Academic literature on the topic 'Djurstudier'

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik. I analysen lyfts det fram att symbolik, spänning på gränsen till skräck, är betydande både ur historisk synvinkel och våra dagar och att djurkroppar som material kan ge just dessa känslor. Användandet av riktiga djur är ett sätt för konstnären att visa att det faktiskt är på allvar, att det är på liv och död, och det kan för vissa verk vara betydelsefullt att det är på riktigt. Studien visar att djurkroppar som material uppvisar stor variation, från vackra blommor av könsdelar från rådjur till torkade flugor med problem i äktenskapet. En djurkropp kan även vara ett starkt material för att förmedla känslor om döden och tankarna kring detta

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.

Fantasy literature has a long history of including a wide array of non-human characters, each more fantastical than the other. But can these characters also be used to question anthropocentric beliefs or are their portrayal just a way to reinforce those ideas? Because fantasy literature, especially earlier examples in the fantasy canon, tend to include a lot of allusions to religion in general and Christianity in particular, is the question more complex than it first might seem. This thesis therefore aims to examine the portrayal of non-human characters in the works of one of the last 25 years most bestselling fantasy authors, Philip Pullman. It’s a well-known fact that Pullman isn’t a fan of organized religion, which sometimes is very noticeable in his trilogy His Dark Materials (1995-2000). The trilogy includes several kinds of non-human characters and one of the most central aims of the thesis is to examine how these portrayals relate to the undermining or reproduction of anthropocentric ideas. Because Pullmans alternative theology is so central to the trilogy’s narrative, it will also play a part in my examination.
Denna uppsats är en undersökning av de icke-mänskliga karaktärer som figurerar i Philip Pullmans fantasytrilogi His Dark Materials (1995–2000). Litteratur inom fantasygenren har en lång historia av att inkludera en stor mängd av icke-mänskliga karaktärer, den ena mer fantastisk än den andra. Kan dessa karaktärer användas för att problematisera den antropocentrism som genomsyrar det västerländska samhället eller är deras gestaltande endast exempel på hur dessa föreställningar reproduceras? Eftersom fantasy, speciellt äldre exempel, ofta har allusioner till religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, är frågan mer komplex än den först verkar. Pullman är känd för sin kritik av organiserad religion och i His Dark Materials skriver han fram en alternativ teologi. Denna uppsats undersöker således inte bara gestaltningen av de icke-mänskliga karaktärerna och hur de relaterar till eventuell problematisering och/eller återskapande av antropocentriska normer, utan också den roll Pullmans teologi spelar i relation till detta. I slutändan är också förhoppningen att denna uppsats kan visa hur litteratur, och framför allt den som faller inom fantasygenren, kan vara ett verktyg för att diskutera och problematisera antropocentriska föreställningar.

I anslutning till det ökade vetenskapliga intresset för relationen djur – människa ämnar jag här undersöka varför många hästmänniskor söker sig informella kunskapsvägar, vägar som inte sällan står i strid med hegemoniska diskurser och maktstrukturer inom den svenska hästvärlden. Mina frågeställningar är följande: Hur ser den formella kunskapsvägen i Hästsverige ut och varför tycks det finnas ett motstånd mot denna? Hur ser motståndet ut? Vad är det man väljer bort? Vad söker man istället? Materialet består av intervjuer med människor som valt informella sätt att nå kunskap om hästar, författarens egna erfarenheter samt texter som behandlar den svenska hästvärlden i stort. Resultatet kan sammanfattas i att människor dras till de informella kunskapsvägarna därför att dessa i större utsträckning än de formella betraktar hästen som en individ vars vilja och agens förtjänar respekt och förståelse.

This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature ­– but in the reality as well.
Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten. ­

This thesis investigated the representation of horses in the video games Star Stable 1: Autumn Riders and Dragon Age: Inquisition from an ecocritical lens. It applies the method of close reading to the game research field to analyse the representation of horses in video games and how that representation can be objectifying. The study finds that by framing horseback riding as the primary aspect of the horses the game design in these two games prioritises an anthropocentric view, where horses are modelled after their value to humans. This game design perspective can be seen in the lack of non-riding related behaviours, lack of non-rideable horses and in the interfaces and language use found in the games, as well as the extradiegetic horse call mechanic used in Dragon Age: Inquisition. Star Stable 1: Autumn Riders includes some game design choices that portray a greater feeling of subjectivity in horses. Some ways it does this is by modelling autonomy in horses by avoiding perfect obedience in riding mechanics or including player affordances related to the care of horses. The conclusion points to that by representing horses as subjects rather than objects game designers can encourage a game feeling of respect and cooperation in players, as well as the potential for future research of horses in games to study emotional game design.
Denna studie har undersökt representationen av hästar i spelen Star Stable 1: Autumn Riders och Dragon Age: Inquisition genom ett ekokritiskt perspektiv med hjälp av närläsning, samt hur representationen av hästar kan vara objektifierande. Genom att framställa ridning som det primära med hästar så prioriterar speldesignen en antropocentrisk vinkel där hästens värde kopplas till vad de kan göra för människan. Detta perspektiv kan ses i bristen på beteenden hos hästen som inte kan kopplas till ridning, bristen på icke ridbara hästar samt i spelens gränssnitt och språkbruk. I Dragon Age: Inquisition kan det även ses i spelets extradiegetiska “call mechanic”. Star Stable 1: Autumn Riders inkluderar viss speldesign som representerar subjektivitet i hästar, till exempel porträtterar spelets hästars autonomi genom att inte låta hästarna lyda spelaren till fullo samt att inkludera alternativ för spelaren angående hästomsorg. Studiens slutsats poängterar att genom att representera hästar som subjekt snarare än objekt så kan speldesigners skapa en spelkänsla av respekt och samarbete hos spelaren och att det finns utrymme för framtida studier av hästar i spel att forska om emotionell design.

In reading The story of Edgar Sawtelle, this essay applies posthuman studies with animal studies and disability studies to analyse how the communication between species occur and how boundaries are expanded. Non-verbal language is closely examined and argued to be just as viable as verbal language in the making of relationships and subjects in literature. By applying posthumanism, biological research and a non-anthropocentric way of thinking one can evolve from the notion that humans are the only subjects which matter, something that has been verified because non-human animals never have been given a voice or an acknowledgment of a language. What happens in a novel when the main protagonist is lacking the ability to speak verbally, when verbal language is what has constructed human exceptionalism over all the other species?
Denna uppsats tillämpar posthumanistiska studier med djurstudier och funktionshinder-studier för att analysera hur kommunikationen mellan arter äger rum och expanderar gränser i David Wroblewskis roman The Story of Edgar Sawtelle. Icke-verbalt språk undersöks och argumenteras vara lika betydande som verbalt språk vid skapandet av relationer och subjekt i litteratur. Genom att applicera posthumanism, biologisk forskning och ett icke-antropocentriskt sätt att tänka kan man avveckla tanken om att människan är det enda subjekt som räknas, detta är något som enbart verifierats eftersom icke-mänskliga djur aldrig fått någon agens eller bekräftande att de har rätten till en röst. Vad händer i en roman när protagonisten saknar förmågan till verbalt språk, när det verbala språket är central som verkning i mänsklig exceptionalism?

The following essay investigates the artificial magic environment in two fairy tales with similar tropes and themes, to find out if the magic is necessary for the growth of the characters. The ecocritical movement constitutes the essay’s theoretical background in order to shine a light on the physical nature that has been slightly neglected when it comes to discerning the inner nature of the heroines in these stories. By employing theoretical concepts from animal studies, the essay also examines the relationship between animals and humans for the purpose of including the portrayal of animals in an expanded view on nature. The major conclusion of the essay is that magic can both help and hinder the protagonist’s journey to maturity. Furthermore, these fairy tales portray different methods of downgrading animals, but they also challenge an anthropocentric view of the world.