Dissertations / Theses on the topic 'Dold läroplan'

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningarorganiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivetpå fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och reglerasi tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultateni olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av dennadebatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet dåfritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmetska enligt styrdokumenten komplettera skolan.Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såvälaktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekantamed nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiskaverktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten påfritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer menockså via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna.Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel.Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om maktoch styrningsstrategier.Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten skafungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionenslogik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentenstydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna reglersom överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styrsig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte villinordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieraseller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsakbestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierademiljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen.Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice.

Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes. How can these attitudes influence the students' attitude to the matter and how will one work in order to become aware about the messages that are sent.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater.

Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation.

Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut.

Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla.

Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

Aim: The aim of this study was to examine a way to measure students’ knowledge development by using a self-made measure instrument based on William Doll’s postmodern curriculum. Question: Is it suitable to use an self-made measure instrument based on William Doll’s post-modern curriculum theory to measure development of knowledge? Methods: The study was based on process-hermeneutics and was focused on analysingcollege students’ written and oral reflective thoughts. The data was collected over three lessons, where six students’ written reflective thoughts were handed in. An observation was carried out each lesson for an extra control of validity. A group of nine students was taken as a control of the measure instrument’s reliability. The measure instrument was built from Doll’s categories: Richness, Recursion, Relations and Rigor. Each category was divided by three levels of thinking. Each reflective task was judged by two judges. An extra text analysing was done to control whether there was a knowledge development outside the measure instrument. Results: The results of the judged reflective tasks was tested with both Cohen’s Kappa and Cronbach’s alpha. Cohen’s Kappa revealed the accordance of k= -0.047 n=9 for the control group and k= 0.364 n=14 (reflective tasks) for the test group. Cronbach’s alpha revealed a consistency of 0.645 n=9 (students) in the control group and 0.351 n=6 in the test group. After three lessons, judge one considered 66%, judge two 33% of the students demonstrated acquired development of knowledge. One criteria, Rigor, showed a low rate of acquired knowledge development. The reason behind that could be in the nature of the theory behind Rigor itself, and the students’ understandings of it. Conclusion: The results does not support the premises of this study. The tests of reliability fail to support the claim that the measure instrument should be reliable enoughto be used to measure knowledge. The instrument needs to be altered to be able toserve as a reliable tool for measurement. Further research is needed in order to reveal if the instrument and Doll’s 4R theory are useful as curriculum and measuring tool for knowledge development.

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature.
Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

Education on behalf of social trust constitutes a central theme in all societies. Different forms of cheating and fraud have a negative impact on the bonds of social trust. The purpose of the thesis is to increase understanding of the scope for learning about the individual-society relationship as it finds expression in pedagogical practices involving norms relating to cheating. The established norms concerning school cheating are identified in group-based discussions involving Upper Secondary students and teachers. Students ascribe each other roles on the basis of the perceived capacity to produce school results and thereby also to justify the need for school cheating. In the norm negotiations a significant tolerance is shown towards cheating which is adjudged to be necessary, provided that a hierarchic, fair distribution of grades can be retained. The teachers perceive expectations of acting for goal fulfilment, in the form of good student grades, as based on economic arguments. Good student grades imply satisfied customers in a market exposed to competition and a strong market value for the individual school. From a critical viewpoint these norms are related to the contemporary, dominant neo-liberal principles of commercialisation and individualisation in social organisation. The school actors perceive, in accordance with stratified norm theory, the norms from economic systems of conduct as more strongly conditioning on conduct than those norms from political-administrative or socio-cultural conduct systems. The teachers are aware of expectations, in hidden concert and consent with other school stakeholders, to offer social approval for student cheating and sympathetic marking concerning the lowest grade for passing i.e. violation of rules, where this is necessary to meet the economic as well as political-administrative objectives that have been established. To be part of pedagogic practices involving school cheating implies learning to uncouple rules and practice, law and morality. Such a double agenda is incompatible with norms and ideals in official curricula as well as being destructive of the bonds of social trust; it thereby functions as a hidden curriculum.

The inclusion of a gender perspective in medicine has shown that gender is an essential factor in health and disease, in medical encounters and also in medical students’ educational environment. The aim of this study was to explore attitudes, preconceptions and norms regarding gender within medical education and processes of gender bias. First, we explored medical students gendered beliefs about patients. Second, we examined the medical students ideas about their future careers. Third, we compared awareness on gender issues among medical students in Sweden and the Netherlands. Method and material The analyses were based on data from two different sources: one experimental study based on authentic patient narratives about being diagnosed with cancer and one extensive questionaire exploring different aspects of gender issues in medical education. Both studies had a design which enabled both qualitative and quantitative research and mixed methods was used. Study I (Paper I and II): Eighty-one anonymous letters from patients were read by 130 students of medicine and psychology. For each letter the students were asked to state the patient’s sex and explain their choice. In paper I the students’ success rates were analysed statistically and the explanations to four letters were used to illustrate the students’ reasoning. Paper II examined the 87 medical students’ explanations closer to examine gender beliefs about patients. Study II (Paper III and IV): The questionaire started with an open question where medical students were asked to describe their ideal future, it also included a validated scale designed to estimate gender awareness. Paper III examined 507 swedish medical students descriptions about their ideal future and compared answers from male and female students in the beginning and at the end of medical school. Paper IV compared gender awareness among 1096 Swedish and Dutch medical students in first term. Findings with reflections Paper I showed that the patient’s sex was correctly identified in 62% of the cases. There were no difference between the results of male and female students. However, large differences between letters were observed, i.e. there were some letters were almost all students correctly identified the patient´s sex, others were almost all students were incorrect and most letters were found somewhere in the middle. Another significant finding was that the same expressions were interpreted differently depending on which initial guess the medical student had made regarding the sex of the patient. Paper II identified 21 categories of justifications within the students’ explanations, twelve of which were significantly associated with an assumption of either a male or female patient. Only three categories led to more correct identifications of the patients’ sex and two were more often associated with incorrect assignments. The results illustrate how beliefs about gender difference, even though they might be recognizable on a group level, are not applicable on individuals. Furthermore, the results show that medical students enter the education with beliefs about male and female patients, which could have consequenses and cause bias in their future work as doctors. Paper III found that almost all students, both male and female, were work-oriented. However, the female students even more so than their male counterparts. This result is particularly interesting in regards to the debate about the “feminization of medicine” in which the increasing number of female students has been adressed as a problem. When reflecting on their own lifes and their future its obvious that medical students nowadays, male and female, expect more to life than work, especially those who are on the doorstep to their professional life. Paper IV found that the national and cultural setting was the most crucial impact factor in relation to the medical students preconceptions and awareness about gender. The Swedish students expressed less stereotypic thinking about patients and doctors, while the Dutch students were more sensitive to gender difference. In both countries, the students’ sex mattered for gender stereotyping, with male students agreeing more to stereotypes. Conclusions A gender perspective is important in medical education. Our studies show that such initiatives needs to take cultural aspects, gender attitudes and students’ gender into account. Moreover, reflections on assumptions about men and women, patients as well as doctors, need to be included in medical curricula and the impact of implicit gender beliefs needs to be included in discussions on gender bias in health care. Also, the next generation of doctors want more to life than work. Future Swedish doctors, both female and male, intend to balance work not only with a family but also with leisure. This attitudinal change towards their future work as doctors will provide the health care system with a challenge to establish more adaptive and flexible work conditions.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten i grundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuer med en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar och rektor. Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Från en öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter i grundskolan. Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn) som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den dolda läroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. När individen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån en abstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen. Om avvikaren dessutom kommer i kontakt med andra avvikare är chansen stor att en avvikaridentitet utvecklas. De abstrakta kategoriseringarna av avvikare är tydliga till skillnad mot gränserna för avvikelse, där en hel del göms i den dolda läroplanen. Därav fyller avvikarna en viktig funktion: att utgöra fixpunkter för den ideale skoleleven.

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete.
In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg).   Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll.     Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen

Denna uppsats tar avstamp i en gestaltning där samlingen samt övergångssituationer ter sig som problematiska. En lärare i förskoleklass vill fostra barnen och gör det utan att kanske se till barnets bästa. I gestaltningen sker det först att barnen behöver bryta upp sin lek för att sedan gå in till en samling som inte är didaktiskt genomtänkt. Sedan kommer övergångssituationer som överlappar varandra och dessa ger upphov till konflikter då de är stressande för både barnen och pedagoger eftersom de måste vänta, vänta fastän de är färdiga att gå. Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken fostrande och didaktisk funktion samlingar och olika övergångssituationer fyller i fritidshemmet. Jag lyfter även in barnperspektivet som ett perspektiv. Uppsatsen tar upp normer och dolda läroplanen som påverkar vår undervisning. Uppsatsen är skriven i formen av en vetenskaplig essä där min reflektion ger mig möjlighet att belysa och fördjupa mina frågeställningar samt söka svar på dessa kopplat till litteratur inom pedagogiken. Slutsatsen av denna uppsats är att vi inom fritidshemmet ofta styrs av gamla mönster genom de normer som vi upprätthåller i verksamheten. Det visar sig att fostran är en större del av fritidshemmet än tidigare trott.
This study takes off in a dilemma where the circle time as well as transitional situations appear to be problematic. A teacher in preschool class wants to educate the children and might not always be mindful of what is best for them. In this scenario, the children need to break up their play and then go to a circle time that is not didactically through. Then there are transition situations that overlap, and these give rise to conflicts as they are stressful for both the children and the educators as they must wait, and wait until they are ready to go. The purpose of the study is to discuss what fostering and didactic function circle time and different transition situations fulfil in the after-school activity. I also look at it from a child perspective. The discussion sets out norms and hidden curriculum that affect our teaching. Essay as a method means to reflect on a dilemma where my reflection gives me the opportunity to clarify and deepen my questions and seek answers to these in connection with literature in teaching. The conclusion of this study is that we in the after-school activity are often governed by old patterns by the standards we maintain in the activity. It turns out that fostering is a larger part of the after-school activity than previously thought.

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

The aim of this study is to explore Swedish upper elementary school students’experiences of mathematics teachers’ assessment practices, with a focus on educationalgoals communicated between the teacher and the class. In this study, students’experiences in three cases are viewed from a holistic perspective, by adapting Visualmodel of the curriculum policy, design and enactment system by Remillards and Heck(2014) to a Swedish context. Student’s perceptions are analysed and compared with theteacher’s view on educational goals and the implemented teaching. I use a multiple-casestudy method with an ethnographic approach suitable in a qualitative explorative studythat investigates a phenomenon in depth within its real-life context, in this study bytriangulation the empirical data.Results of the study show the complexity of communication about educational goals andeach case’s unique context. There is considerable variation between the three casesaccording to communication about educational goals, in relation to the syllabus inmathematics. It appears that in cases in which teachers express lack of knowledge ofsyllabus content, students get less information about teaching goals based on the syllabuscontent. Instead students express that the teacher assesses such matters as how much theywork in class and if they have clear presentations and responses of tasks. This is alsocommunicated by the teachers during lessons. Students in all three cases express andshow a lack of knowledge of syllabus in mathematics, especially when it comes to themathematical abilities and knowledge requirements, even in the case in which studentsreceive a lot of information. It is obvious that the textbooks influence is larger than theexplicit impact from the syllabus. From a student perspective the textbook is consideredas a concretization and visualization of the syllabus content. Teachers’ expressed lack ofknowledge about the syllabus in mathematics is probably due to insufficientimplementation efforts of the curriculum, Lgr11. With this study I contribute with newknowledge of assessment practices in Swedish classrooms and thereby hopefully improvedecision makers’, teachers’ and students’ awareness and knowledge of teachers’assessment practice.

Godkänd; 2015; 20151028 (andbra); Nedanstående person kommer att hålla licentiatseminarium för avläggande av filosofie licentiatexamen. Namn: Lena Heikka Ämne: Matematik och lärande / Mathematics Education Uppsats: Matematiklärarens målkommunikation En jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen Examinator: Biträdande professor Lisbeth Lindström Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet Diskutant: Universitetslektor Ola Helenius Institutionen för naturvetenskap och teknik Örebro universitet Tid: Måndag den 7 december 2015 kl. 13.00 Plats: D550, Luleå tekniska universitet

The aim of this study is to examine, with a gender theoretical and conversational analytical framework, how teachers in Swedish for immigrants (SFI) distribute positive and negative assessments towards men and women in the classroom and what causes them. The purpose is further to examine how the assessments construct and actualize gender patterns in the education.   The thesis is divided into two major issues: How are positive and negative assessments ​​distributed between men and women in a class at Swedish for immigrants (SFI) and what causes these? How can the assessments ​​be related to constructing and actualizing gender? In order to achieve the research questions, four teachers have been observed in three different classrooms.   The result shows how assessments ​​in classrooms are caused by fostering the students into a gender-normative behavior and also into a desirable classroom behavior. Furthermore, the assessments ​​are caused by evaluating students work efforts in school work. The result also show how women are given more positive assessments ​​and men more negative, even though there are no major differences between how assessments are distributed between male and female students. In total, women are given more assessments than men in the classroom. With the hidden curriculum as an analytic tool, the results show how hidden teaching agendas and the teachers’ assessments to foster the students into these exists within an educational context for adult students. The study has also made visible how gender is both actualized and constructed in the assessments ​​the teachers express in conversation with the students.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier. I den första analysen som svarar på den första frågangörs en fallstudie på ett dokument som beskriver regler och förhållningssätt för talibanernaunder Mullah Omar med hjälp av divisionaliserad organisation. Därefter för att svara påuppsatsens andra fråga analyseras talibanernas habitus utifrån den religiösa utbildningen föratt sedan analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus habitusteori och Donald Broadys dendolda läroplanen.Resultatet av analyserna visar att strukturen på styret av talibanernas organisation 2009 tillstor del kan beskrivas med teorin om divisionaliserad organisation och att habitusteorin medstöd av den dolda läroplanen kan ge en förklaring till varför deras styre hade denna struktur2009 utifrån de enskilda individernas religiösa utbildning i södra Afghanistan och Pakistan.
Since the attack on The United States of America September 11 2001 numerous reports hasbeen written about the Taleban to provide information to the forces fighting them. Thepurpose of my thesis is to try to illustrate a structure on the rule of the Taliban organisation2009 and explain why they had this structure on their rule based on religious education. Andby this contribute to the current research about the Taliban. To fulfil this purpose I willanswers the following question in the thesis: What structure did the Taliban have on the ruleof their organisation in 2009 and why did the rule have this structure? This main questionwill be answered through two sub questions: Question 1 – Can the structure of the rule of theTaliban organisation 2009 be described by using a structural theory about organisations?Question 2 – Can the religious education be an explanation to this structure of their rule?With the help of one structural theory about organisations and two sociological theory’sthat concerns why people and groups act the way they do based of their background I will tryto fulfil the purpose of the thesis and describe the structure of the rule of the Talibanorganisation 2009 and explain why the rule had this structure.The thesis uses a qualitative method and divisionaliserad organisation, habitus and thehidden curriculum as theories. In the first analyse that answers to the first question I make acase study on a document that describes rules and regulations for the Taliban’s under MullahOmar using Henry Mintzbergs theory of divisionaliserad organisation. Thereafter to answerthe second question I first analyse the Taliban habitus based on their religious education.Then I continue the analysis using Pierre Bourdieus theory of habitus and Donald Broadysthe hidden curriculum.The result of the two analyses shows that the structure of the rule of the Talibanorganisation 2009 can be described fairly well using the theory of divisionaliseradorganisation. It also shows that the theory of habitus with the support of the hiddencurriculum can give an explanation to why their rule had this structure 2009 based on theindividual’s religious education in southern Afghanistan and Pakistan.