Dissertations / Theses on the topic 'Död'

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.

Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.

Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt.

När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.

Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många.

Shakespeare- Dead or alive in school?

The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions:

Does Shakespeare exist in school today?

How are the other classic books being used?

Which teaching methods are used?

How is Shakespeare received by the pupils?

The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools.

The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.

When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.

Bakgrund: I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. Syftet: Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till personer som har dött en plötslig död önskar erhålla information rörande hela händelseförloppet samt hur de ska gå vidare efter dödsfallet och att sjuksköterskor gärna vill tillgodose dessa behov. Närstående upplevde stödet från sjuksköterskan som viktigt, vilket även sjuksköterskan gjorde. De flesta sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning för att tillgodose närståendes behov. Diskussion: Ett centralt begrepp i patient-sjuksköterskedomänen är ömsesidighet mellan sjuksköterskan och patienten. Det betyder att sjuksköterskan bör kunna känna empati för de närstående och situationen de befinner sig i. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med en persons plötsliga död.

Background: As a nurse it’s unavoidable to not come across death and mourning relatives. Sudden death often means that it has been traumatic. This means that the relatives are in need of advice and support from the nurse. Aim: was to describe how relatives experienced bereavement care from the nurse at sudden death, and how the nurse experienced her own bereavement care in these situations. Method: The study carried out as a general literature review and is based on scientific articles. Result: The result showed that relatives to a person who have died suddenly, wishes to get information concerning the whole event and how to move on after the death. The nurses are eager to satisfy these needs. Relatives experienced the support from the nurse as important and the nurse shared this opinion. Most nurses felt that they did not have the education needed to satisfy the relative’s needs. Discussion: A central concept in patient-nurse domain is reciprocity. This means that the nurse should be able to feel empathy for the relatives and the situation they are in. Conclusion: The nurses need more education in the area to meet the relative’s needs in relation with a person’s sudden death.

Studier har visat att poliser arbetar i riskfyllda miljöer där de löper risk att skada sig eller i värsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 åren 92 poliser avlidit till följd av våld eller olyckor. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro har de senaste 5 åren legat ganska stabilt me-dans antalet anmälda brott i form av våld mot tjänsteman har ökat något. Med tanke på den risk-fyllda arbetsmiljön är det av vikt att poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvårdssituationer. De bör enligt intervjuad ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, åtgärda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjärtstopp. Syftet med denna studie var att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att de har en trygghet i att agera i dessa situationer. Studien byggde på en enkätundersökning som utfördes bland poliser tjänstgörande på näpo city i Jämt-lands polismyndighet. Resultaten visade att dessa poliser i stort känner sig trygga att agera sjuk-vårdsmässigt. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde ses mellan de olika variablerna som prövades. Ett flertal av de kommentarer som lämnades efterfrågade, trots den upplevda trygghe-ten, mer utbildning i sjukvård. Konklusionen som drogs var därför att sjukvårdsutbildningen mås-te fortgå även efter polisutbildningen då detta skulle kunna bibehålla eller öka den upplevda inre tryggheten.

Ändrade den engelska undertiteln från "Manliness in four Japanese samurai movies" till "Manliness in four Japanese samurai films"

Purpose: This study examines pedagogues’ thoughts about children’s understanding of death, and their reactions to the death of a relative. The aim is also to examine pedagogues’ thoughts about their part in supporting bereaved children, and how they wish to do so. Method: Seven pedagogues, who work with six to nine year old children, were interviewed. The interviews were kept individually in quiet rooms. Result: The pedagogues thought that children’s thoughts about and reactions to death is individual. The pedagogues also meant that it was their responsibility to support bereaved children, but the children’s wishes decided in what way it should be done. The pedagogues exemplified strategies in how to support bereaved children e.g. talking and listening to them, hugging them and letting them know that they are there for them if they need them. Other strategies were reading death-related books to them or letting them watch pictures of the relative who is deceased and talk to them about it. The pedagogues also thought it was important to keep an eye on the bereaved child in case the grief affected the school achievements or if they started to feel worse. In that case some specialist would have to help the child to feel better.

In this essay I want to investigate how the Viking aristocratic warrior elite in Scandinavia used religious mythology for the construction of their identity. The essay also takes up the concept of honor, which was important for the warriors. Honor was central to all people during Viking age and for the warriors it was absolute. In the religious myths, the aristocratic warriors justify their position in society and legitimate their acts of war. Religion continues to have importance to the warrior elite even after the arrival of Christianity. The myths and the concept of honor made it impossible to question war and violence.

Godkänt datum 2021-08-25

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.

Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900

och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv

och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien

försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i

läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av

studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta

perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en

överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i

läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till

övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även

om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger

på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.

Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.

Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?

Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.

Mina frågeställningar är:

• Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?
• Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?
• Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?