Academic literature on the topic 'Dödsorsaker'

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.

För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.

Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005.

Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare.

Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer.

Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %.

Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden.

Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker.
Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

This case study investigates modernity and its emergence with mortality and health service measures as starting point during the period between 1895 and 1917 in Karlstad. The studies investigation material comes from source material from The Statistical Central Bureau, The Health Service Board in Karlstad, and from Karlstad Municipality ́s Technical Board. The material has through a quality, and quantity based work and production method made it possible to answer the case studies questions. To be able to understand the study ́s result from a modernity point of view, Anthony Gidden ́s modernity theory is being used. The studies results show that in Karlstad there has been a densifying development in several of the modernity ́s fields during the years that have been researched. This densifying development has lead to that the every day life of the population has in some extent changed. This period of time is also characterized as a time with an evolved sense of responsibility regarding the health service profession. During this time of modernization there was a decline of the public and the gender specific death rate in the city in the same time as tuberculosis developed into the most common cause of death for the rest of the population. However the change of this cause of death group looked somewhat different between the divided aged based groups that were examined. These results also give indications on certain individual health service measures positive affects on mortality in the city. Even here it seems that de development has been quite different between the different aged based groups that were examined. This case study ́s result both contradicts and strengthens earlier research in this area.
Denna fallstudie undersöker modernitetens framväxt, med dödlighet och hälsovårdsåtgärder som utgångspunkt i Karlstad under perioden 1895-1917. Studiens undersökningsmaterial utgörs av källmaterial från Statistiska Centralbyrån, Hälsovårdsnämnden i Karlstad samt från Karlstads kommuns tekniska nämnd. Materialet har genom både ett kvalitativt och kvantitativt arbets- och framställningssätt möjliggjort att besvara studiens frågeställningar. För att förstå studiens resultat utifrån ett modernitetsperspektiv nyttjas i studien Anthony Giddens modernitetsteori. Studiens resultat visar att det i Karlstad skedde en förtätning på flera av modernitetens områden under de år som undersökts. Denna förtätning bör ha bidragit till att det vardagliga livet för befolkningen i viss mån förändrades. Perioden kännetecknas även av en ökad medvetenhet och ansvarskänsla kring det hälsovårdande arbetet. Under denna tid av modernisering skedde en nedgång av det allmänna och könsspecifika dödstalet i staden, samtidigt som olika former av tuberkulos utvecklades till den vanligaste dödsorsaken för den totala befolkningen. Dock såg förändringen av denna dödsorsaksgrupp något olika ut mellan de skilda åldersindelade grupperna som undersökts. Resultatet visar även att finns indikationer på vissa enskilda hälsovårdsåtgärders positiva inverkan på dödligheten i staden. Även här verkar utvecklingen ha skilt sig något mellan de olika åldersindelade grupperna som undersökts. Denna studies resultat både problematiserar och bekräftar tidigare gjord forskning.

Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden.

Examensarbetets ämnesval fastställdes i samråd med en kontaktperson på Brottsoffer- och personssäkerhetssektionen region Syd. Trots tydlig ansvarsfördelning mellan polis-och åklagarmyndighet samt ett väl utarbetat metodstöd finns en problematik med att kvinnor inte upprätthåller sin initiala medverkan i utredningar. Studien ämnar därmed att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relation hanteras, vilket således handlar om att undersöka vilka verktyg polisanställda och åklagare har och på vilket sätt verktygen används. Frågeställningarna har besvarats genom semistrukturerade telefonintervjuer med polisanställda och åklagare i Malmö. Sammanfattningsvis visar resultatet att polisanställda och åklagare har verktyg att tillgå när kvinnan vill avbryta sin medverkan i utredning. De arbetsmetoder och verktyg som finns att tillgå när kvinnor inte längre vill medverka i utredningen används. Poliser i yttre tjänst är en viktig del för att kvinnorna ska upprätthålla sin initiala medverkan i utredningen. Motivation för kvinnans fortsatta medverkan krävs i de flesta ärenden, men när och i vilken utsträckning kan variera beroende på målsägandens inställning. Metodstöd används mer frekvent av vissa informanter och mer sällan av andra. Utifrån studiens resultat och med stöd av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning har policyimplikationer tagits fram. Kunskap om normaliseringsprocessen anses vara en del i den ökade utredningskvaliteten som bedöms nödvändig för att få kvinnor att upprätthålla sin initiala medverkan.
The degree project was determined in consultation with a contact person in Region Syd’s Crime Victims and Personnel Security unit. Despite a clear designation of responsibilities between police employees and prosecutors, in addition to well- established guidelines, women not remaining as participants in the investigation is a problem. Therefore the study aims to elucidate how women subjected to intimate partner violence are treated by police employees and prosecutors. The study examines the tools police employees and prosecutors have and in the manner they are used. The questions have been answered through semi-structured telephone interviews with police employees and prosecutors in Malmö. In summary, new evidence shows that police employees and prosecutors have tools available to keep women in the investigation who wanted to remove themselves. The tools that are available when women no longer wish to participate in the study are used. Police officers are an important part of ensuring that women maintain their initial involvement in the investigation. Motivation to keep women in the investigation is required in most cases, but when and to what extent may vary depending on the plaintiff's attitude. The manual is used by the informants both frequently and less frequently. Policy implications have been developed based on the results of the study and with the support of theoretical perspectives as well as previous research. Knowledge of the ”normalization processes” is considered to increase the quality of investigation that enables women to maintain their participation.

Violence against children and particularly the “Bobby Case” in spring 2006 initiated an unprecedented debate in the Swedish media about child maltreatment and child murder. There are however some children whose death causes never will be solved, and some of these cases are erroneously classified as something else.

The present survey is commissioned by the Swedish Rescue Services Agency and the Swedish Centre for Lessons Learned from Incidents & Accidents, and will serve as the basis for a children safety council which will be established 2006.

In this survey the answer to the question how deaths among children and youth under the age of 18 years caused by accidents, suicides and violence are investigated when the background and the intention is uncertain is elaborated. A statistical report of how many deaths are classified as uncertain intent is given in the survey. The statistics shows that 26 children and youths under the age of 18 have died from uncertain intent between the years 1997-2003.

There are many purposes to a death investigation, for example to determine the cause and manner of death. With help from the Statue Book of Sweden knowledge has been obtained about which authorities that are handling death investigations when the cause and manner of death is uncertain. The authorities involved are the physicians, the police force and the National Board of Forensic Medicine. The physician determines whether deaths shall be reported to the police or not i.e. when the cause of death or the manner of death is uncertain. The police then make death investigations to determine whether there is a crime or not. The National Board of Forensic Medicine is contacted to perform autopsies.

Interviews were performed with police and forensic medicine staff to find out which methods they were using to investigate deaths. The methods used are autopsies and crime investigations. There are no differences when it comes to the age of the deceased, neither of the classification nor the investigation. The police use the classification “uncertain manner of death” when the main cause of death can’t be determined. The forensic medicine physician uses the classification uncertain when the body is so decomposed that there is no possible way to determine cause or manner of death.

A conclusion in this report is that lack of communication exists between the different government authorities and that this may be a reason to why deaths sometimes are classified incorrectly. Some investigations are also performed by policemen without proper education and this is a possible reason to why some classifications are changed during the process of investigation.

Den senaste tiden har våld mot barn och då framförallt omständigheterna kring tioårige Bobbys död våren 2006 gett upphov till en intensiv debatt i svenska media om barnmisshandel och barnamord. Ett i detta sammanhang mindre uppmärksammat problem är att det med stor sannolikhet finns barnamord som aldrig blir uppklarade eller som klassificeras som något helt annat.

Föreliggande arbete är ett uppdrag från Räddningsverket och NCO och undersökningen kommer att ligga som underlag i en nulägesredovisning till Barnsäkerhetsrådet som kommer att bildas under 2006. I uppsatsen beskrivs hur dödsfall utreds där barn och ungdomar under 18 år har avlidit på grund av olyckor, suicid och våld där bakgrund och avsikten är oklar.

Det finns en mängd syften med att göra en dödsfallsutredning, bland annat att fastställa dödsorsak och dödssätt. Med hjälp av bland annat lagtexter fås svar på vilka som utför dödsfallsutredningar där bakgrund och avsikt är oklar. En statistisk genomgång visade att 26 barn och ungdomar under 18 år har avlidit med oklar skadehändelse (avsikt) mellan åren 1997-2003.

Tillkallad läkare beslutar om att dödsfallet ska anmälas till polis. Detta görs bland annat när dödsfallets bakgrund och avsikt är oklar. Polisen gör då en dödsfallsutredning för att fastställa om något brott har begåtts. De tar då hjälp av Rättsmedicinalverket för att göra en rättsmedicinsk undersökning.

För att få reda på vilka metoder som användes för att utreda oklara dödsfall genomfördes intervjuer med rättsmedicinare och polis. Man gör inte någon skillnad på utredning beroende på ålder på den avlidne, varken utredningsmässigt eller klassifikationsmässigt. Polisen använder klassificeringen oklar när dödsfallen beror på kombinationer av olika faktorer och huvuddödsorsaken inte går att fastställa. Rättsmedicinarna använder klassificeringen oklar när den avlidne är så likomvandlad att varken dödssätt eller dödsorsak går att fastställa.

I undersökningen framkommer det att det finns en brist i kommunikationen mellan de olika myndigheterna och att detta kan vara en anledning till att det sker felklassificeringar. Det framkommer även att det ibland inte är utbildade poliser som påbörjar en utredning. Detta kan vara en bidragande orsak till att det är en så stor del av alla utredningar som ändrar klassificering under utredningens gång.