Dissertations / Theses on the topic 'Djupinlärning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Djupinlärning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Finnson, Anton, and Victor Molnö. "Djupinlärning på Snake." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255828.
Full textReinforcement learning algorithms have proven to be successful at various machine learning tasks. In this paper we implement versions of deep Q-learning on the classic video game Snake. We aim to find out how this algorithm should be configured in order for it to learn to play the game as well as possible. To do this, we study how the learning performance of the algorithm depends on some of the many parameters involved, by changing one parameter at a time and recording the effects. From this we are able to set up an algorithm that learns to play the game well enough to achieve a high score of 66 points, corresponding to filling up 46\% of the playing field, after just above 5 hours of training. Further, we find that the trained algorithm can cope well with an obstacle being added to the game.
Blomqvist, Linus. "Djupinlärning för kameraövervakning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40717.
Full textAccording to Brå, more assault crimes are taking place in Sweden. To reduce this, information that was captured on surveillance cameras can be used in criminal investigations, to convict the perpetrator or perpetrators of the crime. To optimize monitoring, companies can use automation. Automation of the recognition of normal versus abnormal activities can be solved with deep learning. The purpose of this study is to find a suitable model that can identify the abnormal activity (for example, a fight). The model architecture used during the project was 3D ResNet, because it was capable of handling deeper architectures. Having a deeper network means better prediction of the problem. 3D ResNet-34 was the model architecture that gave the highest accuracy with 93,33%. Implementation of the project was carried out in the framework of PyTorch. The study has shown that with the help of transfer learning it is possible to transfer knowledge from pre-trained models and apply this knowledge to the current problem. This contributes to a more reliable model with accurate prediction for new surveillance footage.
Bylund, Yoana, and Eva Jacobsson. "Yt- eller djupinlärning, förstår eleverna No-undervisningen?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-603.
Full textFöljande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.
Almlöf, Mattias. "Stockidentifiering och estimering av diameterfördelning med djupinlärning." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168461.
Full textÅgren, Adam, and Dennis Åkerström. "Djupinlärning på sinogram för bildrekonstruktion från spektral CT." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297530.
Full textFalkstål, Linus. "Den realistiska problematikern : -En systematisk litteraturstudie om entreprenöriellt förhållningssätt, problemlösning i matematik och djupinlärning i matematik i grundskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69975.
Full textJonsson, Ewerbring Marcus. "Explainable Deep Learning Methods for Market Surveillance." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300156.
Full textDjupinlärningsmetoder har egenskapen att förutspå och tolka betydelsen av data. Däremot så är djupinlärningsmetoders beslut inte förståeliga för människor. Det är ett problem för sektorer som marknadsövervakning som behöver klarhet i beslutsprocessen för använda algoritmer. Målet för den här uppsatsen är att undersöka hur en djupinlärningsmodell kan bli konstruerad för att göra den begriplig för en människa, och att undersöka eventuella påverkan av klassificeringsprestandan. En litteraturstudie genomfördes och publikt tillgängliga förklaringsmetoder samlades. Förklaringsmetoderna LIME, SHAP, modelldestillering och SHAP TreeExplainer blev implementerade och utvärderade med en ResNet modell tränad med tre olika dataset. Ett beslutsträd användes som studentmodell för modelldestillering och den blev tränad på båda mjuka och hårda etiketter. En undersökning genomfördes för att utvärdera om förklaringsmodellerna kan förbättra förståelsen av modellens beslut. Resultatet var att alla metoder kan förbättra förståelsen för personer med förkunskaper inom maskininlärning. Däremot så kunde ingen av metoderna ge full förståelse och insyn på hur beslutsprocessen fungerade. Modelldestilleringen minskade prestandan jämfört med ResNet modellen och förbättrade inte prestandan för studentmodellen.
Hägg, Kristian, and Sara Wallander. "Elevers upplevelser av alternativa prov." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33109.
Full textThis is an essay about how students in sixth class possess any experience about alternative test in comparison to a traditional assessment considering their learning. During this examination the students received three different examples; the first one was a traditional written test, which mainly tests their memory knowledge. The other two tests were alternative tests. The students had to answer some questions concerning their experience about these two different kinds of tests. The results we got from the study were divergent. Some of the students liked it and some didn’t. But most of the students thought that they learned more from the alternative tests, because the questions in this test were more open, and because of that they had some opportunity to think about the answers in a larger context.
Alkmark, Niklas. "Praktisk matematik ur ett lärarperspektiv." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-947.
Full textAbstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.
Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.
Lennholm, Helena. "Att undervisa med olika lärstilar : En fallstudie från den pedagogiska praktiken." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-441.
Full textSyftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:
Vilka olika lärstilar har mina elever?
Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?
Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?
Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker.
Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering.
Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.
With, Lena. "18,21, Piruett : En kvalitativ studie där pedagogers och elevers uppfattningar om dansmatteundervisning synliggörs." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25292.
Full textNilsson, Henrik. "Evaluation of Methods for Person Re-identification between Non-overlapping Surveillance Cameras." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177889.
Full textExamensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet
Nordlund, Birgitta. "Rida i harmoni : en studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7817.
Full textMirzai, Badi. "Physics-Informed Deep Learning for System Identification of Autonomous Underwater Vehicles : A Lagrangian Neural Network Approach." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301626.
Full textI den här uppsatsen utforskas Lagrangianska Neurala Nätverk (LNN) för systemidentifiering av Autonoma Undervattensfordon (AUV) med 6 frihetsgrader. En av de största utmaningarna med AUV är deras begränsningar när det kommer till trådlös kommunikation och navigering under vatten. Ett krav för att ha fungerande AUV är deras förmåga att navigera och utföra uppdrag under okända undervattensförhållanden med begränsad och brusig sensordata. Dessutom är ett kritiskt krav för lokalisering och adaptiv reglerteknik att ha noggranna modeller av systemets olinjära dynamik, samtidigt som den dynamiska miljön i havet tas i beaktande. De flesta sådana modeller tar inte i beaktande sensordata för att reglera dess parameterar. Insamling av sådan data för AUVer är besvärligt, men nödvändigt för att skapa större flexibilitet hos modellens parametrar. Trots de senaste genombrotten inom djupinlärning är traditionella metoder av systemidentifiering dominanta än idag för AUV. Det är av dessa anledningar som vi i denna uppsats strävar efter en datadriven metod, där vi förankrar lagar från fysik under inlärningen av systemets state-space modell. Mer specifikt utforskar vi LNN för ett system med högre dimension. Vidare expanderar vi även LNN till att även ta ickekonservativa krafter som verkar på systemet i beaktande, såsom dämpning och styrsignaler. Nätverket tränas att lära sig från simulerad data från en andra ordningens differentialekvation som beskriver en AUV. Den tränade modellen utvärderas genom att iterativt integrera fram dess rörelse från olika initialstillstånd, vilket jämförs med den korrekta modellen. Resultaten visade en modell som till viss del var kapabel till att förutspå korrekt acceleration, med begränsad framgång i att lära sig korrekt rörelseriktning framåt i tiden.
Westerberg, Jacob. "A deep learning approach for action classification in American football video sequences." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för systemteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333663.
Full textFleron, Emil. "Automatic Classification of text regarding Child Sexual Abusive Material." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för systemteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357290.
Full textArousell, Anna. "Segmenting Mitochondria from Lattice Light-sheet data in 3D using Deep Learning." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301278.
Full textDetta examensarbete utvärderar och jämför olika djupinlärningsbaserade segmenteringsverktyg för att få 3D-segmenteringar av mitokondrier. Dessa segmenteringar kan sedan förhoppningsvis användas i framtiden för att kvantifiera mitokondriernas dynamik, vilken är avgörande för de mänskliga cellernas överlevnad. Fyra olika modeller utvärderades och jämfördes med hjälp av måtten IoU och Dice, samt en mätning av kvantiteten och arean av de segmenterade mitokondrierna. De fyra olika modellerna var från en Fiji U-Net-plugin, MitoSegNet, EmbedSeg 2D och EmbedSeg 3D. Datan som användes var mikroskopbilder av transfekterade MDCKII-celler tagna med ett Lattice light-sheet mikroskop. Processeringen av datan gjordes i Fiji, som inkluderade manuell annotering av bilderna för att få ground truth segmenteringar. Resultaten visade att modellen som var bäst lämpad för denna uppgift var modellen från Fiji U-Net-pluginen. De andra modellerna genererade också adekvata segmenteringar, men kunde inte anpassa sig till bilder av en annan cell. En slutsats var också att stapla samman 2D-segmenteringar för att få 3D-segmenteringar var en lyckad metod.
Haapanen, Rollenhagen Svante. "Automatic Music Recommendation for Businesses : Using a two-stage Membership model for track recommendation." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-303007.
Full textAutomatisk musikrekommendation med hjälp av maskininlärning har utforskats av både industrin och akademin genom åren, där två huvudsakliga metoder utkristalliserats: collaborative filtering samt content-based filtering. I det här arbetet har en content-based modell tagits fram, uppdelad i två stadier: Steg 1 som genererar kandidater som Steg 2 sedan ordnade om med hjälp av ett neuralt nätverk som jämförde 5 låtar i taget från en spellista med motsvarande kandidater genererade av Steg 1 En av svårigheterna med att skapa automatiska rekommendationer är utvärderingen av den. I det här arbetet har både en kvantitativ och kvalitativ studie utförts för att försäkra att resultaten motsvarar den faktiska kvaliten hos rekommendationerna. Slutmålet med att hjälpa företag med musikrekommendation ställer också unika problem att lösa i jämförelse med en tjänst för privatpersoner, framförallt relaterat till storleken på de returnerade rekommendationerna. Resultaten visade att Steg 2 lyckades rangordna rekommendationerna från Steg 1 på ett sätt som gav högre poäng i både den kvantitativa och kvalitativa utvärderingen av systemen. De slutgiltiga resultaten var inte helt tillfredsställande, och potentialla orsaker till detta diskuteras. Dessa inkluderar Steg 1 (som inte modifierades inom ramen för detta arbete). Utvärderingen visade dock att de kvantitativa utvärderingsramarna verkar motsvara den upplevda kvaliten hos rekommendationerna baserat på den kvalitativa utvärderingen.
Karlsson, Mikael. "Identifying New Fault Types Using Transformer Embeddings." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-303009.
Full textKontinuerlig integration består automatiserade tester där det finns risk för att några misslyckas vilket kan leda till felaktig programvara. Liknande fel kan uppstå under olika faser av en programvarans livscykel och det är viktigt att identifiera och gruppera olika feltyper för att optimera felsökningsprocessen. Det har bevisats att språkmodeller baserade på transformatorarkitekturen kan uppnå höga resultat i många uppgifter inom språkteknologi, inklusive att mäta semantisk likhet mellan två texter. Detta arbete undersöker om det är möjligt att gruppera och identifiera nya feltyper genom att använda en transformatorbaserad språkmodell för att skapa numeriska vektorer av loggtext, som består av domänspecifika tekniska termer och numerisk data. Klustren jämförs mot redan existerande grupperingar som skapats av ett befintligt system där feltyper identifieras med manuellt skrivna filter. Det här arbetet visar att det går att förbättra vektorrepresenationerna skapade av en språkmodell baserad på transformatorarkitekturen genom att tilläggsträna modellen för en klassificeringsuppgift. Vektorerna grupperas med hjälp av densitetsbaserade och hierarkiska klusteralgoritmer. Resultaten visar att det är möjligt att skapa vektorer av logg-texter med hjälp av en transformatorbaserad språkmodell och få jämförbara resultat som ett befintligt manuellt system, när klustren evaluerades med V-måttet och Adjusted Rand Index.
Lindespång, Victor. "Bildklassificering av bilar med hjälp av deep learning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58361.
Full textThis report describes how an image classifier was created with the ability to identify car makeand model from a given picture of a car. The classifier was developed using pictures that the company CAB had saved from insurance errands that was managed through their current products. First of all the report begins with a brief theoretical introduction to machine learning and deep learning to guide the reader in to the subject of the report, and then continues with problemspecific methods that were of good use for the project. The report brings up methods for how the data was processed before training took place, how the training process went with the chosen tools for this project and also discussion about the result and what effected it – with comments about what can be done in the future to improve the end product.
Tornert, Susanne. "Lärarlett eller elevaktivt? : En studie av sex lektioner i ickelinjära funktioner på gymnasiet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58903.
Full textKim, Max. "Improving Knee Cartilage Segmentation using Deep Learning-based Super-Resolution Methods." Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297900.
Full textSegmentering av knäbrosket är ett viktigt steg för planering inför operationer och tillverkning av patientspecifika proteser. Idag segmenterar man knäbrosk med hjälp av MR-bilder tagna med en 3D-sekvens som både tidskrävande och rörelsekänsligt, vilket kan vara obehagligt för patienten. I samband med 3D-bildtagningar brukar även thick slice 2D-sekvenser tas för diagnostiska skäl, däremot är de inte anpassade för segmentering på grund av för tjocka skivor. På senare tid har djupinlärningsbaserade superupplösningsmetoder uppbyggda av så kallade feed-forwardmodeller visat sig vara väldigt framgångsrikt när det applicerats på verkliga- och medicinska bilder. Syftet med den här rapporten är att testa hur väl superupplösta thick slice 2D-sekvensbildtagningar fungerar för segmentering av ledbrosket i knät. De undersökta tillvägagångssätten är superupplösning av enkel- och flerkontrastbilder, där kontrasten är antingen baserade på 2D-sekvensen, 3D-sekvensen eller både och. Resultaten påvisar en liten förbättring av segmenteringnoggrannhet vid segmentering av enkelkontrastbilderna över baslinjen linjär interpolering. Däremot var det inte någon märkvärdig förbättring i superupplösning av flerkontrastbilderna. Även om superupplösning av flerkontrastmetoden inte gav någon märkbar förbättring segmenteringsresultaten så finns det fortfarande outforskade områden som inte tagits upp i det här arbetet som potentiellt skulle kunna utforskas i framtida arbeten.
Björklund, Filip, and Niklas Landin. "Board and Chip Diversity in Deep Learning Side-Channel Attacks : On ATtiny85 Implementations Featuring Encryption and Communication." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300766.
Full textHårdvarusäkerhet blir mer aktuellt allt eftersom fler och fler system och produkter utrustas med mikrokontrollers. En typ av hot mot hårdvarusäkerhet är attacker mot krypteringsimplementationer i inbyggd hårdvara. Sådana attacker kan ha som syfte att försöka ta fram den krypteringsnyckel som används för att kryptera hemlig information som hanteras i hårdvaran. En sådan typ av attack, som undersökts mycket under senare år, är sidokanalsattacker där djupinlärningsalgoritmer används. Dessa attacker utnyttjar den information som läcker från ett chip genom den ström som chippet förbrukar. För att kunna utföra en sidokanalsattack med hjälp av djupinlärning krävs stora mängder data för att träna det neurala nätverket som utgör djupinlärningen. Datan består vanligtvis av flera hundra tusen strömförbrukningsspår tagna från chippet som är tänkt att attackeras. Denna data märks upp med vilken nyckel och text som använts vid krypteringen, eftersom metoden som används är övervakad inlärning. När nätverket är färdigtränat krävs bara ett fåtal strömförbrukningsspår från ett liknande chip för att ta reda på vilken nyckel som används i krypteringen. I detta projekt användes ATtiny85, en 8-bitars mikrokontroller, som det utsatta chippet för attacken. 128 bitars AES-ECB användes som krypteringsalgoritm. Målet med projektet var att testa hur olikheter mellan olika kretskort och olika identiska ATtiny85-chip påverkar resultaten av sidokanalsattacker med djupinlärning. I testerna användes sex olika kretskort, där tre stycken var likadana varandra, och tre stycken var olika varandra. Datainsamlingen skedde genom att mäta strömförbrukningen med ett oscilloskop kopplat till en dator. Resultaten visade att likheten mellan de kretskort som användes för att samla in data och kretskortet som attackeras är den viktigaste faktorn för att attacken ska lyckas med hjälp av så få insamlade strömförbrukningsspår som möjligt. Om det kretskort som attackeras är representerat som en del av träningsdatamängden ses också förbättrade effekter i attackresultaten. Om träningen sker på flera identiska kretskort kunde ingen tydlig förbättring av attackerna observeras. Resultaten visade också att det finns skillnader mellan olika identiska ATtiny85-chip. Dessa skillnader visar sig i att en attack lyckas bäst om det attackerade chippet ingick i träningsdatamängden. Framtida studier kan bland annat undersöka hur effektiva dessa attacker är i en realistisk miljö samt om det är möjligt att skapa effektiva motåtgärder.
Diaz, Boada Juan Sebastian. "Polypharmacy Side Effect Prediction with Graph Convolutional Neural Network based on Heterogeneous Structural and Biological Data." Thesis, KTH, Numerisk analys, NA, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-288537.
Full textFör att minska dödligheten och sjukligheten hos patienter som lider av komplexa sjukdomar är det avgörande att kunna förutsäga biverkningar från polyfarmaci. Att experimentellt förutsäga biverkningarna är dock ogenomförbart på grund av det stora antalet möjliga läkemedelskombinationer, vilket lämnar in silico-verktyg som det mest lovande sättet att lösa detta problem. Detta arbete förbättrar prestandan och robustheten av ett av det senaste grafiska faltningsnätverken som är utformat för att förutsäga biverkningar från polyfarmaci, genom att mata det med läkemedel-protein-nätverkets komplexitetsegenskaper. Ändringarna involverar också skapandet av en direkt pipeline för att återge resultaten och testa den med olika dataset.
Söderqvist, Filip. "Emotion Detection from Electroencephalography Data with Machine Learning : Classification of emotions elicited by auditory stimuli from music on self-collected data sets." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296703.
Full textDjupinlärning har visat sig vara effektivt för många olika uppgifter, vilket gör det möjligt att det även kan användas för att analysera data från elektroencefalografi (EEG). Målet med denna studie är att genom två egeninsamlade dataset försöka klassificera huruvida någon gillar en låt eller inte samt vilka känslor låten väcker genom att träna djupa neurala nätverk (DNN) på minimalt pre-processade EEG-tidsserier. För det första datasettet samlades 840 dataexempel in från 21 deltagare. Dessa fick lyssna på 30-sekunders snuttar av 40 olika låtar från 8 kategorier varvid de fick svara på frågor angående vad de tyckte om låten samt vilka känslor den väckte. Det andra datasettet samlade in 400 dataexempel från endast en deltagare. Datan blev behandlad med flera olika metoder för att öka antalet träningsexempel innan det blev visat för de neurala nätverken. Tre olika nätverksarkitekturer implementerades och testades; en endimensionell variant av ResNet18, InceptionTime samt en egenbyggd arkitektur som byggde vidare på InceptionTime, döpt till EEGNet. Nätverken tränades både för binär och tre-klass klassificering. Resultaten från nätverken jämfördes med tre olika metoder för att bygga egna prediktorer från EEG-datan. Dessa prediktorer användes för att träna LightGBM modeller, vars resultat användes som baslinje. Experimenten visade att DNNsen hade svårt att extrahera relevanta prediktorer för att kunna diskriminera mellan de olika klasserna, då resultaten var nära till godtyckligt gissande. Experimenten med LightGBM modellerna och de handgjorda prediktorerna visade dock indikationer på att det finns relevant information i datan för att kunna prediktera ett visst utfall, då alla 36 experiment presterade bättre än godyckligt gissande. Det bästa resultatet var 64 % träffsäkerhet för valens och binär klassificering, med en AUC på 0.638, för datasettet med många deltagare. Bakgrundsstudien upptäckte många oklarheter och fel i flera av de artiklar som är publicerade på ämnet. Framtida arbete bör därför inte förlita sig på denna alltför mycket. Den bör fokusera på att utveckla arkitekturer som klarar att extrahera de relevanta prediktorer som behövs för att kunna prediktera huruvida någon tycker om en låt eller inte samt vilka känslor denna väckte.
Melcherson, Tim. "Image Augmentation to Create Lower Quality Images for Training a YOLOv4 Object Detection Model." Thesis, Uppsala universitet, Signaler och system, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429146.
Full textWestermark, Hanna. "Deep Learning with Importance Sampling for Brain Tumor MR Segmentation." Thesis, KTH, Optimeringslära och systemteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-289574.
Full textSegmentering av magnetröntgenbilder är en viktig del i planeringen av strålbehandling av patienter med hjärntumörer. Det höga antalet bilder och den nödvändiga precisionsnivån gör dock manuellsegmentering till en tidskrävande uppgift. Faltningsnätverk har därför föreslagits som ett verktyg förautomatiserad segmentering och visat lovande resultat. Datamängderna som används för att träna dessa djupinlärningsmodeller är ofta obalanserade och innehåller data som inte bidrar till modellensprestanda. Det finns därför potential att både skynda på träningen och förbättra nätverkets förmåga att segmentera tumörer genom att noggrant välja vilken data som används för träning. Denna uppsats implementerar importance sampling för att träna ett faltningsnätverk för patch-baserad segmentering av tredimensionella multimodala magnetröntgenbilder av hjärnan. Modellensträningstid och prestanda jämförs mot ett nätverk tränat med standardmetoden. Detta görs förtvå olika storlekar på patches. Egenskaperna hos de mest valda volymerna analyseras också. Importance sampling uppvisar en snabbare träningsprocess med avseende på antal epoker och resulterar också i modeller med högre prestanda. Analys av de oftast valda volymerna indikerar att under träning med stora patches förekommer små tumörer i en något högre utsträckning. Vidareundersökningar är dock nödvändiga för att bekräfta vilka aspekter som påverkar hur ofta en volym används.
Ghandeharioon, Cosar. "An evaluation of deep neural network approaches for traffic speed prediction." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254911.
Full textTransportbranschen har en betydande inverkan på samhällets hållbarhet och utveckling. Att lära sig trafikmönster och förutsäga trafikparametrar som flöde eller hastighet för en specifik spatio-temporal punkt är fördelaktigt för transportsystem. Intelligenta transportsystem (ITS) kan till exempel använda prognostiserade resultat för att förbättra tjänster som förarassistanssystem. Vidare kan förutsägelsen underlätta stadsplanering genom att göra ledningsbeslut datadrivna. Det finns flera förutsägelsemodeller för tidsserieregression på trafikdata för att förutsäga medelhastigheten för olika prognoshorisonter. I det här avhandlingsarbetet utvärderade vi Långtidsminne (LSTM), en av de återkommande neurala nätverksmodellerna och Neural dekomposition (ND), ett neuralt nätverk som utför Fourierliknande sönderdelning. Resultaten jämfördes med ARIMA-modellen. Den ihållande modellen valdes som utgångspunkt för utvärderingsuppgiften. Vi föreslog två nya kriterier utöver RMSE och r2, för att utvärdera modeller för prognoser av högt variabla hastighetsändringar. Datasetet insamlades från trafiksensor på motorvägar runt E4 i Stockholm, för det så kallade motorvägskontrollsystemet (MCS). Våra experiment visar att ingen av modellerna kan förutsäga de höga variabla hastighetsförändringarna vid exakta tider som de händer. Anledningen var att det intilliggande lokala området inte hade några indikationer på plötsliga förändringar i medelhastigheten hos fordon som passerade den valda sensorn. Vi drar också slutsatsen att traditionella ML-metrics av RMSE och R2 kan kompletteras med domänspecifika åtgärder.
Rönnqvist, Mats, and Magnus Johansson. "Artificiell Intelligens inom medicinsk bilddiagnostik : En allmän litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72969.
Full textBackground: Artificial Intelligence (AI) increasingly comes in to our society and homes. In the field of medical care and radiology, AI will provide an aid for radiologists and radiographers in their professions. Research on AI continues in finding better and more functional algorithms which can achieve that. Purpose: The purpose of this literature study is to compile facts about modalities using artificial intelligence as support. Method: The study was conducted as a general literature study, which generated fifteen articles that were quality-reviewed and categorized after analysis. Result: Depending on the date when the articles were written the methods varied concerning how training of AI was performed. It also varied how the images were pre-processed before training. The images need to be processed by noise reduction and segmentation for AI in order to be able to classify the pathological change. That process was facilitated in later versions of AI where all these steps were performed at the same time. Conclusion: Major changes may occur in radiology and the changes are likely to affect everyone in an X-ray ward. The authors can see that the development has just begun and research has to continue for many years to come.
Rystedt, Beata. "Breast Cancer Risk Localization in Mammography Images using Deep Learning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279577.
Full textBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, med cirka 9000 nya diagnoser i Sverige årligen. Att upptäcka och lokalisera risken för bröstcancer kan möjliggöra individualiserade undersökningsprogram och förebyggande åtgärder vid behov och kan vara livräddande. I denna studie har två djupinlärningsmodeller designats, tränats och utvärderats på mammogram från friska patienter som senare diagnostiserades med bröstcancer, för att undersöka hur väl djupinlärningsmodeller kan lokalisera misstänkta områden i mammogram. Den första föreslagna modellen är en ResNet-baserad regressionsmodell som förutsäger pixelkoordinaterna för den utmarkerade målpixeln i de friska mammogrammen. Regressionsmodellen producerar förutsägelser med ett genomsnitt på 44,25 mm mellan förutsägelserna och målpunkterna för testbilderna, vilket för medelstora bröst motsvarar ett allmänt bröstområde och inte en specifik plats i bröstet. Regressionsnätverket kan därför inte med precision lokalisera misstänkta områden i mammogram. Den andra modellen är en U-net segmenteringsmodell som segmenterar ut ett riskområde ur mammogrammen. Segmenteringsmodellen hade ett IoU på 25%, vilket innebär att det i genomsnitt fanns en 25-procentig överlappning mellan målområdet och förutsägelsen. 57% av förutsägelserna från segmenteringsnätverket hade viss överlappning med målområdet, och förutsägelser som inte överlappade med målet markerade ofta områden med hög täthet som traditionellt är förknippade med hög risk. Sammantaget presterade segmenteringsmodellen bättre än regressionsmodellen, men behöver ytterligare förbättring innan den kan anses vara adekvat nog att sammanfogas med en riskvärdesmodell och användas i praktiken. Det är dock uppenbart att det finns tillräcklig information i många av mammogrambilderna för att lokalisera risken, och att forskningsområdet har potential för framtida förbättringar.
Lundström, Caroline, and Sara Hedberg. "Coordinating transportation services in a hospital environment using Deep Reinforcement Learning." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för datalogi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355737.
Full textToghiani-Rizi, Babak. "Evaluation of Deep Learning Methods for Creating Synthetic Actors." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324756.
Full textSjökvist, Henrik. "Text feature mining using pre-trained word embeddings." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-228536.
Full textDetta examensarbete behandlar ett maskininlärningsproblem där data innehåller fritext utöver numeriska attribut. För att kunna använda all data för övervakat lärande måste fritexten omvandlas till numeriska värden. En algoritm utvecklas i detta arbete för att utföra den omvandlingen. Algoritmen använder färdigtränade ordvektormodeller som omvandlar varje ord till en vektor. Vektorerna för flera ord i samma mening kan sedan kombineras till en meningsvektor. Meningsvektorerna i hela datamängden klustras sedan för att identifiera grupper av liknande textsträngar. Algoritmens utdata är varje datapunkts klustertillhörighet. Algoritmen appliceras på ett specifikt fall som berör operativ risk inom banksektorn. Data består av modifikationer av finansiella transaktioner. Varje sådan modifikation har en tillhörande textkommentar som beskriver modifikationen, en handlarkommentar. Att omvandla dessa kommentarer till numeriska värden är målet med fallstudien. En klassificeringsmodell tränas och används för att utvärdera de numeriska värdena från handlarkommentarerna. Klassificeringssäkerheten mäts med och utan de numeriska värdena. Olika modeller för att generera värdena från handlarkommentarerna utvärderas. Samtliga modeller leder till en förbättring i klassificering över att inte använda handlarkommentarerna. Den bästa klassificeringssäkerheten uppnås med en modell där meningsvektorerna genereras med hjälp av SIF-viktning och sedan klustras med hjälp av DBSCAN-algoritmen.
Johnson, Amos, and Hannes Aronsson. "Automated visual inspections for final assembly : A case study of cab assembly at Scania Oskarshamn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79401.
Full textKvalitetsinspektioner har automatiserats i variarande grad beroende på uppgiftens och omgivningens komlexitet. I synnerhet i de senare stadierna av flerstegsproduktioner, exempelvis slutmontering i fordonstillverkningsindustrin, består manuella inspektioner i stor utsträckning. Den snabba tekniska utvecklingen som har skett nyligen avger både ett tryck och skapar verktyg för att utöka automatiseringen. Dessvärre erbjuder dagslägets forskning föga stöd till företag gällande storskalig implementering av automatiserade kvalitetsinspektionssystem. Därför skapade kvalitetschefer på Scanias lastbilshyttmonteringsfabrik i Oskarshamn (MC) ett uppdrag att utforska hur deras inspektioner skulle kunna automatiseras. Detta uppdrag utgjorde syftet i vårt examensarbete: att utföra en explorativ studie inom befintliga och nya tekniker som möjliggör automatisering av MCs kvalitetsinpspektioner, vilket senare avgränsades till undersökandet av visuella kvalitetsinspektioner. För att tillgodogöra oss en djupare förståelse för Scanias inspektions- och produktionssytem utfördes en serie intervjuer och skuggningar med kunniga respondenter. Datan som erhölls utgjorde grunden i en nulägesanalys, från vilken sju systemkrav för ett inspektionssystem på MC kunde extraheras. De viktigaste av dessa var förmågan att (1) klara av hög variation, (2) addera nya inspektionspunkter snabbt, (3) kontrollera i direktflödet och (4) kontrollera innan- och utanför lastbilshytten. Vidare gjordes en omfattande genomgång av 559 aktiva inspektionspunkter vilket resulterade i en kategorisering och kartläggning av inspektioner på MC. I vår genomgång av relevant vetenskaplig litteratur hittades en generell modell för kvalitetskontroll som användes för att illustrera och teroretiskt förankra rekommendationer för ett automatiskt inspektionssystem. Vidare urskiljdes två intressanta områden i forskningen, machine vision och deep learning. En teoretisk jämförelse av traditionella regelbaserade machine vision algoritmer med deep learning erhöll att den förstnämnda är mindre lämpad för Scania med hänsyn till de krav som tagits fram. Deep learning å andra sidan, erbjuder många fördelar i relation till dessa. Genom en relativt enkel process kunde en deep learning baserad prototyp utvecklas. Prototypen påvisade goda resultat och gav vidare validering av vår spekulation att deep learning är ett lämpligt verktyg för automatisering i komplexa miljöer.Trots att detta examensarbete hade Scania som huvudsaklig uppdragsgivare så gjordes viktiga teoretiska och praktiska bidrag. En utforskning av i nya möjligheter för automatisering som kan överkomma begränsningarna av traditionell automatisering framtogs, vilket anses som både aktuellt och av vikt för samtiden där trender går mot mer dynamiska produktionssystem. Vad gäller praktiska bidrag så utgör denna rapport en sammanställning av råd till företag som befinner sig i liknande sitser som Scania - som använder komplexa produktionssystem eller har komplexa produkter - där våra resultat kan ge insikt gällande svårigheter och lösningar för modern automatisering.
Wenger, Jakob. "AI-vision som tillämpning i en stålindustri : Med inriktning på objektdetektering & bildklassificering." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32885.
Full textAs Industry 4.0 sweeps across today's industries, applications within artificial intelligence (AI) are developing. A relatively new application that is commonly called AI-vision or sometimes Computer-vision, in this study the term AI-vision is used. The application is about making computers and machines visually inclined. With this, an intelligent model is trained that can make decisions based on visual data, such as image and video. The orientation in this study within AI-Vision, is to highlight object detection and image classification. Object detection defines as follows, one or more specific objects are detected from an image of several complex lines and shapes. The technology is used in a variety of applications such as robot navigation and automatic vehicle control. The purpose of image classification, sometimes called image recognition, is to classify and categorize the image by identifying and sorting essential data. This in attempt to ascertain what the image itself represents. In order to frame this work in an appropriate way, the main quest of this thesis is to describe how techniques such as Object Detection and Image Classification models are constructed. Explain the underlying intelligence in the models as well as what tools and methods are used to create these models. As the thesis also alludes to present prospective applications in a steel industry, proposals of specific applications will be presented. The results section mainly presents an Object Detection application that handles personal safety and drafts to applications is presented in the discussion section. This work intends to contribute for possible implementation in production equipment in the future.
Alpire, Adam. "Predicting Solar Radiation using a Deep Neural Network." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-215715.
Full textHögupplösta globala klimatsimuleringar är oumbärliga för klimatforskningen.De algoritmer som i dag används för att beräkna klimatmodeller baserar sig på matematiska modeller som är beräkningsmässigt tunga. Klimatsimuleringar kan ta dagar eller månader att utföra på superdator (HPC). På så vis begränsas detaljnivån av vilka datorresurser som finns tillgängliga. Om simuleringstiden kunde minskas utan att kompromissa på modellens riktighet skulle detaljrikedomen kunna ökas och nya insikter göras möjliga. Detta projekt undersöker Bredband Solstrålning modellering eftersom det är en betydande del av dagens klimatsimulationer och upptar mellan 30-50% av beräkningstiden i en typisk generell cirkulationsmodell (GCM). Denna uppsats presenterar ett neuralt faltningsnätverk som ersätter denna beräkningsintensiva del. Resultatet är en sju gångers uppsnabbning jämfört med den ursprungliga metoden. Genomsnittliga uppskattningsfelet är 0.004 med 98.71 procents noggrannhet.
Ben, Qingyan. "Flight Sorting Algorithm Based on Users’ Behaviour." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-294132.
Full textModellen förutsäger den bästa flygordern och rekommenderar bästa flyg till användarna. Avhandlingen kan delas in i följande tre delar: Funktionsval, databehandling och olika algoritms experiment. För funktionsval, förutom den ursprungliga informationen om själva flygningen, lägger vi till användarens urvalsstatus i vår modell, vilken flygklassen är , tillsammans med barn eller inte. Datarengöring används för att hantera dubbletter och ofullständiga data. Därefter tar en normaliserings metod bort bruset i data. Efter olika balanserings behandlingar är SMOTE-metoden mest lämplig för att korrigera klassobalans flyg data. Baserat på våra befintliga data väljer jag klassificerings modell och sekventiell ranknings algoritm. Använd pris, direktflyg eller inte, restid etc. som funktioner, och klicka eller inte som etikett. Klassificerings algoritmerna som jag använde inkluderar Logistic Regression, Gradient Boost, KNN, Decision Tree, Random Forest, Gaussian Process Classifier, Gaussian NB Bayesian and Quadratic Discriminant Analysis. Dessutom antog vi också Sequential ranking algoritm. Resultaten visar att Random Forest-SMOTE presterar bäst med AUC för ROC = 0.94, noggrannhet = 0.8998.
Nilsson, Viktor. "Prediction of Dose Probability Distributions Using Mixture Density Networks." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273610.
Full textUnder de senaste åren har maskininlärning börjat nyttjas i extern strålbehandlingsplanering. Detta involverar automatisk generering av behandlingsplaner baserade på datortomografibilder och annan rumslig information, såsom placering av tumörer och organ. Nyttan ligger i att avlasta klinisk personal från arbetet med manuellt eller halvmanuellt skapa sådana planer. I stället för att predicera en deterministisk plan finns det stort värde att modellera den stokastiskt, det vill säga predicera en sannolikhetsfördelning av dos utifrån datortomografibilder och konturerade biologiska strukturer. Stokasticiteten som förekommer i strålterapibehandlingsproblemet beror på att en rad olika planer kan vara adekvata för en patient. Den särskilda fördelningen kan betraktas som förekomsten av preferenser bland klinisk personal. Att ha mer information om utbudet av möjliga planer representerat i en modell innebär att det finns mer flexibilitet i utformningen av en slutlig plan. Dessutom kommer modellen att kunna återspegla de potentiellt motstridiga kliniska avvägningarna; dessa kommer påträffas som multimodala fördelningar av dosen i områden där det finns en hög varians. På RaySearch används en probabilistisk random forest för att skapa dessa fördelningar, denna metod är en utökning av den klassiska random forest-algoritmen. En aktuell forskningsriktning är att generera in sannolikhetsfördelningen med hjälp av djupinlärning. Ett oprövat parametriskt tillvägagångssätt för detta är att låta ett lämpligt djupt neuralt nätverk approximera parametrarna för en Gaussisk mixturmodell i varje volymelement. Ett sådant neuralt nätverk är känt som ett mixturdensitetsnätverk. Den här uppsatsen fastställer teoretiska resultat för artificiella neurala nätverk, främst det universella approximationsteoremet, tillämpat på de aktiveringsfunktioner som används i uppsatsen. Den fortsätter sedan att utforska styrkan av djupinlärning i att predicera dosfördelningar, både deterministiskt och stokastiskt. Det primära målet är att undersöka lämpligheten av mixturdensitetsnätverk för stokastisk prediktion. Forskningsfrågan är följande. U-nets och mixturdensitetsnätverk kommer att kombineras för att predicera stokastiska doser. Finns det ett sådant nätverk som är tillräckligt kraftfullt för att upptäcka och modellera bimodalitet? Experimenten och undersökningarna som utförts i denna uppsats visar att det faktiskt finns ett sådant nätverk.
Rintala, Jonathan. "Speech Emotion Recognition from Raw Audio using Deep Learning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278858.
Full textTraditionellt sätt, vid talbaserad känsloigenkänning, kräver modeller ett stort antal manuellt konstruerade attribut och mellanliggande representationer, såsom spektrogram, för träning. Men att konstruera sådana attribut för hand kräver ofta både domänspecifika expertkunskaper och resurser. Nyligen har djupinlärningens framväxande end-to-end modeller, som utvinner attribut och lär sig direkt från den råa ljudsignalen, undersökts. Ett tidigare tillvägagångssätt har varit att kombinera parallella CNN:er med olika filterlängder för att extrahera flera temporala attribut från ljudsignalen och sedan låta den resulterande sekvensen passera vidare in i ett så kallat Recurrent Neural Network. Andra tidigare studier har också nått en hög noggrannhet när man använder lokala inlärningsblock (LFLB) för att reducera dimensionaliteten hos den råa ljudsignalen, och på så sätt extraheras den viktigaste informationen från ljudet. Således kombinerar denna studie idén om att nyttja LFLB:er för extraktion av attribut, tillsammans med ett block av parallella CNN:er som har olika filterlängder för att fånga multitemporala attribut; detta kommer slutligen att matas in i ett LSTM-lager för global inlärning av kontextuell information. Så vitt vi vet har en sådan kombinerad arkitektur ännu inte undersökts. Vidare kommer denna studie att undersöka olika konfigurationer av en sådan arkitektur. Den föreslagna modellen tränas och utvärderas sedan på de välkända taldatabaserna EmoDB och RAVDESS, både via ett talarberoende och talaroberoende tillvägagångssätt. Resultaten indikerar att den föreslagna arkitekturen kan ge jämförbara resultat med state-of-the-art, trots att ingen ökning av data eller avancerad förbehandling har inkluderats. Det rapporteras att 3 parallella CNN-lager gav högsta noggrannhet, tillsammans med en serie av modifierade LFLB:er som nyttjar average-pooling och ReLU som aktiveringsfunktion. Detta visar fördelarna med att lämna inlärningen av attribut till nätverket och öppnar upp för intressant framtida forskning kring tidskomplexitet och avvägning mellan introduktion av komplexitet i förbehandlingen eller i själva modellarkitekturen.
Chu, Gongchang. "Machine Learning for Automation of Chromosome based Genetic Diagnostics." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-286284.
Full textKromosombaserad genetisk diagnostik, detektering av specifika kromosomer, kommer att spela en allt viktigare roll inom medicin eftersom den molekylära grunden för mänsklig sjukdom definieras. Den nuvarande diagnostiska pro- cessen utförs huvudsakligen av specialister på karyotypning. De sätter först kromosomer i par och genererar en bild som listar alla kromosompar i ord- ning. Denna process kallas karyotypning, och den genererade bilden kallas karyogram. Därefter analyserar de bilderna baserat på former, storlek och för- hållanden för olika bildsegment och fattar sedan diagnostiska beslut.Denna avhandling undersöker övervakade metoder för genetisk diagnostik på karyogram. Huvudsakligen riktar teorin sig mot onormal detektion och ger förtroendet för resultatet i kromosomdomänen. Manuell inspektion är tidskrä- vande, arbetskrävande och felbenägen. Denna uppsats syftar till att dela in kro- mosombilder i normala och onormala kategorier och ge konfidensnivån. Dess huvudsakliga bidrag är (1) en empirisk studie av kromosom och karyotyp- ning; (2) lämplig förbehandling av data; (3) Neurala nätverk byggs med hjälp av transfer learning; (4) experiment på olika system och förhållanden och jäm- förelse av dem; (5) ett rätt val för vårt krav och ett sätt att förbättra modellen; en metod för att beräkna resultatets konfidensnivå genom osäkerhetsupp- skattning. Empirisk forskning visar att karyogrammet är ordnat som en helhet, så förbehandling som rotation och vikning är inte lämpligt. Det är rimligare att välja brus, oskärpa etc. I experimentet upprättades två neurala nätverk base- rade på VGG16 och InceptionV3 med hjälp av transfer learning och jämförde deras effekter under olika förhållanden. När vi väljer utvärderingsindikatorer, eftersom vi inte kan acceptera att onormala kromosomer bedöms förväntas, hoppas vi att minimera felet att anta som vanligt. Denna avhandling beskriver hur man använder Monte Carlo Dropout för att göra osäkerhetsberäkningar som en icke-Bayesisk modell [1].
Hjalmarsson, Martin, and Mikael Björkman. "Bedömning av fakturor med hjälp av maskininlärning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64835.
Full textToday, companies can sell their invoices to a third party in order to to quickly capitalize them. This is called factoring. For the financial institute which serve as the third party, the purchase of an invoice infers a certain risk in case the invoice is not paid, a risk the financial institute would like to minimize. Aros Kapital is a financial institute that offers factoring as one of their services. This project at Aros Kapital evaluated the possibility of using machine learning to determine whether or not an invoice will be good investment for the financial institute. If the machine learning algorithm performs better than manual handling and by minimizing credit losses and buying more invoices this could lead to an increase in profit for Aros. Four machine learning algorithms have been compared: decision trees, random forest, Adaboost and deep neural network. Beyond the comparison between the four algorithms, the algorithms were also compared with Aros actual decision and Aros current rule engine solution. The results show that random forest is the best performing algorithm and it also shows a slight improvement on performance compared to Aros actual decision, random forest got an F1- core of 0.35 and Aros 0.22.
Ekelund, Måns. "Uncertainty Estimation for Deep Learning-based LPI Radar Classification : A Comparative Study of Bayesian Neural Networks and Deep Ensembles." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301653.
Full textTidigare studier har visat att djupa neurala nätverk (DNN) kan klassificera signalmönster för en speciell typ av radar (LPI) som är skapad för att vara svår att identifiera och avlyssna. Traditionella neurala nätverk saknar dock ett naturligt sätt att skatta osäkerhet, vilket skadar deras pålitlighet och förhindrar att de används i säkerhetskritiska miljöer. Osäkerhetsskattning för djupinlärning har därför vuxit och på senare tid blivit ett stort område med två tydliga kategorier, Bayesiansk approximering och ensemblemetoder. LPI radarklassificering är av stort intresse för försvarsindustrin, och tekniken kommer med största sannolikhet att appliceras i säkerhetskritiska miljöer. I denna studie jämför vi Bayesianska neurala nätverk och djupa ensembler för LPI radarklassificering. Resultaten från studien pekar på att en djup ensemble uppnår högre träffsäkerhet än ett Bayesianskt neuralt nätverk och att båda metoderna uppvisar återhållsamhet i sina förutsägelser jämfört med ett traditionellt djupt neuralt nätverk. Vi skattar osäkerhet som entropi och visar att osäkerheten i metodernas slutledningar ökar både på höga brusnivåer och på data som är något förskjuten från den kända datadistributionen. Resultaten visar dock att metodernas osäkerhet inte ökar jämfört med ett vanligt nätverk när de får se tidigare osedda signal mönster. Vi visar också att val av metod kan influeras av tillgängliga resurser, eftersom djupa ensembler kräver mycket minne jämfört med ett traditionellt eller Bayesianskt neuralt nätverk.
El-Hage, Sebastian. "Predicting Purchase of Airline Seating Using Machine Learning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280461.
Full textMed den fortsatta ökningen av digitalisering inom reseindustrin och det faktum att kunder idag visar ett stort behov av skräddarsydda tjänster så stiger även kraven på företag att förstå sina kunders beteende för att överleva. En uppsjö av studier har gjorts där man försökt tackla problemet med att kunna förutse kundbeteende och maskininlärning har pekats ut som en möjliggörande teknik. Inom maskininlärning har det skett en stor utveckling och specifikt inom området djupinlärning. Detta har gjort att användningen av dessa teknologier för att lösa komplexa problem spritt sig till allt fler branscher. Den här studien implementerar en Multi-Layer Perceptron och en Support Vector Machine och tränar dessa på befintliga data för att tillförlitligt kunna avgöra om en kund kommer att köpa en sätesreservation eller inte till sin bokning. Datat som användes bestod av 69 variabler och över 1.1 miljoner historiska bokningar inom tidsspannet 2017 till 2020. Resultaten från studien är tillfredställande då modellerna i snitt lyckas klassificera med en noggrannhet på 70%, men inte optimala. Multi-Layer Perceptronen presterar bäst på båda mätvärdena som användes för att estimera prestandan på modellerna, accuracy och F1 score. Resultaten pekar även på att en påbyggnad av denna studie med mer data och fler klassificeringsmodeller är av intresse då detta skulle kunna leda till en högre nivå av prestanda.
Skowronek, Adam, and Oleksandr Kuleshov. "Eye Tracking Using a Smartphone Camera and Deep Learning." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290168.
Full textAtt spåra ögonrörelser har varit en central del i att förstå uppmärksamhet och visuell bearbetning i hjärnan. Att studera hur ögonen rör sig och vad de fokuserar på under specifika moment har av vissa ansetts vara ett sätt att mäta visuell uppmärksamhet. Den bakomliggande tekniken, känd som blickspårning, har använts för att pålitligt och noggrant mäta blickens riktning. Trots de fördelar som finns med blickspårning, har forskning och utveckling samt även kommersiella produkter begränsats av kostnaden och oförmågan till skalbarhet som tekniken ofta medför. Syftet och målet med arbetet är att göra blickspårning mer tillgängligt för vardagliga användare genom att implementera och utvärdera en ny lovande teknik. Arbetet undersöker möjligheten att implementera en blickspårningsprototyp genom användning av en vanlig mobilkamera. Hypotesen är att uppnå noggrann blickspårning genom användning av djupinlärning och neuronnät, samt att personalisera dem till att passa den enskilda individen. Den resulterande prototypen är väldigt oprecis i dess uppskattning av blickriktningen, dock kan justeringen av ett fåtal nyckelkomponenter, som initialiseringsvikterna till det neurala nätverket leda till bättre resultat.
Guillen, Rosaperez Diego Alonso. "Self-Learning Methodology for Failure Detection in an Oil- Hydraulic Press : Predictive maintenance." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-289371.
Full textDeep Learning-metoder har dramatiskt förbättrat det senaste inom flera fält, såsom taligenkänning, objektdetektering, bland andra. Ändå har dess tillämpning på signalbehandling, där data ofta är omärkt, fått relativt lite uppmärksamhet. I detta fält används numera ofta en uppsättning suboptimala tekniker. De kräver vanligtvis en expert för att manuellt extrahera funktioner för att analysera, vilket är en kunskaps och arbetsintensiv process. Således kan en självlärande teknik förbättra nuvarande metoder. Dessutom är vissa maskiner i en fabrik särskilt komplexa, såsom en oljehydraulisk press. Här kan dess sensorer bara identifiera några fel genom att ställa in vissa trösklar, men de kan vanligtvis inte upptäcka slitage på dess interna komponenter. Så, en självlärande teknik skulle krävas för att upptäcka avvikelser relaterade till försämring. Konceptet är att bestämma maskinens tillstånd och att förutsäga haverier genom att analysera mönster i mätningarna från deras sensorer. Detta dokument föreslår en självlärningsmetodik som använder en djupinlärningsmodell för att förutsäga fel i en sådan maskin. Kärnidén är att träna en algoritm som i sig kan identifiera de relevanta funktionerna som ska extraheras i en arbetscykel och att relatera dem till en del som kommer att bryta ner. Den genomförda utvärderingen fokuserar på ett exempel på fall där en hydraulisk ackumulator misslyckas. Som ett resultat var det möjligt att förutse dess fördelning två veckor i förväg. Slutligen ger den föreslagna metoden förklaringar i varje steg, efter att ha erkänt deras betydelse i industriella applikationer. Några överväganden och begränsningar av denna teknik anges också som stöd för att vägleda förväntningarna hos vissa intressenter i en fabrik, dvs. en (global) processägare.
Ljung, Mikael. "Synthetic Data Generation for the Financial Industry Using Generative Adversarial Networks." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301307.
Full textMed striktare förhållningsregler till hur data ska hanteras genom GDPR och PIPEDA har intresset för anonymiseringsmetoder för att censurera känslig data aktualliserats. En lovande teknik inom området återfinns i Generativa Motstridande Nätverk, en arkitektur som syftar till att generera data som återspeglar de statiska egenskaperna i dess underliggande dataset utan att äventyra datasubjektens integritet. Trots forskningsfältet unga ålder har man gjort stora framsteg i genereringsprocessen av så kallad syntetisk data, och numera finns det modeller som kan generera bilder av hög realistisk karaktär. Som ett steg framåt i forskningen har arkitekturen adopterats till nya domäner, och den här studien syftar till att undersöka dess förmåga att syntatisera finansiell tabelldata. I studien undersöks en framträdande modell inom forskningsfältet, CTGAN, tillsammans med två föreslagna idéer i syfte att förbättra dess generativa förmåga. Resultaten indikerar att en förändrad träningsdynamik och en ny optimeringsstrategi förbättrar arkitekturens förmåga att generera syntetisk data. Den genererade datan håller i sin tur hög kvalité med tydliga influenser från dess underliggande dataset, och resultat på efterföljande analyser mellan datakällorna är av jämförbar karaktär. Slutsatsen är således att GANs har stor potential att generera tabulär data som kan betrakatas som substitut till känslig data, vilket möjliggör för en mer frikostig delningspolitik av data inom organisationer.
Holm, Henrik. "Bidirectional Encoder Representations from Transformers (BERT) for Question Answering in the Telecom Domain. : Adapting a BERT-like language model to the telecom domain using the ELECTRA pre-training approach." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301313.
Full textDubbelriktade språkmodeller som BERT har på senare år nått stora framgångar inom språkteknologiområdet. Flertalet vidareutvecklingar av BERT har tagits fram, bland andra ELECTRA, vars nyskapande diskriminativa träningsprocess förkortar träningstiden. Majoriteten av forskningen inom området utförs på data från den allmänna domänen. Med andra ord finns det utrymme för kunskapsbildning inom domäner med områdesspecifikt språk. I detta arbete utforskas metoder för att anpassa en dubbelriktad språkmodell till telekomdomänen. För att säkerställa hög effektivitet i förträningsstadiet används ELECTRA-modellen. Uppnådd prestanda i måldomänen mäts med hjälp av ett frågebesvaringsdataset för telekom-området. Tre metoder för domänanpassning undersöks: (1) fortsatt förträning på text från telekom-området av en modell förtränad på den allmänna domänen; (2) förträning från grunden på telekom-text; samt (3) förträning från grunden på en kombination av text från telekom-området och den allmänna domänen. Experimenten visar att metod 1 är både kostnadseffektiv och fördelaktig ur ett prestanda-perspektiv. Redan efter kort fortsatt förträning kan tydliga förbättringar inom frågebesvaring inom måldomänen urskiljas, samtidigt som generaliserbarhet kvarhålls. Tillvägagångssätt 2 uppvisar högst prestanda inom måldomänen, om än med markant sämre förmåga att generalisera. Metod 3 kombinerar fördelarna från de tidigare två metoderna genom hög prestanda dels inom måldomänen, dels inom den allmänna domänen. Samtidigt tillåter metoden användandet av ett tokenizer-vokabulär väl anpassat för båda domäner. Sammanfattningsvis bestäms en domänanpassningsmetods lämplighet av den respektive situationen och datan som tillhandahålls, samt de tillgängliga beräkningsresurserna. Resultaten påvisar de tydliga vinningar som domänanpassning kan ge upphov till, även då frågebesvaringsuppgiften lärs genom träning på ett dataset hämtat ur den allmänna domänen på grund av otillräckliga mängder frågebesvaringsdata inom måldomänen.
Mejdi, Sami. "Encoder-Decoder Networks for Cloud Resource Consumption Forecasting." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291546.
Full textÖverflödig allokering av resurser I telekommunikationsnätverk kan förhindras genom att prognosera resursbehoven vid dimensionering av dessa nätverk. Detta görs i syfte att bidra till en mer hållbar utveckling. Inför detta prjekt har trafikdata från molnmiljön som hyser aktiva virtuella komponenter (VNFs) till ett IÅ Multimedia Subsystem (IMS) samlats in tillsammans med resursförbrukningen av dessa komponenter. Detta examensarbete avhandlar hur effektivt övervakad maskininlärning i form av encoder-decoder nätverk kan användas för att prognosera resursbehovet hos ovan nämnda VNFs. Encoder-decoder nätverken appliceras genom att betrakta den samlade datan som en tidsserie. Problemet med att förutspå utvecklingen av tidsserien formuleras sedan som ett sequence-2-sequence (seq2seq) problem. I detta arbete användes en samling encoder-decoder nätverk med olika arkitekturer för att prognosera resursförbrukningen och dessa jämfördes med en populär modell hämtad från klassisk tidsserieanalys. Resultaten visar att encoder-decoder nätverken misslyckades med att överträffa den klassiska tidsseriemodellen med avseende på Root Mean Squeared Error (RMSE) och Mean Absolut Error (MAE). Dock visar encoder-decoder nätverken en betydlig motståndskraft mot prestandaförfall över tid i jämförelse med den klassiska tidsseriemodellen. Detta indikerar att encoder-decoder nätverk är lämpliga för prognosering över en längre tidshorisont. Utöver detta visade encoder-decoder nätverken en konkurrenskraftig förmåga att förutspå det korrekta resursbehovet, trots en begränsad justering av disponeringsparametrarna och utan mer sofistikerad funktionalitet implementerad som exempelvis attention.
Olausson, Erika. "Kan själv!? : -vad är verksamhetsnyttan för att själv skapaunderlaget för en Chatbot?" Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353935.
Full textThis essay is based on Design Science Research (DSR), in which it studies the businessbenefits that may be of creating a customized Chatbot. Design Science Research is within thisstudy the bridge between the creation and the theory studies. Within the study, an artifact iscreated in the form of a conceptual model, to provide a future solution for a model that can beimplemented within the business. Learning the chat boat automatically from the company'sown website has been shown as desirable. The artefact has been evaluated through anexperiment with Natural Language Processing (NLP) packages and algorithms, as well asmachine learning packages and methods. The authority studied in this study is theRiksantikvarieämbetet (RAÄ), where their data has been collected and processed with NLPand machine learning. The information collected in this study is approximately 70% ofRAÄ's material from the website. What emerged from the evaluation is that a moredomain-specific corpus is needed to create better clustering of data. The design from thedesign was estimated based on the fact that the benefit of learning would not only result in aChatbot that works for external users, but could also be a help for internal users, as aninternal tool for searching their own website.
Hedman, Tobias, and Gustav Pettersson. "Hur påverkas kapitalförvaltning och finansiell rådgivning av Artificiell Intelligens? : En studie om de möjligheter dagens aktörer står inför." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148425.
Full textBackground: Artificial Intelligence (AI) and machine learning are increasingly being implemented within the financial markets. The purpose of Artificial Iintelligence is to reduce costs, increase profits as well as efficiency and also reduce human bias. Within finacial advisory and asset management there are problems with independence, costs, bias and efficiency. Our study aims to analyse how these areas can be improved and become more efficient with AI. In addition, it is interesting to study what role the human is likely to take on as AI is increasingly being implemented. Aim: The purpose of this study is to analyse how AI can affect asset management and financial advisory, and also to study the public opinion of this transformation. Methodology: This study has been designed by a qualitative research strategy. The empirical data derives from two different respondent groups: asset management and financial advisory. The data has been collected through seven semi-structured interviews. Conclusion: The result of this study indicates that AI has the potential to reduce biases within financial advisory and asset management. The strength of AI-solutions lies in the combination between Artificial Intelligence and human intelligence. Furthermore, an implementation of AI contributes to a higher efficiency when it comes to data handling, cost efficiency as well as economies of scale. This creates opportunities to reach a higher customer benefit and a wider customer group. Moreover, the study indicates that AI has the potential of reducing conflicts of interest and agency problems. Lastly, this study indicates that the future of financial advisory and asset management is likely to consist of cyborg finance. In other words, cooperation between Artificial Intelligence and human intelligence is likely to become commonplace, in the shape of hybrid services where the best attributes of humans and AI work together. Keywords: Artificial Intelligence, asset management, financial advisory, machine learning, deep learning, automation, psychological bias