Academic literature on the topic 'Diversifiering'

Finanskrisen 2007-2008 blev startskottet för nya bankregleringar och åtstramningar.Regelverket Basel III introducerades med syfte att hantera risker bättre genom att införahårdare kapital- och likviditetskrav som i sin tur skulle motverka eventuella nya systematiskarisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III:s påverkan på diversifieringen avfastighetsfinansiering på den svenska marknaden och utreda de drivkrafter och effekter avdessa förändringar. Studien ämnar att ge ett brett perspektiv genom att undersöka påverkan påett flertal sektorer i den empiriska undersökningen. Efter genomförandet av studien så kan det konstateras att bankerna har fått ökade kostnadersom sedermera har förskjutits till kunderna. Vidare har belåningsgraderna i fastighetssektornminskat till följd av implementeringen Basel III. Det nya regulatoriska landskapet har banat väg för diversifiering. Dock, så kan de primäradrivkrafterna tillskrivas makro-sentiment, jakt på avkastning, market timing och aktörer somhar vuxit ifrån sitt beroende av bankkapital.
The financial crisis of 2007-2008 was the start of new banking regulations and austeritymeasures. Basel III was introduced with the intent of managing risks better by introducingstricter capital and liquidity requirements. The new requirements would in return counteractany new systematic risks. The purpose of this study is to investigate Basel III’s impact oncredit diversification on the Swedish market and navigate what the driving forces are and theeffects of regulatory change. The aim is to provide a broad perspective by presenting valuableinformation relevant to the subject and examining the impact of these changes on differentsectors. The results of the study shows that new regulations have entailed a major regulatory changewith subsequent implications on the market. Findings also show that banks have experiencedan increase of costs which have since been shifted to customers. Furthermore, loan-to-valueratios within the real estate sector have decreased as a result of the implementation of BaselIII. The new regulatory framework has paved the way for diversification. However, thedevelopment has been propelled by macro sentiment, reaching for yield-behavior, markettiming and firms outgrowing their dependency on bank capital.

Kryptomarknaden och decentraliserad finans har under det senaste året med sin höga avkastning dragit till sig mycket uppmärksamhet. Decentraliserade tillgångar blir alltmer attraktiva för investerare och i denna uppsats är undersöks kryptotillgångars egenskaper som hedge eller diversifiering i en portfölj. Hög avkastning och hög risk går allt som oftast hand i hand och i denna uppsats använder undersöker vi dynamisk villkorlig korrelation (DCC-GARCH), regressionsmodeller samt portföljers prestation över tid för att undersöka ifall de två största kryptotillgångarna, Bitcoin och Ethereum indikeras vara ett bra alternativ för en investerare att diversifiera sin portfölj med. Undersökningen av korrelationen för Bitcoin och Ethereum gentemot de vanliga tillgångarna (S&P500, guld, olja, inflation) visade på en stabil men svag (0.00-0.19) till mycket svag (0.20-0.40) positiv korrelation över tid. Korrelation inbördes mellan Bitcoin och Ethereum visades vara stark. Resultatet ur regressionen innehållandes Bitcoin, S&P500, Olja och Guld visade på att det existerar ett långsiktigt jämviktsförhållande mellan variablerna, däremot påträffas inget sådant när Ethereum tar Bitcoins plats som beroendevariabel. Portföljernas som undersöktes förändrade fördelningen mellan tillgångarna varje månad med restriktionen att nå de bästa sharpekvoten, utan att ha mindre än 2%, eller mer än 40% av någon tillgång. Resultatet visade att portföljerna som innehöll kryptotillgångarna hade en högre sharpekvot, samt även en högre överavkastning till en likvärdig risk gentemot de andra tillgångarna samt att sharpekvoten och överavkastningen ökade vid diversifiering inom kryptotlillgångar, men att risken var relativt oförändrad. Resultaten indikerar att kryptotillgångar fungerar bra som diversifiering, dock så finns det inget som pekar på att de skulle agera som hedge emot de undersökta tillgångarna. Nämnvärt är även att korrelationerna mellan kryptotillgångar och de traditionella tillgångar som undersöktes har varit stabil över den undersökta tidsperioden.

Forskning inom beteendeekonomi visar att det finns flera psykologiska faktorer som leder till att investerare inte agerar rationellt vid viktiga beslut kring deras investeringar. Syftet med denna uppsats är att undersöka ”Home bias” (HB) som innebär att investerare tenderar till att investera majoriteten av sitt kapital i den lokala aktiemarknaden samt de möjligheter som finns med internationella investeringar i aktiemarknaden från 2000 fram till 2020.  Resultatet av analysen visar att detta fenomen fortfarande existerar sedan de tidigare studierna utförts men att det har minskat med 7,25 procent från år 2000 till 2019. Vid undersökning av avkastning för aktieindex bestående av Mid-Cap och Large-Cap bolag för: Australien, Hong Kong, Nederländerna, Sverige, Danmark, Indien, Norge, Sydafrika, England, Italien, Portugal, Tyskland, Finland, Japan, Ryssland, USA, Frankrike, Kanada och Spanien, visade resultatet att Ryssland, Danmark och Indien har haft högst avkastning under den utvalda tidsperioden på 20 år. Den svenska aktiemarknaden har haft högst korrelation mot den franska och tyska aktiemarknaden och lägst korrelation mot den japanska och indiska aktiemarknaden. Vid undersökning av internationella investeringar styrkte teorin, historisk data och Monte Carlo simulering att det är lönsamt att diversifiera sin portfölj och investera i fler länder för att uppnå högsta avkastning sett till risken och prestera bättre än den svenska aktiemarknaden.
Research within behavioral economics have proven that there exist several kinds of biases that makes the investors act irrational when deciding for important decisions regarding their investments. This thesis examines the phenomena called “Home bias” (HB) which means that investors tend to invest most of their capital into the local stock market, the thesis also analyze the opportunity of international investments on the stock market from year 2000 to 2020. The results of the analyze proved that this phenomenon still exists since the last research about it had been done, however this home bias have decreased with 7,25 percent from 2000 to 2019. When analysing the return based on index from stocks on the Mid-Cap and Large-Cap list for: Australia, Hong Kong, Netherlands, Sweden, Denmark, India, Norway, South Africa, United Kingdom, Italy, Portugal, Germany, Finland, Japan, Russia, Unites States, France, Canada and Spain,  the results showed that Russia, Denmark and India have had the highest return during the chosen time period of 20 years. The Swedish stock market have had the highest correlation with the French and German stock market, the lowest correlation was against the Japanese and Indian stock market. When analysing the return of international investments both theory, historical data and the Monte Carlo simulation proved it’s a benefit to diversify the stock portfolio and invest in more countries to achieve a higher rate of return given the risk and perform better than the Swedish stock market.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa. Bland de största svenska institutionella kapitalförvaltarna finns både de som inte alls diversifierar fastighetsinvesteringar geografisk, till de som ytterst medvetet gör de och alla varianter där mellan. Uppsatsen syfte är att ta reda på varför det skiljer sig åt när det kommer till just geografisk diversifiering av fastighetsinvesteringar. Efter en grundlig litteraturstudie kan vi konstatera att teoretisk konsensus menar att en kapitalförvaltare med en geografiskt diversifierad, blandad tillgångsportfölj gör rätt i att även geografiskt diversifiera sitt fastighetsinnehav. Dessutom är det bättre att göra så via direkt ägande än via indirekt ägande genom fastighetsfonder och dylikt. Vi har intervjuat fem av de största svenska kapitalförvaltarna som vi anser är representativa för de olika strategierna. Utifrån dessa drar vi som slutsats att den huvudsakliga anledningen att det skiljer sig mellan kapitalförvaltarna är att en geografisk diversifiering av fastighetsinnehavet inte medför en tillräckligt signifikant fördel för att vara värd att ta sig över den förhållandevis höga tröskel som en sådan strategiändring kräver. Fördelen är dock inte obefintlig och av den anledningen väljer ändå några att ta sig an uppgiften.

Background: The global capital markets have enlarged investment opportunities and thus also the sources of funds for companies which increasingly face global markets for their services and products. Huge capital movements show that investors are constantly searching ways to minimise risk and maximise returns. In the light of the substantial growth of assets in institutional funds, an important question for international finance is the degree to which institutional investors have diversified their portfolios internationally.

Purpose: The purpose of this study is to examine the international diversification of portfolio investments of institutional investors in Japan, the US and the UK and deepen into international diversification in portfolios of Japanese institutional investors.

Demarcations: Institutional investors can use their power directly in companies or indirectly through capital markets. In this thesis, I will not discuss corporate governance issues. Nor is it an aim of this thesis to try to find the optimal portfolio or the best performing portfolio.

Method: Secondary data in this study are based on several sources from academic literature as well as from public data and statistics. Primary data for this study include interviews and background discussions as well as my own calculations. Interviews were made in order to obtain more information and make a proper comparison. The interviews were held in Tokyo, Japan.

Conclusions: International diversification of portfolio investment of institutional investors tend to differ more between countries where the investors are based than between the type of investor in different countries. Institutional investors in UK tend to diversify their investments more internationally compared to Japanese and US counterparts. Japanese institutional investors tend to have very similar international diversification strategies. This can be explained by cultural aspects which traditionally have promoted risk averse and domestic investment strategies. Furthermore, there are reasons which make investment strategies more country contingent. Currency risk, level of knowledge and domestic investment opportunities have critical impact on international investments.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt.
Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband.
This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

Pengar har under en lång tid spelat en central roll i människans samhälle och dagens samhälle präglas av allt mer handel. Utifrån detta har nya betalningsmetoder utvecklats. En förändring i konsumentbeteendet har bidragit till att allt fler individer väljer elektroniska betalningstjänster. En relativt ny innovation är kryptovalutan bitcoin som erbjuder betalning mellan köpare och säljare utan inblandning av en tredje part. Ett flertal studier har gjorts med syftet att fastställa om bitcoin är en valuta eller en tillgång, något som visat sig vara svårt. Något som varit tydligare är att bitcoins värdeförändringar inte tycks vara korrelerad med andra investeringsalternativ. I en studie av Brière et al. (2015) drogs slutsatsen att bitcoin är en intressant tillgång för en investerare tack vare bitcoins låga korrelationskoefficient med andra tillgångar. Denna studie grundar sig i de teoretiska utgångspunkterna om Famas (1970) hypotes om den effektiva marknaden, Markowitz (1952) moderna portföljteori och Rogers (2003) teori om spridning av innovationer. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att undersöka hur korrelationskoefficienten mellan bitcoin och traditionella investeringstillgångar som aktier, valutor och råvaror ser ut idag samt hur dessa har förändrats över tid. Med hjälp av Famas (1970) teori om effektiva marknader och Rogers (2003) teori om spridning av innovationer kommer en diskussion om huruvida bitcoins egenskaper som investering i den moderna portföljen har förändrats i takt med att bitcoin blivit mer använd, både som betalningsmedel och investeringsalternativ. För att besvara dessa frågor undersöks korrelationskoefficienterna mellan bitcoin och elva andra tillgångar i kombination med en analys av en deskriptiv statistik. Med en undersökningsperiod som sträcker sig från 18 augusti 2011 till 17 mars 2017. Denna period har även delats upp i mindre tidsperioder för att utifrån detta analysera om det skett några förändringar i korrelationen mellan bitcoin och de traditionella tillgångarna i studien. Resultatet visade att bitcoin inte är korrelerad med andra traditionella tillgångar, oavsett vilken tidsperiod som undersöks. Det visade sig att bitcoin i förhållande till andra tillgångar är en riskfylld investering på grund av bland annat en hög volatilitet. Dock kompenseras detta av bitcoins höga årlig avkastning. Av resultatet framgår det även att volatiliteten för bitcoin har minskat med tiden och att kryptovalutan inte är lika riskfylld idag jämfört med tidigare.