Academic literature on the topic 'Djurplågeri'

While public opinion and previous research on the emergence of the first comprehensive animal welfare law in Sweden in 1944 has regarded it as a natural development of the animal welfare debates around the turn of the century, new research on the subject has problematized this view, instead pointing out the law of 1944 as a discursive break, in which the “animal welfare regime” emerged out of the previous “anti-cruelty regime”. This study focuses on the period of time after this break, from 1944 to 1973, examining this relatively unexplored part of Swedish animal welfare history by turning to the parliamentary debates of the time and looking at which practices were problematized and on which grounds, as well as how the line was drawn between acceptable animal use and unacceptable animal (ab)use. In doing so the study aims to explore the consequences of the aforementioned break in Swedish political discourse. The main argument of the study is that while the debates might seem to be about animal welfare, the main issue was in fact often not animals but humans, and differing conceptions of who was truly a “friend of the animals”, as opposed to a primitive, uncultured, brute. Human animal use as such was thus never questioned, instead the focus lay on specific practices such as recreational hunting and factory farming. In trying to draw a line between these practices, the members of parliament critical of the current state of affairs employed arguments which, inadvertently, could be interpreted as an attack on human animal use as such. In doing so, they activated the discursive mechanisms of control of the animal welfare regime, one of which the study identifies as a reversal of the logic of equivalence used by the reformist members of parliament before 1944.

De flesta får någon gång under sitt liv läsa om eller bevittna när ett djur far illa på grund av en människa. Att använda våld mot djur är något oacceptabelt, ändå sker det allt mer förekommande i vårt samhälle sett till brottsstatistiken. Studien ämnar att utifrån en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar, som har avgjorts i Skåne län och Västra Götalands län mellan 2012-2015, identifiera gemensamma faktorer hos personer som utövar våld mot djur och har dömts för djurplågeri i Sverige. Studien utförs på grund av att forskningen i nuläget har ett tämligen begränsat fokus där människors våld mot djur förklaras utifrån samma förklaringsmodell. Att identifiera gemensamma faktorer kan därför blir ett viktigt komplement till den befintliga forskningen. Eftersom Sverige i stort sett saknar preventiva åtgärder mot personer som utövar våld mot djur kan kunskapen även användas som ett redskap i det brottsförebyggande arbetet. Utifrån analysen kunde hus- och sällskapsdjur, kön, våldets utformning, olika förklaringar till sitt handlande, tidigare brottslighet, substanspåverkning, psykisk ohälsa samt djurets lidande identifieras som meningsbärande enheter i materialet. Våldet har begåtts i tre olika sammanhang; på grund av olydnad hos djuret, för egen tillfredställelse eller i relation till partnervåld. Utifrån att studera de olika gemensamma faktorerna i relation till det sammanhang där våldet begåtts, har de tre sammanhangen kunnat användas som undergrupper för att förklara olika mönster och karaktärsdrag hos personer som utövar djurplågeri. Framtida forskning bör fortsätta att studera gemensamma faktorer samt utföra studier av såväl retrospektiv som prospektiv karaktär. Slutligen bör forskningen utveckla kunskapen kring olika åtgärder samt att Sverige bör implementera fler konkreta åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. En rekommendation är att se över möjligheten till en tertiär prevention, i form av vård- och rehabilitering, till de personer som dömts för djurplågeri.
During a lifetime, most people will probably read about or witness when animals suffer violence because of a human. Violence against animals is unacceptable nevertheless it occurs more frequently in our society seen to crime statistics. This essay intends to, based on a qualitative content analysis, identify common factors among people who have committed and been convicted for animal abuse in Sweden. The study is based on seventeen court records between 2012-2015 from different district courts in Skåne and Västra Götaland. Existing research has a rather limited focus where all violence acts against animals are explained by one theory. Therefore, an important complement to existing research can be to identify common factors. The essay can also contribute as an instrument in crime prevention. The results in this study show that companion animals, gender, type of violence, explanations for their actions, history of criminality, mental illness, substance abuse and the animals suffering are important meaning units. The violence is perpetrated in three different contexts; due to disobedience of the animal, for the perpetrators own satisfaction or in relation to partner abuse. By analysing the common factors in relation to the context in which the violence is committed, the three contexts could be used as subcategories to explain different patterns and characteristics of persons who commit animal abuse. The essay suggests that future research should develop more knowledge about common factors. Also to use studies with retrospective as well as prospective character. Finally, future research should develop more knowledge about different interventions and start implement interventions of crime prevention in the Swedish society. A recommendation is to review the possibility of tertiary prevention, which contains care- and rehabilitation, for people convicted of animal abuse.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.