Dissertations / Theses: 'Distriktssköterskor'

1

Hörnmark, Marianne, and Marita Lindskog. "Källor till stress för distriktssköterskor i hemsjukvård : En kvalitativ intervjustudie av åtta distriktssköterskor med erfarenhet av hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20947.

Full text

Abstract:

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie. Informanternas antal var åtta och alla hade minst fem års erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar fyra kategorier som beskriver källor till stress; känsla av uppgivenhet, att aldrig få vara ifred, att alltid vara duktig och att inte hinna med. Framträdande är lågt inflytande på arbetsmiljön och ett omfattande administrativt arbete är stressande. Detta resultat kan utgöra underlag för en diskussion av hur distriktssköterskors arbetsmiljö i hemsjukvård kan förbättras. Författarna ser att distriktssköterskan behöver få mer inflytande över sin arbetsmiljö och bli avlastade med administrativt arbete för att få mer tid att kunna arbeta kliniskt med patientarbete.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Dicksson, Svensson Anna. "Distriktssköterskor i primärvården och deras upplevelser av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget : En intervjustudie med tio distriktssköterskor." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5642.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i. Att arbeta som distriktssköterska idag byggde på ett teamarbete med flera olika yrkeskategorier inom vården och distriktssköterskan är den som är spindeln i nätet kring patienterna. Distriktssköterskorna vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter men de har svårt att uttrycka vad som egentligen är deras uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde att de inte vet om uppdraget finns nedskrivet någonstans och om det diskuterats eller om det arbetats med vad som ska ingå i uppdraget på arbetsplatsen. Distriktssköterskorna kände viss oro i sin yrkesroll inför framtiden relaterat till att flera omorganisationer inom landstinget var på gång.

The purpose of the study was to describe the district handles cross experience of their professional and what is included in the mission. The study had a descriptive design and ten district nurses from three health centers in central Sweden participated in the study. Data were collected through structured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The result that emerged during the interviews reported on the basis of three categories, creating a theme: To develop in the professional role and team work, despite the lack of a clear governing documents of the mission. The categories that emerged were: professional, team-work and district nurse assignments. District nurses felt their professional role as a broad, free, and a diverse profession with many opportunities to develop in. Working as a district nurse today was based on a team work with various professionals in health care and district nurse is the spider in the net around patients. District nurses know what is included in their duties but they have difficulty expressing what exactly their mission is. District nurses felt that they did not know if the order is written down somewhere and if it discussed or if it worked with what should be included in the mission at work. District nurses felt some anxiety in their professional capacity for the future related to several reorganizations within the County Council was at once

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Olsson, Annemor, and Jenny Åström. "Kompetensutveckling för distriktssköterskor med förskrivningsrätt : En kvantitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4536.

Full text

Abstract:

Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna. Däremot är distriktssköterskorna ansvarstagande när det gäller att hålla sina kunskaper uppdaterade genom egna studier. Inga skillnader kunde påvisas mellan nya och mer erfarna förskrivare när det gäller mängden kompetensutveckling som erbjuds av arbetsgivaren, deras engagemang i egna studier och behovet av kompetensutveckling. Konklution: Behovet av kompetensutveckling är stort hos distriktssköterskorna och de önskar att arbetsgivaren visade större intresse för detta. Distriktssköterskorna önskar mer kompetensutveckling inom alla kompetensområden men främst inom sjukdomslära och behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Fler studier inom detta område är nödvändigt för att ytterligare utforska distriktssköterskornas kompetensutveckling men även för att kartlägga faktorer som påverkar distriktssköterskans känsla av kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Norman, Maria, and Jenny Thelin. "Egenvårdsrådgivning vid lindrig sjukdomEn kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35205.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Johansson, Emma. "Distriktssköterskors erfarenhet och inställnng till preventivt arbete : Jämförelser mellan distriktssköterskor med eller utan specialkompetens och med eller utan utbildning i samtalsmetodik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20568.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Blomqvist, Ida, and Charlotta Edvall. "Att införa vaccination mot rotavirus : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50883.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Distriktssköterskan inom barnhälsovården ansvarar för att erbjuda alla barn att vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet. När ett nytt vaccin tillkommer i barnvaccinationsprogrammet är det distriktssköterskans uppgift att leda införandet och informera om evidens kring vaccinet till vårdnadshavare, så att de kan fatta beslut om vaccination till sitt barn. Distriktssköterskan har vid tidigare införanden av vaccin i barnvaccinationsprogrammet upplevt svårigheter gällande bristande stöd och information avseende vaccinet från organisationen. Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att införa vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med 13 distriktssköterskor inom barnhälsovården i Mellansverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: I analysen framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var, Förutsättningar vid förändring och Förhållningssätt hos vårdnadshavare. Distriktssköterskans erfarenhet är att det krävs förberedelser och stöd från organisationen för att skapa goda förutsättningar för implementering. Distriktssköterskan behöver kunna anpassa den information som ges till vårdnadshavare eftersom de har olika förhållningssätt till vaccin och kunskap. Slutsats: Möjlighet till förberedelse främjar god implementering. Förtroende för distriktssköterskan ökar chansen att vårdnadshavaren önskar vaccinera sitt barn.
Background: The district nurse in child health care is responsible for offering all children vaccines from the child vaccination program. When a new vaccine is added to the child vaccination program, the district nurse leads the implementation and communicate evidence to the guardian, so they can make decisions about vaccination for their child. In previous implementations of vaccines in the childhood vaccination program, the district nurse has experienced difficulties with insufficient support and information from the organization. Purpose: Describe the district nurse experience of introducing rotavirus vaccination into the child vaccination program in child health care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach, with semi-structured interviews with 13 district nurses in child health care in Central Sweden. The analysis was performed with a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: The study resulted in two categories Conditions for change and Approach of guardians and six subcategories. The district nurse experienced that preparation and support from the organization is required for good implementation. The guardian has different approaches and levels off knowledge regarding vaccines and the district nurse need to adapt the information. Conclusion: Opportunity for preparation promotes good implementation. The district nurse needs to be able to adapt the information given to the guardians because they have different approaches to vaccines and knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Anna, Jansson, and Malin Olofsson. "Mötet med asylsökande i primärvården : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68827.

Full text

Abstract:

Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten.
Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Iveborn, Linda. "Distriktssköterskor/sjuksköterskors erfarenheter att bedöma svårläkta bensår : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16683.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området.
Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Karlsson, Eva. "Distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11335.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar". Distriktssköterskor strävade efter att nå fram till anhöriga och få fram deras åsikter i hemsjukvården. Deltagarna upplevde det viktigt att fokusera på anhöriga och lyssna på deras åsikter för att förstå deras situation. Distriktssköterskor försökte skapa tillit genom att finnas där och erbjuda kontakt. Det fanns en strävan hos deltagarna att skapa trygghet hos anhöriga. Deltagarna upplevde både svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga i hemsjukvården. Slutsatsen är att distriktssköterskor strävar att skapa trygghet hos anhöriga. Distriktssköterskor upplever både tillit och brist på tillit från anhöriga som både leder till svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga. Nyckelord: anhöriga, distriktssköterskor, hemsjukvård, mötet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lilliebjörn, Norlin Jannika, and Herbert Floria. "Distriktssköterskors psykosociala arbetsmiljö inom hemsjukvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12033.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod: kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter, hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar. Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Avdagić, Mesud. "Att förmedla trygghet : En studie om distriktssköterskor och derasrelation till patienter." Thesis, University West, Division of Advanced Nursing, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1591.

Full text

Abstract:

Background One of the main demands on Swedish and global health care in general is to meet the patient’s need for safety. By general health care law this also comprises district nurses’ field of responsibility. Although there are numerous studies describing the concept of safety and its different shapes, no research could be found exploring how safety is, or supposed to be, mediated by district nurses’ in a Swedish context. Research about this is therefore needed. Aim The aim of this qualitative study was to explore how district nurses’ mediate safety to their patients. Method Qualitative data were collected from seven district nurses’ by means of semi structured interviews. Thereafter, a concept analysis was carried out. Results Responses revealed that district nurses’ consider themselves mediate safety through a variety of ways. Five major categories emerged: (1) complaisance’s; (2) competence; (3) patient participation; (4) same caregiver; (5) personal characteristics. Conclusion District nurses’ mediate safety through a combination of general attitudes and concrete acts. Preconditions are bound to each district nurse’s individual ability to give a good complaisance, his/her competence and ability to involve patients in treatment and care. Other, less pronounced, are bound to the district nurse’s ability to create continuity in contact with patients’ and his/her personal characteristics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Johansson, Frida, and Therese Menze. "Ser distriktssköterskor verkligheten? : Distrikssköterskors uppfattning av barn som misstänks fara illa." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16872.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Mörkertalen kring barn som far illa misstänks vara stort då flertalet aldrig söker vård, barn känner skam och skuld samt att hälso- och sjukvårdspersonal missar tecken på misshandel. Barnmisshandel innefattar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp samt omsorgssvikt. Flertalet faktorer finns för att barn kan riskera att vara utsatta för misshandel som till exempel missbrukande föräldrar. Distriktssköterskor har en skyldighet att orosanmäla då barn misstänks fara illa.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors uppfattning av att se tecken på att barn far illa.Metod: En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har använts. Åtta intervjuer genomfördes med informanter från fyra olika enheter.Resultat: Studien resulterade i tre beskrivningskategorier: Det som är lätt att se, Brister i föräldraskap, Distriktssköterskors intuition.Konklusion: De synliga skadorna var de som var lättast att både upptäcka, hantera och orosanmäla. Erfarenhet och kunskap hos distriktssköterskor visade sig ha betydelse för igenkännande av barnmisshandel. Vid orosanmälan fanns ett behov av bekräftelse och stöd från kollegor för att styrka att tankarna stämde och att intuitionen var rätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Fraude, Marie, and Sofie Nyberg. "Betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård. : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18555.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nordström, Ann-Charlotte, and Lisa Moström. "Den psykosociala arbetsmiljön för distriktssköterskor respektive sjuksköterskor i primärvården : En enkätstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27267.

Full text

Abstract:

Abstract Background: Today, higher demands are placed on primary care to investigate, treat and follow up patients. Sweden has for a long time been hospital heavy and the government wants to control resources for primary care. The lack of district nurses causes that more registered nurses are employed in primary care. When staff with different levels of competence are employed in a workplace with the same tasks, can there be a difference in the psychosocial work environment. The purpose of the study was to describe and compare differences in the psychosocial work environment at and between district nurses and registered nurses. The method was a quantitative descriptive comparative cross-sectional study. Data were collected by the survey QPSNordic34 +. The survey was administered to 118 district nurses and registered nurses and answered by 57. The result showed significant differences in seven out of 37 questions about the psychosocial work environment between registered nurses and district nurses. The differences were in "workload", "influence decision", "encouragement", "working climate" and "management". The conclusion of this study showed that nurses and district nurses in primary care almost estimated their psychosocial work environment similar. The psychosocial work environment was assessed as good. However, nurses described lower support and encouragement from the management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hashemi, Zamaneh, and Hili Sultani. "Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning i primärvården." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22210.

Full text

Abstract:

Sedan 1970-talet har distriktsköterskor på vårdcentraler arbetat med telefonrådgivning. Det har blivit en arbetsuppgift som successivt utökats och tagit allt mer arbetstid i anspråk. Telefonrådgivningen upplevs som en svår arbetsuppgift och den ställer nya krav på distriktssköterskors kommunikativa förmåga, deras kompetens och personliga lämplighet. I studien beskrivs distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning i primärvården. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna påvisar olika typer av utmaningar vid telefonrådgivningen. Detta belyser författarna i två kategorier: Utmaningar i bedömning vid telefonrådgivning och Utmaningar i organisationen vid telefonrådgivning. I resultatdiskussionen lyfts betydelsen av kommunikation, återkoppling, utbildning samt arbetsmiljöns betydelse vid telefonrådgivningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ludvigsson, Katarina, and Josefine Nylén. "Palliativ vård i hemmet : En integrativ litteraturstudie om distriktssköterskans professionsutövning med fokus på vårdandet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10082.

Full text

Abstract:

Majoriteten av alla patienter önskar få vårdas och dö i sitt hem vid livets slutskede. Distriktssköterskors roll i den palliativa vården är mycket viktig, eftersom patienter har en större möjlighet att få stanna hemma när den palliativa vården håller en hög kvalitet. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskors professionsutövning i samband med palliativ vård i hemmet med fokus på vårdandet. En integrativ litteraturöversikt har genomförts där tillgänglig forskning inkluderats, både studier utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. De områden som visat sig ha en stor inverkan på vården presenteras i sju teman och 28 subteman. Studien visar att en bra hemplanering och en god vårdrelation är en förutsättning för att kunna göra en bedömning av patientens behov. Utöver detta är samarbete inom vårdteamet betydelsefullt samt en god kunskap inom området. Det framkommer att det finns en rad omständigheter som kan förhindra och försvåra att vården bedrivs. Hög arbetsbelastning, tidsbrist samt bristande stöd i arbetet är vanligt förekommande. Dessutom framkommer att det föreligger en kunskapsbrist och behovet av utbildning är stort. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att distriktssköterskors kunskapsbehov inom området palliativ vård tillgodoses. Holistisk vård är eftersträvansvärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Säntti, Sari. "Att samtala om kvinnors samliv vid urininkontinens. Ett svårt område för distriktssköterskor." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4322.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Dahlén, Jennifer, and Sofie Blom. "Egenvårdsarbete inom primärvård för personer med långvarig sjukdomEn kvalitativ studie med distriktssköterskor." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34957.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hieta, Berit, and Nina Johannesson. "Distriktssköterskor och sjuksköterskors syn på kompetens i det hälsofrämjande arbetet inom primärvården." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71761.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Rätt personal på rätt plats är en förutsättning för god och säker vård. I dag ses en brist på specialistsjuksköterskor och erfarna sjuksköterskor, vilket gör det svårt att ta tillvara på distriktssköterskans kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor och distriktssköterskors syn på kompetens i det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor användes som datainsamlingsmetod och de analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tre sjuksköterskor och åtta distriktssköterskor inom primärvården från norra, mellersta och södra Sverige intervjuades. Resultatetfrån analysen redovisas i fyra slutkategorier: Att kunskap är viktig för det hälsofrämjande arbetet; Att kompetensen skiljer sig åt beroende på erfarenheten; Att intresse är betydelsefullt för det hälsofrämjande arbetet; Att distriktssköterskors specialistkompetens inte tillvaratas. Slutsatsenvisar bland annat att om sjuksköterskor ochdistriktssköterskor har intresse, erfarenhet och utbildning, så är kompetensen inom det hälsofrämjande arbetet likvärdig. Framtida studier från arbetsgivarensperspektiv skulle kunna belysa synen kring kompetensen i det hälsofrämjande arbetet ytterligare. Nyckelord:hälsofrämjande, distriktssköterskor, sjuksköterskor, kompetens, primärvård, omvårdnad

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bergholm, Andersson Karin. "Erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom : En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21694.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo. Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp.
Background: District nurses come in contact with people who have dementia diagnosis to different extent. Aim: The aim of this study was to examine nurses' experiences in meeting people with dementia diagnosis and how they adapt giving care that are based on the patient's needs. Method: The study was qualitative and based on interviews with four district nurses. For processing the collected data content analysis was used. Results: The analysis revealed the three domains, the nurse's situation, the person with dementia diagnosis´ situation and adapting care measures. Further analysis led to four categories, facing a complex care situation, to be challenged, to take care of resources and to adapt their health care measures to the individual or to the dementia. The district nurses identified that people with dementia is a fragile and vulnerable group and to care for them was a challenge on many levels. It requires in-depth knowledge and an ability to see all the factors that surround this population, it´s challenging, complex and exciting. Working person-centered is something that both sought and done in practice, they also take good care of resources that will benefit the patients. Conclusion: The district nurses showed joy and commitment that were prominent and seemed to be linked to their education and knowledge. Research including people with dementia and others with limited decision-making capacaty are needed and desirable. Their participation would provide valuable knowledge that could lead to the development in the care concerning this vulnerable population.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Gustafsson, Anna, and Liselotte Mikaelsson. "Relationens betydelse vid vård av patienter med bensår : Distriktssköterskors upplevelser." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60188.

Full text

Abstract:

Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Babic, Zeljka, and Camilla Andersson. "Distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60334.

Full text

Abstract:

I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Fasshauer, Zinaida, and Erica Niemi. "God palliativ vård i ordinärt boende : –Distriktssköterskors uppfattning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-127785.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Fredriksson, Charlotta. "Att uppmärksamma och förbättra depressiva symptom hos äldre : erfarenheter bland distriktssköterskor i hemsjukvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20580.

Full text

Abstract:

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, både globalt och i Sverige och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Depression hos en äldre person kan vara svårt att uppmärksamma. Äldre som utsätts för en ökad psykisk belastning, som till exempel i samband med sjukdom, förluster av närstående och ensamhetskänslor, riskerar att utveckla depressiva symtom. Dessa symtom utsätter den äldre för ett stort lidande, ökar risken att dö i förtid samt utgör en stor samhällskostnad. Syftet var att studera distriktssköterskans erfarenheter när det gäller att uppmärksamma och förbättra depressiva symtom hos äldre inom kommunal hemsjukvård. Metoden var kvalitativ och hade en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor i fem olika kommuner i södra Sverige intervjuades i 30-60 minuter. Med hjälp av en intervjuguide delgav distriktssköterskorna fritt sina erfarenheter. Innehållsanalysen var kvalitativ och innebar att meningsbärande enheter identifierades och processades till underkategorier samt abstraherades till kategorier. I resultatet framkom att distriktssköterskan använde sin intuitiva förmåga samt förlitade sig på sin erfarenhet, då han/hon i mötet och samtalet med den äldre uppmärksammat depressiva symtom. Mötet och samtalet med den äldre visade sig även vara viktiga redskap för att förbättra dessa symtom. Skattningsinstrument nyttjades inte i någon av kommunerna. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en unik möjlighet att på ett tidigt stadium uppmärksamma depressiva symtom samt genom olika omvårdnadshandlingar förbättra dessa symtom. Genom att stå upp för den äldres rättighet till den vård och behandling han/hon är i behov av, får distriktssköterskan en nyckelfunktion i rollen som den äldres företrädare.
Mental illness is a growing problem in society, both global and in Sweden and the risk of suffering from depressive symptoms (DS) increases with ageing. It can be difficult to identify DS in an older person. Elderly people are sometimes at a higher risk of mental pressure, when at the same time dealing with sickness, loss of close relationships and loneliness, which often lead to DS. These symptoms cause the elderly person a great suffering, increases the risk of dying prematurely and is a big cost for the society. The aim was to study district nurses experiences when it comes to identify and improve DS by elderly people in municipal home nursing. The method was qualitative and had an inductive approach. Eight district nurses from five different municipalities in southern Sweden were interviewed for 30-60 minutes. The analysis was qualitative which means that parts with meaning contents were identified and processed into categories and subcategories. The result showed that district nurses used their intuitive ability and leaned on their experience, when in an encounter and in a conversation with an elderly person identified DS. The encounter and the conversation with an elderly person turned out to be an important instrument even when it came to improve these symptoms. A valuation scale was not used in any of the municipalities. The district nurse in home nursing has and unique possibility to, in an early stage, identify DS and by different caring actions improve these symptoms. By standing up for the elderly person's right to get the care and treatment he/she is in need of, the district nurse has a key function in the role as the elderly person’s representative.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Norberg, Anna, and Camilla Bäckrud. "Mötet med föräldrar till barn med övervikt inom barnhälsovården : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51740.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt bland barn ökar runt om i världen vilket medför ökad risk för livsstilssjukdomar senare i livet. Distriktssköterskan möter i stort sett alla barn och familjer under barnets första fem år. Det blir flera tillfällen att identifiera och följa upp de barn som befinner sig i riskområdet för övervikt, samt sprida kunskap och hjälp till en hälsosam och hållbar livsstil. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av mötet med föräldrar till barn med övervikt inom barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 15 distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som analyserats med hjälp av innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008). Resultat: Presenterades i två kategorier, ”En utmaning” med underkategorierna ”Ett känsloladdat och svårt område” och ”Föräldrars attityder” samt ”Förutsättningar för mötet” med underkategorierna ”Kunskap och Kompetens” och ”Tillit och sampel”. Erfarenheter var att området övervikt var känsligt och svårt att ta upp med föräldrarna och att deras attityder påverkade mötet, vilket var utmanande. Förutsättningar för ett bra möte var distriktssköterskans kunskap och kompetens inom området och att relationen mellan distriktssköterskan och föräldrarna byggde på tillit och sampel. Slutsats: Övervikt var ett känsligt ämne att prata om och mötet påverkades av föräldrarnas attityder och kunskaper om övervikt. Kunskap och kompetens hos distriktssköterskan ledde till erfarenhet och en trygg relation till föräldrarna främjade mötet och underlättade samtalet om övervikt. Nyckelord: övervikt, barnhälsovård, familjefokuserad omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys
Summary Background: Overweight among children is increasing around the world, which entails an increasing risk of lifestyle diseases later in life. The district nurse meets virtually all children and families during the child´s first five years. There will be several opportunities to identify and follow up the children who are in the risk area for overweight, as well as spread knowledge and help to a healthy and sustainable lifestyle. Aim: To describe district nurses' experiences of the encounter with parents of children with overweight within child healthcare. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 15 district nurses’ and pediatric nurses that is analysed with qualitative content analysis (Elo & Kyngäs, 2008). Result: Is presented in two main categories “A challenge” with the subcategories “An emotionally and difficult area” and “Parents’ attitudes” and “Prerequisites for the meeting” with the subcategories “Knowledge and competence” and “Trust and interaction”. The experience was that the subject overweight was sensitive and difficult to raise with the parents and that the parents own attitudes influenced the meeting. The prerequisites for a good meeting were the district nurse knowledge and competence in the subject and that the relationship between the district nurses’ and the parents was based on trust and interaction. Conclusion: Overweight is a sensitive topic to talk about and the meeting is influenced by the parent’s attitudes and knowledge. Knowledge and competence of the district nurse led to experience and a reliable relationship with the parents, promoted the meeting and facilitated the conversation. Keywords: overweight, child health services, family-centred care, qualitative content analysis

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ekman, Anna, and Anna Stensson. "Den psykologiska och sociala arbetsmiljön bland distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvård respektive hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24085.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Primärvård och hemsjukvård skiljer sig åt organisatoriskt och ledningsmässigt vilket kan påverka verksamhet och arbetsuppgifter, detta kan i sin tur påverka den psykologiska och sociala arbetsmiljön för distriktsköterskor/sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i den psykologiska och sociala arbetsmiljön hos distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården respektive hemsjukvården. Metoden var en kvantitativ jämförande tvärsnittsstudie med datainsamling via enkäten QPSNordic 34+. Enkäten administrerades till 159 utvalda deltagare inom primärvården och 148 utvalda deltagare inom hemsjukvården. Enkäten besvarades 39 distriktssköterskor/sjuksköterskor inom primärvården och 39 distriktsköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvården. Resultatet visade signifikanta skillnader i fyra av elva kategorier av den skattade psykologiska och sociala arbetsmiljön mellan primärvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor och hemsjukvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor. Skillnaderna fanns i ”arbetskrav”, ”kontroll i arbetet”, ”skicklighet i arbetet” och ”stress”. I samtliga av dessa fyra kategorier skattade primärvårdens deltagare sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med skattningen från hemsjukvårdens deltagare. Slutsatsen är att distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården skattar sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvård.
Background: There is a different in management and organization in primary health care and in municipal home health nursing. This different may effect activities and tasks at work, which in turn can affect the psychological and social work environment of district nurses / nurses. The purpose of this study was to compare any differences in the psychological and social work environment of district nurses/nurses in primary health care and home health nursing. Method: A quantitative, comparative cross-sectional study was conducted and the data was collected with the survey QPSNordic 34+. The survey was administred to 159 participants in primary care and to 148 participants in home health nursing. The survey was answered by (n = 39) district nurses /nurses in primary health care and (n = 39) district nurses/nurses in home health nursing. The result showed significant differences in four out of eleven categories in the psychological and social work environment between the district nurses/nurses in primary care and the district nurses/nurses in home care. Differences were found in "work requirements", "control at work", "work skills" and "stress". In all of these four categories, district nurses/nurses in primary health care estimated their psychological and social work environment lower than the estimation from district nurses/nurses in home health nursing. The conclusion of this study was that district nurses/nurses in primary health care estimate their psychological and social work environment lower in comparison to the district nurses/nurses in home care nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Falchenberg, Pernilla, and Malin Karlsson. "Distriktssköterskors upplevelse av svåra samtal med familjen på barnavårdscentralen : Kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11842.

Full text

Abstract:

Distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC) har blivit mer komplext. Nu ska hela familjen integreras och varje familj har olika behov som distriktssköterskorna ska försöka tillmötesgå. Samtalet blir svårt när det inte finns några riktlinjer, eller några pedagogiska verktyg som distriktssköterskor kan använda sig av vid svåra samtal. Varje distriktssköterska har sina egna upplevelser av vad som anses vara svårt att samtala om och varför. Därför kom idén att beskriva distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal med familjen på BVC. För att kunna besvara syftet användes kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att distriktssköterskorna upplever flera situationer som svåra. Exempelvis vid samtal om övervikt, orosanmälan, våld i nära relation och avvikande utveckling. Distriktssköterskorna belyser att det är betydelsefullt att förbereda ett svårt samtal, eftersom det kan uppstå hinder i mötet som påverkar samtalets utveckling negativt. De beskriver även att de blir berörda utav det svåra samtalet och behöver stöttning från kollegor och andra professioner. I resultatdiskussionen diskuteras att samtalsmetodik, kollegial stöttning, ändring av sekretesslagen och att diskussion av laddade ord kan ha betydelse i mötet med familjen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Müller, Hanna, and Lena Mårsén. "Distriktssköterskors möten med döende patienter som vårdas i hemmet." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-899.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Henriksson, Åsa. "Distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163571.

Full text

Abstract:

AbstraktSyfte. Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård.Bakgrund. Omorganisationer inom hälso-och sjukvården är vanligt förekommande. Vård som tidigare erbjudits patienter inom slutenvården har i många fall flyttats över till öppenvården. Primärvården har genom åren genomgått omstruktureringar med anledning av det ökade patientantalet.Design. Induktiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral i norra Sverige intervjuades individuellt under våren 2016. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Ur analysen framkom fyra kategorier: Bristande implementering av omorganisationen, omorganisationens konsekvenser för patienterna, den egna hälsan påverkas av omorganisationen samt positiva aspekter på omorganisationen.Konklusion. Omorganisationer som inte är väl implementerade har en negativ påverkan på distriktssköterskors hälsa och arbetsmiljö. Att genomföra en lyckad omorganisation kräver delaktighet, information och kunskap. Ledningen har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och måste involvera medarbetarna i ett tidigt skede och i större utsträckning genom processen.Nyckelord. Omorganisation, primärvård, distriktssköterskor, kvalitativ innehållsanalys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Olofsson, Ida, and Anna-Sara Persson. "Distriktssköterskors upplevelser av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd : -En intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-112108.

Full text

Abstract:

Abstrakt Bakgrund: Att säkerhetsställa och ge en god och säker vård för människor i glesbygd är ett framtida problem inom svensk sjukvård. Det finns inga tidigare svenska studier som beskriver distriktssköterskors upplevelser av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Genom att lyssna till deras upplevelser kan man uppnå en ökad förståelse till varför de valt att arbeta i glesbygd och hur de upplever sin arbetssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor upplevelse av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier: Att ha ett varierande arbete och en bred kompetens, Att ha ett stort ansvar, Att arbeta för patientens bästa, Att känna stolthet och trivas med sitt arbete, Att känna stress och uppleva brist på resurser, Att leva i sin yrkesroll, Oförståelse om arbete i glesbygd samt Allt går att förbättra. Slutsats: Resultatet tyder på att upplevelsen av att arbeta i glesbygd är likartad i flera länder och att det finns förbättringsmöjligheter som kan vara användbara nationellt och globalt, exempelvis nyttjande av telemedicinsk utrustning. Det finns många outforskade områden gällande omvårdnad i glesbygd och många möjligheter till fortsatt forskning i ämnet. Nyckelord: omvårdnad i glesbygd, glesbygd, distriktssköterskor, upplevelser, sjukstuga

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Norin, Petra. "Kunskaper om svårläkta bensår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor : en jämförelse mellan slutenvården och primärvården." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19707.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Borgqvist, Luisa, and Laine Malin Liedman. "Behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede : Kommunala enhetschefers uppfattning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17664.

Full text

Abstract:

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Runius, Linnea, and Marielle Söderström. "Distriktssköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten : En litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41294.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Distriktssköterskor har sedan år 1994 haft möjligheten att förskriva läkemedel utifrån vissa restriktioner. Förskrivningsrätten för distriktssköterskor var tänkt att förbättra vården för hela befolkningen och att stärka deras profession. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 11 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd i processen för kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter var att deras förskrivningsrätt ledde till flera positiva aspekter inom vården både för professionen och för patienter. Den upplevdes förbättra omvårdnaden och utveckla professionen, dock fanns det faktorer som påverkade utövandet av förskrivningen. Dessa kunde vara formella problem, brist på tillgång till stöd, kunskap och möjligheter till fortbildning. Diskussion: Förskrivningsrätten ansågs ha potential att förbättra omvårdnaden. Genom att distriktssköterskor fick möjlighet till utökade kunskaper bidrog det till att se både patientens omvårdnads- och mediciniska behov. Organisationens strukturer hade betydelse gällande utövandet. Slutsats: Brist på stöd och utvecklingsmöjligheter visades ha en negativ påverkan på hur distriktssköterskor nyttjar sin förskrivningsrätt, vilket indirekt kunde leda till en sämre omvårdnad för patienter. Ledningen i hälso- och sjukvård kan ta del av den här litteraturstudien för att utforma strategier som hjälper distriktssköterskor att utnyttja sina kunskaper i förskrivningsrätten mer optimalt. Vidare forskning inom ämnet bör utreda både patientperspektivet i Sverige samt förskrivningsrättens tidspåverkan.
Background: District nurses´ have been allowed, with some limitations, to prescribe since 1994. The right to prescribe were intended as a way to improve the healthcare for the entire population as well as strengthen the profession. Aim: The aim of this literature review was to illustrate the district nurses´ experience of prescribing. Method: This literature review was conducted based on 11 original articles. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using the process for qualitative content analyses according to Elo och Kyngäs (2008). The analysis resulted in three categories and seven subcategories. Result: The prescription rights of the district nurse had multiple positive effects on the healthcare for both the patients and the profession, however there are some factors that limits the use of the prescription right. These factors could be structural problems, lack of support, knowing your limitations, knowledge and possibility for further training.Discussion: The right to prescribe was believed to have potential to improve the healthcare. The district nurses could get a better view of the patient’s medical- and health needs by giving them a chance to increase their knowledge. Structural factors have had a major impact on the usage of prescription rights. Conclusion: Lack of support and development was shown to have a negative impact on the district nurse´s use of prescription rights which could have led to worse healthcare for the patients. The management within healthcare can use this study as support when developing strategies for increasing the district nurses use of the prescription rights. Continuing research on the subject should have focus on the patients’ perspective in Sweden as well as the time consumption effect.

Godkännandedatum: 2019-11-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Thorén, Åsa. "Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38940.

Full text

Abstract:

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Stenberg, Emma, and Thea Lundgren. "Distriktssköterskors upplevelser av amningsproblematik som kan föranleda användande av modersmjölksersättning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97098.

Full text

Abstract:

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nimeryd, Kerstin, and Erica Svensson. "Stödja patienters autonomi i hemsjukvården : Utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13141.

Full text

Abstract:

Patienters autonomi är en central del i vårdandet. I litteraturen beskrivs att en vårdande relation med respekt för patienters integritet och autonomi är särskilt viktig i hemsjukvården, även om det inte alltid är lätt att uppnå. Hemsjukvård innebär vård som ges i hemmet och antalet patienter kopplade till hemsjukvård ökar idag i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur patienters autonomi kan stödjas i hemsjukvården utifrån distriktssköterskors perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En distriktssköterska och sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård deltog. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innebördsanalys. I resultaten framkom fyra teman vilka är: att göra patienten så självständig som möjligt, att vårda i samråd med patienten, att få patienten att styra över sitt liv och att se människan i hemmet. Resultaten beskriver olika nyanser och upplevelser av patienters autonomi vid vård i hemmet utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv, och hur den kan påverkas i olika riktningar genom distriktssköterskornas förhållningssätt. Distriktssköterskorna beskriver att patienters hemmiljö och möjlighet till delaktighet i vården kan ha betydelse för autonomin. Patienters autonomi erfars viktig och distriktssköterskorna anpassar sitt arbetssätt för att minimera vårdens påverkan på patienters autonomi och vardagsliv. Att värna om patienters autonomi och självständighet kan leda till att patienter kan bo kvar i sina hem i större utsträckning. Det är positivt för patienters hälsa vilket kan leda till en hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Wändin, Ellenor, and Maria Anundsson. "Distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård : -En intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96241.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård. Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds. Under dessa kategorier formades åtta subkategorier: Otillräcklighet och frustration, Bristande samarbete, Att sakna stöd, Att se patienten, Att skapa förtroende och tillit, Att våga ställa rätt frågor, Att känna stöd och En fungerande hemtjänst. Slutsats: Det är betydelsefullt distriktssköterskan ser hemsjukvårdspatienten ur ett helhetsperspektiv och tar del av dennes upplevelser. Resultatet indikerar även att samarbete med andra yrkesgrupper är av stor relevans för distriktssköterskan och det är önskvärt att skapa förutsättningar för detta, både inom hemsjukvårdens yrkesgrupper men även gentemot andra instanser. Vidare visar resultatet att rutiner för och användandet av screeninginstrument omkring bedömning av psykisk nedsatt hälsa saknas, och är något som kan förbättras inom framtida hemsjukvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bernling, Sigrid, and Nadire Kucukcelik. "Medias konstruktioner av flyktingar och hur dessa kan påverka distriktssköterskor i deras möte med flyktingar." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11718.

Full text

Abstract:

I den uppsatsen analyseras medias konstruktioner av flyktingar genom diskursanalys. År 2015 kom ett ökat antal flyktingar till Sverige vilket skrevs om i media. Syftet med studien var att undersöka mediers konstruktioner och diskurser av flyktingar då dessa diskurser kan komma att påverka distriktssköterskor i möten med flyktingar. Det är av vikt att diskutera hur det kan ta sig uttryck och om det hindrar ett välfungerande möte mellan distriktssköterskor och flyktingar. Att möta flyktingar bör ske utifrån ett personcentrerat synsätt där hänsyn tas till patientens subjektiva upplevelser, det vill säga patientens berättelse om sin upplevelse. Personcentrerad vård värdesätter patientens berättelse och sätter hens upplevelse av denna i centrum. En personcentrerad vård bygger på en medveten etik kring vårdhandlingar, en god relation och ett gott förhållningssätt till patienteter. Det är nödvändigt att öka kunskap och förståelse hos vårdpersonal som möter flyktingar i sitt arbete som distriktssköterskor gör. Utgångspunkten för personcentrerad vård är att människor ska bemötas som fria och värdiga personer. Kärnan i personcentrerad vård är partnerskap mellan vårdpersonal och patienten och dess anhöriga. Partnerskap innebär gemensamt beslut om hälsoplan. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) grundas utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att människan har rätt att medverka och bestämma över sig. Distriktssköterskan bör ha en medvetenhet kring sin egen människosyn då de kan komma att styra ens handlingar. Data för studien hämtades från tre olika dagstidningar; Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet och deras publiceringar under september, oktober och november, 2015. Artiklarna söktes fram via Mediearkivet. Totalt analyserades 4022 artiklar som innehöll begreppet flykting. I analysarbetet användes AntcConc som är ett datorprogram som gör det möjligt att sortera större mängd text. Det framkom att flyktingar i media konstrueras som en homogen grupp vilket vi anser kan leda till en negativ påverkan på läsaren och därmed på distriktssköterskor i mötet med flyktingar. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med dessa patienter innebär att aktivt försöka se bakom den konstruerade flyktingen och istället se människan i sin helhet. Fyra diskurser utifrån 13 konstruktioner identifierades. De fyra diskurserna var: krisdiskurs, hjälplöshetsdiskurs, politisk diskurs och ekonomisk diskurs. Vården och mötet kan utifrån vad som framkommit av innehållet i diskurserna bli begränsande och negativ för patienten. Det i sin tur kan skapa enskilt lidande för patienterna i fråga men också på sikt ge en ökad belastning för vården. Det är därför viktigt att belysa ämnet så att en god och jämlik vård kan ges.
In 2015, the increased number of refugees arriving in Sweden was covered in media. Public health nurses may in their encounter with immigrants be influenced by discourses arising from medial constructions of refugees. The aim of this study was to examine mass medial constructions of and discourses about refugees, since preconceptions can influence district nurses in encounters with these persons. It is a matter of importance to discuss how this can manifest itself, in order to make public health nurses encounters with refugees as well-functioning as possible. Person-centred care has been uses as a theoretical frame of reference in this study. A qualitative approach was chosen. The methods used were corpus analysis and discourse analysis. Data was collected from three daily newspapers: Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Svenska Dagbladet, published in September, October and November 2015. During this time the concept refugee occurred in 4022 articles. The result shows that refugees in media are contoured as a homogenous group. Four discourses based on thirteen constructions were identified. The four discourses were a crisis discourse, a helplessness discourse, a political discourse, and an economical discourse. From the discourses, it is assumed that public health nurses reading of medial texts about refugees influences their view, and therefore their care, of refugees. Hence, it is important to illuminate the constructions of refugees in media

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Englund, Sofia, and Susann Kero. "Patienter med hypertoni och deras upplevda behov av omvårdnad från distriktssköterskan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72611.

Full text

Abstract:

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Salmi, Ida, and Petra Sjölund. "Distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende : En intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119124.

Full text

Abstract:

Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna. Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt. Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Eriksson, Anne-Sofie, and Lindberg Annie Costell. "Distriktssköterskors erfarenheter av att använda FaR inom primärvården : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36608.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Enligt WHO dör 41 miljoner människor i världen varje år av icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska lungsjukdomar samt diabetes. Där fysisk inaktivitet är en av de främsta riskfaktorerna till dessa sjukdomar. Fysisk aktivitet har multifaktoriella effekter på kroppen, kan förebygga/behandla sjukdomar och därmed främja hälsa. Där det evidensbaserade FaR varit en metod till att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda FaR inom primärvården. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor från primärvården deltog. Datan insamlades med semistrukturerade intervjuer, via telefon/Skype. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: FaR var ett bra verktyg för att motivera patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Arbetet utifrån den enskilda individen var betydelsefullt.Vanligaste målgrupperna var patienter med diabetes, astma/KOL, hypertoni och höga blodfetter. Promenader var den mest förekommande aktiviteten. FaR utfördes sällan, samtal om kost och fysisk aktivitet skedde alltid. FaR var ett bra komplement till läkemedel. Inställningen till FaR, brist på information samt kunskaps- och tidsbrist påverkade det hälsofrämjande arbetet, därmed förskrivningarna av FaR. Brist på information och stöd från ledningen framkom som ett hinder av distriktssköterskorna. Önskan om mer stöd från ledningen fanns samt att FaR skulle lyftas mer på arbetsplatserna. Slutsats: Distriktssköterskor upplevde FaR som positivt för folkhälsan, men svår att implementera i det hälsofrämjande arbetet. Att motivera patienter och att utgå från individen var betydande. Även om FaR sällan förskrevs, så samtalades det om fysisk aktivitet och kost med patienter. Att Verksamhetsledningen prioriterade och uppmuntrade det hälsofrämjande arbetet kring FaR uttrycktes som en önskan av distriktssköterskorna, för att kunna förbättra det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hernborg, Brita, and Maria Larsson. "Att arbeta med en specialiserad roll inom primärvårdenEn intervjustudie om distriktssköterskors erfarenheter." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32089.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Makita, Naomi, and Kristina Andersson. "Hur tillämpas familjefokuserad omvårdnad i mötet med kroniskt sjuka patienter inom primärvården? : En intervjustudie med distriktssköterskor." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11004.

Full text

Abstract:

Background: About half of Sweden's population is suffering from a chronic disease and most are cared for in primary healthcare. Chronical illness of one family member can affect the whole family's health. It is therefore important that the district nurse pays attention to all family members and supports them in their situation. Previous research shows that the families and patients health are positively affected if families can be involved in the care of the chronically ill family member and be supported in their role. In primary care in Sweden no research could be founded in this area. It is thus important to examine the district nurse's experiences of familyfocused work in primary care. Aim: To illuminate the district nurse's experiences of making the family involved in care of chronically ill patients in primary care. Method: A qualitative approach was used and twelve district nurses in primary care in a region in western Sweden were interviewed. A qualitive content was used for analysis. Result: The analysis resulted in four main categories: Communication is the key to participation, education is a tool to enable participation, coordination is an important part that promotes participation, there are factors that affects family-focused work; and eight subcategories. Conclusion: The district nurses found it important to work family-focused. They experienced both possibilities and hindrance with this approach. Due to the lack of structure, procedures and directives from the employer, the family- focused work approach was not visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Liljekvist, Södergren Frida. "Första linjens chefers erfarenheter och reflektioner kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor : en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24553.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå.
Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Schön, Maria, and Tommy Haglund. "Distriktssköterskans erfarenheter av Motiverande samtal och metodens effektivitet. : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30319.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bråby, Agneta, and Violeta Dedushi. "Distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom hemsjukvård." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39052.

Full text

Abstract:

Introduktion: Den döende människan behöver bli sedd, hjälpt och känna sig bekräftad. För distriktssköterskor är palliativ vård vid livets slut en arbetsuppgift som innebär att genom omtanke och engagemang åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling för den enskilde patienten. Syfte är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård av patienter i livets slutskede i hemsjukvård. Metoden är en kvalitativ studie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier enligt följande: Ett välfungerande teamarbete i kommunen är värdefull med underkategorierna Samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunen är vital och Kompetent personal och tid saknas. Den andra huvudkategorin var Samverkan med landstinget är viktig med underkategorierna Palliativa teamet skapar trygghet för patienten och Omvårdnaden är beroende av samarbetet med distriktsläkare. Den tredje huvudkategorin var Anhöriga är en betydelsefull del av vården med underkategorierna Viktigt att etablera relation att stödja anhöriga och Anhöriga kan svikta. Resultatets fjärde huvudkategori blev Viktig uppdrag att vårda vid livets slut med tre underkategorier enligt följande: Uppdraget kräver specifikt kompetens, Kan ge känsla av otillräcklighet och Att sätta den sjukes behov i centrum. Konklusion: I studien visades att distriktssköterskor i hemsjukvården efterstävar ett välfungerande samarbete med kommunens och landstingens yrkesgrupper för att etablera en god vård vid livet slut för patienter som dör i hemmet
Introduction: The dying human needs to be seen, helped and feel confirmed. For district nurses, palliative care at the end of life is a task that involves the care and commitment to achieve the best possible preventive and palliative treatment for the individual patient. Objective: To highlight the district nurses ' experiences of palliative care of patient’s end-oflife at home nursing. Method: Qualitative study with content analysis. Semi-structured interviews were conducted by the ten district nurses working in the municipal home care in three different municipalities. Results: The study resulted in four major categories and nine subcategories as follows: A well-functioning team work in the municipality is valuable with its subcategories Collaboration with other professionals within the community is vital and Skilled staff time missing. The other main category was: Collaboration with the County Council is important in subcategories Palliative team provides security for patient and nursing care is dependent on cooperation with the local doctor. The third category was Family members are important part of treatment with subcategories Important to establish relationship to support relatives and Relatives can falter. The fourth main category became Important mission to care at life's end with three subcategories as follows The mission requires special expertise, Can give the feeling of inadequacy and putting the patient's needs in focus. Conclusion The study showed that district nurses in home care is to establish a wellfunctioning team work with municipal and County Council professionals to establish a good care at the end-of-life for patients dying at home

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Öman, Marklund Susanne. "Distriktssköterskor erfarenhet av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändring gällande kost och fysisk aktivitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72630.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Eriksson, Lena, and Sara Persson. "Kunskaper om och attityder till prevention av trycksår hos distriktssköterskor och sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25209.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Trycksår är ett stort och kostsamt problem för samhället som orsakar lidande ochsmärta hos patienten. Sjuksköterskan ska främja hälsa, förebygga ohälsa ochlindra lidande samt har ansvaret att identifiera risker och ordinera åtgärderför trycksårsprevention. Syfte medstudien var att beskriva och jämföra kunskap om och attityd till preventionav trycksår hos distriktssköterskan och sjuksköterskan inom kommunala hälso-och sjukvård. Metod: Beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade påsärskilt boende och hemsjukvård i fem kommuner. Det var 67 av 150 tillfrågadesom deltog i studien. Resultat: Resultatetvisade det att distriktsköterskans och sjuksköterskans kunskaper omtrycksårsprevention brister. Specifikt i frågorna omschema för lägesändring som minskar trycksårsrisken mest, avlastning av hälarpå tryckavlastande madrass, rätt sätt att reducera tryckkraften när en patientglider ner i en stol samt att syrebrist orsakar trycksår. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna fannsgällande kunskap om trycksårsprevention. Attityden hos både distriktsköterskanoch sjuksköterskan var positiv och en signifikant skillnad fanns mellangrupperna. Distriktsköterskans hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. Sjuksköterskorna kändes sig mindre säker på sin förmåga attförebygga trycksår och distriktsköterskorna svarade i högre grad atttrycksårsprevention är en viktig uppgift. Slutsats:I föreliggande studie har deltagarna bristande kunskap om prevention avtrycksår och attityden hos både distriktsköterskan ochsjuksköterskan var positiv till trycksårsprevention. En skillnad mellangrupperna fanns där distriktsköterskan hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan.
Introduction: Pressure ulcer is a common and expensive problem for society which causes suffering and pain for the patient. Registered nurses should promote health, prevent illness and relieve suffering and is responsible for identifying risk and prescribing measures for pressure ulcer prevention. The purpose of this study was to describe and compare district nurses and registered nurses knowledge and attitude to pressure ulcer prevention in municipal health care. The method: Descriptive and comparative design with quantitative approach. A questionnaire was distributed to district nurses and registered nurses who worked in nursing homes and home healthcare in five municipalities. It was 67 out of 150 respondents who participated in the study. The result: The result showed that district nurse and registered nurse’s lack in knowledge about pressure ulcer prevention. Specific in the question about position change that reduces pressure ulcer risk the most, relief of heels on pressure-reducing mattress, the right way to reduce the pressure force when a patient slides down in a chair and that oxygen deficiency causes pressure ulcer. No significant difference between the groups knowledge on pressure ulcer prevention was found. The attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive and a significant difference was found between the groups. The district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse. Nurses felt less confident of their ability to prevent pressure ulcer and district nurses responded to a greater extent that pressure ulcer prevention is an important task. Conclusion: In this study, participants have insufficient knowledge about pressure ulcers prevention and the attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive to pressure ulcer prevention. A difference between the groups was where the district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Thapa, Dip Raj, and Anneli Nilsson. "Distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9027.

Full text

Abstract:

När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra teman med tillhörande åtta underteman. Teman benämns; Kunna samarbeta och samverka i vården, Kunna vårda anhöriga, Kunna hantera negativa känslor och Skapa en god vårdmiljö. Slutsatsen blev att, ett bra teamarbete är viktigt för distriktssköterskor men att ha olika vårdaktörer kan försvåra vårdarbetet. Det är viktigt för distriktssköterskor att kunna möta anhöriga och ta emot sorg då sorgen kunde komma som missnöje. Detta kan påverka vårdpersonalen negativt. Det är viktigt att distriktssköterskor får stöd vid känsla av otillräcklighet och känslomässiga reaktioner. Fortsatt forskning kan riktas ur anhörigas synvinkel för att kunna förstå anhörigas reaktioner.
When the patient wishes to die at their own home requires that the advanced care also moved to their home. District nurses have primary care responsibilities in palliative home care and may experience ethical, moral and communicative difficulties. For a good palliative care requires that district nurses is involved, have the experience and have advanced skills in palliative care. The purpose of this study is to illuminate district nurses' experiences of caring for patients in the final stage in palliative home care. Nine district nurses were interviewed. To analyze the data, a qualitative content analysis with an inductive approach was applied. The analysis resulted in four main themes with its eight sub- themes. Main themes titled; Being able to collaborate and cooperate in care, Being able to care for relatives, Being able to manage negative emotions and Able to create a good care environment. The conclusion was that, a good teamwork is important for district nurses but having different care providers can complicate caring. It is important for district nurses to meet relatives and receive grief when grief could come as dissatisfaction. This could affect the nursing staff negatively. It is important that district nurses are supported in the sense of inadequacy and emotional reactions. Further research may be aimed at relatives ' point of view in order to understand family members' reactions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Zinders, Cajsa, and Ida Flodberg. "Patienters minskade intag av mat ochdryck i livets slutskede : en fokusgruppsstudie om distriktssköterskors erfarenheter." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30343.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Distriktssköterskor'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles