To see the other types of publications on this topic, follow the link: Dokusåpa.

Dissertations / Theses on the topic 'Dokusåpa'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Dokusåpa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Pettersson, Ulla-Britt, and Maria Rosander. "Dokusåpa - den nya trenden : hur ungdomar påverkas av att titta på dokusåpor." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Abdul, Fattah Nabila, and Linda Meyner. "Nästan som i verkligheten : ungdomar som tittar på dokusåpa." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1368.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Madeleine. "Upplevd realism i dokusåpans verklighet : En studie om hyperrealitet i Expedition: Robinson." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22170.

Full text
Abstract:
Denna uppsats studerar dokusåpan Expedition: Robinson som exempel på en hyperrealitet. Syftet är att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp på ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar därför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och därefter en fördjupning i dokusåpagenrens historia, innan dokusåpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nära samband mellan dokusåpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, då båda är fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet är ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusåpa är ett programkoncept som påstås visa verkligheten men egentligen konstruerar den. Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusåpan betonar som ”verklighet”, dvs. vilka faktorer framhävs som verklighetstrogna. Som den första svenska, och tidigt kontroversiella, dokusåpan ligger uppsatsens fokus på Expedition: Robinson; som ett tävlingsprogram utspelad i en exotisk miljö, inspirerad av en litterär förlaga, är effekten av realism särskilt intressant i detta fall. Analysen av Expedition: Robinson koncentreras till produktionen och mediareceptionen främst av säsongerna 1 och 7, som resulterar i en diskussion kring mediebevakningens förändring och huruvida man kan uppfatta ett skifte i hyperrealitet i samband med den utvecklingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wedén, Hanna, Fanny Fellman, and Moa Grönroos. "Välkommen till Paradise Hotel : En kvantitativ studie om tv-tittares motiv för att titta på Paradise Hotel." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21593.

Full text
Abstract:
Välkommen till Paradise Hotel Fanny Fellman, Moa Grönroos och Hanna WedénVetenskaplig Rapport B MK045G 7,5 hp Höstterminen 2013-2014 Problemformulering och syfte Syftet är att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna.Metod och materialEnkätundersökningar där svaren redovisas i stapeldiagram med beskrivande texter.HuvudresultatResultatet vi kom fram till var att majoriteten av tittarna tycker i största allmänhet att dokusåpor är bra. Tittarna följer Paradise Hotel för att se andra människor göra bort sig på TV och de ser på programmet för att det är ett tidsfördriv. Det som underhåller tittarna är spänningen i att bevaka dramat bland deltagare och i gruppen. Den större delen av tittarna påverkas inte av serien och tittarna upplever programmet som att deltagarna enbart deltar för att bli kända senare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Imsirovic, Asmirelda, and Bierlich Alessandra Nilsen. "Säger en bild mer än tusen ord? : En kvalitativ studie av deltagarna i TV-programmet Paradise Hotel utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32903.

Full text
Abstract:
Paradise Hotel is a popular reality-show which can be viewed in many countries. The first Swedish version aired year 2005. Since then Paradise Hotel has expanded and been written about in the media in respect of the participants’ behavior. We considered this an interesting subject to study and understand what might actually be happening inside the hotel. The purpose of this study was to examine and seek an understanding of the participants in Paradise Hotel season 2014 from a gender perspective. The research question guiding this study was: How is masculinity and femininity constructed on the reality-show Paradise Hotel? The study was conducted through a semiotic analysis where episodes from the season were transcribed with focus from our theories about gender, masculinity and femininity. The result of the study showed that the participants were constructed differently to what the theories told us about how male and female are socially constructed. A more accepting approach was shown towards men when having multiple sexual relationships. Men have also applied a more socially constructed female quality in forms of showing feelings, like crying and being vulnerable. There is a template for how a man should look like in Paradise Hotel, but according to the women men do not achieve this. The women show qualities like dominance, being independent and having the courage to stand up for themselves and make decisions on their own, which is seen like a socially constructed male equality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Karlsson, Josefine, Anna Brolin, and Frida Sellgren. "Skola eller lekstuga? : En studie om hur 15-åringar hanterar dokusåpan Big Brother." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-376.

Full text
Abstract:

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother. Ämnen som berörs är ungdomarnas inlevelse i programmet, könsroller, verklighetsförankring, identifikation och varför och om det är viktigt att titta på Big Brother. Resultat som framkommer rör Big Brother som postmodernt fenomen, könsroller, identifikation och fiktion eller verklighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ottosson, Linnéa, and Maria Wåger. "“Living the dream, living the dream... sprit, silikonbabes och fy fan med skägg”: En diskursanalys av tv-programmet Kungarna av Tylösand." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13008.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas. Vidare har resultatet också kommit att visa på hur synen på sexualitet förändrats och att det idag råder en mer öppen syn på sexualitet i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Palmgren, Julia, and Annie Göransson. "#ParadiseHotelSE : En receptionsanalys av Twitter-användares förhandlande med Paradise Hotel Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57371.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hultén, Isabelle, and Emil Lundberg. "Hur verklig är reality-tv? : En studie kring dokusåpan Paradise Hotel utifrån deltagarnas perspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Medie- och kommunikationsforskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14433.

Full text
Abstract:
Realityshower och dokusåpor tar allt större plats i våra tv-tablåer och är under ständig debatt. Programmen sänds numera på prime time och finns hela tiden tillgängliga via internet. Just nu är dokusåpan Paradise Hotel mest aktuell och har fått utstå mycket kritik. Detta på grund av de stora mängder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktär.     Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det är verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt är egentligen det vi får se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det är frågor som den här uppsatsen syftar till att försöka besvara. Vi ville, utifrån deltagarnas synvinkel, undersöka hur verklig reality-tv verkligen är.     För att göra detta har vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med sex deltagare från dokusåpan Paradise Hotel. Dessa har vi sedan analyserat med hjälp av en hermeneutisk analysmetod. De teoretiska perspektiv vi främst använt oss av är individualism, voyeurism och narcissism.     Det är svårt att ge några exakta svar på de frågeställningar som ligger till grund för studien då deltagarnas åsikter ofta går isär. Vi har dock kunnat konstatera att de flesta av dem vi intervjuat inte sökte till programmet själva, utan blev handplockade av produktionsbolaget. Det är också tydligt att deltagarna tilldelas roller i efterhand när det filmade materialet redigeras. Dessa roller är vissa av deltagarna nöjda med, medan andra är upprörda över hur de framställts i tv.
Realityshows and docusoaps gets more and more space in our TV-guides and are under constant debate. It is more usual nowadays that the shows are being aired on prime time than before, and the shows are constantly available on internet. Right now the show Paradise Hotel is most current and has endured a lot of criticism because of the amount of alcohol and sex it contains.     The name of the genre, reality-TV, makes it sound like it is the reality that is reflected in the shows, but how real is actually reality-TV? How much power does the production company have over the participants and how much is the filmed material edited afterwards to attract the audience? It is questions like this we will try to give answers to in this study. Our purpose is to examine how real reality-TV is, from the participants' point of view.     To do this we have chosen to do semi structured interviews with six participants from the reality show Paradise Hotel. This has been analyzed through a hermeneutic point of view.     It's hard to give any exact answers to the questions that the study is based on because of the different opinions of the participants. Though, we found that most of the persons that we have interviewed did not apply for the show themselves, they got handpicked from the production company. Also, it is obvious that the participants have been assigned characters afterwards when the shot material has been edited. It is also clear that some of the participants are pleased with the character they have been assigned, while others are upset with how they have been changed into someone they are not.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Engberg, Lina. "Dokusåpan och jag : En undersökning av högstadieelevers uppfattning av dokusåpor,samt de värderingar som därigenom förmedlas." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10389.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ljus, Mats. "Betrakta hemtrakten : Om mediekonstruktionen av staden Säffle och dess invånare i dokusåpor och andra rörliga bildmedier." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4084.

Full text
Abstract:
Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden. De analyserade också YouTube-klipp om staden Säffle i ett filmsamtal. Informanterna introducerades efter intervjun till att själva skapa en reflekterande dokumentation med filmkamera om sin hemstad. Deras filmmaterial presenteras i undersökningens gestaltningsdel. Diskursanalys har använts som verktyg för att synliggöra vad som gör att mediebilden av Säffle presenteras inom konventionella och stereotypa ramar. Undersökningen visar att språket och dialekten är en viktig ingrediens för vem som äger rätt att vara den trovärdiga säfflebon, snarare än visuella attribut. Framför allt TV-medierna verkar vilja få oss att med exotisk blick betrakta landsortens lustiga karaktärer, som tycks skapa bättre TV med utpräglad dialekt. Medierna förstärker dokusåpornas deltagare med hjälp av musik, redigering och utsätter dem för planerade ”lekar” i programmen. På så sätt skapar mediernas berättelser hyperreella karaktärer där gränsen mellan det verkliga och fiktiva upplöses, på samma sätt som en lögnaktig men underhållande skröna. Undersökningen visar att Säffle framställs i medierna som en stad där invånarna gör bort sig och är pinsamma, trots programmens lättsamt humoristiska underhållningsanspråk. Många av de YouTube-klipp som används i undersökningens filmsamtal stämmer väl överens med hur Säffle är, enligt informanterna. Kanske är det så att gränsen mellan ”såpans” konstruktion och dokumentärens ”verklighet” är så hårfin att den knappt är märkbar, även för kritiska säfflebor. Två filmer (Informantfilm och Säffle på YouTube) finns tillgängliga som hör till examensarbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Mogus, Asenata, and Sandra Gojani. "”Om en man säger det så tar man det lite mer på allvar” : En studie om mottagandet av två kvinnors åsikter i reality-shower." Thesis, Jönköping University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11067.

Full text
Abstract:

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.

Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3.

De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?

Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Gabrielsson, Andreas, and Daniel Haugen. "Kvällspressens bevakning av Paradise Hotel - då och nu." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26992.

Full text
Abstract:
I vår uppsats har vi undersökt hur medierapporteringen av dokusåpan Paradise Hotel har förändrats under tidsperioden 2005 till 2014. Vi har gjort detta genom att undersöka medierapporteringen över tid och jämfört Aftonbladets och Expressens pappersartiklar från de valda åren med varandra. De konkreta frågor som ställts till artiklarna är "hur har rubrikerna förändrats?", "vilken vinkling har artiklarna?", "hur beskrivs deltagarna?" samt "vilken sorts personer rapporteras det om mest?". Eftersom vår studie handlar om en förändrad medierapportering av en dokusåpa så kan den ses som ett fall av kvällspressens nöjesrapportering. Det vi har kommit fram till genom att studera de valda artiklarna är att de artiklar som publiceras i Aftonbladets och Expressens pappersupplagor som uppmärksammar Paradise Hotel i dag inte vinklas hårdare nu. Samtidigt har vi sett en förändring där media har gått från att beskriva programmet som något skandalomsusat till en mjukare beskrivning där negativa epitet som "sexsåpa" i lika hög grad som tidigare inte används i tidningsartiklar om programmet . Rapporteringens fokus har också flyttat från konflikter och bråk deltagarna emellan till sex, relationer och deltagarnas privatliv. Således gestaltas såväl programmet som dess deltagare på ett annorlunda sätt idag än vad de gjordes år 2005, dock nödvändigtvis inte hårdare
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Månsson, Maria. "Expeditionen in i kommersialismen : En semiotisk analys av öråden i Expedition: Robinson och jämförelse mellan SVT, TV3 och TV4:s versioner." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27091.

Full text
Abstract:
Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Banh, Ken. "Nördarna Kommer! : En remedieringsstudie om framställningen av avvikelser och maskulinitet i populärkulturen." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9141.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner.


The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Nilsson, Carolin, and Martina Svensson. "Ett sociologiskt resonemang om dokusåpor – påverkas ungdomar?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4395.

Full text
Abstract:

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan. Även varför barn och ungdomar tittar på teve samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att barn och ungdomar inte blir påverkade på ett negativt sätt enbart av att titta på teve och dokusåpor. Däremot finns det faktorer runtomkring som barnen och ungdomarna kan bli berörda av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Augustsson, Sarah, and Josefine Holmqvist. "Drömmen om Paradiset : - En Multimodal Kritisk Diskursanalys av dokusåpan Paradise Hotel 2014." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43568.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Gustavsson, Titti, and Anneli Knuds. "Pedagogisk diskussion om dokusåpor – meningslös eller betydelsefull för eleverna?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3770.

Full text
Abstract:

Uppsatsen handlar om den pedagogiska diskussionens betydelse för elevernas förståelse för dokusåpornas indirekta budskap och om huruvida diskussionen är meningslös eller betydelsefull för eleverna. Utifrån problemformuleringen: Vad betyder en diskussion om TV som media för elevernas förståelse för de implicita budskap som merparten av dokusåporna förmedlar? har en kvalitativ studie genomförts på 32 elever i skolår 4 och 5 på en friskola. I litteraturdelen behandlas TV som media utifrån flera olika perspektiv; såväl dess positiva som negativa påverkan, samt skolans roll och ansvar att diskutera media och vem som bär huvudansvaret för det som barn ser på TV och varför de tittar, samt dokusåpornas utveckling och påverkanskraft. Resultatet visar att en pedagogisk diskussion har betydelse för elevernas förståelse men att diskussionen bör genomföras när eller om man som pedagog ser att dokusåpornas budskap påverkat eleverna negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Bauer, Fredrika, and Frida Schiller. "Dokusåpor - nästa generations Bolibompa? Barn, TV och dokusåpor i skolans värld Reality TV – the Next Generations' Childrens Programme? Children, TV and Reality TV in the School Environment." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27638.

Full text
Abstract:
Media spelar stor roll i vårt samhälle. TV är det massmedium vi använder i störst utsträckning. 90 procent av barnen som är mellan nio och fjorton år ser på TV dagligen. Det är inom denna åldersgrupp (närmare bestämt 11-12-åringar) vi valt att göra vår undersökning. Undersökningen berör frågor som vilka TV-program barnen ser på och om barnen kommer i kontakt med dokusåpor? Vi kommer även att se närmare på vem barn tittar på TV med och om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors TV-tittande. Förutom att studera barns medievanor har vi även valt att undersöka verksamma pedagogers arbete, synsätt och åsikter kring TV, olika TV-program och dokusåpor. Frågan är om verksamma pedagoger arbetar med dokusåpor och i så fall hur? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer.
Media has a great influence on our society. TV is the mass medium we use most. 90 procent of children between nine and fourteen years old watch TV on a daily bases. The essay concerns questions like which TV programmes children look at and if they watch any reality TV. We also look into possible differences between boys and girls TV habits. Another aspect we want to look closer at is if and how teachers work with media in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Ylinen, Lisa, and Jonna Hedlund. "Kvinnor vi väljer bort : En multimodal kritisk diskursanalys av representationen av kvinnor i dokusåpan Bonde Söker Fru." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49257.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Svensson, Martin. "Dokusåpor är en sport!(?) Ett bidrag till diskussionen av konceptet modern sport." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27599.

Full text
Abstract:
Sport är en viktig del av samhället. Sport är så mycket mer än matcher och spel. Sport är integrerat i de sociala och kulturella kontexterna i vårt samhälle, människor identifierar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av sport – det är därför viktigt att studera sport. Då sport är viktigt att studera är det också viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstås, förklaras och hur det påverkar och är med i förändringsprocesser i samhället. Begreppet modern sport är i en ständig utveckling, vilket blir ett problem vid resonemang kring modern sport och samhällsprocesser. Uppsatsens syfte är att bidra till diskussionen av begreppet och konceptet modern sport. För att lösa syftet och problemet med uppsatsen kommer det genomföras en studie. Studien ska tolka om dokusåpan och underhållningsprogrammet Sveriges mästerkock kan kategoriseras som en modern sport. Metoden för att undersöka ifall Sveriges mästerkock kan kategoriseras som en modern sport är genom ett deltagande i dokusåpan samt en observation av det färdiga TV-programmet. Det teoretiska ramverk som kommer appliceras och användas vid tolkningen av dokusåpan är Allen Guttmanns teorier kring konceptet modern sport.Resultatet av studien visar att Sveriges mästerkock inte uppfyller sportens alla idiom. Dokusåpan kan inte kategoriseras som en modern sport. Slutsatserna av studien är att dokusåpan är på väg att upptas av sportens hegemoni men det finns moment som är orättvisa och ojämlika i dokusåpan, vilket gör att Sveriges mästerkock inte kan kategoriseras under begreppet modern sport. Andra slutsatser av studien indikerar att sportens behov av att underhålla blir större. Detta föranleder till en diskussion ifall sportens behov av underhållning förtrycker sportens grundläggande attribut jämlikhet och rättvisa. I och med denna diskussion fullföljs uppsatsens syfte - att bidra till diskussionen av konceptet modern sport.
Sport is important in society. To better understand how sports influences the rest of society the purpose of this essay is to give a contribution to the discussion of modern sport. This study intends to investigate if the reality show MasterChef can be categorized as a modern sport. The method to investigate this is by participating in the reality show and observe the actual program. The study is based on Allen Guttmanns theories regarding modern sport.The results shows that MasterChef is not a modern sport because it's not fair and equal for all the participants. The conclusions of the essay is that modern sport is getting more focused on entertaining and therefore the fairness and equality is set to side. This leads to a discussion about modern sport and its entertaining versus fairness/equality dilemma, and the purpose of this essay is at its end.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Andersson, Per. "Konsten att lära av "verkligheten" : En undersökning av de möjligheter som reality-tv och dokusåpor har på vår samhällskunskapsundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-25931.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Helén, Henrik. "Reality-TV ur publikens synvinkel." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Zettermark, Sofia. "En sockersöt reklamhora uppväxt bland dokusåpor : En studie av hur könade normer och diskurser kring unga tjejers bloggande skapas och hur tjejerna förhandlar kring dem." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143449.

Full text
Abstract:
I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet. Ytlighet i form av mode och intimiteten i den privata sfären konstrueras som något tjejer är bra på, samtidigt som dessa egenskaper blir starkt kritiserade i media eftersom det ytliga anses onödigt och det intima allt för privat. En anledning till detta är att bloggar har en publik potential då deras innehåll är synligt för alla, vilket strider både mot normer kring att fina flickor inte ska dra till sig uppmärksamhet, samt den äldre generationens tolkningsföreträde när det kommer till vad som ska hållas privat. Fokusgruppen upprepar en stor del av den diskurs som media förmedlar, vilket resulterar i att tjejerna nedvärderar sitt eget bloggande. Samtidigt finns det ett motstånd där tjejerna ifrågasätter vem som sätter agendan för statushierarkin där de själva återfinns längst ned, samt ser positiva aspekter av kvinnliga bloggare, så som deras mod och individualitet, som media ofta ignorerar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography