Academic literature on the topic 'Dödligt våld'

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.
 Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats.
 Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser.
 Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta.
 I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”.
 Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida.
 Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

This essay is about criminal cases with deadly outcomes in Skåne during the period 1950 - 1959. The seven chosen cases were gathered from criminal records from the ”härdansrätt” in Frosta and Eslöv. These cases have not previously been written about and therefore somewhat unheard of. The focus will lay on the gender, age and social status of the perpetrators. Some of the years in are of less importance since no crimes with deathly outcome was found. The most dominated cause of death are crimes commired in traffic. Traffic offenses spiked in the 1950’s when the use of motor vehicles was more common and more people fell victim to those kind of accidents. The main point of the essay is to examine why the accidents/crimes led to death and how the media wrote about it. Sweden’s first mass murderer, Tore Hedin, will be mentioned. He is worth mentioning since he was active during the chosen time period, but since he wasn’t put before a trial, he won’t be part of the main study.

Bakgrund: Varje år avlider 1,4 miljoner människor till följd av våld i världen, varav 34000 är barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt våld där tre av dessa fall är dödligt våld mot barn. Det dödliga våldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt våld mot barn inom familjen. Följande frågeställningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redgöra för ålder på offret vid dödligt våld mot barn inom familjen. Metod: Sökord och inklusions- och exklusionskriterier valdes ut innan sökningar utfördes i databaserna PsycInfo och PubMed. Tio artiklar valdes ut till den systematiska litteraturstudien och granskades, även en kvalitetsgranskningsmall utformades. Resultat: Det visade sig att de biologiska föräldrarna var den mer förekommande förövaren vid dödligt våld mot barn inom familjen. Det förekom även andra förövare, så som styvpappa/styvmamma och syskon, men dessa förövare var inte lika förekommande. Dödsorsakerna varierade, men de vanligaste dödsorsakerna skedde utan vapen, så som kvävning och fysisk misshandel. Diskussion: De valda studierna utfördes i olika länder och urvalsgrupperna skiljde sig åt, men studierna påvisade ändå liknande resultat. Slutsats: Med hänsyn till detta världsproblem och dessa resultat bör det forskas vidare inom området dödligt våld mot barn. För att kunna sätta in och utveckla de rätta preventiva åtgärderna för dödligt våld mot barn skulle framtida forskning kunna riktas mot riskfaktorer.<br><p>2014-03-28</p>

<p>I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.</p>

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet.Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer. Denna kandidatuppsats bidrar till kunskapsläget i Sverige över riskfaktorer hos gärningsmän för dödligt våld i nära relation.<br>This Bachelor’s thesis has sought to investigate the offender risk factors for intimate partner homicide based on prior research. A national and international literature research review was performed as well as a quantitative content analysis of ten court cases from different District courts in Sweden. The literature research review shows that the most common risk factors for intimate partner homicide are separation problems, drug/alcohol addiction, prior spousal violence, and unemployment. The content analysis confirms these results and shows that the most common risk factors in the ten court cases comprised a problematic relationship, prior threats of violence towards the victim, controlling behaviour, separation problems and sexual jealousy. More research is needed regarding depression in the perpetrator at the time of the crime, which both the literature review and the content analysis proved to be a risk factor for intimate partner homicide. The international literature also showed that stepchildren living at home, as well as a big age difference between the perpetrator and the victim, proved to be risk factors and further research is needed regarding this. This thesis contributes to the field of knowledge in Sweden on risk factors in the perpetrator for intimate partner homicide.

Syftet med studien var att studera polisens övning POLKON HT2020 och hur övningen kunde förstås utifrån den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Vidare syftade studien till att ta reda på hur kunskapen och analysen av övningen kunde användas för att planera framtida övningar. Materialet som användes i studien bestod av polisens material från övningen POLKON HT2020 som genomfördes hösten 2020 i Jönköping. Syftet med övningen var att poliserna skulle öva på att möta och bekämpa pågående dödligt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen kopplades sedan samman med kriminologisk forskning samt rutinaktivitetsteorin och kognitiva psykologiska teorier. Resultatet visade att de moment som genomfördes i övningen i stor utsträckning överensstämde med den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Framtida övningar bör bygga på kunskap om brottstypen för att på samma sätt förbereda poliserna på skarpt läge.<br>The purpose of this study was to analyze the POLKON HT2020 drill and how its content can be utilised in comparison to the knowledge available about active shooter situations. Additionally, the study aimed at investigating how this knowledge and the analysis of the drill could be used in planning future police drills. The material used in the study consisted of the police´s written material about the POLKON HT2020 drill, which was done during fall 2020 in Jönköping. The purpose of the drill was to prepare the officers to handle an active shooter situation. The material in the study was examined by qualitative content analysis. The result of the content analysis was put in relation to criminological research, routine activity theory and cognitive psychological theories. The results showed that the drill to a large extent corresponds with currently available knowledge about active shooter situations. According to the conclusion of this study, future drills should be planned using criminological research and theory in order to guarantee the same knowledge as the POLKON HT2020 for future officers involved.

<p>Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet. Under brottet skilde sig könen endast åt gällande brottsplats. Tänkbart är att de skillnader som förekommer hänger samman med förövarens relation till offret.</p>

Bakgrund: I genomsnitt mördas 16 kvinnor av sin partner. Dödligt våld i en intim relation anses vara ett så pass allvarligt brott och förekommer i så stor omfattning att det klassas som ett samhällsproblem. Syfte: Syftet med studien är att, utifrån Situational Action Theory (SAT), undersöka och beskriva om det finns gemensamma individuella och situationella faktorer hos män som har dömts för partnermord i Sverige mellan 2010-2020. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en deskriptiv analys. Datamaterialet har samlats in genom förundersökningsprotokoll, hovrättsdomar och personutredningar av Kriminalvården. Totalt har 14 svenska mordfall analyserats där män dödat sin kvinnliga partner. Resultat: Studiens resultat har påvisat flera riskfaktorer avseende partnermord däribland; psykisk ohälsa, personlighetsstörningar, beroendeproblematik, en historia av våld, stalkning, och separation mellan offer och gärningsman. Gemensamma personlighetsdrag hos gärningsmännen har visat sig vara svartsjuka, makt- och kontroll, impulsivitet och aggressivitet. Konklusion: De mest framträdande riskfaktorerna visade sig vara svartsjuka, kontroll, historia av våld och att offret lämnar gärningsmannen. Vidare forskning behövs på området för att fylla kunskapsluckor kring hur dödligt våld i en intim relation effektivt kan förebyggas.<br><p>2021-03-18</p>

The purpose of the present essay is to illuminate to which extent figurations of victims in cases of intimate partner homicide is conditional upon the sexes of these individuals. Furthermore, the aim of this study is to determine whether or not these gendered discrepancies reproduce or transform the existing gender-related social systems? The theoretical as well as methodological basis consists of Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), which is combined with Judith Butler’s concept of performative acts. To answer the abovementioned questions I have requested/collected an empirical material consisting of 20 district court judgments (ten for male victims and ten for female victims).The results of this essay indicate, according to my interpretation, that the established figurations of the victims in these cases are determined by the victim’s sex in several but not all discourses. Furthermore, I establish that the demonstrated gender determined discourses contribute to re- produce prevailing standards regarding sex/gender in which male victims are associated with a guilt-burdened role while female victims are considered innocent.

I studier gällande våldsbrott görs vanligen en uppdelning av gärningsmän. Feshbach (1964) presenterade en teoretisk distinktion som redovisade två separata former av aggression, reaktivt samt instrumentellt våld. Det reaktiva våldet kunde ses som spontant och impulsivt medan instrumentella våldet var planerat och proaktivt. Föreliggande studien syftade till att undersöka om det existerar en skillnad mellan reaktiva respektive instrumentella gärningsmäns olika grader av starka känslor/stress i samband med brottet, brottsbegåendets längd, samt val av mordvapen. Studien bestod av 215 brottslingar som begått instrumentellt eller reaktivt våld. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan högre grad av känslor hos reaktiva gärningsmän samt att instrumentella gärningsmän begick signifikant mer utdragna våldsbrott. Vid val av vapen påvisades även ett signifikant samband mellan strypning med verktyg och instrumentellt våld.<br>In studies regarding violent crimes a division of offenders is usually made. Feshbach (1964) presented a theoretical distinction which reported two separate forms of aggression, reactive and instrumental violence. The reactive violence could be seen as spontaneous and impulsive, while instrumental violence is planned and proactive. The present study aimed to investigate if it exists a difference between reactive and instrumental offenders' various degrees of emotions/stress associated with crime, the length of the crime, and the choice of murder weapon. The study consisted of 215 offenders who committed instrumental or reactive violence. The results showed a significant association between higher levels of feelings amongst reactive offenders while the instrumental offenders committed significantly more protracted violent crimes. A significant association between strangulation with tools and instrumental violence was also detected.