Academic literature on the topic 'Dokumentationskrav'

Lærere og ledere i folkeskolen har i de senere år været udsat for en øget mængde af krav til dokumentation og registrering. Dette er et led i New Public Management styringsparadigmet, som på dette felt kan siges at have skabt en ubalance mellem en bureaukratisk systemtænkning og den fagprofessionalisme der har kendetegnet folkeskolen. Dokumentation og registrering kan opleves som en belastning der tager tid fra kerneopgaven, men det kan også bidrage til stress fordi det-med Norbert Semmers begreb-er krænkende for selvværdet når der introduceres opgaver som opleves som illegitime. Artiklen belyser med elevplaner og kvalitetsrapporter som eksempel, at det omfang sådanne kontrolsystemer kan udgøre en psykisk belastning afhænger af oplevelsen af krænkelse. Det beskrives hvordan nogle skoler som et modtræk mod krænkelsen transformerer kravene til håndterbare pædagogiske redskaber. Dette modtræk kan være et element i at gøre nye styringsmåder mindre belastende, hvis kontrol og styring rettes mod at opnå bedre resultater gennem dokumentation af hvad man gør i stedet for at aftvinge dokumentation af måltal der opleves irrelevante.

<p>As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.</p><p>Swedish legislation uses the internationally accepted arm’s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.</p><p>To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret. The question rises whether this is against the rule of legal certainty or not.</p><p>The taxation authority has provided a proposition on new legislation with tougher documentation requirements where it also wants to give itself part of the power by through directions exactly define what the documentation shall include. Yet again the question is raised whether or not this is against the rule of legal certainty or not.</p><br><p>I takt med att globaliseringen av företag ökar, ökar också behovet av en klar och tydlig lagstiftning för att överkomma problemen med internprissättningstransaktioner. Vid oriktig prissättning vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemen-skap riskerar länder att gå miste om delar av sin skattebas.</p><p>Svensk lagstiftning använder sig av den internationellt accepterade armlängdsprincipen för att reglera internprissättningstransaktioner. Genom korrigeringsregeln regleras att prissättningen mellan två företag i ekonomisk intressegemenskap måste ske under samma förutsättningar som skulle ha gällt mellan två företag utan ekonomisk intressegemenskap.</p><p>För att få underlag till huruvida korrigeringsregeln har följts eller inte finns ett antal lagrum i svensk rätt som reglerar dokumentationskrav. Denna lagstiftning är spridd och anses vara svårtolkad. Frågan uppstår om detta strider mot rättsäkerheten.</p><p>Skatteverket har kommit med ett förslag på ny lagstiftning med skärpta dokumentationskrav där man dessutom vill ge sig själv delar av makten att genom föreskrifter exakt bestämma vad dokumentationen skall innehålla. Återigen väcks frågan om det-ta är förenligt med rättssäkerheten.</p>

<p>Gemenskapsinterna förvärv är ett uttryck för handel mellan näringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvärv beskattas i ursprungsstaten, varifrån transporten påbörjas. Vid gemenskapsinterna förvärv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebär att säljaren blir undantagen från skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvärvet i sitt etableringsland.</p><p>Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvärv ska undantas från beskattning måste varan transporteras av säljaren, köparen eller någon för deras räkning från ett EG-land till ett annat. Vidare måste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt i ett annat EG-land än det som varan utgick ifrån. För att detta ska vara möjligt krävs dock att transporten ut ur ursprungslandet kan styrkas. Sedan 1993 finns det inte längre några fysiska tullkontroller som kontrollerar vilka varor som rör sig över landsgränserna. På grund härav har Skatteverket uppställt krav på dokumentation som ska kunna frambringas för att undanta det gemenskapsinterna förvärvet från beskattning. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida dokumentationskraven har konstitutionellt stöd och om de är förenliga med den skatterättsliga principen om neutralitet, samt om Skatteverkets rekommendation om att debitera mervärdesskatt som en försiktighetsåtgärd utgör ett hinder i den fria rörligheten.</p><p>För att en bestämmelse ska anses ha konstitutionellt stöd krävs att det, enligt legalitetsprincipen, finns grundlagsstöd för bestämmelsen. Handlingar från Skatteverket får inte innebära en skärpning av en lagregel, eftersom de då riskerar att strida mot legalitetsprincipen. Dokumentationskraven utgör en otillåten utvidgning av lagtexten varför de inte kan sägas ha konstitutionellt stöd. För att en bestämmelse inte ska strida mot neutralitetsprincipen får olika handlingsalternativ inte innebära olikartad beskattning. Då det är olika svårt att frambringa tillräcklig dokumentation för att ett gemenskapsinternt förvärv ska kunna undantas från skatteplikt, beroende på vilket sätt en näringsidkare väljer att transportera varan, är dokumentationskraven inte förenliga med den skatterättsliga principen om neutralitet.</p><p>Vidare utgör skatteverkets rekommendation om att, vid osäkerhet huruvida köparen kommer transportera varan ut ur landet, debitera mervärdesskatt på fakturan som en försiktighetsåtgärd en inskränkning i den fria rörligheten vilken inte kan rättfärdigas på grund av inbringandet av skatteintäkter till medlemsstaterna.</p>

<p>Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.</p><p>I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.</p><p>Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande. Slutsatsen är därför att reglerna kommer att medföra flera viktiga effekter. För både Skatteverket och företagen medför dokumentationskraven både positiva och negativa ekonomiska effekter. Därtill förbättras Skatteverkets möjligheter till granskning och bevisning samt Sveriges skatteunderlag ökar något. Företagens möjligheter till laglig skatteplanering ökar samtidigt som möjligheterna till olaglig skatteplanering och riskerna för dubbelbeskattning minskar. Skatteverkets urvals- och granskningsarbete försvåras dock något eftersom uppgiftsskyldighet i självdeklarationen inte införs. Vidare kommer vissa företag att ignorera regleringen då ingen särskild sanktion införs.</p>

<p>Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner.</p><p>Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat.</p><p>I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten.</p><p>Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.</p>

As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles. The essay covers the transfer pricing of two specific assets: patents and R&amp;D. The OECD guidelines and commentary to the model tax convention may be used to interpret the Swedish internal “correction rule”. Therefore a comparison between the correction rule and article 9.1 in the model tax convention is made within the essay. The conclusions drawn are that the differences are so small that they do not have any impact on the application of the correction rule on patents and R&amp;D. When applying the correction rule it is necessary to evaluate the assets transferred. The essay presents the different transfer pricing methods recommended by OECD and some additional methods mentioned in Swedish doctrine and praxis. Thereafter follows a discussion of the suitability of each method for the purpose of evaluating patents and R&amp;D. The conclusion is that it is not one method that is the most suitable in all cases. Not even when the transactions are restricted to contain patents and R&amp;D. Even though the transaction is restricted to contain these assets, different factors may affect the suitability of certain transfer pricing methods. Such a factor is whether the transaction concerns a transfer or a lease of the assets. Last the requirement of documentation in Swedish law is presented briefly. The presentation is followed by a discussion whether the requirement has meant a change regarding the burden of proof or the level of proof. The conclusion is that even though no change was intended regarding the burden of proof or the level of proof, some changes have taken place. Possibly the burden of proof has shifted slightly from the Swedish tax administration to the enterprise and the level of proof demanded of the tax administration has been slightly lifted.

<p>According to the arm’s length principle, transactions between associated multinational en-terprises (MNE) shall be based on the same conditions as transactions between unrelated parties. This means that intra-group prices on cross-boarding transactions must be at arm’s length range and consistent with conditions in the open market. The arm’s length principle is expressed in article 9.1 of the OECD Model Tax Convention and Chapter 14 section 19 of the Swedish Income Tax Act.</p><p>When transfer pricing between associated MNEs is not reflecting the arm’s length princi-ple, states face the possibility of losing tax revenue. The majority of OECD member coun-tries have implemented national documentation requirements and involve enterprises to present documentation on their transfer pricing. This obligation increases the possibilities for Tax Authorities to control whether or not a company follows the arm’s length princi-ple. Chapter V of the OECD Guidelines provides general guidance in this matter. Within the EU the transfer pricing forum JTPF, has developed a standardized model for docu-mentation known as the EUTPD. Application of the EUTPD depends on the MNEs themselves but also on national requests.</p><p>The Swedish legislator intends to implement national documentation requirements through the Government Bill 2005/06:169 “Effektivare Skattekontroll”. The regulation is likely to become effective 1 January 2007. Regardless that the burden of proof still lies on the Tax Authorities, MNEs are obligated to produce documentation that will be used as evidence of their transactions. The bill is drafted as a legislative framework and the implication will be developed through further directions from the Tax Authorities. Court Law will also be significant in how the legislation is applied.</p><p>This thesis concludes that the proposed regulation is unclear and therefore stands to coun-teracts or undermines the purposes behind the legislation. Since transfer pricing is not an exact science it is logical that the regulation be proposed as a framework, which would ren-der the possibilities for extensive interpretations. However, indistinctive rules would not increase neither the awareness nor the predictability concerning transfer pricing and docu-mentation requirements. Considering that the majority of MNEs in Sweden are small and medium sized companies and not always familiar with the arm’s length principle, the legis-lator should have expressed the documentation requirements more precisely. Nonetheless, since the enquiries will most likely increase, enterprises will be forced to allocate resources on their transfer pricing and documentation. This legislation will in turn increase the aware-ness and predictability in the long-term.</p>

<p>The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle.</p><p> </p><p>The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory.</p><p> </p><p>Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices.  <strong> </strong></p><br><p>Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning.</p><p> </p><p>En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin.</p><p> </p><p>En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.</p>