Dissertations / Theses on the topic 'Dricksvattenförsörjningen'

Om ett utsläpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentäkt påverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhällen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlägga en reservvattentäkt vid Barkeström. Syftet med arbetet är att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering påverkas av framtida klimatförändringar. Södra delen av området domineras av en nedlagd grustäkt för att sedan övergå till orörda mäktiga rullstensåsar norrut. Grundvattnets strömning påverkas i stor utsträckning av Barkadammen genom inducerad infiltration. Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och området och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvärderades. Slutsatsen blev att en placering i de opåverkade åsarna ger bäst skydd om det infiltrerade ytvattnet från Barkadammen har tillräckligt lång uppehållstid. Området kommer troligtvis stå emot ett förändrat klimat bra.<br>If a spill should occur at the water source at Tikaskruv it would affect the drinking water supply for over 1500 persons in a number of communities. To spread the risk the technical management in Nybro wants to construct a reserve water source at Barkaström. The aim of this study is to investigate the possibility of groundwater extraction and how future climate change would affect an establishment.  The southern parts of the area are dominated by an old closed down gravel pit that turn into a majestic eskar in the northern parts. The groundwater flow is significantly affected by Barkadammen through induced infiltration. GIS (geographic information system) was used to produce maps of the groundwater flow and the area and its history was mapped out. Together with the technical management three proposals for well placements were put together and evaluated. It was concluded that the undisturbed eskers in the north are most suitable for a water source provided that the water travel time is long enough. The area is likely to withstand a change to the climate.

Uppsatsens syfte är att undersöka om kommuner i Mälarregionen drabbades av låga yt- och grundvattennivåer under sommaren 2017, hur situationen hanterades, deras dagliga arbete med vattenfrågor och om handlingsplaner fanns för låga nivåer före 2017. Vi vill även se hur kommunerna ställer sig till klimatförändringar samt sammanställa vilka roller och ansvar som olika myndigheter har när det kommer till vattenförsörjning. Arbetets undersökningsområde begränsades till 39 kommuner i fyra län: Södermanlands, Upplands, Västmanlands och Örebro län. För att besvara syftet skickades en enkät ut till kommunerna och intervjuer genomfördes med två av kommunerna. En litteraturstudie genomfördes för att kunna besvara ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. Enkäten besvarades av 26 kommuner. Det viktigaste resultat var att kommunerna, trots vattennivåer under det normala, inte upplevde vattenbrist i den omfattningen som vi trott. Fem kommuner angav att de drabbades av vattenbrist. Den huvudsakliga åtgärden som infördes var bevattningsförbud. Från enkäten framkom att det i stor utsträckning saknats handlingsplaner för att hantera en situation med vattenbrist innan 2017. Majoriteten av kommunerna tror att deras vattenförsörjning kan påverkas av klimatförändringar, men bara 14 angav att de har en handlingsplan för det. Resultatet som framkom från intervjuerna gällde främst processen för införandet av skyddsområden. Även i litteraturstudien framkom det att arbetet med vattenskyddsområden inte går i den takt som är nödvändig för att nå målen förhållbar och långsiktig dricksvattenförsörjning.<br>The aim of this paper is to examine how municipalities in the Mälar region of Sweden were affected by the low surface and groundwater levels in the summer of 2017, how municipalities handled the situation, how they work with water related questions in their daily work and whether they had an action plan for dealing with shortage of water prior to 2017. Lastly, we also aim to compile the roles and responsibilities for different authorities when it comes to water supply. The area of study was limited to 39 municipalities in four counties: Södermanlands, Upplands, Västmanlands and Örebro county. To answer the aim, a survey was sent out to all municipalities and interviews were done with two of the municipalities. A literature study was done in order to answer the division of responsibilities between different authorities. The survey was answered by 26 municipalities. The main result we got from the survey was that even though the water levels were below normal, the municipalities didn’t experience water shortages in the extent we had expected. Five municipalities indicated that they had been affected by the water shortages. The main measure that were done was the irrigation ban. From the survey it was found that most of the municipalities were lacking action plans to deal with a water shortage situation before2017. The majority of the municipalities believe that their water supply can be affected by climate change, but only 14 indicated that they have an action plan for it. The results obtained from our interviews primarily marks the division of responsibilities for water conservation areas. As conducted from the literature study, the processes to constitute water conservation areas does not seem to be smooth and quick enough to meet the goals of sustainable and long-term water supply.

This study describes what impact activity within Wifstas, Matfors,Grönstas and Nolbys water protection areas have on the quality of the drinkingwater. It considers the use of the area, environmentally dangerous activitiesin the past and present, the geology’s part, what harm hydroelectric power damsmay cause if they break and how climate change might affect the area in thefuture. It also takes into consideration activities outside the waterprotection areas which might have a suspected impact on the water quality. Theresults of the study are that pollution from infrastructure such as roads, orwastewater from treatment plants may cause occasional contamination of thedrinking water, foremost due to flooding. Substances in the ground which areoriginating from agriculture, forestry and environmentally dangerous activitiesin the past and present, may diffuse into the surface water or ground waterwith a possible negative effect on the drinking water today or in the future.The largest threats to the water quality is in case of an accident withpetroleum products from traffic or hydroelectric power dams. In a case of a dambreakage in Bergeforsen the water supply from Wifstas water source woulddecrease dramatically. The climate change might cause a change of use of theground area in the future.

Drinking water is our most important food and are essential for all life and health. The effects of climate change can affect Swedish raw water resources and increase disruptions to drinking water pipes and water treatment plants. Some effects are already seen today and in a changing climate, the consequences are expected to increase. Climate adaptation of drinking water supply is an important condition for securing drinking water in the future, in this work Sweden's municipalities play an important role. Drinking water management is complex and should be weighed against current and future risks to water quality and water supply. The study applies theories of climate-related risks and factors that can influence the climate adaptation process. The aim of the study is to examine opportunities and barriers of climate adaptation of drinking water supply. A case study has been used as a study design. Through literature studies, interviews, and document analyses, factors that enable or limit the climate adaptation process within drinking water supply are identified and systematized. Three municipalities in Värmland, and their work in climate adaptation of drinking water supply is compared with each other. Regional and national perspectives of the adaptation process are also compared to the local perspectives. The study finds that there are several factors that can enable or limit climate adaptation in drinking water supply.

We may take our access to clean water for granted but recent events in Sweden and Europe have shown that a loss of water supply due to contamination does occur and can have large negative effects on society both financially and health wise. These events may become more frequent as the climate changes. This study investigates different aspects of crisis management for drinking water supply in municipalities in Sweden. The data was collected in a questionnaire sent out to the municipalities as a web-survey. The questionnaire included questions about the municipality’s ability to handle a failure in the main water supply and if a crisis in the drinking water supply was included in their risk and vulnerability analysis (RSA). The overall response rate was 15 %. The majority of the municipalities answered that drinking water supply was included in their RSA. Most of the municipalities lacked the ability to connect to a reserve water source, and the majority of those who were able, could not do so within 24 hours. A municipality’s ability to connect to a reserve water source did not vary with population between small (&lt;20 000) and semi large (&gt;20 000&lt;100 000). The study indicates that there are improvments regarding crisis preparedness in the RSA and the ability to connect to a reserve water source compared to older studies however it also indicates that some municipalities are still not well prepared in case their primary water source of drinking water can not be used.

Vatten är vår viktigaste naturresurs och sedan EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 har vattenfrågor fått allt större uppmärksamhet. Likväl tas rent dricksvatten lätt för givet och skydd av vattenresurser prioriteras sällan i samhällsplaneringen. Det behöver därför finnas en samordnad och långsiktig planering för de vattenresurser som används eller i framtiden kan komma att användas för dricksvattenförsörjning. Genom en vattenförsörjningsplan kan dessa vattenresurser i större utsträckning synliggöras och prioriteras. Syftet med detta arbete är att utreda vilka aspekter som bör beaktas och vilka strategier som är verkningsfulla för att ta fram och implementera regionala vattenförsörjningsplaner. I arbetet har en sammanställning av befintliga regionala vattenförsörjningsplaner gjorts och ett antal intervjuer genomförts. En vattenförsörjningsplan bör dels beskriva vilka vattenresurser som finns, men också hur det nuvarande och framtida vattenbehovet ser ut. Vattenbehovet bör sedan ligga till grund för vilka vattenresurser som ska betraktas som viktigast för vattenförsörjningen. För att ge en rättvisande bild av vattenbehovet behöver hänsyn tas till bland annat bristområden och hur behovet varierar över tid. En viktig faktor för att en regional vattenförsörjningsplan ska implementeras effektivt också på lokal nivå är att det finns en bred förankring. Länsstyrelsen och kommunerna bör tillsammans lägga grunden för arbetet och även andra aktörer bör vara delaktiga. Det behöver också finnas ett politiskt stöd. Detta arbete visar att det hos både länsstyrelser och kommuner finns en vilja att arbeta strategiskt med sin vattenförsörjning. Resursbrist, bristande kommunikation, samordningssvårigheter och otydliga riktlinjer kan emellertid försvåra eller fördröja arbetet. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna bidra med viss vägledning i arbetet med att ta fram, implementera och följa upp regionala vattenförsörjningsplaner.

Detta examensarbete består av en resiliensanalys av ett stadbyggnadsprojekt i området Ulleråker, straxsöder om Uppsalas stadskärna. Resiliensanalysen kan bidra med perspektiv till planeringen för att säkraUppsalas dricksvattenförsörjning då stadsbyggnadsprojektet, enligt programförslaget, är planerat attligga på känsliga delar av Uppsalas grundvattentäkt och därför riskerar att förorena grundvattnet.Området Ulleråker ligger inom zon för vattenskyddsområde. Resiliensanalysen har tidigare inte använts i stor utsträckning för planeringkontexten och metoden hardelvis kritiserats för brister i praktisk användbarhet. Examensarbetet ämnar därför till att fylla håletmellan teori och praktik och därför testa metoden på ett praktiskt planeringsfall (Ulleråker) och ommöjligt föreslå förbättringar för dess användbarhet. Dessutom ska examensarbetet bidra till denpraktiska fallstudien för Ulleråker där Sweco och Uppsala kommun får nya perspektiv kring vilkaaspekter som är relevant att inkludera i planeringen. Metoden följer Resilience Alliance praktikerns handbok ”Assessing Resilience in Social-EcologicalSystems: Workbook for Practitioners”, vilken används för att analysera systemet utifrån handbokensfem steg, inkluderat vägledande frågor. Det första steget fokuserade på att definiera systemgränser samtidentifiera huvudproblem. Det andra steget handlade om systemdynamik i form av den adaptiva cykelnoch önskvärda eller icke önskvärda systemlägen. Det tredje steget fokuserade på tvärvetenskapligasamverkansprocesser mellan andra system på högre och lägre nivåer. Det fjärde steget handlade omaktörssamverkan. Slutligen, i det femte steget, sammanfattades analysen och adaptiva lösningar försystemet diskuteras vilka kan användas för att bygga ett resilient system. Analysen avstadsbyggnadsprojektet Ulleråker gjordes utifrån tillgängligt underlag från planprocessen samtintervjuer av nyckelpersoner, och fokuserade på riskerna för grundvattentäkten och ytvattnet i Fyrisån. Slutsatserna från resiliensanalysen är att metoden är svår att använda i en komplex planeringkontextutifrån handbokens utformning och fokus på mindre komplexa system. Även om det finns vissabegränsningar i analysmetodens praktiska användbarhet finns det faktorer som kan bidra tillplaneringskontexten, t.ex. ett ökat systemtänkande (Ulleråker som system), risktänk kringtröskeleffekter (irreversibel förorening av grundvattentäkten) samt längre tidsperspektiv (framtidaosäkerheter). Modellen ball-in-the-basin med systemlägen är relevant för att förstå ett systems önskade,oönskade eller irreversibla förändring liksom den adaptiva cykeln för att systemet ständigt utvecklas.Dessutom är en viktig poäng med de tvärvetenskapliga interaktionerna att kunskapen från systemetsminne bör utnyttjas i större grad. Finns redan kunskapen inom kommunen bör det social-ekologiskasystemet mycket snabbare kunna återhämta sig och återgå till ett fungerande dricksvattensystem (högresystemnivå). Resiliensanalysen har också identifierat och diskuterat strategiska åtgärder, som skullekunna skapa ett mer resilient Ulleråker, bland annat i form av att öka samverkansprocesserna(governance) och att initiera förändring. Avslutningsvis är de viktigaste slutsatserna kopplade till de tre pelarna: Social-ekologiska system(systemtänk), komplexa adaptiva system (risker för tröskeleffekter och att utvecklingen inte alltså skerlinjärt och förutsägbar utan inkluderar stora osäkerheter) samt utveckling över skalor av tid och rum(långa tidsperspektiv, men också olika geografiska skalor). Eftersom det utifrån handbokens utformningkrävs kunskap kring resiliens från analysören och dessutom mycket tid och resurser som det sällan finnsgott om i planeringsprocessen bör dessa tre pelare, tillsammans med anpassningsbarhet,omställningsbarhet och specifik samt generell resiliens, implementeras i traditionell planering.<br>This master thesis contains of a resilience assessment of an urban development project in the area called Ulleråker, a bit south of the center of Uppsala city. The resilience assessment aims to give newperspectives for obtaining water security in Uppsala, since the program proposal affects sensitive areasof the groundwater aquifer of Uppsala and is posing risks of contaminating the ground water aquifer.The area of Ulleråker is highly sensitive and therefore secured by a water protection area. The resilience assessment has not earlier been used to a large extent in the urban planning context andthe method has earlier been criticized for lack of practical usefulness. The thesis aims to fill the gapbetween scientific studies of practical cases. The method is therefore used on a practical case (Ulleråker)and propose improvements connected to the usability. The thesis should also contribute to the case,Ulleråker, where Sweco and the municipality of Uppsala are given new perspectives of what should beimportant to consider in planning. The method is based on the Resilience Alliance’s workbook ”Assessing Resilience in Social-EcologicalSystems: Workbook for Practitioners”, which is used to analyze the system based in five steps, includingguiding questions. The first step of the workbook focused on defining the system and limiting the systemtogether with identifying main problems. The second step of the assessment focused on the systemdynamic exploring the adaptive cycle as well as desired and undesired system regimes. The third stagefocused on interactions between different hierarchical levels of time and scale. The fourth stage focusedon governance, and on how actors cooperate with decision-making. The last stage focused onsyntezeising the assessment findings and adaptive solutions for building resilience. The analysis ofUlleråker is based on already completed investigations and material from the planning process togetherwith interviews of main actors and is focused on risks connected to ground- and surface water. The conclusions are that the resilience assessment is hard to use in a planning context with theconformation of today. Even though there are difficulties, the assessment can contribute with factors asthe resilience thinking about social-ecological systems (Ulleråker as a system with social and ecologicalsystems interacting), risks of thresholds (contaminating the groundwater) and the longer timeperspective (future uncertainties), to the planning context. The model ball-in-the-basin with systemregimes are relevant to understand the systems desirable, undesirable or irreversible development andthe adaptive cycle for the constant development (adaptation and transformation) of the system. Anotherimportant aspect with the cross-scale interactions (between levels) are to a higher extent use the memoryof the system. If the knowledge already exists in the municipality, the social-ecological system wouldbe able to reorganize faster and return to a functional drinking water system (on higher level). Theresilience assessment has also identified strategic actions that possibly could create a more resilientUlleråker, by for example increase the governance and initiating change. In conclusion, the most important aspects of the assessment to bring in to the planning process are thethree aspects: Social-ecological system (resilience thinking), complex adaptive system (risks connectedto thresholds and non-linear development including uncertainties) and cross-scale interactionsdevelopment (long time perspectives and geographical scales). The conformation of the workbookrequires great knowledge about resilience from the assessor, and there are seldom enough time andresources available in the conventional process. The three aspects together with adaptability,transformability and specified and general resilience should be implemented in conventional planning.

Vatten är en av de viktigaste tillgångarna vi har och är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera. Det moderna samhället lämnar oss sårbara på flera nivåer där dricksvattenproduktionen hotas av åtskilliga typer av risker såsom vattenbrist, klimatförändringar och krig. För att kunna säkerställa tillgången på dricksvatten måste området förstärkas för att kunna skapa en robust verksamhet samt implementera säkerhet i ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad det innebär för kommuner att höja standarden inom dricksvattenförsörjningen och det civila försvaret, samt vad som förväntas uppnås av kommunen i arbetet med att säkra tillgången till dricksvatten utifrån regeringens målsättning. För att kunna besvara syftet har studien tagit avstamp utifrån tre frågeställningar som fokuserat på vad det innebär för kommunen att arbeta med att förstärka dricksvattenförsörjningen, vilka målsättningarna är samtriskuppfattningar kring dricksvattensverksamheten. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fallstudie som design. Under studien har åtta personer intervjuats som på olika nivåer arbetar med dricksvattenförsörjning och beredskap. Urvalet av deltagare är avsiktligt för att uppnå bredd och djup i material. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien uppfattar utmaningen och hoten mot dricksvattenförsörjningen på olika sätt. De upplever att detta påverkar arbetet med att nå en långsiktighet i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen, samt att det är diffust vad som verkligen är målsättningen i kommunernas arbete. Kommunernas förutsättningar att kunna bygga upp det civila försvaret och skapa en säker dricksvattenverksamhet bygger på att regeringen förser dem med konkreta riktlinjer samt ekonomiska medel för att kunna ta fram beredskapsplaner och nödvattenberedskap. Att kommunerna ska kunna nå upp till vissa målbilder som skapats på högre nivåer är idag inte realistisktutifrån de olika förutsättningarna de har. Arbetet med att skapa ett starkt civilt försvar och en säker dricksvattenförsörjning kommer att kräva stora resursinvesteringar både när det kommer till infrastruktur, IT och kompentensutveckling.<br>Water is one of the most important resources we have and it is a prerequisite for society in order to function. Modern society leaves us vulnerable on several levels where drinking water production isthreatened by several types of risks such as water shortages, climate change and war. In order to ensure the supply of drinking water, the operation must be strengthened to create a robust operation and implement safety in a long-term perspective. The purpose of the study was to investigate what it means to raise the standard in drinking water supply and civil defense and also what is expected to be achieved by the municipality in the work to secure access to drinking water based on government goals. In order to be able to answer the purpose, the study has been based on three issues that have focused on what it means for the municipalities to work to strengthen the drinking water supply, what the objectives are and also the riskperceptions regarding the drinking water business. The study is a qualitative interview study with a case study as a design. During the study, eight people were interviewed who at different levels work with drinking water supply and emergency preparedness,the selection of participants is intentional to achieve width and depth in material. The collected data has been transcribed and analyzed with qualitative content analysis. The participants in the study perceive the challenge and threats to the drinking water supply in different ways. They feel that this affects the work of achieving a long-term perspective in the work of securing the drinking water supply and that it is unclear what the goal in the municipalities' work really is. The municipalities' ability to building civil defense and creating safe drinking water operations is based on the government providing them with concrete guidelines and financial means to be able to produce contingency plans and emergency water preparedness. That the municipalities should be able to reach certain target images that exist from higher levels is today not realistic based on the different conditions they have. The work of creating a strong civil defense and a secure drinking water supply will require large resource investments both when it comes to infrastructure, IT and skills development.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv. Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren. Brunifieringen, en ökad halt av näringsämnen och humus i råvattnet, är ytterligare ett hot mot dricksvattenkvaliteten och kommer att öka i och med större nederbördsmängder i framtiden. Botkyrka har genom sina stora isälvsavlagringar bra naturliga förutsättningar för att producera grundvatten av god kvalitet, vilket är vatten som kan användas för dricksvatten, både idag och i framtiden. De stora isälvsavlagringarna bidrar också till goda förutsättningar f̈ör att framställa ballastmaterial till bygg- och anläggningsindustrin. Det innebär en målkonflikt mellan dessa olika prioriteringar, vilken har blivit synliggjord under senare år i och med den ökade kunskapen kring behovet att säkerställa en robust, kvalitetssäkrad och långsiktig lösning för kommunens och regionens dricksvattenförsörjning. Idag pågår grustäktsverksamhet på flera platser i kommunen, vilket innebär en negativ risk för vattenresursens funktion som dricksvatten. Vid grustäktsverksamhet forslas många lager grus bort, vilka fyller en funktion vid naturlig rening av grundvattnet. I och med det ökar riskerna för att vattnets naturliga rening kommer att påverkas negativt. En ökad risk finns även för föroreningar från verksamheten i sig, där fordon på grustäktsområdet kan leda till spill av olja och andra kemikalier. Kommunen arbetar för att grustäktsverksamheten ska avvecklas. I samrådsförslaget till den nya översiktsplanen har kommunen istället förslag på att exploatera dessa områden. Det kan innebära andra risker, som kan ha negativ påverkan på grundvattenkvaliteten, om dessa områden exploateras. Kommunen behöver därför se över de exploateringsförslag som finns på grustäktsområden. Kommunen behöver upprätta en vattenförsörjningsplan för att kunna säkerställa en robust, kvalitetssäkrad och långsiktig lösning för kommunens och regionens dricksvattenförsörjning. Med en sådan plan kan prioriterade vattenområden, för framtida dricksvattenförsörjning, identifieras och skyddas.

<p>Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter i</p><p>enskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.</p><p>Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder på</p><p>grund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbruk</p><p>respektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,</p><p>mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning från</p><p>befintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen. Sammanställning av resultaten har gjorts i</p><p>tabellform. Det framkommer av undersökningen att grävda och borrade brunnar uppvisar det</p><p>förväntande resultatet: de grävda brunnarna svarar för en högre halt av nitrat samt att nitrathalterna har</p><p>ökat under tidsperioden. För de borrade brunnarna är resultatet det omvända. Medan områden präglade</p><p>av skogsbruk samt jordbruk inte har erhållit det förväntade resultatet. Jordbruket uppvisar en minskning</p><p>av nitrathalterna medan skogsbruket har fått en förhöjd nitrathalt. En trolig orsak till de förhöjda</p><p>nitrathalterna kan vara hästhållningen. Samt att deposition av olika kväveföreningar förekommer.</p><br><p>The environment protection and public health department in Ronneby wanted to have a study of nitrate</p><p>concentrations in private water supply. The reason is a new environmental quality standard.</p><p>The contaminant level for nitrate is 50 mg/l. Water containing excessive amounts of nitrate should not</p><p>be given to infant with age under one year. It could cause a disease called methemoglobinemia. The</p><p>purpose of the study was to compare areas pervade of agriculture respectively forestry, and between</p><p>digged and drilled wells. The study was time dependent as well, from 1975 – 1990 until 2005.</p><p>The testing points were selected from existing archive and an advertisement in the local paper.</p><p>The results are shown in tabular forms. The study shows the expected result for digged and drilled</p><p>wells. The higher amount of nitrate is found in the digged wells, and the concentration of nitrate have</p><p>exceeded during time. For the drilled wells is the result the opposite. Areas pervade of forestry and</p><p>agriculture didn't achieve the expected result. Agriculture shows a decrease of the amount of nitrate and</p><p>forestry an increased amount of nitrate. The cause of increasing nitrate concentration is likely</p><p>dependent on changed animal husbandry, for example horse keeping. Another reason could be the</p><p>deposit of different nitrogen compounds.</p>

Befintliga klimatscenarier visar att vi i framtiden kommer att få längre torrperioder och intensivare nederbörd, vilket ökar sårbarheten i våra system för dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Öar är känsliga för kommande klimatförändringar då de har små vattentillgångar och sällan har kommunal vattenförsörjning. Dagens vattensystem är linjära, där renat avloppsvatten återförs direkt till naturen. För att få en bärkraftig avloppshantering kan en vattenanvändning införas som efterliknar den hydrologiska cykeln. Syftet med studien är att undersöka ön Möjas vattentillgång, vatten- och avloppssystem, inställning till att återanvända avloppsvatten, samt om cirkulärt vattenbruk är ett hållbart system.   Genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteraturstudier och fältstudier på ön har data samlats in och analyserats. Resultaten visar att Möjas befolkning använder mindre vatten per person och dygn än den genomsnittlige svensken. Inställningen till att återanvända renat avloppsvatten varierar, med lägst acceptans för återanvändning av svartvatten. Studien visar att cirkulärt vattenbruk är möjligt då ett sådant system redan har installerats på ön.  Resultaten tyder på att öbor generellt hushåller med sina vattenresurser, samt att en tveksam inställning till att återanvända svartvatten kan bero på den så kallade äcklighetsfaktorn. Trots en varierande acceptans för att återanvända vatten bör fler cirkulära vattensystem kunna införas på ön, vilket ger Möja en mer bärkraftig hantering av sitt avloppsvatten.<br>Existing climate scenarios show that in the future we will have longer dry periods and more intense precipitation, which increases the vulnerability of our drinking water and wastewater management systems. Islands are sensitive to future climate change due to limited water resources and the fact that they rarely have a water supply from the municipality. Today's water systems are linear, where purified wastewater is returned directly to nature. In order to obtain a sustainable sewage treatment, the usage and treatment of water need to mimic the hydrological cycle. The purpose of this thesis is to investigate the island's water supply, water and sewage systems, the attitude towards reuse of wastewater, and whether a circular model of using water is a sustainable system. Through semi-structured interviews, surveys, literature studies and field studies on the island, data has been collected and analysed. The results show that Möja's population uses less water per person and day than the average Swede. The attitude towards reusing purified wastewater varies, with the lowest acceptance for the reuse of black water. The study shows that a circular model of using water is possible since such a system has already been installed on the island. The results indicate that islanders generally are more cautious with water resources and there is an uncertain attitude to reusing black water, which may depend on the so-called yuck-factor. Despite a varying acceptance for reuse of purified wastewater, circular water systems can be introduced on the island, which gives the population a more sustainable management of its wastewater.

Globally a major health concern according to the World health organization (WHO, 2011) is gastro-intestinal infections caused by fecally contaminated water. The access to drinking water has increased due to international efforts, however the long-term sustainability and safety of the water accessed have gained criticism, and many water sources have proven to be both contaminated (UN, 2016) and badly managed (WHO, 2016a).  This thesis aims to design a monitoring program for small-scale water treatment in order to make the water supply sustainable in terms of providing safe water in a long-term perspective. A case-study was conducted for three treatment systems under constructed in rural Ecuador. The monitoring program design was based on a literature review and conducting a quantitative microbial risk assessment (QMRA). QMRA is a tool for estimating microbial risks, by using quantitative data on microbial contamination and estimating health risks. Data for the QMRA was gathered from literature and in field, and the reference pathogens used in the QMRA were E.coli O157:H7, Rotavirus and Giardia. In order to estimate infection risk from drinking water consumption for the community a QMRA-model called MRA, developed by Abrahamsson et al. (2009) was used.  Observations of the catchment areas and measurement of water quality regarding aspects other than microbial contamination indicated that the main risk was microbial contamination from fecal contaminations in the catchment area. The results from the QMRA indicated that the treatment using chlorination reduces E.coli O157:H7 under the acceptable risk level of 1/1000 infections per person and year, while the systems using biosand filters (BSF) are more effective in reducing rotavirus and Giardia. If the BSF are combined with chlorination the annual probability of infection caused by consumption of the treated water per year and person was 0.42/1000 for E.coli O157:H7, 570/1000 for Rotavirus and 25/1000 for Giardia.  The resulting monitoring program was divided into two parts: one part aimed to prevent contamination and one part designed to measure pH, temperature, conductivity, turbidity on a weekly basis and microbial indicator tests using a presence/absence method monthly. Additional testing is to be done in case of events of such character that the water quality could be effected, for example an extreme weather event.  It was concluded that the designed monitoring program could help improve the water quality in a long-term perspective, but it is dependent on the possibilities to get the necessary support, especially in the implementation phase. Recommended further studies includes collection of more site-specific data to make the QMRA results more representative, and evaluation of the monitoring program design by implementing it and optimizing it in the communities.<br>Runt om i världen skapar en otillräcklig tillgång på rent vatten och sanitet mycket lidande. Enlig världshälsoorganisationen WHO (2011) är ett av de ledande världshälsoproblem mag- och tarminfektioner som orsakats av vattenburna fekala patogener. Trots att antalet människor med tillgång till en dricksvattenkälla har ökat till följd av internationella ansträngningar, är hållbarheten och säkerheten för vattenkvalitén problematisk. Många dricksvattenkällor har visat sig vara både förorenade (UN, 2016) och undermåligt skötta (WHO, 2016a). Målet med denna studie är att ta fram ett vattenkvalitetsövervakningsprogram för tre småskaliga vattenreningsverk, för att dessa ska producera säkert vatten i ett långsiktigt perspektiv.  En fallstudie utfördes i byar på landsbygden i Ecuador där systemen planerats. Metoden för att ta fram ett kvalitetsövervakningsprogram var litteraturstudie och mikrobiell riskanalys. Den mikrobiella riskanalysen genomfördes med en metod som kallas Kvantitativ Mikrobiell Risk Analys (QMRA). I QMRA kan hälsorisker från mikrobiell kontamination estimeras med kvantitativdata på mikrobiell förorening. Data för att genomföra QMRA samlades från litteraturen och fältbesök. För att estimera hälsorisker i byarna i fallstudien användes en QMRA-modell som heter MRA framtaget av Abrahamsson et.al. (2009).  Observationer i fält och data på ingående vatten tydde på att de största riskerna för vattenkvalitén var fekal kontamination från djur och människor. Resultaten från QMRA:n visade att reningsverket med klorering reducerade E.coli O157:H7 till en nivå under den accepterade risknivå, satt till 1/1000 infekterade per år och person. Reningsverken med biosandfilter (BSF) var mer effektiva i reduktionen av rotavirus och Giardia. Då klor kombinerades med BSF i modellen blev den årliga infektionsnivån per person 570/1000 för Rotavirus och 25/1000 för Giardia.  Vattenkvalitetsövervakningsprogrammet delades in två delar: en kontaminationsförebyggande och en för att mäta pH, temperatur, konduktivitet och turbiditet veckovis, samt mikrobiella indikatortest med en metod som noterar förekomst av bakteriekolonier (presence/absence metod) månadsvis. Extra tester ska även göras vid sådan händelse som kan komma att påverka vattenkvalitén avsevärt, exempelvis en kraftig storm.  Slutsatsen är att det framtagna vattenkvalitetsövervakningsprogrammet kan göra att vatten-källan blir mer säker och hållbar i ett långsiktigt perspektiv, men att framgången är beroende av att rätt hjälp finns tillhanda speciellt i implementeringsfasen. Fortsatta studier behövs för att göra resultaten från QMRA:n mer representativa, exempelvis genom att samla mer områdesspecifikdata. Vidare skulle det vara intressant att implementera kvalitetsövervakningsprogrammet för att utvärdera och optimera det.