstudier var på deltid,studerande fick endast läsa tre ämnen åt gången, det var ibland omständigtatt få svar från lärarna. Högskolestuderande ansåg att de hade tekniskabegränsningar på grund av internetsäkerheten på anstalt, samt att tiden förinternet var inskränkt. En del ämnen/kurser gick inte att läsa på distans.Fördelarna var det stora kursutbud som erbjöds inom komvux och högskola.Studier på grund-komvux var flexibla, de kunde påbörjas när som helst pååret och följde med när den studerande flyttade till annan anstalt, medsamma lärare. Som distanslärare var det viktigt med tydlighet iinstruktionerna, samt att ge studerande en snabb feedback på utfört arbete.Lärarna saknade framförallt att man inte kunde se den studerande framförsig. Lärarna ansåg inte att det var någon skillnad i pedagogiken, mellandistansundervisning och handledd undervisning. Slutsatserna av studien bliratt fördelarna med distansstudier väger betydligt tyngre än nackdelarna.

Vårt intresse för det flexibla arbetslivet och därigenom de flexibla studierna har byggts upp under vår egen studietid. Flexibilitet är ett ord som ”ligger i tiden” och som syftar till att öka möjligheterna för individen i bl.a. arbetslivet eller studierna. För vissa kan flexibilitet vara en möjlighet till att kunna styra sin tid själv, för andra ett hinder då de inte kan hantera den flexibla tiden. Eftersom vi är pedagoger är det lärande och då vuxnas lärande som står i fokus för denna undersökning. Syftet med undersökningen är att få en ökad kunskap om vuxnas lärande i distansstudier som flexibel studieform. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie, genomförd med sex distansstuderande som studerar eller har studerat på distans under 2006. Fokus låg på deras upplevelser och erfarenheter av hur lärandet i dessa studier sker. Våra frågeställningar, efter genomgången litteraturstudie, handlar om det flexibla lärandet i distansstudierna kan tillgodose olika lärstilar, vilken betydelse som mötena i den fysiska miljön och i datormiljön har för lärandet samt vilken betydelse som handledaren har i dessa miljöer. Intervjuerna är genomförda i omgivningar som är vardagsnära för varje intervjuperson för sig, detta för att vi skulle få känslan av hur deras vardag som distansstuderande såg ut.

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.

Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelevers aktivitetsmönster påverkas i samband med studier hemifrån genom fjärr- och distans. En kvantitativ, deskriptiv studie utfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Det var totalt 10 frågor och enkäten skapades med inspiration från det arbetsterapeutiska instrumentet bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS). Studien tillämpade en blandning mellan ett bekvämlighetsurval och snöbolls urval. 37 gymnasieelever deltog i studien. Data analyserades i mjukvaruprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS), resultat presenterades genom deskriptiv statistik. Resultatet visar att gymnasielever föredrar studier i skolan över studier genom fjärr- och distans. Det framkommer att deltagarna spenderar mer tid på studier utöver lektioner (läxor, inlärning, uppgifter etc.) när de studerar genom fjärr- och distans än vad de vanligtvis gör när de studerar i skolan. Slutsatsen för studien är att fjärr- och distansstudier har en påverkan på gymnasieelevers aktivitetsmönster.
The purpose of the study was to investigate how high school student’s patterns of activity is affected in connection with studies through distance from home. A quantitative, descriptive study was performed to collect data through a self-designed questionnaire. There was a total of 10 questions and the questionnaire was created with inspiration from the occupational therapy instrument assessment of adaptations in the school environment (BAS). The study applied a mixture between a convenience selection and a snowball selection. 37 high school students participated in the study. Data was analyzed in the software program Statistical Package for the Social Science (SPSS), results were presented through descriptive statistics. The results showed that high school students prefer studies in school over studies through distance. It appears that the participants spend more time on studies in addition to lessons (homework, learning, assignments, etc.) when they study by distance than they usually do when they study in school. The conclusion is that distance studies have an impact on high school student’s patterns of activity.