Academic literature on the topic 'Dokumentstudie'

Forvaltningsstrukturen på beskæftigelsesområdet har over de seneste år gennemgået en række ændringer, hvor ansvaret for beskæftigelsesindsatsen bla. er blevet decentraliseret til kommunerne. Denne decentralisering er dog gået hånd i hånd med statslige ambitioner om stærk styring af området. For at få et indblik i disse styringsambitioner undersøger denne artikel via et dokumentstudie, hvordan styringsteknologier som eksempelvis jobindsatsdk bruges til at synliggøre jobcentrenes resultater og engagere dem i deres egen selvstyring. Artiklen belyser, hvordan nye styringsteknologier er med til at konstruere beskæftigelsesområdet som styringsfelt, og hvordan jobcentrene i den proces søges skabt som synlige, handlekraftige, og ansvarlige selvstyrende organisationer, der via udstukne mål ønskes styret på afstand i et afgrænset handlingsrum.

The purpose of this article is to investigate the competence goal management of (the Danish reform 2013) the educational discourse as a whole with reference to the Danish mother tongue. This curriculum study embarks on selected documents released by the Danish Department of Teacher Education. The question raised in the article deals with the problem of coherence and its potential ‘constructive alignment’ with reference to the theory proposed by Biggs and Tang (2011) and Ulriksen (2014). The investigation attempts to answer the following question: Does the competence goal management descriptions communicate with its potential receiver of the message? Theoretically, the article establishes the connection between Miller´s rhetorical theory of genre and Gee´s theory of critical discourse as the framework of the research work. The methodological approach refers to the linguistic and pragmatic concepts presented by Togeby (2014). In the final section, in which I account for the discourse analysis, I conclude that the competence goal management of the Danish mother tongue represents a fragmented picture without consistent arguments and accurate references to the field. Formålet med artiklen er at undersøge kompetencemålstænkningens (LU13) uddannelsespolitiske diskurs som helhed med danskfaget som eksempel b belyst eksemplarisk gennem et dokumentstudie af kompetencemålsbeskrivelserne i dansk. Det foreliggende dokumentstudie rejser således spørgsmålet om sammenhængsforståelsen i danskfaget i LU13 med baggrund i Biggs & Tang (2011) og Ulriksens (2014) teori om ’constructive alignment’. Undersøgelsens fokus er rettet mod en kritisk diskursanalyse af kompetencemålsbeskrivelserne i danskfaget. Undersøgelsen forsøger at besvare spørgsmålet: fungerer kompetencemålsbeskrivelserne i dansk kommunikativt sammenhængende og hensigtsmæssigt i forhold til deres intenderede modtagere? Teoretisk knyttes der an til en sammentænkning af Millers (1984) diskursorienterede genreteori og Gee´s kritiske diskursteori (2011) som forskningsperspektiv og rammesætning for de efterfølgende analyser. På det operationelle metodiske og begrebsanalytiske niveau arbejdes der med henvisning til Togebys (2014) pragmatiske tilgang. På baggrund af diskursanalysen konkluderes det, at kompetencemålsbeskrivelserne for danskfaget fremstår fragmenteret uden argumentation og præcise henvisninger til fagets stofområder.

Relationen mellan individ och samhälle är mycket central inom socialpedagogiken. I denna relation blir begreppet delaktighet relevant. Begreppet ges en bred och varierande innebörd i litteraturen, och därav väcktes intresset att studera hur socionomstuderanden förstått begreppet i sina examensarbeten. Artikeln grundar sig på en kvalitativ dokumentstudie av 36 examensarbeten. Stommen för innehållsanalysen utgjordes dels av dimensionerna deltagande, aktörskap och tillhörighet i begreppet delaktighet (Nivala och Ryynänen 2013), dels av de fyra socialpedagogiska kunskapsfälten (Madsen 2006). Resultaten visar att aspekterna som berör deltagande och tillhörighet i begreppet delaktighet främst är relaterade till ett klientperspektiv dvs. vad dessa betyder ur klientens synvinkel. Aspekterna som tangerar aktörskap begränsas till ett professionsperspektiv dvs. hur professionella i olika verksamhetsmiljöer kan stöda och stärka klientens aktörskap. Bland de examensamensarbeten som granskades finns det en stark anknytningtill delaktighet på den individuella, relationella och institutionella nivån, medan kopplingen till delaktighet på den samhälleliga nivån är svag.

Siden 1980 har den danske stat helt eller delvist frasolgt selskaber for et samlet provenu på over 80 mia. kr. (2017-priser). Privatiseringen af offentlige selskaber har blandt andet været drevet frem af ønsket om markedseffektivitet, politisk ideologi og EU-direktiver møntet på at fremme konkurrencen i det indre marked. På den baggrund undersøges det, hvorfor det tog over ti år at gennemføre en delvis privatisering af det statslige energi- og forsyningsselskab DONG (nu Ørsted). John Kingdons multiple streams-tilgang anvendes i et omfattende dokumentstudie til at indfange de kræfter, der i perioden 2001 til 2018 satte privatiseringen af DONG på den politiske dagsorden og bidrog til at forsinke og forandre beslutningen om at privatisere. Den drypvise privatisering af DONG blev dels formet af eksogene faktorer som international konkurrence, finanskrise og investeringsbanken Goldman Sachs, dels af den indsats, som skiftende regeringer, centraladministration og ledelsen i DONG lagde i at realisere privatiseringen.

Antallet af konflikter på det danske arbejdsmarked har vist en faldende tendens over de seneste 15 år. Imidlertid begynder vi nu at se et større pres på danske lønninger som følge af øget international konkurrence og et højere uddannelsesniveau i ikke-vestlige lande. Det betyder også, at vi ser konflikter, der har deres rod i arbejdsgivernes ønske om en væsentlig lønnedgang blandt deres medarbejdere. Her er et af de tydeligste eksempler den langvarige konflikt mellem IT-virksomheden CSC og fagforeningen PROSA. På baggrund af dokumentstudier og interview med de implicerede parter undersøger denne artikel, hvor CSC-konflikten kan siges at afvige fra den danske model for regulering af arbejdsmarkedet. I forlængelse heraf diskuteres, om konflikten peger på nogle generelle problemer i den danske models tilpasningsdygtighed på et globaliseret arbejdsmarked.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden’s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies’ inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder’s parallel goals are neglected in favour of the big companies’ interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality.<br>De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs.

<p>Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.</p>

Den 1 januari 2014 trädde en stor strukturförändring i kraft i Svenska kyrkan. Den förde med sig en ny styrelseform, församlingsråd. En utmaning för församlingsrådet är frågan om dess autonomi och självstyre i ett pastorat. Ett pastorat består dels av ett kyrkoråd, som styrelse, med ett övergripande ansvar. Därtill har det minst två församlingar med ett församlingsråd var. Ett pastorat har därmed minst tre styrelser, men kan ha fler. I mötet mellan flera styrelser och styrelsenivåer uppstår en otydlighet om församlingsrådets roll och funktion. Syftet med den här studien är att undersöka församlingsrådets autonomi, vilket inkluderar att studera de styrrelationer som berör församlingsrådet. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av dokument från den nationella nivån, vilket inbegriper betänkanden, skrivelser, remisser och kyrkomötesbeslut. Därefter övergår studien till att undersöka hur församlingsrådets autonomi framträder på den lokala nivån. Uppsatsen använder sig av ett analysinstrument som tagits fram för att under-söka lärares autonomi. Det tydliggör autonomins mångdimensionalitet och identifierar komplexa styrrelationer. Jag har anpassat instrumentet till Svenska kyrkans kontext. Analysen av dokumenten från nationell nivå visar på möjligheten att tolka in både en stor autonomi och en liten autonomi. I materialet från nationell nivå framträder dubbla budskap angående församlingsrådets autonomi, vilket avspeglar sig i att autonomin skiljer sig mycket åt mellan olika församlingsråd. Studien föreslår att församlingsrådets autonomi behöver förtydligas. Det kan ske på nationell nivå genom att kyrkoordningen ger förklarande anvisningar om församlingsrådet funktion och på lokal nivå genom att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd tydliggörs i församlingsinstruktionen.

Utveckling av infrastruktur är en förutsättning för att hantera, men också för att stimulera, urbanisering och stadsutveckling. År 2012 inleddes vad som kom att kallas stockholmsförhandlingen där staten, Stockholms läns landsting och fyra kommuner skulle besluta om finansiering av nya tunnelbanesträckningar samt bostadsbebyggelse i Stockholms län. Att genomföra stora infrastrukturprojekt är kostsamt och kräver omfattande finansiering och den första april 2017 öppnades nya möjligheter upp för finansiering av sådana projekt. Denna nya möjlighet innebär att kommuner kan ålägga exploatörer att medfinansiera en del av kommunens kostnader för investeringar i transportinfrastruktur, så kallad medfinansieringsersättning. Den nya medfinansieringsersättningen är i sin tur ett verktyg för så kallad värdeåterföring. Under antagandet att infrastruktur ger upphov till stora värdeökningar i närliggande fastigheter används värdeåterföring för att den som har nytta av infrastruktur ska finansiera densamma. Internationellt har värdeåterföring sedan länge använts för att finansiera infrastruktur och således finns det en mängd olika metoder för hur det ska gå till. Syftet med denna uppsats har varit att, med utgångspunkt i hur värdeåterföring implementeras vid utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm, jämföra olika metoder för värdeåterföring. Jämförelsen av tre olika metoder: Development Impact Fees, Tax Increment Financing och Special Assessments, har gjorts i form av fallstudier med utgångspunkt i faktorer så som möjlighet till applicering på svenska förhållanden, grad av värdeåterföring och deltagandegrad. Fallstudier tillsammans med teori om markvärden visar att värdeåterföring är en finansieringsmetod med stor potential att möjliggöra infrastrukturinvesteringar. Utgångspunkten är att en bra metod för värdeåterföring bör kännetecknas av att det värde som återförs står i relation till nyttan samt att deltagandegraden är hög. Det visar sig att samtliga studerade metoder har sina för- och nackdelar och att total rättvisa är svår att åstadkomma. Samtidigt visar det sig att den metod som i störst utsträckning anses uppfylla kriterierna för vad som är en bra metod för värdeåterföring inte lämpar sig bäst i Sverige givet rådande förhållanden. Att Sverige har regioner med olika förutsättningar, framförallt skillnader i markvärden, har bidragit till slutsatsen att ett strikt rikstäckande ramverk kan vara kontraproduktivt i syftet att utnyttja värdeåterföringens fulla potential.<br>Development of infrastructure is fundamental to manage, but also to stimulate urbanization and development of cities. In 2012, an agreement called stockholmsförhandlingen, was made where the state, Stockholm County Council and four municipalities were to decide how a new subway should be financed and how the supply of housing in the Stockholm region were to be solved. It is not a new finding that infrastructure projects require large investments but in April 2017 a new possibility of financing these kinds of projects occurred. This opportunity makes it possible for municipalities to oblige developers to bear a part of the infrastructure costs. This new possibility is a tool for value capturing. With the assumption that infrastructure cause large increases in values of nearby properties, value capturing is used because property owners who benefit from the infrastructure should contribute to the cost of the investment.  Value capturing has been widely used internationally and therefore there are many ways to accomplish it. The purpose of this thesis is, with starting point in the financing of the new subway in Stockholm, to compare different methods for value capturing. The comparison of the three methods; Development Impact Fees, Tax increment Financing and Special Assessments has been made using case studies to acknowledge the possibilities of implementing each method in current Swedish legislation and conditions.  The case studies, along with theory about property values shows that value capturing is a method of big potential to enable investments in infrastructure. The conclusion is also that a good method should be characterized by the fact that the value captured is in proper relation to the benefits received but also a high level of participation. It has been shown that all three methods have its advantages and disadvantages and that total justice is hard to accomplish. At the same time, it has been shown that the method best meeting these requirements perhaps isn’t the best method for implementation in Sweden. The fact that Sweden has regions with different attributes, especially large variations in property value has led to the conclusion that a strictly nationwide framework could turn out to be counterproductive in the purpose of utilizing the full potential of value capture.

Studierna genomfördes på två högstadieskolor i en kommun med cirka 30 000 invånare i södra Sverige med 90 ungdomar som hade 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro. Fokus i avhandlingen ligger på eleverna som en del av skolsystemet. Det övergripande syftet var att kritiskt undersöka i vilken riktning ”systemkrafterna” i skolsystemet, såväl stödfaktorerna som riskfaktorerna, drar eleverna. Med systemkrafter avses allt inom och utanför skolan som kan inverka på elevernas fungerande i skolsystemet. Systemkrafterna verkar antingen i riktning mot elevernas delaktighet i skolarbetet eller så drar de eleverna i riktning bort från skolan. Avhandlingen genomfördes utifrån en multimetoddesign som inleddes med en kvantitativ retrospektiv analys av skolans dokumentation över eleverna som sedan följdes upp med kvalitativa intervjuer med ungdomarna själva och aktuell skolpersonal. Denna avhandling har studerat, vilka systemkrafter i skolsystemet som utgör stödfaktorer respektive riskfaktorer för att systemet ska vara i balans. Detta har skett utifrån delstudier som lyft hanteringen och uppföljning av skoldokumentation, visat på skolk som ett försvar eller ursäkt utifrån ungdomarnas perspektiv, redogjort skolpersonalens självpositioneringar samt attriberingar av eleverna och till sist redovisat undersökning av olika stödfaktorer utifrån källmaterial i de tidigare studierna. Avhandlingens resultat leder fram till en kritisk diskussion om skolk. Diskussionen tar upp skolkande ungdomar som ett socialt problem och hur detta sociala problem skulle kunna hanteras utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där olika systemkrafter verkar antingen som stödfaktorer eller som riskfaktorer. Slutsatserna pekar på att flera systemkrafter, som i avhandlingen fungerar som riskfaktorer, skulle kunna förändras till systemkrafter, som drar eleverna i riktning mot delaktighet i skolarbetet. Baserat på ett salutogent perspektiv kan man försöka hitta de faktorer som befrämjar elevernas och skolpersonalens välmående i skolsystemet, främst då vuxenstöd och en dokumentation som befrämjar kontinuitet. Ett positivt förändrat skolklimat innebär att flera systemkrafter kontinuerligt samverkar för att dra eleverna i riktning mot skolan, vilket i sin tur kan leda till att skolsystemet kan komma i balans. Vid närmare betraktande av det som utgör stödfaktorer inom skolsystemet väcks också frågor om normalitet och avvikelse, det vill säga vilka som inkluderas respektive exkluderas när det gäller stödåtgärder. Eftersom vi säger att skolan är en spegelbild av samhället, kan resultaten har relevans även utanför skolsystemet för andra organisationer i samhället där gränsdragning för utanförskap kan vara avgörande för vilka människor som inkluderas.<br>The research was carried out at two secondary schools (13-16 ages), built on ninety truant students in a municipality of about 30.000 in the south of Sweden. The dissertation uses a systems theoretical frame where the school is an open social system affected by internal and external forces. The aim of this dissertation is to find what system forces are gravitating the truant students to participation in school work and what system forces are repelling the students away from school. In the analysis school system is viewed from a salutogenes (health promoting ) point of view where social relationships are the basis for psycho social health and well-being. Through a school document study, an interview study of students themselves and one of school staff the different system forces are identified and analyzed. When too many system forces draw the students in the direction away from school, the school system becomes inbalanced. The synergetic effect of several system forces, which draw the students in the same direction away from school are: unclear documentations, staff´s attitude, few relationships to adults, indistinct instructions for the students, lack of challenges and expectations and even the school climate. In addition, system forces coming from the outside of the school system such as friends also draw students away from school. The results showed that the school documentation was neither systematic nor followed up, the students had no connections to their school except the three students called “The Winners” who after adult support returned to their school. Nobody but one of fifteen students had good relations to teachers and other students. School, especially the lessons, were boreing for the group “The Unchallanged”. For the group “The Losers” was noted a lot of different kinds of support the last school years, but not all of the supports were perceived positively. The students in this group had learning difficulties. Not all of the students had an Individual Educational Plan (IEP). Though many of the students failed the national test in at least one subject, some had no support. The attitude to truant youth expressed by school staff contained negative attributes although some school staff expressed positive attributes and did a good work to help the student in the classroom. The school staff predominantly considered the young people’s difficulties as pertaining to them individually. Based on the results of the studies follow a discussion about truancy as a social problem and how this social problem could be treated through a change on system level aimed at coordinating systems forces pulling students towards school based on the synergetic effect of the school climate/school ethos focusing on salutogenesis and well-being. Since we say that school is a reflection of society, the results may have relevance also to other systems outside the school system, where the boundaries of exclusion may be crucial for the people who are included.

Sammanfattning Titel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johannes Fritzin och Pia Siewert Svensson Handledare: Bengt Bengtsson Datum: 2014-01-08 Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar. Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter.   Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen. I studien utförs en kvalitativ innehållsanalys av delårsrapporterna med utgångspunkt från upplysningskraven i IFRS 13. Analys och slutsats: Vi har analyserat fjorton olika företag. Vår slutsats är att det skiljer sig mycket mellan företagen hur väl de uppfyller kraven. De flesta av de fjorton företagen är ganska dåliga eller dåliga på att följa upplysningskraven. Framförallt är företagen dåliga på att lämna precisa indata, men de är också dåliga på att konkret uppge vilken värderingsnivå de verkligen använder. De faktorer som verkar mest sammanhängande med lågt uppfyllande av upplysningskraven är stor spridning både geografiskt och vad gäller fastighetstyp. Så företag med förvaltningsfastigheter på ett fåtal orter och inom samma bransch uppfyllde kraven bättre. När det gäller implementeringen visar undersökningen att upplysningarna i de flesta fall har ökat under de senaste fem åren. Dock har bara fyra företag ökat sina upplysningar mellan 2012 och 2013 då IFRS 13 infördes. Förslag till fortsatt forskning: Genomföra studien igen längre fram när företagen har haft lite mer tid att ta till sig IFRS 13 och se om det medför en förbättring. Samt för att få ett ännu tydligare orsakssamband genomföra studien på fler företag, till exempel i hela Skandinavien. Uppsatsens bidrag: Studien ger en bild av hur väl företagen följer den nya standarden IFRS 13 och den visar också att än så länge så har standarden inte fullt ut haft den avsedda verkan som var tänkt. Studien ger också en bild av vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom hur väl kraven uppfylls. För eventuella användare av IFRS 13 ges också en tydligare bild av vad upplysningskraven verkligen innebär och hur andra företag gör för att uppfylla kraven. Nyckelord: IFRS 13, verkligt värde, fastighetsbranschen, förvaltningsfastigheter, upplysningskrav<br>Abstract Title: IFRS 13 - A document study over the implementation impact on the interim financial statements in the real estate business Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Johannes Fritzin and Pia Siewert Svensson Supervisor: Bengt Bengtsson Date: 2014-01-08 Background: It has for a long time been discussed how assets are to be valued and presented and several standards have been introduced over the years. With the introduction of IAS 40, companies had the opportunity to evaluate the investment properties at fair value. Critics have however been made against this valuation method and in the first of January 2013 IFRS 13 was introduced which among other things requires increased disclosures. Aim: Our purpose is to study and describe how well the companies in the real estate industry, who are required to comply with IFRS 13, lives up to the disclosure requirements in its interim reports in terms of the valuation of investment properties. We also want to highlight any differences and similarities between corporate disclosure quality and what these may be due. In addition, we intend to examine whether implementation has contributed to more information in the companies' interim reports. Method: The study is a document study of interim reports on companies in the real estate industry. In the study was a qualitative content analysis conducted of the interim reports based on the disclosure requirements of IFRS 13. Analysis and conclusions: We have analyzed fourteen different companies. Our conclusion is that there is big different between the companies how well they meet the requirements. Most of the fourteen companies are pretty bad or bad to follow the disclosure requirements. Above all, companies are bad about leaving precise input, but they are also poor at concrete specify the measurement level they actually use. The factors that seem most consistent with low fulfillment of disclosure requirements are wide distribution both geographically and by property type. So companies with investment properties at a few locations and within the same industry met the requirements better. In terms of implementation, the survey shows that the information in most cases has increased over the past five years. However, only four companies increased their disclosures between 2012 and 2013, when IFRS 13 were introduced. Suggestions for future research: Conduct the study again later when companies have had a little more time to take in IFRS 13 and see if it results in an improvement. And to get an even clearer causal link conduct the study on more companies, such as in Scandinavia. Contribution of the thesis: The study provides a picture of how well companies comply with the new standard, IFRS 13 and it also shows that so far the standard has not fully had the intended effect as intended. The study also provides a picture of what factors might underlie how well the requirements are met. For any users of IFRS 13 it also provides a clearer picture of what the disclosure requirements really means and how other companies are doing to meet the requirements. Keywords: IFRS 13, Fair value, the real estate, investment properties, disclosure requirements

Syftet med studien är att få en inblick i hur matematiska läroböcker, riktade till förskoleklass, kan bidra till utvecklingen av en problemlösningskompetens. Detta gjordes genom att undersöka omfattningen och placeringen av problemlösningsuppgifter i läroböcker riktade till förskoleklass. Med hjälp av ett tidigare beprövat ramverk kunde vi kategorisera uppgifter från sex olika läroböcker genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att problemlösningsuppgifter var underrepresenterade i alla läroböckerna och att högst procent problemlösningsuppgifter var placerade som en första deluppgift och minst procent som avslutande uppgifter. Vid de tillfällen där läroböckerna explicit markerat att det handlade om problemlösning var majoriteten av uppgifterna problemlösningsuppgifter. Samtliga läroböcker ansågs innehålla för låg andel problemlösningsuppgifter för att i tillräcklig mån kunna bidra till utvecklandet av en problemlösningskompetens. Placeringen av problemlösningsuppgifterna i läroböckerna var generellt positiv för att kunna bidra till ökat problemlösningskompetens. Att problemlösningsuppgifter dominerar där det beskrivs handla om problemlösning anses vara positivt, dock återfanns ändå 29,5% andra uppgifter, vilket kan skapa en skev bild av vad problemlösning är.<br>The purpose of the study is to gain an insight into how mathematical textbooks, aimed for preschool class, can contribute to development of a problem-solving competence. This was done by examining the extent and location of problem-solving tasks in textbooks aimed for preschool class. Using a previously proven framework, we were able to categorize data from six different textbooks through a quantitative content analysis. The results showed that problem-solving tasks were underrepresented in all textbooks and that the highest percentage of problem-solving tasks was placed as a first sub-task and the lowest percentage as concluding tasks. At the times when the textbooks explicitly stated that it was a problem-solving task, the majority of the tasks were problem-solving tasks. All textbooks were considered to include too low a share of problem-solving tasks, for it to be able to contribute to the development of a problem-solving competence. The placement of the problem-solving tasks in the textbooks was generally positive, in the meaning that it enabled them to contribute to increased problem-solving competence. Problem-solving dominates where it is described to be a problem-solving task which is considered positive, however, 29.5% other tasks were still found, and that can create a skew picture of what problem-solving is.

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur.<br>IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.

This thesis reports on a study of official political documents for Falköping and Fagersta public libraries, aiming for a deeper understanding of how they were affected by local culture policy. The period researched is 1991 – 2001. The comprehensive questions were: how did the strategic plans of the two municipalities follow the development of cultural policy in Sweden during the period, and what differences appeared in the development of the strategic plans of the two municipalities during this period? A document analysis was conducted with an empirical focus on historical policy documents. The analysis was guided by a model by Dorte Skot-Hansen. The model served as an analytical tool while comparing the strategic documents of the two libraries. Skot-Hansen illustrates three different rationalities in relation to cultural policy; the humanistic, the sociological and the market oriented. The analysis showed that both Fagersta and Falköping mainly followed the market-oriented line in the Dorte Skot-Hansen model. The study also points put that the local cultural policy was influenced by a humanistic and sociological line of reasoning.

Formålet med studien er å undersøke ulike norske interessentgruppers etterspørsel etter og bruk av foretaks miljørapportering.1 På grunn av de miljøutfordringer samfunnet står overfor, er slik kunnskap viktig i seg selv. Generelt kan studier av etterspørsel etter miljørapportering si noe om i hvilken grad dagens miljørapporteringspraksis blir oppfattet å være vesentlig og nyttig. Dette er ekstra relevant siden det er dokumentert at den generelle kvaliteten på foretaks miljørapportering er svært lav. På sikt kan kunnskap om etterspørsel og bruk bidra til å identifisere og eventuelt tette forventningsgap mellom tilbud og etterspørsel etter foretaks miljørapportering.2 De tradisjonelle formålene med regnskap blir benyttet som rammeverk for å analysere bruken av rapporteringen. Miljørapportering har imidlertid noen naturlige særtrekk som utvider grensene sammenlignet med finansregnskapet, slik som eksterne effekter og ikke-finansielle målsettinger. Det er derfor utviklet et rammeverk som spesifiserer fire typer bruk av (og etterspørsel etter) informasjon. Ressursallokeringsformålet deles i verdsettingsformål og andre ressursallokeringsformål. Kontrollformålet deles i bruk av informasjon ex-ante og ex-post. Feltstudiens empiri stammer fra intervjuer med og/eller dokumentstudier knyttet til 23 interessenter fra ulike interessentgrupper (investorer, kreditorer, kunder/innkjøpere, NGO-er, og ulike myndigheter). Både privat og offentlig sektor og enheter med profitt- og ideelt/sektorpolitisk formål er inkludert.