Relevant bibliographies by topics / E-kommune

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'E-kommune'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 4 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'E-kommune.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "E-kommune"

1

Tonk, Lisa. "Vernetzte Gesundheitsförderung." B&G Bewegungstherapie und Gesundheitssport 35, no. 06 (December 2019): 323–26. http://dx.doi.org/10.1055/a-1030-6737.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungGesundheitsförderung auf kommunaler Ebene ist eine besondere Herausforderung, da hier viele verschiedene Organisationen, Ressorts und Professionen an der Gesundheit der Kommune beteiligt werden können. Die Plattform Ernährung und Bewegung e. V. hat 2013 / 14 mit Mitteln des Bundesministeriums für Ernährung und Landwirtschaft im Rahmen des Nationalen Aktionsplans IN FORM eine Weiterbildung entwickelt, in der Angestellte aus der Kommunalverwaltung lernen Netzwerke zu gründen, um diesen Herausforderungen innerhalb der Kommune zu begegnen und gemeinsam mit den relevanten Akteuren an Gesundheitsthemen zu arbeiten. In der Weiterbildung „Kommunale Gesundheitsmoderation“ erhalten die Teilnehmenden in fünf Modulen das nötige Handwerkszeug in den Bereichen der Kommunikation und Moderation sowie den theoretischen Input zu Themen der Gesundheitsförderung und qualitätsgesicherter Arbeit vor Ort.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lunde Frederiksen, Lisbeth, and Elisabeth Halse. "Mentorsamtaler og professionel udvikling for nye lærere." Studier i læreruddannelse og -profession 6, no. 1 (June 29, 2021): 135–51. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v6i1.127797.

Full text
Abstract:
Artiklen præsenterer en empirisk undersøgelse af mentoring af nye lærere. I artiklen spørges til, hvad der henholdsvis befordrer og hæmmer at praktisere mentoring for nye lærere med fokus på professionel udvikling. Mentoring på fi re skoler i samme kommune blev fulgt et år. Skolerne var udpeget af kommunen ud fra parametre om forskellighed i forhold til størrelse og erfaringer med mentoring på skolen og ud fra villighed i at deltage i projektet. Undersøgelsen viser, at ledelsens opmærksomhed på professionel udvikling, muligheden for observation, gruppementoring, hvordan man forstår mentors rolle, og udvælgelse af mentor herunder mentorkompetencer ser ud til at have betydning. Dett e udfoldes i artiklen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holtkamp, L. "E-Democracy in deutschen Kommunen." TATuP - Zeitschrift für Technikfolgenabschätzung in Theorie und Praxis 11, no. 3-4 (November 1, 2002): 49–58. http://dx.doi.org/10.14512/tatup.11.3-4.49.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pommerenke, Kurt. "E-Mobil in Dortmund — Modell für kommunale Elektromobilität." ATZextra 20, S4 (December 2015): 22–27. http://dx.doi.org/10.1007/s35778-015-0079-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Trojan, Alf. "Integrierte Gesundheitsberichterstattung auf Landes- und kommunaler Ebene: Initiativen und Ansätze der letzten 20 Jahre." Bundesgesundheitsblatt - Gesundheitsforschung - Gesundheitsschutz 63, no. 9 (August 5, 2020): 1084–93. http://dx.doi.org/10.1007/s00103-020-03196-7.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Die Ottawa-Charta von 1986 schuf ein neues Paradigma der Gesundheitsförderung, in dem Konzepte wie intersektorale Politik, Determinanten der Gesundheit und Vermitteln und Vernetzen eine wichtige Rolle spielen. In diesem Rahmen entstand die Forderung, dass Gesundheitsberichterstattung (GBE) in einer „integrierten“ Form zu erbringen sei, also Daten aus ganz verschiedenen Politiksektoren enthalten sollte, in denen Determinanten der Gesundheit zu finden sind. In diesem Beitrag soll der Frage nachgegangen werden, ob es im deutschsprachigen Raum auf kommunaler und Landesebene explizite Konzepte und eine öffentlich kommunizierte Praxis integrierter GBE gibt. Dazu wurde eine explorative Internetrecherche durchgeführt, ergänzt um E‑Mail-Anfragen bei Schlüsselpersonen der Projekte. Es wurden 8 Projekte identifiziert: 4 davon repräsentieren kommunale bzw. städtische integrierte Berichterstattung; in Nordrhein-Westfalen gibt es 2 Initiativen von Landesbehörden, die sich auf die kommunale Berichterstattung beziehen; in Berlin und im Burgenland (Österreich) geht es um integrierte Berichterstattung auf der Bundeslandebene. Die Projekte werden in stark komprimierter Form vorgestellt. Hauptlimitationen der explorativen Recherche sind die Beschränkung auf explizit als „integriert“ bezeichnete Berichterstattung und die eng eingeschränkten Suchbegriffe. Ein positiver Befund ist, dass es einige gute Indikatorenkonzepte, gesetzliche Rahmenbedingungen und förderliche Faktoren, wie z. B. wissenschaftliche Unterstützung, gibt. An der konkreten Umsetzung integrierter GBE mangelt es aber noch. Mögliche Hürden sind dabei die Komplexität der Programme, fehlende finanzielle, personelle und fachliche Ressourcen, organisatorische und methodische Probleme sowie Ängste und Vorurteile. In verschiedenen Beispielen konnten diese aber überwunden werden. Der Leitfaden Gute Praxis Gesundheitsberichterstattung stützt – explizit, aber etwas zu versteckt – die Forderung nach integrierter Berichterstattung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Blom-Hansen, Jens. "Harald Baldersheim og Lawrence E. Rose (red.), Det kommunale laboratorium. perspektiver på lokal politikk og organisering, Oslo: Fagbokforlaget, 327 s.. Nkr. 298,00." Politica 32, no. 4 (January 1, 2000): 486. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v32i4.68421.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nielsen, Marie Vejrup. "Kirkeindsigt og udsyn – kommune og folkekirke." Politik 17, no. 4 (December 11, 2014). http://dx.doi.org/10.7146/politik.v17i4.27595.

Full text
Abstract:
This article examines cases of interaction between the Evangelical-Lutheran Church in Denmark (Folkekirken) and the municipalities through analysis of the municipal administrative management of three forms of pro- tection of church buildings with speci c attention to cases, where the municipal decisions have been brought forward to the national board of appeal. e article discusses these cases through the perspective of govern- ance, which enables a discussion of how this speci c religious institution navigates this speci c dimension of a secular, political and administrative context.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Flebbe, Anja. "Når borger og kommune mødes digitalt." Klart språk i Norden 15, no. 7 (February 27, 2014). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.20423.

Full text
Abstract:
Citizens expect digital communication with public authorities to be as smooth as other online services. However, it is not easier to claim benefits and services only because it is done digitally. For municipalities and other public authorities, it is expensive when the citizens makes phone calls or show up at city hall, rather than using the online channels – and the municipalities experience budget reductions because of the savings digitization is meant to generate. The Municipality of Horsens have experienced success by, inspired by e-commerce, seeing digital self service as a product to be sold. The approach changes the rhetoric and language in the digital communication between citizen and public authority, and emphasizes the need for a holistic approach to digital self service. Different target groups present different challenges: the older generation may have difficulties in the digital interactions, whereas the younger age groups may have a hard time understanding certain key concepts in the language used by the municipality and other authorities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schilling, Alexander M. "Der Friedens- und Handelsvertrag von 1290 zwischen der Kommune Genua und dem Sultan Qalāwūn von Ägpyten." Quellen und Forschungen aus italienischen Archiven und Bibliotheken 95, no. 1 (January 11, 2016). http://dx.doi.org/10.1515/qfiab-2015-0005.

Full text
Abstract:
RiassuntoL’articolo offre una nuova valutazione del trattato di pace tra il sultano mamelucco Qalāwūn e la Comune di Genova, stipulato nel 1290, la cui versione latina viene qui tradotta per la prima volta in una lingua moderna. Sulla base della testimonianza storiografica araba si sostiene che ci furono due procedure legali: la prima, che va datata al 4 maggio 1290, attesta il rinnovo dello status quo ante legale dopo l’attacco di una nave egiziana da parte dell’ammiraglio genovese Benedetto Zaccaria in seguito alla caduta di Tripoli nel 1289, mentre la ratifica della pax et conventio tra l’ambasciatore genovese Alberto Spinola e Ḥusām ad-Dīn, rappresentante del sultano, ebbe luogo sabato, 13 maggio; una conferma del giuramento da parte di Alberto Spinola, alla presenza del patriarca melchita di Alessandria, avvenne domenica, 14 maggio. Nel frattempo, dopo aver negoziato un trattato con un’ambasciata di Venezia, Qalāwūn doveva aver preso la decisione di stipulare una convenzione di pace anche con i genovesi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Heine, Moreen, and Daniel Wessel. "E-Government und Datensouveränität – Einblicke und Lösungsansätze." HMD Praxis der Wirtschaftsinformatik, August 19, 2021. http://dx.doi.org/10.1365/s40702-021-00766-4.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Digitalisierung hat alle Lebensbereiche erreicht – so auch den öffentlichen Sektor. Um bequeme E‑Government-Angebote bereitstellen zu können, müssen bürgerbezogene Daten zwischen Verwaltungen geteilt werden. Gleichzeitig verfolgen viele Kommunen Smart-City-Strategien und sind dabei auch auf den Zugang zu Daten der Bürger angewiesen. Damit stellt die Digitalisierung und Digitale Transformation im öffentlichen Sektor zunehmend mehr Anforderungen an die Datensouveränität der Bürger. Im privaten Bereich geschieht dieses Teilen und die Weitergabe von Daten häufig unreflektiert oder wenig informiert. Zwar stimmen viele Personen zu, dass ihnen Datenschutz wichtig sei, diese Einstellung zeigt sich allerdings oft nicht im Verhalten (Privacy Paradox). Ziel des Beitrags ist es, basierend auf aktueller Forschung, für die Datensouveränität relevante Eigenschaften von Websites im privaten und öffentlichen Kontext anhand von exemplarischen Fällen zu beschreiben. Unterschieden wird dabei zwischen öffentlichen Angeboten (z. B. Bürgerportale von Kommunen), besonders regulierten Angeboten (z. B. Portale von Banken und Versicherungen) und privaten Angeboten, deren Geschäftsmodell darauf beruht, möglichst umfangreiche Daten über ihre Nutzer zu sammeln (z. B. Soziale Netzwerke). Ziel ist es, Eigenschaften der Websites zu erfassen, die Auswirkungen auf die Datensouveränität auf Nutzerseite haben können und Gestaltungsempfehlungen zur Erhöhung der Datensouveränität, insbesondere für den öffentlichen Sektor, abzuleiten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "E-kommune"

1

Hansen, Roy Allan. "Innføring av e-politikersystemer i kommunal sektor." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23855.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersdotter, Lina. "Den lilla kommunen och den stora demokratifrågan : E-demokrati i Lessebo kommun." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2317.

Full text
Abstract:

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige

och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med

demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika

datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i

arbetet att jobba gentemot medborgarna.

Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en

praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.

Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens

arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har

studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram.

Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan

använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Elin. "Effekter vid användning av en kommunal e-tjänst : En fallstudie av Karlstad kommuns e-tjänst om grävtillstånd." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43525.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fonad, Malin. "En jämförande studie av riktlinjer vid två kommuners användning av Facebook : Karlstads kommun vs. Sollentuna kommun." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67801.

Full text
Abstract:
Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lovering, Philip. "E-tjänsteutveckling i små kommuner : En komparativ studie mellan två kommuner." Thesis, Linköpings universitet, Informatik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118267.

Full text
Abstract:
Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt. Problemet med detta är att långt ifrån alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta och utveckla nya e-tjänster. Det resulterar i uteblivna effektivitetsvinster för de kommunala verksamheterna som hade kunnat uppnås om en tydlig strategi hade funnits. Dock konstaterar en sammanställning från SKL att kommuner med stor befolkning generellt sätt arbetar bättre. Det finns korrelationer mellan kommunstorlek och hur bra en kommun arbetar med e-tjänsteutveckling samt de ekonomiska förutsättningarna, som kan tolkas att små kommuner torde arbeta sämre med e-tjänster på grund av sämre förutsättningar. Dock finns undantag, kommuner med liten befolkning som är topprankade trots sämre förutsättningar. Hur kan en kommun med sämre förutsättningar lyckas så pass bra och vad gör dem annorlunda från andra?Syftet med studien är att via en jämförelse av två små kontrasterande kommuner, identifiera arbetssätt och faktorer som krävs för en lyckad e-tjänsteutveckling samt att tillhandahålla förbättringsförslag för kommuner med liknande befolkningsmängd.Studiens syfte har besvarats efter en komparativ undersökning med kvalitativ ansats, som genomförts på två små kommuner. Semistrukturerade intervjuer har utgjort den primära insamlingsmetoden av studiens empiri.Resultatet visar hur en framgångsrik mindre kommun arbetar med e-tjänsteutveckling i jämförelse med en annan mindre kommun. Trots likartade förutsättningar så har den ena kommunen etablerat sig som en av Sveriges bästa kommuner inom e-förvaltning och e-tjänsteutveckling, medan den andra återfinns på motsatt håll. Skillnaderna mellan kommunernas tillvägagångssätt är inte stora, men organisationen bakom och kvalitén i det som utförs skiljer sig markant. Dock finns det områden som även den mer framstående kommunen kan förbättra. Utvärdering, marknadsföring och en större involvering av användare är områden som bör prioriteras för att nå bättre slutresultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björklund, Jimmy. "Medborgarförslag i Östersund kommun : En experimentell jämförande studie om medborgarförslag och e-medborgarförslaginom samma kommun." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43139.

Full text
Abstract:
This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research.
Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen.

2021-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kovalainen, Natalia. "Metadata, FGS:er och e-arkiv : Kommuner i samarbete." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25599.

Full text
Abstract:
En stor del av befolkningen i Sverige som flyttar gör det inom länets gränser, i och med det kan journaler och handlingar som finns om personen behöva förflyttas. På grund av projektet Framtidens arkiv har alla kommuner i Gävleborgs län bestämt sig för att ingå i ett samarbete kring införandet av e-arkiv. Syftet med denna uppsats är att studera hur metadatahantering skulle kunna skapa en gemensam grund för samverkan, och därmed främja samarbete med hjälp av metadata. Då en enhetlig metadata underlättar återsökandet av information oberoende på var den finns, med hjälp av bland annat metadatascheman och FGS:er. För att belysa hur detta skulle kunna göras har jag i uppsatsen valt att konkret studera hur kommunerna arbetar med dokumentationen kring elevhälsan. Dessa journaler är inte bara viktiga för att de påvisar elevens hälsoutveckling, utan de kan även användas som bevismaterial vid rättsliga åtgärder där t.ex. polis, socialtjänst och domstol måste involveras. Om metadata och/eller FGS:er införs kan man underlätta hur kommuner skickar och tar emot journaler samt hanteringen av dessa då de inkommit till arkivet. FGS är metadata som markerar och paketerar information. I uppsatsen jämförs metadatastrukturer; eARD projektet, R7e-arkiv och PMO. Resultatet blev 12 tabeller, en tabell är utformad efter vad jag anser att en elevhälsovårdsjournal bör innehålla för att uppfylla de krav som ställs av lagen, kommunen och skapare/användare. Tabellerna som R7e-arkiv skapat för inleveransspecifikationer för journaler, anpassade jag efter elevhälsovården. Det finns även en egentillverkad tabell över de element som saknas i de tidigare R7e-tabeller då de inte var ämnade att användas av flera mottagare. Jag anser att det finns goda förutsättningar för att skapa ett fungerande samarbete emellan kommuner. En gemensam metadatastruktur är ett krav för att detta ska fungera.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lundqvist, Martin. "E-tjänster på kommuners webbplatser." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-875.

Full text
Abstract:

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.

I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.

Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners webbplatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Engström, Carl. "Användarmedverkan i en mindre kommun : Möjligheten att applicera användarmedverkan i en mindre kommun under utvecklingen av offentliga E-tjänster." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12787.

Full text
Abstract:
Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Paulsson, John, and Caroline Zheng. "E-tjänst för kommunal och regional utveckling." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-50878.

Full text
Abstract:
Syftet med att denna rapport är att bidra till en del av försudien för RIGES-projektet, som är ett EU-finansierat samarbetsprojekt mellan Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Örnsköldsviks kommun. Rapporten undersöker hur ett GIS1 samt en bygglovsansöknings-process ska konstrueras ur ett användarvänlighetsperspektiv. Delarna som tas upp omfattar omvärldsbevakning, processutveckling samt informationsmodellering, i enlighet med de komponenter som utgör RIGES-projektets inledande del (Tillväxtverket, 2010). Rapporten undersöker vad Sveriges kommuners GIS och tjänster för bygglovsansökan använder för tekniska lösningar, vilket behandlas i omvärldsbevakningen. Slutsatsen av undersökningen är att det finns en strävan efter mer avancerade kartsystem och webbaserad bygglovsansökan. Hur en webbaserad bygglovsansökan bör se ut behandlas i processutvecklingen. Processen illustreras med hjälp av ett UML2 Use Case Diagram. I och med fokus på användarvänligheten och den nya plan- och bygglagen behandlar rapportens tredje del, som främst behandlar hur information presenteras. Denna sistnämnda del benämns informationsmodellering. I denna del studeras användarvänlighet, och den slutsats som dras är att e-tjänsten bör sätta användaren i fokus samt att vedertagna normer för grafiskt användargränssnitt ska användas. De dokument som överlämnas till RIGES-projektet är två funktionskravspecifikationer som ska kunna användas som stöd i RIGES inledande skede.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "E-kommune"

1

Faßbender, Kurt, and Wolfgang Köck, eds. Rechtliche Herausforderungen und Ansätze für eine umweltgerechte und nachhaltige Stadtentwicklung. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748924241.

Full text
Abstract:
Der Tagungsband widmet sich vielfältigen rechtlichen Herausforderungen und Ansätzen für eine umweltgerechte und nachhaltige Stadtentwicklung. Die Schwerpunkte liegen dabei auf dem Feld des kommunalen Klimaschutzes sowie auf dem Verkehrssektor. So geht es neben den Handlungsfeldern, Rechtsinstrumenten und Perspektiven der Anpassung um kommunale und regionale Wärmeplanung als neues Rechtsinstrument. Im Verkehrssektor werden sowohl der Rechtsrahmen für eine Verkehrswende in den Kommunen als auch die kommunalen Gestaltungsmöglichkeiten zur Förderung der E-Mobilität ausgelotet. Schließlich wird die Frage erörtert, wie die Kommunen den Flächenverbrauch reduzieren können, bevor sich der Tagungsband dem urbanen Wassermanagement und der wassersensiblen Stadtentwicklung widmet. Mit Beiträgen von Cathrin Zengerling; Juliane Albrecht; Christian Maaß; Roman Ringwald; Friederike Pfeifer, Felix Nowack; Jana Bovet und Moritz Reese.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Die "Kommunale": Geschichte e. Strassenbahn zwischen Herne, Wanne-Eickel u. Wattenscheid. Wuppertal: Fachbuchverlag, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schenk, Birgit, Claudia Schneider, and Stefan Kraus. Start-Up Städtischer Bauhof: Mit e-Services und agilen Strukturen auf dem Weg in die digitale, kommunale Zukunft. Springer Gabler, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "E-kommune"

1

Piesold, Ralf-Rainer. "Von der Ordnungskommune zur digitalen Kommune." In Kommunales E-Government, 31–44. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-63094-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Furchert, Dirk, and Michael Wandersleb. "E-Government-Strategien für Kommunen." In Handbuch E-Government, 349–67. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-21402-9_32.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Furchert, Dirk, and Michael Wandersleb. "E-Government-Strategien für Kommunen." In Handbuch E-Government, 1–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-21596-5_32-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Landsberg, Gerd. "E-Government: Stand und Perspektiven in den Kommunen." In E-Government, 395–410. Wiesbaden: Gabler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6343-7_19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Arne, Schneider. "Kreative Kommune." In E-Transformation, 123–32. Nomos, 2014. http://dx.doi.org/10.5771/9783845254357_123.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ennuschat, Jörg, Martin Ibler, and Barbara Remmert. "E. Kommunale Satzungen." In Öffentliches Recht in Baden-Württemberg, 55–59. Verlag C.H.BECK oHG, 2020. http://dx.doi.org/10.17104/9783406760549-55.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Engel, Rüdiger, and Torsten Heilshorn. "Teil E Weitere kommunale Träger der Selbstverwaltung." In Kommunalrecht Baden-Württemberg, 389–413. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2018. http://dx.doi.org/10.5771/9783845281360-389.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Engel, Rüdiger, and Torsten Heilshorn. "Teil E Weitere kommunale Träger der Selbstverwaltung." In Kommunalrecht Baden-Württemberg, 396–420. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2022. http://dx.doi.org/10.5771/9783748922636-396.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Müller-Franken, Sebastian. "E. Verfassungsrechtliche Grenzen der Öffentlichkeitsarbeit von Kommunen über ihre Internetseite." In Verfassungsrechtliche Fragen zur Online-Informationstätigkeit von Kommunen, 51–74. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2018. http://dx.doi.org/10.5771/9783845287768-51.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'E-kommune' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography