Dissertations / Theses on the topic 'Doktrin'

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind’s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.

The examination has shown that William S. Lind’s theory regarding manoeuvre warfare has a great impact and influence on the content of DMarkO. This used through direct literal use of the theory and also through an indirect influence. It has, however, been difficult to reconstruct and to show awareness from the authors’ perspective that William S. Lind has been a deliberate choice to use regarding what to write in the doctrine. On the other hand, the parts that together constitute the theory are known as classical military maxims, and they are therefore as such, hard to relate only to Lind and his theory regarding manoeuvre warfare. “Main effort” or “Schwerpunkt” is such an example, used by Lind as a part of his theory but also known as a military maxim.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.

Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.

För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar. Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.

Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen. Det utformades i samma veva även en strategisk Arktisk doktrin som tillkännagav Rysslands intentioner och intressen i denna nya och oexploaterade region som tack vare jordens förhöjda medeltemperatur de senare åren har öppnat upp nya områden. Många nationer har blivit intresserade av detta nya område, bland annat USA, Kanada, Danmark och Norge. Detta har i sin tur skapat en grogrund, för tvister om gränsdragningar och om vem som har rätten till resursextraheringen i området. Det som detta arbete kommer att avhandla är, vad den äldre ryska maritima doktrinen har haft för inverkan påde senare utvecklade doktrinerna. Vad finns det för skillnader, likheter och vilka punkter har höjts till en merbeslutad nivå? Utifrån dessa kriterier kommer sedermera en estimering, om vad dessa variabler kan ha förinverkan, på ryska marinstridskrafters uppträdande i Arktis regionen i ett framtidsperspektiv.

Russian doctrine on set hierarchy works without specific arena doctrines. There is a comprehensive security strategy document, and as a direct subordinate to this document is the military doctrine. Yet in the year of 2001 a maritime doctrine was developed to deal with the maritime situation and Russia's economic interests in the seas until 2020. Why this doctrine was designed might have its answer in Russia's increased interest in maritime and Russian waters around the territory, but it can also be a way to show their official positions, interests and intentions open to the world community. In 2010 Russia published a new security strategy document, and the same year the new military doctrine was presented to the public. A strategic doctrine was also produced that announced Russia’s Arctic intentions and interests in this new and undeveloped region. That thanks to the earth's average temperature incensement in recent years has opened up new areas. Many nations are now interested in this new area, including the U.S., Canada, Denmark and Norway. This has created a dispute about the boundaries and who have the right to excavate the resources in the area. What this paper will discuss, is how the older Russian maritime doctrine has influenced the later developed doctrines. What are the differences, similarities, and what points have been raised to amore decision-making level? The based off these criteria will subsequently result, in an estimation of what impact these variables could have, on the Russian naval forces behaviour in the Arctic region ina future perspective.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.

Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?

I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras.

Changes in the Swedish security policy during the 21^st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations.

The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces?

The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.

Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).

Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a. så uppfattas det sakna överensstämmelse att avsiktligt inte bibehålla öppna landförbindelser. Däremot är delar av indikatorerna direkt eller indirekt att anse som förenliga.

NATO, USA, Great Britain and Russia are among others using the task raid for ground forces and experiences from e.g. the war in Iraq 2003 have shown that they could have great importance. Raids are considered to correspond to manoeuvre theory, but raids are not to be found as a task for Swedish ground forces.

This paper is analyzing the task raid for ground forces, developing two indicators for raids and with the help of these examining how raids are compatible with the armed forces present doctrine and field manual for ground operations.

The investigation shows that raids are not compatible with the present doctrine and field manual for ground operations. E.g. is it considered to disagree not to keep land lines of communications open. Parts of the indicators are however directly or indirectly considered compatible.

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper. Man kan fråga sig vart dessa taktiska grundprinciper, som fastställs i och med doktrinupprättandet, är hämtade från. Dessa ska förmedla beprövad erfarenhet, men Sverige har inte varit i krig på 200 år.

I konflikter där gerillan visat upp brukande av principer har man också varit framgångsrik. Ernesto Che Guevara och Mao Tse-tung teoretiserade båda om kriget i skrift och båda var mycket framgångsrika. Därför torde det vara intressant att undersöka hur dessa principer i teorin stämmer överens med våra svenska taktiska grundprinciper, då dessa taktiska grundprinciper ska vara tillämpbara i alla situationer.

Syftet är att undersöka om de svenska taktiska grundprinciperna stämmer överens, eller liknar de principer framgångsrika gerillakrigare förordar i sina litterära verk och om vissa principer är mer allmängiltiga än andra inom gerillakrigföringens taktik. Om Sverige som liten nation ska förhindra en invasion, kommer principerna för krigföring från gerillakrigare som också fått agera underlägsen styrka?

Frågan som ska besvaras i denna uppsats lyder: finns det likheter mellan Ernesto Che Guevaras och Mao Tse-tungs grundprinciper för gerillakrigföring på taktiskt nivå och svenska taktikens grundprinciper på markarenan? Om likheter finns, vilka är dessa?

Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ”logiska operationslinjer” som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?

Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.

Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång. Vilket ger en ökad legitimitet i doktrinens nyttjande. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, att påvisa att det finns svenskt nationellt exempel på COIN.

Denna avhandling är ett examinationsarbete vid yrkesofficersprogrammet och har sin bakgrund i författarens intresse för Robert R. Leonhards teoribildning om tid som presenteras i boken Fighting by Minutes: Time and the art of war. Författarens avsikt är att undersöka hur denna teoribildning relaterar till svensk doktrin. Avhandlingen syftar till att skapa djupare förståelse för doktrinen genom att ställa den mot en annan teoribildning och skapa underlag för förändring eller bekräfta det som doktrinen säger. Dessutom syftar den till att introducera Leonhards teorier för den obekante. Detta görs genom att besvara frågeställningen ”Vilka likheter och skillnader finns mellan Robert R Leonhards teorier om tidsaspekter och teorierna i den doktrin som ligger till grund för verksamhet inom den svenska armén?” I och med detta avgränsas arbetet till markarenan och till teorier. Författaren har dessutom valt att endast jämföra teorierna ur ett krigsvetenskapligt perspektiv. Uppsatsen riktar sig till läsare med militärteoretisk grundutbildning.

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen. För att kunna svara på mina valda frågeställningar och tillgodose syftet med uppsatsen har jag valt att dela in uppsatsen i två delar. Den första delen är en beskrivande del där jag helt enkelt redogör för vad luftmakt är, presenterar centrala luftmaktsteoretiker och deras teorier samt redogör för vad vår doktrin säger angående luftmakt. Därefter kommer en komparation mellan centrala tankar och teorier kring luftmakt och svensk doktrin för luftoperationer. Resultatet i uppsatsen visar tydliga exempel på att doktrinen återspeglar det bästa hos flera av de centrala luftmaktsteoretikerna. Det centrala i doktrinen är effekttänkandet och utnyttjandet av indirekt metod. Avslutningsvis ser jag en begränsning gällande svensk doktrin och luftmaktsteorier kring strategiska mål och medel nu när Försvarsmakten gått från invasions- till insatsförsvar och därmed minskat på personal och resurser. Frågan är om vi har möjlighet att effektivt verka strategiskt som enskilt land eller om vi är beroende av andra nationer?

To use air power has always been an effective way to affect your opponent. The way you use air power has been debated throughout history. There are a number of famous and influential air power theorists who all have their idea of how to best use air power. How does the Swedish air doctrine describe air power? Which airpower theories work as guidelines for our air operations today? The purpose of this paper is to examine general and central air power theories which can be found in the Swedish doctrine. To be able to answer my questions and to achieve the objective of this paper, I have chosen to divide the paper into two parts. The first part is a descriptive part where I simply describe what air power is, present well known air-power theorists and their theories and outline what our doctrine says about air power. The second part is a comparison between the central ideas and theories about air power and the Swedish airdoctrine. The result of this paper shows that the Swedish air doctrine has been influenced by several air-power theorists. Central in the doctrine are effects-based operations and the use of indirect methods. Finally, I see a limitation in the Swedish air doctrine and strategic air power theories now that the Armed Forces have reorganized, which means less personnel and resources. The question is whether we can effectively operate on a strategic level as a single country or if we are dependent on other nations?

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?

I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.

Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad.

Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning.

The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact?

The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units.

The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: not implemented, partly and finally fully implemented.

The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only partly implemented in the Air Force.

I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militärstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet är att påvisa i vilken grad som den militärstrategiska kulturen påverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sägas utgöra en självklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrån Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats. Utifrån teorin skapas indikatorer för att genom en kvalitativ textanalys avgöra graden av överensstämmelse mellan den strategiska kulturen och doktrinen. Studiens resultat visar att USA:s armédoktrin endast har viss grad av överensstämmelse med dess militärstrategiska kultur. Detta beror bland annat på att armén anpassats efter rådande hotbild i mycket hög takt, efter terrorattentaten mot World Trade Center den elfte september 2001.

This thesis examines the causal relationship between the U.S. military's strategic culture and its Army doctrine FM 1 (Field Manual 1). The aim is to demonstrate the degree to which the military strategic culture influenced the development of the doctrine and whether this element can be said to constitute a natural basis for a doctrine context. The paper explains the significance of strategic culture, in particular from Colin S. Gray's theory. This theory is later used as the essay theory approach. Based on the theory, indicators will be created and used for a qualitative text analysis, in order to determine the degree of correlation between strategic culture and the doctrine. Study findings show that U.S. Army doctrine only has a certain degree of compliance with its military strategic culture and that this in particular depends on the army’s very high rate of adaptation to current threats, after the terrorist attacks on the World Trade Center on September 11th 2001.