Academic literature on the topic 'Drivhuset'

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset Gävleborgs lokala hemsida i Gävleborgs län. Denna funktion har som primär uppgift att hjälpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjälp av varandra inom olika branscher. Med hjälp av det objektorienterade programmeringsspråket RubyOnRails så skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset Gävleborg. En administrativ sida upprättades också för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anställda på Drivhuset Gävleborg för att kunna lägga till, redigera samt ta bort företag. Med hjälp av en MySQL-databas kunde företag registrera sina kontaktuppgifter och sin affärsidé för att nå ut till andra studenter och potentiella kunder. Till den publika sidan skapades en aktiv fritext sökning med hjälp av AJAX för att göra det så enkelt som möjligt för användaren att snabbt finna det den söker. Arbetet utfördes i samarbete med Invotech som ansvarar för driften av Drivhuset Gävleborgs hemsida.

I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.

The role of continuous innovation is imperative to creating and maintaining sustainablecommunities. The role of collaboration is also imperative to creating and maintainingsustainable communities. Researchers mean that the educational system should be an activeplayer in supporting government policies to promote local entrepreneurship and find it crucialto create collaborations among and within universities to achieve this. But what if the practiceof the solution is the complex phenomenon? The word “collaboration” is a multifaceted termthat has created a lot of ambiguities amongst organizations. This study therefore aimed tounravel the characteristics of inter-organizational collaboration between university-linkedinnovation organizations by studying the collaboration between two innovation organizationslinked to Malmö University. The outcome was depicted in a model as a suggestion to aframework of the collaborative efforts between university-linked innovation organizations.Whereas there are a number of pre-identified elements for successful collaboration, it wasfound that five distinct elements played a bigger role than others. These are committedmembers, access to resources, relationships & mutuality, diverse skillset and time& patience.These, alongside with a conflict-resolution strategy and a defined process map out thecornerstones of the suggested model.

With the entrepreneurial milieu in Linnaeus University (Växjö), students are encouraged to get involved in entrepreneurial activities. The number of student entrepreneurs has been increasing recent years. However, there is a blank in the study of student entrepreneurs. The entrepreneurial education system and the features of student entrepreneurs are the focus of the research about student entrepreneurs. At the same time, no sufficient study has been done about student entrepreneurs’ usage of the business support that could be offered to them. By studying student entrepreneurs’ situation, their relationship with support agencies, their selection of business support and the way they use the support, the research question ”how do student entrepreneurs use support agencies” will be answered by the end of this thesis.

Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget och

vilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs av

Drivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma vid

uppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vi

har även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna.

Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där vi

skall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annan

uppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haft

kontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuerna

har varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide.

De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat.

I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll i

samhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetar

för att främja nyföretagandet. Vi beskriver också kortfattat de vanligaste

företagsformerna samt svårigheter med att starta och driva eget företag.

De företag vi valt att intervjua är Attityd i Karlstad som är verksamma inom

marknadsundersökningsbranschen, Finanslab som arbetar med makro- och fondanalyser,

Wellcase som jobbar med produktutveckling samt tagit fram ett CD- och Dvd-fodral och

slutligen Propria som tidigare bedrev en internetbaserad bokhandel.

I det avslutande kapitlet har vi diskuterat resultatet av intervjuerna och bland annat

kommit fram till att antagligen alla kan starta eget företag men en viktig egenskap är att

kunna marknadsföra och sälja sin produkt. Det finns vissa förkunskaper som kan vara bra

att ha, men de flesta kunskaper kan förvärvas efterhand. Huvudanledningen till att starta

eget anses vara friheten att kunna planera sitt arbete på egen hand och ingen av

respondenterna menade att det var ett svårt beslut.

De mest uppskattade delarna i Drivhusets verksamhet är hjälp med praktiska problem och

att ha någon att diskutera sina idéer med. En annan viktig del är förmedlingen av

kontakter även om detta inte värdesätts riktigt lika högt. Ett antal idéer till förbättring har

även framkommit under intervjuerna. När vi ser till Karlstads Universitets roll kan det

konstateras att ingen av respondenterna har fått någon direkt hjälp av dem vid uppstarten

av företaget.