Contents
Academic literature on the topic 'Domesticerad'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Domesticerad.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Domesticerad"
1
Löfgren, Ovar. "Remedierad vardag. Mediebruk mellan rutin och dagdröm." MedieKultur: Journal of media and communication research 23, no. 42 (April 24, 2007): 8. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v23i42.20.
Full textAbstract:
Det är i vardagen som medier konfronteras, blandas och domesticeras. Det är här globala eller nationella massmedier bearbetas och transformeras till personliga upplevelser och erfarenheter. Varje generation lär sig kombinera gamla och nya medier, och i hemmet sker en intressant kombination av high tech och low tech. Somliga medier blir så vardagliga att de inte längre uppfattas som medier. Artikeln tar utgångspunkt i de sätt varpå olika generationer skapar sina egna domesticerade medielandskap och får nya mediekompetenser. Det kan gälla förmågan till simultankapacitet, att blanda mediekonsumtion med andra aktiviteter. Hur omorganiserar medierna vardagen och vice versa? Centralt står diskussionen av mediala mikrofysiker, som hjälper till att skapa rytm och rum, intimitet och avstånd i vardagslivet.
2
Jarlsdotter Wikström, Jenny. "”DRA ÅT SKOGEN”." lambda nordica 24, no. 1 (July 28, 2019): 21–45. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.563.
Full textAbstract:
Kan rurala miljöer, naturen och skogen, vara produktiva platser för queers och queerteori, i stället för att uppfattas och utmålas som hotfulla, moralkonservativa och bakåtsträvande sådana? I poeten Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) naturdikt försätts den föreställda motsättningen mellan stad och land i gungning. I den här artikeln vill jag, med stöd av forskning som utforskat sambandet mellan natur, ruralitet och queera perspektiv, undersöka hur Byggmästar skapar skogen och det lantliga som miljö och idyll, men även som motstånd. Genom att skapa en naiv och lustfylld grön poetisk idyll lockar hon fram en mer svårfångad politisk idyll och ställer på så sätt frågan om skogen och landsbygden faktiskt kan vara ett paradis för queers i verkligheten, liksom i dikten. Naturen i form av både domesticerad trädgård och vild skog är nämligen, i Byggmästars dikter, inte en farlig plats där normer om sexuell och könsmässig ”naturlighet” hårdbevakas och verkställs, utan snarare en frizon för lust, omsorg och sensuell nyfikenhet. Snarare uppmuntrar den förment konservativa naturen till ett överflöd av queer kärlek. Jag vill mena att Byggmästars dikt formulerar en särskild naturqueer estetik, vilket skapar en möjlighet inte bara att diskutera vari denna estetik består och hur den pekar mot en queer framtid på landsbygden, utan också ett tillfälle att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik – motsättningar som jag finner att Byggmästar överbryggar i sin dikt.
3
Skovmark, Henrik, and Dennis Christiansen. "Danmark rundt – the American Way." MedieKultur: Journal of media and communication research 19, no. 35 (September 5, 2003): 7. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v19i35.1230.
Full textAbstract:
I den radikale udgave af homogeniseringstesen truer en vestlig/ameri- kansk (populær)kultur med at udrydde andre kulturer og tilrane sig glo- balt herredømme. Globaliseringsskeptikere derimod peger på tenden- sen til at bestyrke den lokale egenart, hvilket kaldes domesticering. I artiklen påviser Henrik Skovmark og Dennis Christiansen, hvordan den danske tv-serie Rejseholdet rummer træk, som både peger i retning af et homogeniseret, amerikansk tv-produkt og et domesticeret, dansk tv- produkt. Rejseholdet er således blevet til i en proces af global kulturel udveksling, som af den svenske antropolog Ulf Hannerz betegnes som kulturel kreolisering.
4
& Al- Amery, Faraj. "MICROSCOPIC AND MOLECULAR DIAGNOSIS OF Ascaridia spp. IN DOMESTIC PIGEONS(Columba livia domestica) IN BAGHDAD CITY,IRAQ." IRAQI JOURNAL OF AGRICULTURAL SCIENCES 51, no. 4 (August 26, 2020): 1220–25. http://dx.doi.org/10.36103/ijas.v51i4.1101.
Full textAbstract:
Ascaridiosis is a very important parasitic disease of birds, it is caused by Ascaridia. This study was conducted to identify the Ascaridia species by microscopic and molecular assay in Baghdad city. One hundred and sixty fecal samples were collected from domestic pigeons during the period from 1/1/ 2019 to 31/3/ 2019. Results showed that the rate of infection for Ascaridia spp. 15.62% by microscopic examination. Significant difference was observed in infection rates between males and females pigeons. Fifty samples randomly selected and subjected to molecular diagnosis of Ascaridia spp.. Molecular examination results, the total infection rate showed 16%(8/50). The eight positive PCR products were sequenced and deposited in Gene bank data base, phylogenic analysis demonstrated that 4 sequences belongs to Ascaridia galli ( MK918635.1, MK918636.1, MK918847.1, MK919081.1), while 2 (MK919199.1, MK919200.1) belong to Ascaridia nymphii and 2 (MK919207.1, MK919264.1) belong to Ascaridia numidae. It is the first study in Iraq to diagnosis of Ascaridia nymphii and Ascaridia numidae in domesticed pigeons by using conventional PCR.
5
Nygaard, Rikke, Mia Brandhøj, Camilla Berg Christensen, and Bent Egberg Mikkelsen. "Måltidets rum - rum for sundhedsfremme?" Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 10, no. 18 (December 12, 2013). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v10i18.8133.
Full textAbstract:
Denne artikel ønsker at gøre op med en reduktionistisk tilgang til forståelse af mad og måltider som et spørgsmål udelukkende om kost og ernæring og i stedet bidrage til udvik- lingen af en ny og bredere analyseramme, der i højere grad sigter på at forstå samspillet mellem mad, måltider og sundhed for at identificere eventuelle uudnyttede rum for sund- hedsfremme. I denne artikel fokuserer vi på nogle af de foodscapes studier, der breder sig indenfor den videnskabelige litteratur på fødevareområdet. Foodscapes som analyseramme er interessant, idet den giver et indblik i de komplekse interaktioner mellem tilgængelighed, aktører, herunder de spisende, de sælgende og de serverende - og med det fysiske miljø, i hvilke vores måltidsvalg bliver truffet. I vores forskning i folkesundhedsernæring og mål- tidsvidenskab er vi i gang med at se på, hvorledes denne analyseramme kan anvendes i de rum for måltider, der omgiver os uden for hjemmet: de de-domesticerede måltider. I denne artikel ser vi på en række af de vigtigste bidrag fra foodscapes litteraturen og tilbyder en model, der sigter til at operationalisere analyser med foodscapes tilgangen og så at sige gøre den komplekse tilgang håndterbar i konkrete analyser. Som eksempler på hvordan dette kan gøres, demonstreres modellens muligheder i arbejdet med rum for sundhedsfremme kon- kret med cases fra erhvervsskoler og fra buschauffør- branchen. Artiklen konkluderer, at modellen tilbyder sig som et velegnet redskab til foodscapes inspirerede analyser og har et potentiale i forhold til at videreudvikles til et egnet sundhedsfremmeplanlægnings værktøj.
Dissertations / Theses on the topic "Domesticerad"
1
Lidgren, Oscar. "Herrelös Natur." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6850.
Full textAbstract:
Mina projekt handlar om materialet och hur det kan ha en plats och egen identitet. I mina arbeten strävar jag efter att skapa denna andra värld genom att skapa varelser och organismer. Här är artefakterna inte definierade som möbler eller skulpturer, men som levande saker som är bland oss, går bredvid oss på gatan eller är en del av vår vardagsrum där de anpassar sig till vårt samhälle och vi till deras.
2
Pörhölä, Sofia. "Miljöberikning för domesticerade lamadjur i en djurpark : En studie om lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) och deras beteenden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93396.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to enrich the environment for llama (Lama glama) and alpaca (Vicugna pacos) in a zoo. The zoo is located in northern Sweden (Umeå, Mickelträsk). The llama herd consists of three individuals of breed qara, two males and one female and the alpaca herd consists of six individuals of breed huacaya, one male, four females and one foal. The species lived in separate enclosures, they lived outside all year round and they had a shelter for wind and rain protection. They feed on pasture and were fed hay and pellet concentrate. A behavioral-study was carried out in April 2014, a five-day study where each of the species were observed 3 h a day, 1,5 h in morning and afternoon. The behavioral of llama and alpaca were observed individually and each behavior was observed in terms of duration and frequency. The study observed if the animals had a possibility to implement their natural behaviors in their enclosures and whether they showed any abnormal- or stereotypical behaviors that can occur in captivity. The questions I wanted to answer were: (1) what behaviors are occurring, (2) Is it possible to indicate from the behaviors if the animals are doing well or not, (3) Is there a difference in behaviors in the morning and afternoon? (4) Is there a difference between the sexes? (5) What actions should be undertaken to enrich and improve the habitat for llamas and alpacas in a zoo? The results from the study show that llamas and alpacas show many normal and natural behaviors, no abnormal-or stereotypical behaviors were visible. Some behaviors were more common in morning and some in afternoon and there were differences in behaviors between the sexes. Example for some environmental enrichment for the llamas and alpacas in the zoo was to add logs, trees, shrubs and sand piles to the enclosure.
3
Hultberg, Sandra. "Återhämtningsförmåga efter en stressupplevelse hos röda djungelhöns (Gallus gallus) och domesticerade värphöns, White Leghorn : Ett projektförslag för ämnet biologi på gymnasiet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69306.
Full textAbstract:
Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö. Drygt hundra år tillbaka startade den intensiva aveln på höns som gett upphov till dagens tamhöns (Gallus gallus domesticus). White Leghorn är en av de domesticerade raserna avlad för hög äggproduktion, och härstammar från det röda djungelhönset (Gallus gallus). Studiens syfte var att se hur lång tid det tog för höns att återhämta sig efter en stressupplevelse och om det fanns en skillnad i återhämtningsförmågan mellan raserna. Resultaten tyder på att hönsen återhämtat sig efter 130 minuter, men vissa beteenden visade en signifikant skillnad med avseende på ras, kön och tid. White Leghorn verkade bli mer påverkade av stressmomentet och uppvisade både stressade och avslappnade beteenden. Trots detta verkar de ha en effektivare återhämtning än djungelhönsen som uppvisade procentuellt mer komfortbeteenden, vilket i detta sammanhang kan indikera stress då olika beteendemekanismer kan interagera i djuret och trigga igång ett utforskande beteende vid låga stressnivåer.
4
Elebring, Viktoria. "Vad skiljer domesticerade värphöns från de röda djungelhönsen (Gallus gallus) i återhämtningsprocessen efter en standardiserad stressupplevelse? : En studie med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70716.
Full textAbstract:
Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden. Utifrån alla hönsens resultat beräknades medelvärde och standardfel för varje ras och kön, som sedan jämfördes med variansanalys (repeated measures ANOVA). Beteenden som visade signifikanta resultat över tiden analyseras och visade i några fall tyda på en återhämtningsprocess. Överlag visade White Leghorn på en snabbare och effektivare återhämtning jämfört med de röda djungelhönsen. Resultatet tyder även på att honor har en snabbare återhämtning jämfört med hanar. Studien innehåller även ett didaktiskt moment då etologi studerades utifrån skolverkets föreskrifter om vad biologiundervisning ska innehålla för grundskolans senare år. Läroplanen och kursplaner studerades därefter och jämfördes med läroböcker.