Academic literature on the topic 'E-förvaltning'

Denna studies syfte är att synliggöra vilket förändringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten när organisationer går från en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie användes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes på fallstudien utgick från fyra olika förändringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förståelse skapas för det som händer i en organisation i förändring. Enligt studien ses förändringen som någonting positivt, men nya organisatoriska hinder uppstod till följd av det nya samarbetet. Bland annat strukturella problem på hur de olika organisationerna ska vara fristående men ändå samarbetande. Studien visar på att betrakta orgranisationen ur flera perspektiv kan ge djupare förståelse av vilka effekter det får på organisationen. Bland annat kan samma situation uttrycka sig annorlunda beroende från vilket perspektiv som betraktras. Vår slutsats är att kommunal verksamhet är komplex och mycket svår att förstå. Avtal mellan kundtjänst och förvalting kan ses som enkla instruktioner till kundtjänstpersonalen. Genom flerperspektivanalys kan dessa instruktioner få en ny innebörd och visa på oförutsedda effekter för hela organisationen.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.

Since the millennium shift the Swedish public administration has, in a successive and significant way, been moving towards an electronic government. By analyzing policy goals formulated by the Swedish government, this essay aims to describe e-government as an administration model and subsequently answer the question if e-government challenges the traditional Swedish public administration. Based on three different ideal types; The bureaucratic model, The user-oriented model and New Public Management, this essay also aims to relate the policy goals of e-government to the ideal types. The analysis shows that the Swedish e-government is based on ideas which can be related to all three ideal types. While the analysis is not able to unequivocally answer the question if e-government challenges the traditional Swedish public administration, it yet indicates that, reversibly, the traditional Swedish public administration challenges e-government.

The overall purpose of this study is to contribute to the discussion of eGovernment implementation by making the implicit organisational micro dynamic processes involved in the framing and implementation of eGovernment explicit. I want to highlight the important process trough which eGovernment is framed and translated by organisational members and in what way it effects different divisions of practice. To do so, two different analytical aspects of organisational life, the rhetoric of management and the reality of work practices are used as a theoretical context for analysing some implications of eGovernment implementation. These analytical dimensions of organisational life are used to discuss a case study looking at the implementation of eGovernment in a local Swedish municipality.   The main contribution of this thesis is a theorisation of how to understand the organisational micro dynamic processes involved in the implementation of eGovernment in public administration. New insights could be gained, for researchers and practioners, by analysing the transformation of practice as an ongoing process characterised by micro-political translation processes involving actors as well as actions and meanings in both rhetoric and practice.

När en person bestämmer sig för att starta ett bolag kommer de att behöva komma i kontakt med en eller flera myndighetstjänster. Den här uppsatsen handlar om hur förväntningarna på den kontakten och den nya rollen som företagare påverkar användarens attityd mot myndigheter. I dagens digitala samhälle är digitalisering av förvaltning något som svenska myndigheter lägger mycket resurser på.  De flesta medborgare har en syn på hur kontakten med myndigheter ska gå till. Dessa förväntningar och fördomar påverkar den inledande attityden till myndigheter. Denna studie vill besvara hur man genom den inledande kontakten mellan medborgare och tjänstemän kan påverka den framtida attityden hos medborgarna. Detta undersöks genom att semi-strukturerade intervjuer genomförs med sju personer som inom det senaste halvåret har startat ett aktiebolag. Personerna innehar varierande mängd erfarenhet av företagande från sitt tidigare arbetsliv. Intervjuerna behandlar hur informanterna har upplevt att det var att starta ett bolag.  Berättelserna från de intervjuade analyseras och kodas därefter med hjälp av ett antal olika teorier. Mest framträdande av dessa är Expectation-confirmation theory (ECT) som används för att studera hur bekräftelse av förväntningar påverkar avsikt att fortsätta använda en tjänst eller vara. Denna kombineres sedan med Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), en sammansatt teori för att studera hur ett antal faktorer påverkar acceptans och avsikt till fortsatt användning, därmed får arbetet en starkare koppling till informationssystem. Till sist adderas även begrepp från g-Quality, en utvärderingsmetod för e-förvaltning. Detta för att även stärka koppling till kontexten av e-förvaltning, inom vilket fallstudien kommer att utföras. Resultatet pekar på att nybörjare har ett ökat behov av att få information presenterad på ett tydligt sätt. För att hjälpa nybörjare bör man därmed erbjuda ytterligare informationsstöd vid den inledande kontakten. I övrigt skiljer sig inte personer utan tidigare erfarenhet till någon större grad från de allmänna behov som tidigare teorier har påvisat gällande till acceptans och användning av teknik.
When a person makes the decision to start a company, they will be required to contact one or several government services. This study tries to explain how expectations on that first contact and the new role as an entrepreneur  will affect the users attitude towards government. In the digital society of today, the swedish government have decided to use a large amount of resources on digitalisation. Most citizens have a view about how their contact with the government should work. These expectations and prejudices affects their initial attitude towards government services. This study seeks to answer how the initial contact between citizen and official can affect the future attitudes of users. This is studies by conducting semi-structured interviews with seven citizens that have registered a limited liability company within the last six months. The interviewees have differing amounts of experience of running a company. The interviews relates to how the interviewees have experiences the act of starta a company. The stories are then analysed and coded with help from a number of theories. Most salient is the Expectation-confirmation theory (ECT), which is used to study how confirmation of expectations affect continuance intention. This is then combined with the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), a composite theory use for studying how a number of factors affect acceptance and continuance intention, by combining these the the study gains a stronger connection to the informations systems field. Lastly, concepts from the g-Quality evaluation model are added. This is done to strengthen the connection to the e-government context, in which the case study will be carried out. The result implies that beginner have a increased need to have information clearly presented. To help beginners with this, you should offer additional support aimed towards information gathering. Other than this it appears that people with low experience does not differ greatly from the general needs that have been presented in earlier theories of acceptance and use of technology.

This thesis examines the situation for archivists within the context of e-government in three Swedish authorities. The discussions that are brought up concern the archivists role, professional development and the perspective of information in the context of e-government. Since the purpose with this thesis was mainly concerning the situation for the archivists, the method chosen was a qualitative research method, and it was used in combination with interviews with the archivists at the chosen authorities. The results show that the archivists within the examined authorities are seen as experts on information management and legislation surrounding it. Problems connected to e-government are that they face prejudice about their capability concerning new technology and digital information. This problem has been handled differently within the authorities, change of official titles has been one tactic. Their tasks and professional development have been slightly changed as they are working in a higher capacity ahead of the information being created. The change that can be seen in the context of e-government is that archivists are being more visible within their work places, which can be correlated to the e-government that encourage team work and collaborations to create an efficient and accessible authority. What this means for the archivists is that they can use these collaborations to further their own projects and tasks within the organisation in a better way. Contrary to the belief that archivists can only manage information on paper the participants in this research prove they have adopted well to the way of e-government partly through the Record Continuum Model. They are aware about the different perspectives necessary for handling the new ways of structuring and seeing information, which became clear with the development and structure of e-archives within two of the authorities and the preparation for being connected for the third. Finally, this thesis shows that archivists are beginning to be able to compete with other departments and professions on the same terms and that they are starting to find their own place within the area of IT and information management. This is a two years master's thesis in archival science.

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler.
This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

Under de senare åren har många av de tjänster som har drivits av regering runt om i världen börjat bli mer och mer digitaliserade. Med detta menas att många processer som krävde manuell/fysisk hantering har blivit möjliga att utföra på datorn i hemmet utan att behöva möta företaget eller organisationen direkt. Många av dessa tjänster inkluderar sjukvård, skatteverket och skolan. Dessa systemet har som mål att tjäna invånarna men också att effektivisera arbetet för de interna användarna på enheten inom kommunen eller regeringen. Under dessa implementeringsprocesser brukar det finnas faktorer som utvecklare eller organisationer borde försöka nå om det systemet eller tjänst som utvecklas ska lyckas. Det finns många av dessa faktorer som har dokumenterats i tidigare studier. Napitupulu, (2014) är en av dessa forskare som samlat in och dokumenterat dessa faktorer. Exempel på dessa är Träning, topp mangers stöd, användarmedverkan och starkt ledarskap. Dessa faktorer har dock aldrig blivit centrerade runt de interna slutanvändarna av dessa system. Utan har fokuserats på de faktorer som är viktiga för utvecklarna eller cheferna. Denna studie fokuserar på att hitta de mest betydelsefulla faktorerna vid implementering för de interna slutanvändarna. Arbetet har lagt fokus på att intervjua interna användare av E-förvaltning som har implementerats i skolor runt om den lokala kommunen Skövde där de nyligen hade fått ett nytt E-förvaltningssystem implementerat. Svaren kommer därefter jämföras mot tidigare faktorer som har hittats för att se vilka av dessa är mest betydelsefulla när en system ska implementeras Resultaten som kommer från denna studie hoppas kunna ge kommuner och företag en plattform om vilka områden som borde fokuseras på vid implementering av nya system i skolan, samt att ge en grund för fortsatt forskning. Denna studie utfördes på en kommunal nivå men mer data och faktorer kan säkerhetsställas om denna studie göras på nationell nivå.
In recent years, many of the services run by governments around the world have begun to become more and more digitilized. This means that many processes that required manual / physical handling have become possible to do in the comfort of your home without having to face the company/organization directly. Many of these services include healthcare, the tax office and the school. These systems aim to serve the residents, but also to streamline the work for the internal users within the municipality or government. During these developments and implementation processes, there are usually factors that developers or organizations should try to achieve if the system or service being developed is to succeed. There are many of these factors that have been documented in previous studies. Napitupulu (2014) is one of these researchers who collected and documented these factors. Examples of these factors are Training, top managers support, User participation and strong leadership. These factors, however, have never been centered on the internal end-users of these systems and it has often not been emphasized in previous research on factors for e-government about which of these factors have the most significant impact if these were to be achieved. This study therefore focused on finding the most important factors when implementing internal end users. The work has focused on interviewing internal users of E-administration whom have been implemented in schools around the local municipality of Skövde and other neighboring municipalities. Where they recently had a new E-administration system implemented. The responses will then be compared to previous focuses that have been found to see which of these factors are most important when a system is to be implemented. The results that come from this study hope that municipalities and companies can learn which areas should be focused on when implementing new systems in the school. The study also hopes to provide a good basis for future research to continue on the future. This study was conducted at a municipal level, but more data and factors can be assured if this study is done at national level. Keywords: eGovernment, Factors, Implementation

Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar. Vi gick ut med en kvalitativ ansats och intervjuade respondenter på kommunal nivå. Empirin och analysen lyfter fram att förvaltningarna vill införa e-tjänster och till viss del arbetar mot e-förvaltning. Däremot är inte handlingsplanen förankrad i verksamheterna. Resultatet av studien visar sig att det inte sker någon omvandling av handlingsplanen till styrning och strategier på förvaltningarna. Däremot visar resultatet att förvaltningarna indirekt arbetar mot e-förvaltning men har inga egna riktlinjer för arbetet. Studien avslutas med riktlinjer som regeringen och förvaltningarna bör beakta för att e-förvaltningsarbetet skall ta fart.

Sweden has for many years been a leader in e-government work and has developed several action plans for the implementation. E-Government efforts have suffered from difficulties and problems over the years and in year 2008 the swedish government launched a new action plan for the e-government work. Although this action plan has been criticized as it is only a vision with no guidance of how e-government work should be realized. Leading researchers also criticized that the action plan is not sufficient enough to support and encourage municipalities in the work to become e-governments. The study aims to examine how the action plan translates into management and strategies in public administrations. We had a qualitative approach and interviewed respondents at the municipal level. Empirical data and analysis highlights that the municipalities want to implement e-services and they are working towards e-government. However, the action plan is not rooted in the municipalities. The results of this study show that there is no transformation or translation of the action plan to management and strategies in the public administration. However, the results show that public administrations indirect work towards becoming e-government but has no proper guidelines for that work. The study concludes with guidelines for the government and the municipalities which they should take in account so that e-government work picks up pace.

The overall aim of this thesis is to examine how Easy-to-Read information, used by governmental agencies, facilitates and limits the field of possibilities for the intended recipient, based on the information.This, in anera of e-government.The theoretical framework is based on two Foucauldian concepts governmentality and discourse analysis. Representatives from five Swedish governmental agencies have been interviewed and the results have been analyzed based on the following questions: (1) How do the representatives construct the category Easy-to-Read? (2) How do these representatives construct the recipients of Easy-to-Read? In order to broaden the understanding of Easy-to-Read, an important national level policy document, containing a summary of strategies and goals for e-government has also been analyzed based on the following questions: (3) How is the e-government constructed in the text? (4) How is the citizen constructed and positioned in the text? The collected material is analyzed using a discourse analysis inspired by Foucault.With the results from the interviews and the analyzis of the policy document, Easy-to-Read information has been discussed and examined as a technology to meet the needs of people with reading difficulties, putin an era of e-government.The findings of the study include the following: (1) The e-government is constructed as a service agency and the citizens are positioned as clients. Furthermore, the citizens are expected to participate digitally and be digitally competent. (2)Some of the representatives does not know, with certainty, to whom the texts are directed or if they are used. Also, the agencies themselves does few or no user surveys. (3) Easy-to-Read information as a technology makes parts of the information more available for the recipients. The information is constructed as a complement to the other text, and is not fully complete. Therefore it can be seen as a technology that mostly facilitates the field of possibilities for those who are able to read other texts as well.