Academic literature on the topic 'Dold läroplan'

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningarorganiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivetpå fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och reglerasi tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultateni olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av dennadebatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet dåfritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmetska enligt styrdokumenten komplettera skolan.Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såvälaktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekantamed nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiskaverktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten påfritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer menockså via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna.Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel.Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om maktoch styrningsstrategier.Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten skafungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionenslogik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentenstydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna reglersom överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styrsig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte villinordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieraseller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsakbestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierademiljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen.Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice.

Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes. How can these attitudes influence the students' attitude to the matter and how will one work in order to become aware about the messages that are sent.