To see the other types of publications on this topic, follow the link: Drama Dept.

Dissertations / Theses on the topic 'Drama Dept'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 39 dissertations / theses for your research on the topic 'Drama Dept.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Birgersson, Charlotte. "Drama och entreprenörskap. Det entreprenöriella lärandet i dramaundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31975.

Full text
Abstract:
Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jönsson, Margot. "Personalutveckling genom pedagogiskt drama – är det möjligt? - Ett pilotfall." Thesis, Kristianstad University College, Department of Humanities and Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3728.

Full text
Abstract:

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen. Gruppen består av sju kvinnor varav totalt fem har medverkat vid de olika gruppövningstillfällena. Vid de respektive träffarna har tre till fyra personer deltagit. Huvudresultatet i uppsatsen visar att gruppen som helhet inte har utvecklats (med hjälp av pedagogiskt drama som metod). Trots huvudresultatet framkommer viss utveckling hos de individer som medverkat vid gruppövningstillfällena. Om dessa beror på pedagogiskt drama eller andra faktorer är svårt att utläsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Berg, Therese, and Emma Olsson. "Drama som verktyg – i det förebyggande arbetet mot konflikter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4524.

Full text
Abstract:

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande arbetet. Det framkom att fem av sex lärare använde sig av drama i klassrummet men att det fanns skillnader i deras arbetssätt samt i hur stor utsträckning drama används. Slutsatsen är att elevernas samspel spelar viktig roll i skolans miljö. Eleverna får genom att använda drama som verktyg vara aktiva tillsammans då man arbetar med det förebyggande arbetet där självkännedom, empati, ansvarstagande och kommunikation ingår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karlsson, Andreas. "Det vidgade textbegreppet : Vikten av IT, bilder och drama i undervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11946.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar: Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet? Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet? Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre. Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan. Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde. De ansåg alla att det var viktigt att använda sig av alternativa former i utbildningssituationen och skulle gärna göra det mer om inte tidsbrist, kunskapsbrist och resursbrist hindrade dem. Slutsatsen blir att vi som lärare har ett stort ansvar att leva upp till det vidgade textbegreppet och med ett nyfiket, kritiskt förhållningsätt försöka skapa en bra balans mellan nya mediers intåg i skolan och traditionella undervisningsformer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Faxén, Anders, and Dan-Erik Winberg. "”DET BLIR MER KOPPLAT TILL VERKLIGHETEN” : Drama som pedagogiskt verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15071.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Edberg, Rune. "Vikingaskeppet Ormen Friskes undergång : ett drama i det kalla krigets skugga /." Huddinge : Runius & Co. [distributör], 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-373.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Palm, Tina. "Det komplexa lärarledarskapet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27945.

Full text
Abstract:
SammanfattningAtt vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion. Med utgångspunkt från de tankar, känslor, upplevelser och reaktioner som tre verksamma lärare har, är min avsikt att försöka beskriva deras uppfattning om utvecklingen av deras eget lärarledarskap, och om det finns koppling till genomförda kurser i pedagogiskt drama och hur detta åskådliggörs i lärarnas klassrum. Det är tre delar som utgör uppsatsens teoretiska byggstenar. Teoridelarna är synsätt kring lärarledarskap, pedagogiskt drama och socialkonstruktivistisk teori.För att belysa och utforska problemet använder jag stimulated recall metoden. Det är en metod där jag med hjälp av filminspelat material dokumenterar intervjupersonens lärarverksamhet. Läraren som intervjuats, får kort tid efter inspelningen ta del av materialet för att se och höra sig själv i handling i klassrummet och stoppa filmen när något inträffar som läraren vill samtala kring.Resultatet utformades till 16 rubriker om hur lärarna såg på utvecklingen av sitt ledarskap och de möjliga kopplingar som gjordes till pedagogiskt drama. Slutsatserna visar att varje lärare gör en personlig tolkning av vad det innebär att vara lärare. I denna tolkning ingår en spegelbild av den verklighet som utformar hur lärare producerar sig själva. Men för att det ska ske lärarledarskapsutveckling, måste denna tolkning problematiseras och ny kunskap ominternaliseras. Utveckling sker i växelverkan med den egna personen, i mötet med andra människor och i mötet med de egna föreställningarna, med skolkoder och samhällssyn. Kursen i pedagogiskt drama har enligt lärarna i undersökningen befrämjat den egna ledarutvecklingen. Samtidigt har självförståelsen ökat genom medverkan i olika övningar och genom iakttagelser av andra deltagares delaktighet, samtidigt som det sker ett utforskande av den egna praxisen.Lärarledarrollens krav på tydlighet och att läraren har ett ansvar att vara ledare, framkommer som betydelsefulla komponenter för att utöva ett funktionellt lärarledarskap. Som ytterligare ett exempel på vad som anses vara väsentligt är att skapa överenskommelser med eleverna och som lärare kunna förvalta gjorda överenskommelser. Med förvaltande menas att kunna som lärare upprätthålla de överenskommelser som gjorts. Det är i detta samspel läraren får förtroende att skapa nya överenskommelser tillsammans med sina elever. I min slutdiskussion bemöter jag även den debatt som förs i dagspressen som handlar om att införa flera regler och disciplinära åtgärder i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Ida. "”Det svåra är att våga, sen är det bara kul” : Lärares erfarenheter av att använda drama i svenskundervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10301.

Full text
Abstract:
InledningLäroplanen säger att drama ska vara en del av alla elevers skolgång men drama är inget eget ämne eftersom det saknar kursplan. Detta gör att drama måste vävas in som arbetsmetod i skolans övriga ämnen. När och hur detta görs är upp till den enskilda skolan och läraren att avgöra. Detta leder till att lärare använder sig av drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda drama i sin svenskundervisning.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter några lärare i årskurs 4-6 har av att använda sig av drama i sin svenskundervisning. Följande frågeställningar preciserar detta syfte: Vilka skäl anger lärarna till att de använder drama? Hur beskriver lärarna att de arbetar med drama? Vilka effekter ser lärarna att drama ger?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av svensklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att böcker och internet fungerar som inspirationskälla när lärarna använder drama. Anledningar till att de använder drama är att det är roligt men också för att det leder till ett brett och varierat lärande. Tidsbrist och att drama kan kännas ostrukturerat och vara svårt att bedöma är anledningar till att lärarna väljer bort drama som arbetsmetod. Lärarna arbetar med drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. De arbetssätt som de lyfter är teater, charader, debatt, dramaövningar, talövningar och forumspel. Genom drama menar lärarna att eleverna tränar samarbete och kommunikation. Lärarna säger att drama kan leda till större lärande och delaktighet hos eleverna men att det framförallt hjälper eleverna att våga stå inför och tala till större grupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Andreas, and Vicktoria Eriksson. "”Varje gång personalen anstränger sig och använder drama lyser det i barnens ögon” : En kvalitativ studie om pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54515.

Full text
Abstract:
Den här studien utgår från förskollärares förhållningssätt och deras användande av pedagogiskt drama i förskolan för att utveckla barns lärande. Studien har utförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. I dataanalysen har vi använt oss av Sternudds (2000) drama pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att förskollärare upplever både möjligheter och begränsningar i sitt arbete med pedagogiskt drama. Förskollärare beskriver även olika syften och metoder för att arbeta med det pedagogiska dramat för att främja barns utveckling och lärande. Slutsatsen av studien är att förskollärare är medvetna om både begränsningar och möjligheter med pedagogiska drama. Däremot tenderar förskollärare med ett positivt förhållningssätt mot pedagogiskt drama att se möjligheterna i stället för begränsningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lund, Sunniva Gribbestad. "Det pinterske : En komparativ studie av fire tidlige drama av Harold Pinter." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-19555.

Full text
Abstract:
Denne oppgaven tar for seg fire tidlige drama av den nobelpris-belønnede, engelske dramatikeren Harold Pinter. Dramaene blir studert i et komparativt, samt dramahistorisk, historisk og resepsjonsmessig lys med sikte på å utforske "det pinterske". Pinters dramatikk er kjent for å være lattervekkende og samtidig fryktskapende, med voldsomme karakterer og uforståelige plot. Fokuset i den tidlige dramatikken var på karakterer i lukkede rom og deres forhold til hverandre. De fire dramaene som studeres er The Birthday Party, The Dumb Waiter, A Slight Ache og A Night Out. Disse er skrevet i en tidsmessig nærhet og kan derfor si noe om det som karakteriserer det tidlige forfatterskapet både tematisk, plotmessig og karaktermessig. Fordi de utvalgte dramaene er skrevet i tidsmessig nærhet til hverandre, vil dette også gjøre at man kan se hvilke karakteristikker som umiddelbart stakk seg ut, og som grunnla resepsjonen av Pinter blant kritikerne. Den regjerende oppfattelsen av det pinterske dramaet ble grunnlagt av den engelske teaterteoretikeren Martin Esslin, og karakterisert av den engelske teaterkritikeren Irwing Wardles betegnelse "comedy of menace". Omtalen av Pinters tidlige drama har hovedsakelig vært utført i sammenheng med absurddramaet og dets forgreininger. Også psykoanalysen har vært rikt benyttet på Pinters dramatikk. Denne avhandlingen vil imidlertid argumenterer for den politiske oppfattelsen av Pinters dramatikk, som har kommet tydligere til syne i de senere årene. Endringene i mottagelsen av dramatikken henger mye sammen med lesningen av det pinterske språket, eller den pinterske dialogen, som tidlig ble oppfattet som non sequiteurs, men som med årene har blitt hørt klarere og klarere. De noe spesielle innledningene og avslutningene av pinterske plot gjør det vanskelig å plassere hans drama innenfor det tradisjonelle dramaet, og det gjelder også hans parodiering av det. Samtidig inneholder dramaene noen mindre åpenbare, men sterke tradisjonsdramatiske trekk, og dette gjør at mine lesninger av Pinter er mer tradisjonelle enn den tidlige resepsjonen av ham.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Kipker, Sarah. "Teater i det museala rummet : En jämförande analys av arbetet med dramapedagogiska metoder i England och Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388778.

Full text
Abstract:
Theatres and museums share many similarities with each other. Therefore, it can be beneficial for museums to use the potential that performance and museum theatre can provide. The aim of this analysis is to gain a better understanding for museums’ reasons to use drama as an educational method and the different forms of drama that are being used. The following research is a comparative analysis of the use of the theatrical play “The Wider Earth” at London’s Natural History Museum as an educational tool and the active use of creative drama in Swedish museums. The main source material consists of qualitative textual data, collected by means of semi-structured interviews with staff members of all participating museums. For an additional perspective, an interview was conducted with one of the theatrical play’s visitors and my own observations of the play were considered. The theoretical frame for this analysis consists of performance theory, Susan Bennett’s model of theatre audience’s experience and Dorothy Heathcote’s and Gavin Bolton’s view on drama as a learning medium. The empirical source material was analysed by means of content analysis. The results show that more could have been done to incorporate “The Wider Earth” into the museum’s educational program to achieve a better visitor experience. The Swedish museums that are part of this research use different forms of creative drama, but the overarching goal is to combine memorable experiences with education. The main conclusion to this research is that the museum visitor plays a considerable part in every form of creative drama in the museum space because the holistic experience is created by visitor and museum together. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Ahlborg, Carolina (Lina), and Caroline Ausmaa. "Att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30974.

Full text
Abstract:
Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ”Dramapedagogik som demokratisk fostran?”(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap. Vi skapade förberedande pilotfrågor i form av e-postintervjuer, för att via dessa e-postsvar göra ett urval av två yrkesverksamma dramapedagoger för våra djupintervjuer och för att se hur begreppssynen var på det konstpedagogiska perspektivet. Svaren på våra e-postbaserade frågor var att majoriteten inte kände till begreppet konstpedagogiskt perspektiv och gav därför inga svar på vilken syn man hade. En del hade googlat på begreppet och tyckte det var flummigt, och vissa tyckte det var ett för svårt begrepp för att svara på våra frågor. Vi valde ut två dramapedagoger för våra djupintervjuer som hade god kännedom kring det konstpedagogiska perspektivet. Den ena arbetar inom det konstpedagogiska perspektivet medan den andra använder sig av delar av de konstpedagogiska verktygen som ingår i perspektivet men utövar konstformen teater själv som forumskådespelare. Vi kom fram till var att synen på vilka kompetenser som krävs för att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet var varierande. Det saknades delvis kompetenser i form av teoretisk kunskap kring teater, redskap och metoder kring konstnärligt utförande inom teaterns områden. Exempel på dessa områden är scen teknik, scenisk gestaltning och rollarbete mm. De flesta dramapedagogerna hade en tydlig syn på sitt ledarskap och lärandet. Vi såg att ledarskapet var kopplat till vilket lärande man hade som syfte och mål i arbetet med konstpedagogiska perspektivet, men även vilken syn man hade på sitt egen kunskapsbank inom konstformen teater. Vi fann att det situationsanpassade ledarskapet som bygger på förmågan till lyhördhet var en viktig kompetens och det vore intressant att få ta del av hur man införskaffar sig denna lyhördhet och utvecklar denna. En möjlig utveckling av det konstpedagogiska perspektivet skulle kunna vara att under vår dramapedagogiska utbildning få mer grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring teorier, metoder som krävs för att arbeta med det konstpedagogiska perspektivet.
We have chosen to investigate how pedagogues that are working with educational drama view the artistic pedagogical perspective that Mia Marie F Sternudd describes in her thesis “Dramapedagogik som demokratisk fostran?” (2000) and what competences that is needed to lead work in drama within this perspective where the most common art form is working with theater. We also wanted to understand how active drama teachers view learning within the the artistic pedagogic perspective.We started our qualitative study with a view on the literature where the main theories are within the artistic pedagogic perspective, learning and leadership. We made a pilot study via e-mail interview to screen out 2 a base of two active drama teachers that we made in-depth interviews with to find their understanding of the perspective of artistic pedagogic drama. The answers of our e-mail survey showed that the majority of did not understand the concept of artistic pedagogic drama and could therefore not answer on their take of it. Part of the respondents had Googled the concept and found it muddled; some found it to difficult to have a take on it. We chose drama teachers for our in-depth interviews that had a fair understanding of the artistic pedagogic perspective. One works within the perspective and the other uses selected tools from the perspective but practice the art form of theater as a forum artist. We found that the view on what competences that is need to lead the work within the artistic pedagogic perspective varies. There is a partial lack of competence in form of theoretical knowledge regarding theater, tools and methods about artistic performance within the area of theater. Examples of these areas are stage techniques, scenic interpretation and role interpretation. Most drama teachers had a clear view on their leadership and the learning process. We saw that the leadership was connected to what objective they had with their teaching and in the artistic pedagogic perspective, but also what view they had on their knowledge within the art form theater. We found that a situation-based leadership that is builds on the ability of sensing the situation was an important ingredient and it would be interesting to understand how they acquire the ability to sense the situation and how they develop it. A possible development of the artistic pedagogic perspective would be that during our educational drama schooling, got more in-depth theoretical and practical knowledge about theories, methods that is necessary for working with the perspective. Keywords:educational drama - artistic pedagogic perspective – work in theater – leadership – view on learning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Karlsson, Carl Michael. "Vad innebär det att vara teaterlärare? : - Tre tidigare teaterlärare berättar om sina erfarenheter som lärare på ett estetiskt program med inriktning teater." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40377.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker vad tre tidigare teaterlärare berättar om sin lärarroll på ett estetiskt program med inriktning teater. Uppsatsen utgår från två forskningsfrågor: vilka teman framträder i teaterlärarnas yrkesberättelser när det gäller deras lärarprofession? samt vilka utmaningar och möjligheter återkommer i teaterlärarnas yrkesberättelser? Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen har varit narrativ teori, samt socialkonstruktionism. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, analyserade enligt en tematisk analysmetod från Lieblich et al. (1998). Urvalet bygger på tre tidigare, nu pensionerade teaterlärares yrkesberättelser. Totalt har tre teman per individuell yrkesberättelse utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Att vara med i ett sammanhang och få en identitet. Man måste orka hålla i gång så där kraftfullt så att man inte blir trött. The slice of life. Min förebild Brian Way. Drama för arbetarklassens barn. De akademiska fähundarna. Att se och möta teater. Gruppen är viktig i teater, samt Teater alstrar kreativa människor och kreativa människor behövs. Den andra forskningsfrågan genererade fem teman som visar på utmaningar inom   teaterläraryrket: Det är jävligt känsligt att stå på en scen. Det är en ram som man tvingas in i. Teater förlorar i status om det inte går in i skolans organisation. Betygsättningen är ett helvete, samt Teaterläraryrket är ett ensamyrke. Tre teman visar på möjligheter inom teaterläraryrket: Teatereleverna är färgstarka individer som anstränger sig, Eleverna gör mödan värd, samt Att se eleverna växa. Resultatet visar på att vara teaterlärare innebär att förhålla sig till skolans struktur och försvara ämnets position i skolan, samt att behovet av stöd från rektor är av yttersta vikt. Att vara delaktig i elevernas personliga och sociala progression är det som teaterlärarna ser som den stora förmånen.
This study investigates how retired theater teachers have experienced their professional work in Swedish upper secondary schools referred to the National Arts Program for theater. The two principal themes asked were: What themes are common in teachers`professional lives? What challenges and opportunities are occurring? The theoretical framework are narrative theory, and social constructionism. The empirical material has been collected through   qualitative semi-structured interviews by the analyzing method according to Lieblich et al. (1998). Three retired teachers have been interviewed. Three themes per person have resulted from the first research question: Participating in a context and getting an identity from it. One has to keep up the good work with power not to get tired. The slice of life. My role model Brian Way. Drama for working-class children. The academic blackguards. To see and participate in theater. The group is important in Theater, and Theater creates creative people and creative people are needed. The second question in the study generated five themes pointing out challenges: It's damn sensitive to stand on a stage. It's an organization that you are forced into. Theater loses its status if it is not included in the school structure. And then there is grading that's hell. The theater teacher’s profession means solitude. Three themes show possibilities: The theater students are colorful individuals that doing their utmost. Students make the effort worthwhile. To see students develop. The result of this study shows that being a theater teacher relates limiting to a school's structure and at the same time the teacher must defend the position of the subject. In this principal´s support is of great importance. Being part of a student´s personal and social development is regarded the biggest benefit for a theater teacher.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Persson, Maja. "Svartsjuka i transformation : En komparativ undersökning av William Shakespeares drama Othello och den moderna filmatiseringen Othello (1995)." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-146452.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Bremer, Linda, and Linda Bremer. ""Snubblande nära" En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i drama." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33975.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hållning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur gränsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som används är kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien är det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som är grunden för drama med såväl pedagogiska som terapeutiska syften. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en öppen, men reserverad syn på begreppet terapi. De känner en viss osäkerhet kring var gränsen mot det terapeutiska går och när den överskrids. Samtidigt har de utvecklat strategier för gränsdragningen som handlar om deras roll som ledare, vilken kompetens de har och den överenskommelse de har med sin grupp. En strategi för gränsdragningen mot det terapeutiska fältet är nödvändig för att skapa en trygghet för sig själv som ledare för ett dramapedagogiskt arbete och för deltagarna. Slutsatsen kring studien är att det terapeutiska fältet i dramapedagogiken är ett komplext och svårt ämne att tala om, eftersom dramats ställning gentemot det terapeutiska är oklart.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Lundh, Sarah. "Det halmstrå vi behövde : Lindrat lidande hos föräldrar till cancersjuka barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13326.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Neimark, Sanna. "”Jag gör uppror mot det här sittandet” : Lärares resonemang kring drama som metod i svenskundervisning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12248.

Full text
Abstract:
Drama är en metod som verkar främjande för kommunikativa förmågor på grupp- och individnivå. Det gynnar såväl ämneslärande som social utveckling. Aktuell forskning visar direkta samband mellan drama och ökade kommunikativa förmågor inom flertalet områden, exempelvis läsförståelse och verbal förmåga (Göthberg 2015; Podlozny 2000). Drama kan vara utmanande och kräver en närvarande, bejakande pedagog. Erfarenhet att leda interaktiva skapande lektioner med drama som metod verkar främjande. Pedagogens roll, gruppen som sådan samt yttre faktorer som tid och lokal är alla tre villkor, identifierade av aktuell forskning (Toivanen et.al 2012), som är av betydelse för dramaarbetets utfall.Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera F-3 lärares resonemang kring drama i svenskundervisning. Studien är kvalitativ och datan samlades in genom intervjuer med verksamma och behöriga pedagoger från fyra skolor i Västsverige.Resultaten visar att studiens informanter aktivt väljer att arbeta med drama trots upplevd brist på stöd i styrdokument såväl som tidsbrist. Eget intresse, positiv elevrespons och ökade språkliga förmågor hos elever anges som främst bidragande faktorer. Gemensamt hos informanterna är att de själva involverar gestaltning som uttryck i sitt ledarskap och känner sig bekväma med detta. Att vara en ”kroppen människa” och tendenser att själva lära sig genom att involvera kroppen lyfts; en engagerad kropp ligger i informanternas egna identiteter. Övriga gynnande villkor för drama som metod uppges vara en anpassad lokal, kollegialt stöd samt erfarenhet av drama som metod. Vidare beskrivs hinder för drama vara negativ respons från elever, ovana vid arbetssättet hos elever samt medverkan till ett stimmigt och rörligt klassrum vilket främst beskrivs som ett aber för de vuxna i klassrummet.Arbetet med drama yttrar sig i gruppstärkande övningar, rollspel med utgångspunkt från läsläxa samt gestaltning för perspektivtagande. Generellt förkroppsligas upplevelser för att öka förståelsen. Kroppens betydelse i undervisning lyfts som en inkluderande faktor och kroppslig medvetenhet belyses som en grundläggande förutsättning för utveckling av den kommunikativa förmågan. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning på så sätt att det är samma för- och nackdelar med drama som berörs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hamrin, Ann, and Emma Hedin. "ATT MÄRKVÄRDIGGÖRA DET VARDAGLIGA : en kvalitativ undersökning om drama som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38337.

Full text
Abstract:
Detta självständiga arbete är en kvalitativ undersökning av den didaktiska potentialen i nio informanters berättelser om drama som förskolepedagogiskt verktyg. Den didaktiska potentialen möjliggörs genom att informanterna förhåller sig till drama som pedagogiskt verktyg på en mängd olika sätt. På så vis kan drama anpassas till barnen, till situationer, projekt och efter olika aktiviteter. Resultatet visar på en komplexitet i definitionen och inramningen av begreppet drama och pekar även på att det finns en mångfald av olika sätt att arbeta med drama som verktyg i förskolans verksamhet. Den didaktiska potentialen höjs i och med att det finns en kunskap och medvetenhet hos informanterna inom ämnet drama, vilket syns i beskrivningen av deras arbete. Slutsatsen visar att drama är en kombination av intryck, uttryck samt bearbetning och som i sin bredd och mångfacilitet, ger barn goda förutsättningar till utveckling och lärande. Därmed blir drama ett värdefullt verktyg i förskolans verksamhet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Leppäkorpi, Johanna. "”Det känns som att det är på riktigt” Om forumspel som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11827.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka om forumspel kan användas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt är i enlighet med det mål som finns beskrivet i Lpo94: ”Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter”.   Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen består av en homogen integrerad årskurs 1-2 klass. Resultatet från undersökningen visar att forumspel är ett användbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter. Forumspel utvecklar eleverna i samspel med varandra på ett sätt som gynnar arbetet mot det mål som finns beskrivet i Lpo94: ” Att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Wiede, Tina. "”Man använder drama alldeles för sällan, eller gör man det?” : En belysning av metoder inom drama som förskollärare använder för att utveckla förmågan till lärande hos barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80903.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att belysa vilka metoder förskollärare använder sig av för att ge barn förutsättningar att utveckla förmågan till lärande genom drama. Förskolans läroplan (Lpfö 98 2018) innehåller flera mål, bland annat drama, men inte några bestämda metoder. I denna studie kommer förskollärare att intervjuas för att se vilka metoder inom drama som de använder och förskollärarnas argument för deras användning av metoderna. Genom att undersöka vilka metoder inom drama som förskollärare anser att de använder i lärandesyfte kan bidra till barns utveckling genom att belysa vilka lärande egenskaper drama har att erbjuda i förskolans verksamhet. Empiri har samlats in till studien genom inspelade ostrukturerade intervjuer med förskollärare. Metoder som rollek, rollspel, forumspel och dramatisering är vad förskollärarna använder i vardagliga situationer i fri lek samt aktiviteter med syftet att bearbeta konflikter som har uppstått i barngruppen. Teater är den enda metoden samtliga förskollärare använder, men som alla inte är eniga om det lärande innehållet av. Förskollärarna har alla positiv syn på drama som ämne och använder sig av drama i lärandesyfte och anser att de borde använda drama mer än de gör i nuläget. Utöver att barnen ges förutsättningarna till att utveckla förmågor som empati, social kompetens och uppfattning av vad som är rätt och mindre rätt. Förskollärarna anser att drama är ett roligt ämne där barn kan ”släppa loss”, ”gå utanför boxen”, vilket kan öka intresset för lärande hos barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Holmberg, Lina. "”Sch! Jag tror att det är någon där borta, såg ni?” : Dramaaktiviteter i fritidshem." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130234.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare i fritidshem använder drama i fritidsverksamheten. Studien söker även svar på vilka motiv lärare i fritidshem beskriver att drama har i verksamheten samt vad som påverkar lärares möjligheter att arrangera drama i fritidshem. Studien bygger på intervjuer med fem lärare i fritidshem med olika erfarenhet av dramaaktiviteter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet lade sedan grunden för analys och tolkning. Resultatet visar att drama används på olika sätt i fritidshemmet, både som rollspel och inspiration till lek. De intervjuade lärarna menar att det går att integrera många olika ämnen och arbetsätt när de jobbar med drama. Arbete med drama kan påverkas av faktorer som tid, elevers närvaro, utrymme, och material. Detta arbete riktar sig till de som arbetar inom fritidshem, och andra som är intresserade av hur drama används i fritidshemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Ekenstierna, Ogbuka Anette, and Ulrika Ahlqvist. "“Barnen har det spontant i sig, så det är ju bara till att fånga upp någonting som redan finns.” -En studie om drama och dans i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30163.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka drama- och dansaktiviteter som är möjliga i förskolemiljön. Syftet tillkom efter en upptäckt i förskolans läroplan, där de estetiska ämnena är tydligt underrepresenterade till förmån för naturvetenskap och matematik. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, baserat på Vygotskij och, tolkad och utvecklad av Säljö. Empiri samlades in med passiv observation och intervju på två förskolor i Malmö. Resultatet är transkriberat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar en större närvaro av drama och dans i verksamheten än vad som tidigare antagits. Drama och dans har en plats i förskolemiljön som inte alltid är lätt definierad eller går att identifiera i förskolans styrdokument.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Wiberg, Alexandra. "Frida Stéenhoff och det humana dramat : En studie i dramat Lejonets unge och debattskriften Teatern och livet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7019.

Full text
Abstract:
Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant. Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet. Under de nästkommande åren efter sin debut fortsatte Stéenhoff att skriva och ge ut en rad dramer, några romaner, samt flera debattskrifter. En av hennes mindre uppmärksammade programskrifter var Teatern och livet från 1910. Där diskuterade Stéenhoff vilken betydelse dramat och teatern hade eller borde ha haft, bland annat för det mänskliga livet. Syftet med uppsatsen var att analysera dramat Lejonets unge som fick fungera som ett exempel på den litterära praktik vilken Stéenhoff själv några år senare sammanfattade och debatterade i skriften Teatern och livet. Frågan blev således på vilka punkter överensstämmer programmet med dramat och på vilka punkter skiljer de sig åt?  Stéenhoff efterlyste både en ny teater och en ny publik i sin skrift Teatern och livet. Teatern skulle värna om det humana dramat vilket skulle göra människorna mänskligare och som skulle utveckla det humana i vårt väsen. I dramat Lejonets unge förespråkade Stéenhoff den fria kärleken, där hon framhöll friheten för varje individ, framför allt för kvinnorna och barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Naeser, Jessica. "Det gemensamma skapandets magi. Om förutsättningar för kreativitet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35771.

Full text
Abstract:
Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet.MetodUppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. ResultatDet framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån. Resultatet visar på flera förutsättningar för kreativitet där faktorer som trygghet och öppna kreativa processer spelar centrala roller. Det framgår att det var viktigt att föreställningen Hvid Magi blev bra men att det inte var viktigare än själva processen. Sort Samvittighed söker ett gemensamt uttryck i mötet med publiken och säger sig sträva efter icke-perfektion. Icke-perfektion framstår vara den centrala förutsättning som ger föreställningen dess liv, gör den nyskapande samt det som utgör länken mellan aktörer och publik. Resultatet har utmynnat i en kreativitetspyramid som illustrerar fem förutsättningar för kreativitet i drama- och teaterarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Hellsing, Frida. ""Det finns ingen föreskriven tolkning." : En intervjustudie om bibliodrama som metod att tolka Bibeln." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69717.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse.  I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder. Bibliodramat är i sig ett utforskande av själva tolkningsprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Fries, Julia. ""Att bli skapande av det nya" : Fem dramapedgogers uppfattningar av drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134869.

Full text
Abstract:
This dissertation gives a back-ground presenting what Education for Sustainable Development (ESD) and pedagogical drama is, and it presents research on drama-use in ESD. The aim of the study is to explore drama as a tool in adult learning for sustainable development, in a Western context. The assumption is made that drama does have a potential as a tool in learning for sustainable development, and the question of how is raised. The study has a qualitative approach and by interviewing five drama teachers it explores possibilities and difficulties with using drama in ESD and what makes drama useful in ESD. Phenomenography has been used as the method to analyse the phenomenon Drama teachers’ perceptions of drama in adult learning for sustainable development. The result shows both possibilities and difficulties with using drama in ESD and four categories of description are presented: Conditions for Drama, where sufficent time, skills of the leader, ethical awareness and voluntary participation are described as prerequisites for drama. The category Meet is about creating a group climate that is the basis of all drama work. The category Learn is about acquiring knowledge, becoming motivated and equipped to act for sustainable development. Drama is helpful here as it is action-oriented, fun and evokes emotions that can lead on to reflection and motivation.  Create is the last category, where focus is on a deeper understanding of yourself as an actor in a larger context. Drama is described as a tool to become a co-creator of something new and focus is on a larger societal change, rather than individual behavioural change for sustainable development. Transformative learning is presented as a theoretical framework and the results show that the learning discribed in the category Create can be seen as transformative.
Uppsatsens bakgrund ger en sammanfattning av vad lärande för hållbar utveckling (LHU) respektive dramapedagogik är, samt exempel på studier kring dramaanvändning i LHU. Studiens syfte är att undersöka drama som verktyg i vuxnas lärandeprocesser kring hållbar utveckling i en västerländsk kontext. I studien görs antagandet att drama är ett användbart verktyg för detta och ställer forskningsfrågorna: Vad gör dramapedagogik användbart som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling? samt Vilka möjligheter och svårigheter finns det med att använda drama som del vuxnas i lärande för hållbar utveckling? Studien har en kvalitativ ansats och undersöker genom intervjuer med fem dramapedagoger vilka möjligheter och svårigheter det finns med drama som verktyg i LHU samt vad som gör drama användbart i LHU. Analysmetoden fenomenografi används för att undersöka fenomenet Dramapedagogers uppfattningar om drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling. Resultatet, som visar på både möjligheter och svårigheter med drama i LHU, presenteras i studiens utfallsrum med fyra beskrivningkategorier: Förutsättningar för drama, där tillräckligt med tid, kompetens hos ledaren, etisk medvetenhet och frivillighet för deltagarna beskrivs som förutsättningar för drama. Beskrivningskategorin Mötas handlar om att skapa det goda gruppklimat som är centralt i allt dramaarbete. I kategorin Lära sätts lärandet i centrum, här handlar det om att inhämta kunskap och bli motiverad och rustad att agera för hållbar utveckling. Skapa är den sista kategorin där kunskapen tas vidare till en djupare förståelse av sig själv som aktör i ett större sammanhang och förmågan att bli skapande utifrån detta. Transformativt lärande presenteras som en teoretisk ram och resultatet visar att i kategorin Skapa sker ett transformativt lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Hammarberg, Christina. "Att nå ut med det som inte kan sägas : om rollspels potential att skapa dialog och förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter i förtryckande regimer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12321.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvändande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvägagångssätten i användning och syfte med rollspel utifrån materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse från inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Dahlberg, Joakim. "Professionell gestaltning och socialt arbete : "Det skulle vara fantastiskt att kunna använda sig av konstnärligt uttryck i arbetet med klienten"." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2480.

Full text
Abstract:
Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin. Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder. Det är den professionella gestaltningens emotionella språk och dialog som är det främsta verktyget för att nå fram till människor och förmågan att beröra. Studien har funnit att det finns knytpunkter som förenar båda dessa professioner till ett potentiellt framtida samarbete. Men studien pekar även på svårigheter med att föra dialog mellan professionerna då organisationernas olika strukturer och omgivningen ställer olika krav på verksamheterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Björndahl, Louise. "Drama eller teater - det är frågan : En jämförelse mellan dramapedagogiska begrepp och teaterämnets samt Scenisk gestaltning 1-3:s centrala innehåll." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-80491.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Gustafsson, Emma. ""Det är som med en kropp" : Pedagogers uppfattningar av lek och lärande i gestaltande lekpedagogiska praktiker." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32696.

Full text
Abstract:
This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development. In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out. By using a phenomenographic approach, similarities and differences in teacher's conceptions were revealed. This resulted in three different categories of description; influence, emotion and togetherness in play and learning. The categories of description show that in preschool teacher's conceptions of play and learning their awareness is directed at how they base their plannning in preschool's curriculm. At the same time they have children's interests as guidelines, and let their questions and plays take a great place in the outcome of the activities. Another assumption is that emotion became prominent in the conceptions, both in the preschool teachers' own relationships to playing and portraying, but also in playing and designing with the children.
Den här studien startade i min förundran över gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av barns lek och lärande i verksamheter där de arbetar med gestaltande lekpedagogik. Ett gestaltande lekpedagogiskt arbetssätt innebär sammanfattningsvis att barn och pedagoger skapar lekvärldar tillsammans, oftast utifrån litteratur, där de gestaltar och leker. Tidigare forskning visar att arbetssättet kan berika och utveckla barns lek. Dramat visas även ha betydelse för barns språkliga, sociala och estetiska utveckling. I den här studien utfördes totalt tre intervjuer och observationer vid två olika tillfällen. Utifrån en fenomenografisk ansats undersöktes likheter och olikheter i pedagogernas uppfattningar. Detta resulterade i tre olika beskrivningskategorier som var framträdande i producerad data; inflytande-, emotioner- och helhet i lek och lärande. Det beskrivningskategorierna visar är att i pedagogernas uppfattningar om lek och lärande uppmärksammas hur pedagogen tar grund i förskolans läroplan då de planerar. Samtidigt låter de barns intressen, frågor och lek vara med och styra mycket i verksamhetens utformning. En annan utgångspunkt i uppfattningarna är att pedagogernas uppmärksamhet riktas mot emotioner. Både i pedagogens eget förhållande till lek och gestaltning, men också i lek och gestaltning med barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Berglund, Anna, and Anna-Karin Kask. "Det dramapedagogiska Klavertrampet : två fokussamtal om dramapedagogisk grundsyn." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5146.

Full text
Abstract:

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,

synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring

dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av

yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:

Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?

Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är

fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.

Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och

förförståelse.

Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska

frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn,

samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två:

Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat:

Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och

demokratiprocesser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Johansson, Karin. "Hôtel Pacifique - "det stilla hotellet" : Översättning av en modern franskkanadensisk pjäs med åtföljande analys och översättningskommentar." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182477.

Full text
Abstract:
Denna kandidatuppsats utgår från en egen översättning från franska till svenska av delar ur pjäsen Hôtel Pacifiqueav den franskkanadensiska författaren Fanny Britt.Syftet med examensarbetet är, förutom att skapa en spelbar text som fungerar i sin målspråkskontext, att undersöka det specifika i att översätta dramatik. I syftet ingår också att belysa och skapa förståelse för Québecfranskan och problem relaterade till att översätta språklig varietet. Det talade ordet står genomgående i fokus: replikerna i dramatexten och de karaktäristiska muntliga dragen för Québecfranskan. Newmarks kommunikativa översättningsmetod används som övergripande översättningsprincip för arbetet och visar sig vara kompatibel med texttypen trots vissa undantag. Resultatet blev en modern svensk pjäs med talspråkligt och idiomatiskt språk i replikerna. För att avgöra om texten är spelbar krävs dock att dramat uppförs på scen, vilket är ett framtida mål.
This essay is based on my own translation from French to Swedish of parts of the play Hôtel Pacifiqueby the Québécois author Fanny Britt. The purpose of the essay, apart from creating a text performable in its target language context, is to discuss and analyze the specialized nature of translating drama. The essay also aims to provide new perspectives on Québécois French and problems related to translating language varieties. The spoken word is the focal point: i.e. the lines of the drama and the characteristic oral features of Québécois French. Newmark's communicative translation method is used as the main translation principle. The method proves to be compatible with the text type despite certain exceptions. The result was a modern Swedish play with colloquial and idiomatic language. However, in order to determine if the text is performable, the drama must be presented on stage, which is a future goal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Lindström, Heléne. "Att pedagogisera eller icke pedagogisera? -det är frågan! : En fallstudie i mötet mellan skola och teater." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14782.

Full text
Abstract:
Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan. Undersökningsfrågorna lyder: Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor? Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola? Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas? Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola? Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats. Resultatet visar att skola och teater står långt ifrån varandra i fråga om behov och önskningar, men att det finns beröringspunkter och möjligheter att finna vägar som underlättar mötet mellan skola och teater.   Nyckelord: dramapedagogik, teater, skola, barnteater, för-och efterarbete, konstupplevelse, estetiska läroprocesser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Winroth, AnnCristin. "Boteberättelser : En etnologisk studie av boteprocesser och det omprövande patientskapet." Doctoral thesis, Umeå University, Culture and Media, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-360.

Full text
Abstract:

This thesis analyse how life-histories are expressed and reformulated in connection to a life crisis of ill health. The study is based on ten interviews with people who in connection with ill health have made use of treatments within both orthodox medicine and complementary medicine and who have also developed various forms of self-treatment. The overall aim is, with a point of departure in the concepts health, healing and trust, to analyse narratives as a practice through which the respondents create identity and a life-context. The signifi cance of constructing the (auto)biography of the healing narrative – a form of narrative and performative act – runs as the main thread through the thesis. This act makes up the practice that is recurrently discussed in several of the thesis’ chapters and is synonymously termed the telling of healing narratives or or to narrate health and healing. The analysis of the narrative’s The analysis of the narrative’s healing main themes is mirrored in the order of the chapters. The study is broadly thematic and structured as a generalised healing process beginning with upheaval, continuing with crisis and social drama, and further to the endeavour of expressing values and judgements in a public context.

The interview themes of self-treatment and alternative treatment have occasioned the investigation into what an ethno-medical perspective can bring to analyses of people’s experiences of ill health in an everyday medical context. One of the points of having the concept ethno-medicine as a starting point is that every practice or narrative formation is ascribed with a potential for interpretation in its creation of knowledge. Another chapter deals with two themes of identity and life-history construction in the practice of healing narratives – the need for a chronology and reappraised perspectives on body, health and lifestyle. Healing narratives can be understood as a genre of life-historical narratives where life is often described as a linear course of events. A model by the anthropologist Victor Turner on the course and content of social drama is used as a comment to analyses of three respondents’ narratives in another chapter. A drama can be understood as a tragic course of events, based on an accident or an upsetting incident that roughly revolves around event/crisis, chaos and the striving for restoration. The concept of other journals is then used to make visible the everyday medical administrative practice and refers to the documentation used in the form of collected documents, written notes, and diaries. As an unexpected part of healing processes, the necessity of familiarising oneself with rules, laws and health insurance systems in order to be able to claim one’s rights is brought forward.

The social transformation process of various care practices in society makes up both a context and a commonly occurring theme in the narratives that the thesis is based upon. A modern health culture that gains strength from loosely composed social movements exerts infl uence on all levels of society. With an increased individual responsibility, the need grows to fi nd one’s own healing strategies and to create one’s own life-history in narratives that mirror this transformation in an everyday context. Healing narratives can be seen as a form of evaluation of health-care practices where experiences of treatment and notions of health and cure and healing are concretised.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Jonsson, Ida. "I say, good sir! Jag säger då det, min bäste herre! : Översättning av akt I-IV ur pjäsen London Assurance av Dion Boucicault samt översättningsvetenskaplig kommentar och undersökning av avsidesrepliker i svensk- och engelskspråkigt drama." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-181570.

Full text
Abstract:
This masters thesis consists of a translation of acts I-IV from Dion Boucicault’s play London Assurance, a theoretical comment on the translation and a comparative study of asides. It is divided into four parts: an introduction, presenting the work and my translation strategy, as well as a short stylistic analysis; source text and translation; a theoretical comment, mainly based on theories from the field of Translation Studies, but also theories on lingustics and literature; and a comparative study of the use of asides as a theatrical convention in English and Swedish drama. The main focus of my translation strategy is to keep or adapt features that give the audience a sense of the cultural context where the play takes place, as well as the time – fashionable society in early Victorian England, while providing a text that is performable and speakable for the actors, and which preserves the humor present in the source text.
Den här masteruppsatsen består av en översättning av akt I-IV i Dion Boucicaults pjäs London Assurance, en teoretisk kommentar rörande översättningen samt en komparativ undersökning av avsidesrepliker. Den är uppdelad i fyra delar: en inledning där verket och min översättningsstrategi presenteras samt där en kort stilistisk analys görs, källtext och översättning, en teoretisk kommentar som främst grundar sig i översättningsvetenskapliga teorier, men även i språk- och litteraturvetenskapliga, samt en komparativ undersökning av användningen av avsidesrepliker som teaterkonvention i engelskt och svenskt drama. Min översättningsstrategi fokuserar på att behålla eller bearbeta sådana drag som ger publiken en känsla av pjäsens kulturella och tidsmässiga kontext – högre societet i det tidiga viktorianska England – samtidigt som texten ska vara spelbar och talbar för skådespelarna, och bevara den humor som finns i källtexten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Chen, Ting, and 陳葶. "The Influence of Korean Drama on Popular Culture of Youth ─Take the Dept. of Clothing Making & Dept. of Fashion Trendsas an Example." Thesis, 2017. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/6jhtb3.

Full text
Abstract:
碩士
國立屏東科技大學
技職教育研究所
105
"Film" is an important element of the popular social culture, In the teenager do not leave the habit of 3C, "Korea Drama" Become an important medium to send Korea wave and strengthen the popular culture of Korea.2014,Korean drama" My Love from the Star " The love story about alien and earth people with the innovative theme, Successfully attracted the attention of teenager,Then the " Descendants Of The Sun " continued to spread in the young people.When teenager addicted to the romantic story of Korea drama, but also the formation of an imitation of the Korean wave. This phenomenon has become the research motive of this study This study is convenient to sample, to Kaohsiung area based on technical high school. In order to meet the variables required , And then take a qualitative research method, take the Dept. of Clothing Making & Dept. of Fashion Trends as an example, to explore the "Korea drama" on the popular youth culture with style, accessories, beauty, hair styling, and the micro-shaping, the impact of the whole. A study of the impact of Korea dramas on adolescent pop culture by the researchers as a research tool, through the professional validity of a formal questionnaire, issued a questionnaire458 copies, recovery of 436, the recovery rate of 95%. Excluding the incomplete question of the invalid questionnaires 29%, A total of 405 valid questionnaires were available, Availability is 93%.Using SPSS14.0 for Windows statistical software for descriptive statistics, multiple choice analysis, independent sample t test and single factor variance analysis,statistical analysis of the data, the conclusions are summarized as follows: 1. In different background variables, the prevalence of Dept. of Fashion Trends in Korea drama is significantly higher than that of Dept. of Clothing Making. 2. Korean drama in the handsome and beautiful actor interpretation of the love drama, is the teenager to observe the motive, affecting their behavior changes an important factor. 3. Adolescents after watching the Korean drama, its dress style, accessories, beauty makeup, hair styling changes are significantly higher than those who did not watch the Korea drama. 4. Shaping behavior is generally teenager will not change because of Korea drama and behavior. 5. After adolescents see Korea drama, adolescents are moderately affected, and the overall behavior of their popular culture has changed significantly, significantly higher than that of adolescents.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Andersson, Ylwa. "I pjäs är det bestämt : En studie i grundskolans tidigare år om barns rolltagande i pjäs." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-172599.

Full text
Abstract:
Studien syftade till att synliggöra barns uppfattningar om fenomenet rolltagande i pjäs. Barnen i studien var i ett sammanhang där manus, givna roller och repliker var utgångspunkten, med läraren som regissör. Läraren som ledde arbetet var i dialog med barnen kring repliker, handlingar och placering på scen men hade ringa ämnesspecifik dramakunskap vad gällde regi och föreställningsprocess. Forskningsfrågorna för studien var: Hur uppfattar barn att gå i roll i pjäs? Vilka faktorer, enligt barn, underlättar och försvårar rolltagandet i pjäs? Vilka strategier använder barn när de ska gå i roll i en pjäs? Tidigare forskning visade vuxnas perspektiv på regi för barn, där upplevelse, tilltro till sitt inre uttryck, samspel i gruppen för avslappning och utbyte av varandras impulser på scen sågs som centralt. Barns rolltagande i pjäs krävde lekliknande förhållanden, där barnen kunde komma åt sin inre motivation och känna självkontroll i rolltagandeprocessen. Formen var bland annat improvisation där intuitionen i samspel med kropp och intellekt skapade förutsättningar åt barnet att komma till ett individuellt och äkta uttryck framför att barnet bara markerade handling och roll. Studien byggde på en fenomenografisk metod och analysverktyg. Intervjuer gjordes med 39 barn, och samtalen fångade upp barnens uppfattningar om rolltagande i pjäs. Dessa transkriberades och analysen av materialet gjordes i ett första steg utifrån delar och deras inbördes relation till varandra. Kategorier detta gav utgjorde studiens utfallsrum. Kategorierna och deras relation till barnens process för rolltagande i pjäs samt en extern spegling, rolltagande i lek, hjälpte till att synliggöra barnens uppfattningar av fenomenet som helhet. Studiens resultat visade att barnen använde strategierna identifiering AV, MED och SOM rollen. Attraktionskraften hos rollen var betydelsefull så som rolig eller omfattande, vilket skapade en inre motivation till att vilja ha rollen, i likhet med rollek. Närvarande i processen fanns prestation som en känsla av utmaning eller utsatthet. Vad gäller barnens rolltagande i pjäs, utkristalliserade sig en inbördes hierarkisk ordning. Den första nivån bestod av barn som, utifrån identifiering AV och MED rollen, valde att vara sig själv inför publik. Den andra nivån utgjordes av barns som försökte att identifiera sig SOM rollen, men valde att visa rollen inför publik. Den tredje nivå utgjordes av barn som identifierade sig SOM rollen och valde att leva rollen inför publik. De barn som identifierade sig SOM rollen använde strategierna köra – att på ett mer fysiskt och intuitivt plan leva rollen, tänka – att utifrån ett mer intellektuellt plan leva rollen, känna – att på ett mer intuitivt plan leva rollen. För barn som hade förmåga att på egen hand förstå rollen och kunde omsätta det i kroppen fungerade pjäsarbete, med bestämt manus och en lärare utan fördjupad ämneskunskap, för att kunna leva rollen. För andra barn i studien blev dessa förutsättningar ett hinder för att kunna förstå och leva rollen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Pålsson, Patricia, and Kim Wilhelmsson. "En vågad naturvetenskaplig undervisning : En studie om elevers språkliga rörelse mellan det vardagliga och vetenskapliga språket i kreativa draman." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40053.

Full text
Abstract:
Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Wang, Wen-Hsiu, and 王文秀. "Study on the Relationship Between Debt Ratio,Government Policy and Corporate Governance of DRAM and TFT-LCD Industry in Taiwan." Thesis, 2009. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/57748376228460157318.

Full text
Abstract:
碩士
國立交通大學
管理學院碩士在職專班財務金融組
98
Since the mid-year of 2008, the “two trillion” industries, “Dynamic Random Access Memory” (DRAM) and “Thin Film Transistor Liquid Crystal Display” (TFT-LCD) who are both deliberately promoted by our government, faced critical challenges brought by the financial crisis started from the end of 2007. One major reason for companies’ difficulties is the high debt ratio; meaning that the companies’ cash flow could not cover the oncoming expired principal and interest. This paper aims to study the relationship between these “two trillion” industries’ debt ratio, corporate business management, corporate governance, and government policies. The analysis method adopted is multiple OLS regression. Eleven DRAM and TFT-LCD companies listed in TSEC are chosen, the 11 companies’ financial ratio (including 81 samples) since they listed till 2008 are analyzed. Research findings are as the followings: (1) The debt ratios of DRAM and TFT-LCD are higher than those of the total electronic industry. (2) After the Executive Yuan announced the "Two Trillion, Twin Stars Industries Development Plan” in 2002, the percentage of the debt borrowed from government banks and their total debt rations also increased. (3) Managements factors that have positive correlations with corporate debt ratio are size of the company and its growth opportunity. Liquidity and profitability, on the contrary, have negative impacts. (4) As to influence of corporate governance, only the short-term debt ratio is negatively related to the pledged shares ratio of directors’ and supervisors’ shareholdings. The other kinds of debt ratio are positively linked with shareholding ratio of directors and supervisors, and the pledged shares ratio of directors’ and supervisors’ shareholdings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography