Relevant bibliographies by topics / Distriktssköterskor

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Distriktssköterskor'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Distriktssköterskor.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Distriktssköterskor"

1

Ainalem, Ingrid, Anna Carlsson, Annkristin Jansson, Birgitta Olsson, and Inger Sjödahl. "Kompetensutveckling för distriktssköterskor och barnsjuksköterskor i primärvården." Nordic Journal of Nursing Research 27, no. 3 (September 2007): 45–48. http://dx.doi.org/10.1177/010740830702700310.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Josefsson, Karin, Hanna Hefner, and Lina Maax. "Distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder vid hypertoni - En litteraturstudie." Nordisk sygeplejeforskning 5, no. 04 (December 10, 2015): 367–81. http://dx.doi.org/10.18261/issn1892-2686-2015-04-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Annika, Denis Selan, and Staffan Karlsson. "«Distriktssköterskors erfarenhet av informationen kring pandemin A(H1N1), 2009»." Nordic Journal of Nursing Research 32, no. 3 (September 2012): 4–8. http://dx.doi.org/10.1177/010740831203200302.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hermansson, Victoria, Mattias Nordell, and Karin Josefsson. "Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part." Nordic Journal of Nursing Research 34, no. 4 (December 2014): 21–26. http://dx.doi.org/10.1177/010740831403400405.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eriksson, Annelie, and Maria Engström. "Distriktssköterskors beskrivningar av sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete." Nordic Journal of Nursing Research 35, no. 2 (February 27, 2015): 77–84. http://dx.doi.org/10.1177/0107408315569122.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Alalehto, Tage. "Bokanmeldelse: Recension av Agneta Emanuelsson & Rigmor Wendts rapport: I folkhälsans tjänst—sju decennier med den svenska distriktssköterskanRecension av Agneta Emanuelsson & Rigmor Wendts rapport: I folkhälsans tjänst- sju decennier med den svenska distriktssköterskan, Fo U-rapport 43, Vårdförbundet SHSTFs Fo Userie, Stockholm." Nordic Journal of Nursing Research 15, no. 2 (June 1995): 49. http://dx.doi.org/10.1177/010740839501500211.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Distriktssköterskor"

1

Hörnmark, Marianne, and Marita Lindskog. "Källor till stress för distriktssköterskor i hemsjukvård : En kvalitativ intervjustudie av åtta distriktssköterskor med erfarenhet av hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20947.

Full text
Abstract:
Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie. Informanternas antal var åtta och alla hade minst fem års erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar fyra kategorier som beskriver källor till stress; känsla av uppgivenhet, att aldrig få vara ifred, att alltid vara duktig och att inte hinna med. Framträdande är lågt inflytande på arbetsmiljön och ett omfattande administrativt arbete är stressande. Detta resultat kan utgöra underlag för en diskussion av hur distriktssköterskors arbetsmiljö i hemsjukvård kan förbättras. Författarna ser att distriktssköterskan behöver få mer inflytande över sin arbetsmiljö och bli avlastade med administrativt arbete för att få mer tid att kunna arbeta kliniskt med patientarbete.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dicksson, Svensson Anna. "Distriktssköterskor i primärvården och deras upplevelser av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget : En intervjustudie med tio distriktssköterskor." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5642.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i. Att arbeta som distriktssköterska idag byggde på ett teamarbete med flera olika yrkeskategorier inom vården och distriktssköterskan är den som är spindeln i nätet kring patienterna. Distriktssköterskorna vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter men de har svårt att uttrycka vad som egentligen är deras uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde att de inte vet om uppdraget finns nedskrivet någonstans och om det diskuterats eller om det arbetats med vad som ska ingå i uppdraget på arbetsplatsen. Distriktssköterskorna kände viss oro i sin yrkesroll inför framtiden relaterat till att flera omorganisationer inom landstinget var på gång.


The purpose of the study was to describe the district handles cross experience of their professional and what is included in the mission. The study had a descriptive design and ten district nurses from three health centers in central Sweden participated in the study. Data were collected through structured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The result that emerged during the interviews reported on the basis of three categories, creating a theme: To develop in the professional role and team work, despite the lack of a clear governing documents of the mission. The categories that emerged were: professional, team-work and district nurse assignments. District nurses felt their professional role as a broad, free, and a diverse profession with many opportunities to develop in. Working as a district nurse today was based on a team work with various professionals in health care and district nurse is the spider in the net around patients. District nurses know what is included in their duties but they have difficulty expressing what exactly their mission is. District nurses felt that they did not know if the order is written down somewhere and if it discussed or if it worked with what should be included in the mission at work. District nurses felt some anxiety in their professional capacity for the future related to several reorganizations within the County Council was at once

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olsson, Annemor, and Jenny Åström. "Kompetensutveckling för distriktssköterskor med förskrivningsrätt : En kvantitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4536.

Full text
Abstract:
Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna. Däremot är distriktssköterskorna ansvarstagande när det gäller att hålla sina kunskaper uppdaterade genom egna studier. Inga skillnader kunde påvisas mellan nya och mer erfarna förskrivare när det gäller mängden kompetensutveckling som erbjuds av arbetsgivaren, deras engagemang i egna studier och behovet av kompetensutveckling. Konklution: Behovet av kompetensutveckling är stort hos distriktssköterskorna och de önskar att arbetsgivaren visade större intresse för detta. Distriktssköterskorna önskar mer kompetensutveckling inom alla kompetensområden men främst inom sjukdomslära och behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Fler studier inom detta område är nödvändigt för att ytterligare utforska distriktssköterskornas kompetensutveckling men även för att kartlägga faktorer som påverkar distriktssköterskans känsla av kompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Norman, Maria, and Jenny Thelin. "Egenvårdsrådgivning vid lindrig sjukdomEn kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35205.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson, Emma. "Distriktssköterskors erfarenhet och inställnng till preventivt arbete : Jämförelser mellan distriktssköterskor med eller utan specialkompetens och med eller utan utbildning i samtalsmetodik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20568.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Blomqvist, Ida, and Charlotta Edvall. "Att införa vaccination mot rotavirus : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50883.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Distriktssköterskan inom barnhälsovården ansvarar för att erbjuda alla barn att vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet. När ett nytt vaccin tillkommer i barnvaccinationsprogrammet är det distriktssköterskans uppgift att leda införandet och informera om evidens kring vaccinet till vårdnadshavare, så att de kan fatta beslut om vaccination till sitt barn.  Distriktssköterskan har vid tidigare införanden av vaccin i barnvaccinationsprogrammet upplevt svårigheter gällande bristande stöd och information avseende vaccinet från organisationen. Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att införa vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med 13 distriktssköterskor inom barnhälsovården i Mellansverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: I analysen framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var, Förutsättningar vid förändring och Förhållningssätt hos vårdnadshavare. Distriktssköterskans erfarenhet är att det krävs förberedelser och stöd från organisationen för att skapa goda förutsättningar för implementering. Distriktssköterskan behöver kunna anpassa den information som ges till vårdnadshavare eftersom de har olika förhållningssätt till vaccin och kunskap. Slutsats: Möjlighet till förberedelse främjar god implementering. Förtroende för distriktssköterskan ökar chansen att vårdnadshavaren önskar vaccinera sitt barn.
Background: The district nurse in child health care is responsible for offering all children vaccines from the child vaccination program. When a new vaccine is added to the child vaccination program, the district nurse leads the implementation and communicate evidence to the guardian, so they can make decisions about vaccination for their child. In previous implementations of vaccines in the childhood vaccination program, the district nurse has experienced difficulties with insufficient support and information from the organization. Purpose: Describe the district nurse experience of introducing rotavirus vaccination into the child vaccination program in child health care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach, with semi-structured interviews with 13 district nurses in child health care in Central Sweden. The analysis was performed with a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: The study resulted in two categories Conditions for change and Approach of guardians and six subcategories. The district nurse experienced that preparation and support from the organization is required for good implementation. The guardian has different approaches and levels off knowledge regarding vaccines and the district nurse need to adapt the information. Conclusion: Opportunity for preparation promotes good implementation. The district nurse needs to be able to adapt the information given to the guardians because they have different approaches to vaccines and knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Anna, Jansson, and Malin Olofsson. "Mötet med asylsökande i primärvården : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68827.

Full text
Abstract:
Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten.
Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Iveborn, Linda. "Distriktssköterskor/sjuksköterskors erfarenheter att bedöma svårläkta bensår : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16683.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området.
Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and  measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsson, Eva. "Distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11335.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar". Distriktssköterskor strävade efter att nå fram till anhöriga och få fram deras åsikter i hemsjukvården. Deltagarna upplevde det viktigt att fokusera på anhöriga och lyssna på deras åsikter för att förstå deras situation. Distriktssköterskor försökte skapa tillit genom att finnas där och erbjuda kontakt. Det fanns en strävan hos deltagarna att skapa trygghet hos anhöriga. Deltagarna upplevde både svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga i hemsjukvården. Slutsatsen är att distriktssköterskor strävar att skapa trygghet hos anhöriga. Distriktssköterskor upplever både tillit och brist på tillit från anhöriga som både leder till svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga.   Nyckelord: anhöriga, distriktssköterskor, hemsjukvård, mötet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lilliebjörn, Norlin Jannika, and Herbert Floria. "Distriktssköterskors psykosociala arbetsmiljö inom hemsjukvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12033.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Distriktssköterskor' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography