Dissertations / Theses: 'E-kommune'

1

Hansen, Roy Allan. "Innføring av e-politikersystemer i kommunal sektor." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23855.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Andersdotter, Lina. "Den lilla kommunen och den stora demokratifrågan : E-demokrati i Lessebo kommun." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2317.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige

och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med

demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika

datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i

arbetet att jobba gentemot medborgarna.

Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en

praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.

Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens

arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har

studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram.

Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan

använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Elin. "Effekter vid användning av en kommunal e-tjänst : En fallstudie av Karlstad kommuns e-tjänst om grävtillstånd." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43525.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Fonad, Malin. "En jämförande studie av riktlinjer vid två kommuners användning av Facebook : Karlstads kommun vs. Sollentuna kommun." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67801.

Full text

Abstract:

Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lovering, Philip. "E-tjänsteutveckling i små kommuner : En komparativ studie mellan två kommuner." Thesis, Linköpings universitet, Informatik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118267.

Full text

Abstract:

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt. Problemet med detta är att långt ifrån alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta och utveckla nya e-tjänster. Det resulterar i uteblivna effektivitetsvinster för de kommunala verksamheterna som hade kunnat uppnås om en tydlig strategi hade funnits. Dock konstaterar en sammanställning från SKL att kommuner med stor befolkning generellt sätt arbetar bättre. Det finns korrelationer mellan kommunstorlek och hur bra en kommun arbetar med e-tjänsteutveckling samt de ekonomiska förutsättningarna, som kan tolkas att små kommuner torde arbeta sämre med e-tjänster på grund av sämre förutsättningar. Dock finns undantag, kommuner med liten befolkning som är topprankade trots sämre förutsättningar. Hur kan en kommun med sämre förutsättningar lyckas så pass bra och vad gör dem annorlunda från andra?Syftet med studien är att via en jämförelse av två små kontrasterande kommuner, identifiera arbetssätt och faktorer som krävs för en lyckad e-tjänsteutveckling samt att tillhandahålla förbättringsförslag för kommuner med liknande befolkningsmängd.Studiens syfte har besvarats efter en komparativ undersökning med kvalitativ ansats, som genomförts på två små kommuner. Semistrukturerade intervjuer har utgjort den primära insamlingsmetoden av studiens empiri.Resultatet visar hur en framgångsrik mindre kommun arbetar med e-tjänsteutveckling i jämförelse med en annan mindre kommun. Trots likartade förutsättningar så har den ena kommunen etablerat sig som en av Sveriges bästa kommuner inom e-förvaltning och e-tjänsteutveckling, medan den andra återfinns på motsatt håll. Skillnaderna mellan kommunernas tillvägagångssätt är inte stora, men organisationen bakom och kvalitén i det som utförs skiljer sig markant. Dock finns det områden som även den mer framstående kommunen kan förbättra. Utvärdering, marknadsföring och en större involvering av användare är områden som bör prioriteras för att nå bättre slutresultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Björklund, Jimmy. "Medborgarförslag i Östersund kommun : En experimentell jämförande studie om medborgarförslag och e-medborgarförslaginom samma kommun." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43139.

Full text

Abstract:

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research.
Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen.

2021-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kovalainen, Natalia. "Metadata, FGS:er och e-arkiv : Kommuner i samarbete." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25599.

Full text

Abstract:

En stor del av befolkningen i Sverige som flyttar gör det inom länets gränser, i och med det kan journaler och handlingar som finns om personen behöva förflyttas. På grund av projektet Framtidens arkiv har alla kommuner i Gävleborgs län bestämt sig för att ingå i ett samarbete kring införandet av e-arkiv. Syftet med denna uppsats är att studera hur metadatahantering skulle kunna skapa en gemensam grund för samverkan, och därmed främja samarbete med hjälp av metadata. Då en enhetlig metadata underlättar återsökandet av information oberoende på var den finns, med hjälp av bland annat metadatascheman och FGS:er. För att belysa hur detta skulle kunna göras har jag i uppsatsen valt att konkret studera hur kommunerna arbetar med dokumentationen kring elevhälsan. Dessa journaler är inte bara viktiga för att de påvisar elevens hälsoutveckling, utan de kan även användas som bevismaterial vid rättsliga åtgärder där t.ex. polis, socialtjänst och domstol måste involveras. Om metadata och/eller FGS:er införs kan man underlätta hur kommuner skickar och tar emot journaler samt hanteringen av dessa då de inkommit till arkivet. FGS är metadata som markerar och paketerar information. I uppsatsen jämförs metadatastrukturer; eARD projektet, R7e-arkiv och PMO. Resultatet blev 12 tabeller, en tabell är utformad efter vad jag anser att en elevhälsovårdsjournal bör innehålla för att uppfylla de krav som ställs av lagen, kommunen och skapare/användare. Tabellerna som R7e-arkiv skapat för inleveransspecifikationer för journaler, anpassade jag efter elevhälsovården. Det finns även en egentillverkad tabell över de element som saknas i de tidigare R7e-tabeller då de inte var ämnade att användas av flera mottagare. Jag anser att det finns goda förutsättningar för att skapa ett fungerande samarbete emellan kommuner. En gemensam metadatastruktur är ett krav för att detta ska fungera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lundqvist, Martin. "E-tjänster på kommuners webbplatser." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-875.

Full text

Abstract:

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.

I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.

Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners webbplatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Engström, Carl. "Användarmedverkan i en mindre kommun : Möjligheten att applicera användarmedverkan i en mindre kommun under utvecklingen av offentliga E-tjänster." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12787.

Full text

Abstract:

Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Paulsson, John, and Caroline Zheng. "E-tjänst för kommunal och regional utveckling." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-50878.

Full text

Abstract:

Syftet med att denna rapport är att bidra till en del av försudien för RIGES-projektet, som är ett EU-finansierat samarbetsprojekt mellan Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Örnsköldsviks kommun. Rapporten undersöker hur ett GIS1 samt en bygglovsansöknings-process ska konstrueras ur ett användarvänlighetsperspektiv. Delarna som tas upp omfattar omvärldsbevakning, processutveckling samt informationsmodellering, i enlighet med de komponenter som utgör RIGES-projektets inledande del (Tillväxtverket, 2010). Rapporten undersöker vad Sveriges kommuners GIS och tjänster för bygglovsansökan använder för tekniska lösningar, vilket behandlas i omvärldsbevakningen. Slutsatsen av undersökningen är att det finns en strävan efter mer avancerade kartsystem och webbaserad bygglovsansökan. Hur en webbaserad bygglovsansökan bör se ut behandlas i processutvecklingen. Processen illustreras med hjälp av ett UML2 Use Case Diagram. I och med fokus på användarvänligheten och den nya plan- och bygglagen behandlar rapportens tredje del, som främst behandlar hur information presenteras. Denna sistnämnda del benämns informationsmodellering. I denna del studeras användarvänlighet, och den slutsats som dras är att e-tjänsten bör sätta användaren i fokus samt att vedertagna normer för grafiskt användargränssnitt ska användas. De dokument som överlämnas till RIGES-projektet är två funktionskravspecifikationer som ska kunna användas som stöd i RIGES inledande skede.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Zerr, Sigrid. "Kommunale Portale E-Government auf städtischer Ebene /." [S.l. : s.n.], 2003. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11675837.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Molin, Linda, and Johanna Rydell. "Utveckling av e-tjänster i kommunal samverkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159539.

Full text

Abstract:

This study investigate a Collaboration between municipalities that cooperate to develop e-services. One larger municipality helps the smaller municipalities by providing them with fully developed e-services, help maintain a technical platform, support and materials in order for them to be able to drive their own process of change. The object of this study is to contribute knowledge that can form the basis for potential improvements of the Collaboration of e-services. The aim of the study is to find out what the reason is that some participating municipalities have launched several e-services while others none? How they experience the development of e-services that are conducted in Collaboration, and what challenges they experience in the development work? To collect empirical data we did qualitative interviews with both participating municipalities and with informants central in this Collaboration. We have had access to documents, their contract, and their planning tool that includes videos, manuals, and templates. The result of this study identifies a number of crucial points that need to be taken into account in continued Collaboration. These are: You cannot measure success with number of launched e-services: There are lack of “change management”: How homogeneity can help in the long run: and that Process mapping is the next step to take for the smaller municipalities. The study's result also show the challenges that may appear along the way towards more efficient, attractive and competitive county. For the participating municipalities these are time constraints, difficulty in prioritizing among other tasks, resistance from administrations and administrators, how they organize themselves internally on their own. The results also show that all participants wants this, and that several of them are working in a way that may pay off in the long run.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Mauritzson, Jonas. "Argument och motiv för utveckling av e-tjänster bland svenska kommuner." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17341.

Full text

Abstract:

E-förvaltning har under många år konstant vuxit i världen sedan introduktionen av datorer möjliggjorde användningen av digitala lösningar för myndigheter och regeringars arbetsuppgifter, denna användning av digitala lösningar för myndigheters arbete och tjänster spred sig snabbt allteftersom världen började utnyttja digital teknik mer och mer. Det som till att börja med endast var tillgängligt för stora landstäckande myndigheter blev efter ett tag tillgängligt för kommuner och enskilda städer när kostnader samt den behövda kunskapen blev mer tillgänglig. Syftet med studien är att titta på vilka motiv kommuner i Sverige har när de utför sin offentliga e-tjänst utveckling. För att få information om hur kommunerna utför sin e-tjänst utveckling har en kvalitativ forskningsmetod används. Material har införskaffats genom en rad semi-strukturerade intervjuer i ett antal Svenska kommuner, materialet analyserades sedan för att få fram ett resultat. Resultatet indikerar att motiven bakom offentlig e-tjänst utveckling officiellt sägs vara för medborgarens fördel, men ofta kan mer myndighetsfokuserade motiv ligga till grunden för utvecklingen. Det finns däremot tecken på en trend mot mer medborgarinvolverad utveckling inom kommunerna i Sverige, detta är mer märkbart i större kommuner men det finns tecken på att även mindre kommuner är intresserade av införande av sådan involvering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jönsson, Katrin. "E-tjänster i kommunala verksamheter : Risker och hot för e-tjänster i Ljungby kommun." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-436.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Eriksson, Andrea. "Fysisk aktivitet efter skoltid : En studie på Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19557.

Full text

Abstract:

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bernhardsson, Karl. "Användning av privata E-legitimationer inom kommunal verksamhet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20477.

Full text

Abstract:

Sverige har legat i framkant med elektronisk identifikation speciellt med BankID som hade cirka 8 miljoner användare 2019. Eftersom BankID är så pass vanligt och uppfyller en god säkerhet, använder vissa kommuner det för deras verksamheter. Att använda BankID som e-legitimation i tjänsten har diskuterats länge och lett en del motstånd från personalen. Syftet med den här studien är att undersöka hur Skaraborgs kommuner använder sig utav privata e-legitimationer. Studien tar upp vilka system privata e-legitimationer används till, varför kommuner har valt det och eventuella problem de stött på. Insamling av data kommer ske med intervjuer som utförs med de ansvariga personer hos kommunerna. Resultatet visar att kommunerna använder privata e-legitimationer som BankID till många olika system, men fanns inget tydligt mönster för vilka system och tjänster det används till. Kommunernas motivering för att använda mobila BankID var dels av ekonomiska skäl där kommunen var tvungen att hålla en budget, samt praktiska skäl då många redan har mobila BankID, vilket underlättade deras implementation. Majoriteten av kommunerna ansåg att använda privata mobila BankID i tjänst inte nödvändigtvis är något negativ eftersom det uppfyller de säkerhetskrav som ställs och är en befintlig lösning som de anställda använder. Resultatet visar även att det finns en del motstånd från personalen vilket har hindrat implementationen för kommuner. I de fall personal inte går med på att använda sitt privata mobila BankID hade de flesta kommuner en alternativ lösning.
Sweden has been at the forefront of electronic identification, especially with BankID, which had approximately 8 million users in 2019. Because mobile BankID is so common and meets good security, some municipalities have used it to identify their employees. Using BankID as e-identification in the workplace has been discussed for a long time and has led to some opposition from employees.The purpose of this study is to investigate how Skaraborg's municipalities use private e-identifications.The study addresses which systems private e-identification is used for, why municipalities have chosen it and any problems they have encountered. The data will be collected through interviews with the responsible employees at the municipalities. The results show that the municipalities use private e-identifications like BankID for many different systems and did not show a clear pattern for which system it was used for. The municipalities'reasoning for using mobile BankID was that partly for financial reasons where the municipality had to follow a budget and practical reasons as many already have mobile BankID, which facilitated their implementation. The majority of the municipalities considered that using private mobile BankID in the workplace is not necessarily something negative as it meets the security requirements set and is easilyaccessíble. The results also show that the employees were against the use of BankID as a identification, which has hindered implementation for municipalities. In cases where staff do not agree to use their private mobile BankID, most municipalities had an alternative solution.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Bergman, Mikael. "Facebookförvaltning : En kvalitativ studie av tre Värmländska kommuners användning av sociala medier i e- förvaltningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27952.

Full text

Abstract:

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively. The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Gunnar, and Annica Nielsen. "Utvärdering av nyttan av en e-handelsplats för produktupphandlingartill Borlänge kommuns resultatenheter." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-404.

Full text

Abstract:

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet. Metoddelen är uppdelad i en praktisk del, bestående av kvalitativa intervjuer, och en modelldel som består av två faser ur Siegels webbutvecklingsmodell. I resultatdelen av rapporten används summan av intervjuerna som indata i webbutvecklingsmodellen och det totala resultatet utgör underlaget för en prototyp av en e-handelsplats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hedesand, Stålhult Adam. "Definiera, strukturera och kommunicera offentliga e-tjänster : Exempel från två svenska kommuner." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36550.

Full text

Abstract:

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen. Det leder till att webbsidornas struktur påverkas och det blir svårare för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänsterna. Att förstå och hitta på webbsidan ska vara okomplicerat, i annat fall kommer webbsidan att misslyckas med sitt syfte. Det finns olika sätt att strukturera en webbsida på, bland annat genom logiska hierarkier, kategorisera information och tydliga huvud- och underrubriker. För att presentera och strukturera e-tjänster på webben kan en e-tjänstekatalog tillhandahållas, där leverantörens e-tjänster finns presenterade och beskrivna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga e-tjänster kan definieras, struktureras och kommuniceras för att underlätta för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänster på en kommuns webbsida. Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och datainsamlingen har skett genom två muntliga intervjuer med två personer som arbetar med e-tjänster i två olika kommuner. Data har också samlats in genom en litteraturstudie samt en granskning av de båda kommunernas webbsidor. Resultatet från litteraturstudier, datainsamling via intervjuer samt granskning av webbsidorna visar att de båda kommunerna definierar, strukturerar och kommunicerar e-tjänsterna på olika sätt. Den ena kommunen har använt en informationsstruktur benämnd funkaboda som även många andra kommuner, organisationer och företag använder. Den andra kommunen har strukturerat webbsidan med e-tjänster efter inspiration från den brittiska staten. Båda kommunerna kategoriserar e-tjänsterna efter ämnesområden men endast en kommun definierar en e-tjänstekatalog för att presentera och beskriva alla de e-tjänster som kommunen tillhandahåller. Båda kommunerna använder olika kommunikationskanaler för att informera användarna om e-tjänsterna, som till exempel sociala medier, tjänstemän som informerar och webbsidorna. Kommunernas webbsidor skiljer varandra åt gällande menyer, rubriker, huvud- och underkategorier vilket visas genom en analys och jämförelse av de båda webbsidorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rydh, Johan. "E-demoktrati : En studie om att utveckla en legitim e-demokrati i en mindre kommun." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112800.

Full text

Abstract:

E-demokrati är ett förhållandevis nytt forskningsområde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av området som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjälp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum på Internet där det är möjligt att diskutera politiska frågor. E-demokrati är ett ämne som inverkar på den demokratiska dialogen i samhället och berör samtliga medborgare. I den här uppsatsen har jag undersökt ämnet och kartlagt hur det kan användas som ett instrument för att förbättra för medborgarnas möjligheter att vara delaktiga i de demokratiska processerna. Det diskuteras vägar att gå och belyser för- och nackdelar med olika angreppssätt. Att utveckla e-demokrati i en kommun är svårt, än svårare är det för mindre kommuner som ofta inte har samma resurser som de större. Det krävs engagemang från flera håll och i den här studien undersöks verktyg för kommunikation och det klargörs vilka roller olika aktörer bör spela för att få e-demokratin framgångsrik. Studiens syfte har varit att utveckla och beskriva för mindre kommuner hur de kan etablera en legitim e-demokrati och därigenom få invånarna mer involverade i den demokratiska processen. Uppsatsen tydliggör för läsaren vilka problemområden det finns i att försöka skapa en legitim e-demokrati samt kommer med råd hur dessa kan hanteras. E-demokrati i mindre kommuner är ett område som inte fått så mycket uppmärksamhet i tidigare forskning vilket har gjort arbetet mer inspirerande. Att få vara en av de första skribenterna hjälper till att höja kunskapsnivån om ämnet har varit motiverande och spännande. Studien bygger på material insamlat genom intervjuer såväl som resultat och erfarenheter från tidigare forskning. Målet med uppsatsen är att läsaren ska få en bättre insikt om hur e-demokrati kan utvecklas i mindre kommuner och därigenom öka viljan hos medborgare att vara delaktiga i de demokratiska processerna och påverka den lokala politiska agendan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Karlsson, Jonas, and Tobias Elofsson. "Effekter av e-procurement inom offentliga organisationer : En fallstudie av Växjö kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35699.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher. I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen. Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer. Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3 kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie. Slutsats: Många av de effekter som finns presenterade i det teoretiska ramverket kunde även identifieras inom Växjö kommuns verksamhet. Resultaten visar att Växjö kommuns inköpare generellt spenderar mindre tid på inköpsrelaterade aktiviteter än vad de gjorde innan implementationen av e-procurement-systemet INES. Det uppmärksammades dock att tidsåtgången för dessa aktiviteter kunde reducerats ytterligare om integreringen av leverantörernas lagersaldo och prisinformation hade fungerat bättre. Från centralt håll har bättre kontroll och överblick över inköpen erhållits sedan implementeringen av INES och mängden administrativt arbete har reducerats kraftigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Nordh, Josefine. "E-fakturans inverkan på inköpsuppföljning : En jämförande studie av tre kommuner i Sverige." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66351.

Full text

Abstract:

Inom offentlig sektor i Sverige finns stora brister vid inköp- och avtalsuppföljning. Det är vanligt att inköp sker utanför ramavtal och det kan bero på att myndigheter saknar ett digitaliserat system för uppföljning. Genom digitalisering av inköp- och fakturahanteringsprocesser kan inköpsuppföljning göras effektivare och generera i stora besparingar. Uppsatsens syfte är att undersöka och förklara hur elektroniska fakturan påverkar inköpsaktiviteter inom offentlig sektor samt att identifiera om egenskaperna hos elektroniska fakturan kan bidra till ökad avtalstrohet. En undersökning är genomförd med ett resultat på hur elektronisk faktura används inom offentlig sektor och är genomförd med en kvalitativ metod och jämförande analys. En litteraturstudie mynnade ut i en analysmodell som utgjorde grunden till en intervjuguide. Primärdata är insamlad genom intervjuer med tre svenska kommuner, datakällorna har sedan jämförts mot varandra och analysmodellen. Undersökningen visar att elektroniska fakturans information har en stor påverkan på inköpsuppföljning i offentlig sektor. Informationen används för att få fram rapporter och statistik om inköp för att kunna planera och ta beslut om framtida inköp och upphandlingar. Elektroniska fakturan påverkar även avtalstroheten genom att myndigheter får kontroll över vad de egentligen köper. Identifierade nyttofaktorer hos elektroniska fakturan som har direkt påverkan på inköpsuppföljningsaktiviteter är korrekt, samlad, sökbar och detaljerad faktura. Elektroniska fakturan förser myndigheter med en bred information och för att inköpsuppföljning ska vara möjlig krävs ett digitaliserat system där fakturor samlas och kontrolleras för att korrekta rapporter ska kunna sökas fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Al-khameesi, Maisam. "Varför e-arkiv? : En kvalitativ studie om varför vissa kommuner använder e-arkiv medan andra använder pappersarkiv." Thesis, Södertörns högskola, Arkivvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43957.

Full text

Abstract:

E-archive create more efficient opportunities for operations through process-oriented archival reporting that provides better overview of documents and a better support for case management and increases security for compliance. E-archive are also a prerequisite for achieving the municipalities goals for future e-government and a fully digital flow of information. The purpose of the essay is to investigate why some municipalities have started using electronic archiving while others are still using paper archives. The study also aims to examine the requirements for safety, accessibility, and costs for introducing electronic archives into municipal activities. Previous research in this field has mainly focused on areas that I believe together form the basis of my research area, namely digitalization, security, accessibility, information management, and e-government and digital archives (e-archives). Then presented OAIS model used as theory in this essay. To reach the aim of the study primary data was collected through semi-structured interviews. For this essay, there have been interviews with eight different municipalities, four of which use e-archiving and four using paper archives. The study is also based on secondary data in the form of articles and dissertations for previous studies on e-archives. The result that I got showed that digital archives are evolving very quickly. At the same time e-archives create great benefits such as being able to respond to the digital needs of the activities, follow the digital development that takes place in the public sector. The introduction of e-archives needed sufficient financial and human resources to carry out all the necessary activities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Heilborn, Martin. "Tillgängliga e-tjänster - svenska kommuners arbete med tillgänglighet vid utveckling av e-tjänster." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33993.

Full text

Abstract:

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke. Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster. Denna studie har visat att e-tjänsterna oftast har en lägre tillgänglighet än resten av webbplatsen och därför utesluter flera av de användare som tillhör kommunens målgrupp. Syftet med denna studie är att ta reda på varför tillgängligheten är lägre hos e-tjänsterna och vilka som är ansvariga för tillgängligheten och dess låga grad. Tidigare har antagandet gjorts att kommunerna är medvetna om att den bristande tillgängligheten hos e-tjänsterna gör dessa e-tjänster oanvändbara för flera grupper av användare. Den studie som presenteras här visar att en viss medvetenhet om dessa brister finns hos kommunernas utvecklare men även att den är låg. Kvalitativa telefonintervjuer har gjorts med fyra utvecklare från svenska kommuners IT-enheter och även en utvecklare hos en e-tjänstleverantör har intervjuats. Flera kunniga personer inom området tillgänglighet har också intervjuats över e-post. Telefonintervjuerna visade varför kommunerna har svårigheter att göra e-tjänsterna tillgängliga för hela sin målgrupp men även hur de arbetar med detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andersson, Mats. "Kommunal utveckling av E-tjänster: En kvalitativ fallstudie av Sambruksplattformen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21150.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen.
This paper studies the resons behind development of E-services in local governments. It is a qualitative case study of a collaboration called Sambruksplattformen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Lars, and Magnus Löfgren. "E-tjänsternas medborgarnytta : Nyttorealisering med kvalitativa variabler för träffsäkrare kommunal digitalisering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159291.

Full text

Abstract:

The Swedish municipalities of the 21st century are faced with a paradoxical problem in how they need to deliver a higher value to its population with less funding. This is due to the percentage of its’ population that are able to work grows lower while the percentage of the population that need to use the services that they provide increases. The solution to this issue is regarded to be digitalization of the public sector. While the Swedish municipalities have already gone to great lengths in order to digitalize its services, they seem to have had major issues in how these efforts have been focused. Several voices have been raised criticizing the lack of use of tools for performance measurements. On the other hand, the municipalities criticize existing tools. This then illuminates an absence in existing research within the subject which this thesis aims to fill. In doing so, this thesis clarifies which qualitative variables effect public value. Furthermore, the thesis explains how Swedish municipalities should use performance measurement tools. Finally, the thesis considers ways for Swedish municipalities to incorporate qualitative variables in its use of performance measurement tools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Karnerfors, Jesper. "Användarcentrerad systemdesign vid utveckling av kommunala e-tjänster : Reflektioner utifrån en utvärdering av en e-tjänst för två kommuner i Värmland." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41246.

Full text

Abstract:

Syftet med det arbete som ligger bakom denna uppsats har varit att undersöka hur kommunala e‐tjänster kan utvecklas användarcentrerat. Denna uppsats redovisar tankar kring systemutveckling baserad på användartester, men också tankar kring arbetssättet hos den avdelning som tillhandahöll en e‐tjänst att utvärdera med hjälp av målgruppen. Karlstads e‐kontor arbetade 2015 med en ny e‐tjänst, Ansökan om ekonomiskt bistånd, på uppdrag av Arbetsmarknads‐ och socialförvaltningen (ASF) i Karlstad och Kristinehamn. Innan den nya e‐tjänsten lanserades tog jag på mig uppdraget att utföra användartester för att hitta möjliga användbarhetsproblem i information, gränssnitt mm. Uppsatsen redovisar kortfattat resultatet samt reflektioner i relation till en tidigare framtagen mall för användartest av kommunala e‐tjänster. I uppsatsen diskuteras också vad användarcentrerad systemutveckling borde innebära. Jag har senare sett att bara ett par av mina rekommendationer har följts. Likaså har rekommendationer från en tidigare utvärdering bara delvis följts. I uppsatsen jämförs e‐ kontorets arbete med principer för användarcentrerad systemutveckling som framförts av vissa svenska forskare. Även om någon undersökning av beslutsdokument etc. inte har gjorts., står det ändå klart att jämförelsen visar att e‐kontoret inte kan sägas jobba användarcentrerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rytterfelt, Linda. "Digitala attityder och kommunikation i förändringsprocessen : Förändringsledning och utmaningar vid införandet av e-arkiv i små kommuner." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31136.

Full text

Abstract:

Denna studie om utmaningar i införandeprocessen av e-arkiv, visar att digitalisering är komplext och snarast saknar facit. Däremot har studien kunnat visa på viktiga moment och indikationer för hur förändringsprocesser i kommunala verksamheter, speciellt mindre kommuner och verksamheter, kan bedrivas. Studien har visat på hur viktigt det är med förändringledning, framförallt vid införande av ny teknologi, exempelvis e-arkiv. Studien undersöker de utmaningar som föreligger i införandeprocessen av ett e-arkiv och dess kommunikation, och hur dessa kan minimeras, hur de digitala attityderna ser ut bland kommunala medarbetare, samt hur arkivverksamhetens status kan påverka digitalisering och offentlig förvaltning. Studien visar att attityder till digitalisering och ny teknik är positiva och att de flesta anser sig ha allra minst tillräcklig kompetens inom IT, och dessutom visade enkätundersökningen på en avsaknad av påtagliga skillnader mellan olika åldersgrupper, vad gäller teknik och digitalisering. Det har också tydliggjorts att kunskap, information och kommunikation behövs mer av, i form av exempelvis introduktion och utbildning. E-arkiv bidrar med gedigen verksamhetsplan och grund-läggande behov för sammanhållen förvaltning, långsiktighet, effektivisering, öppenhet, bättre arkivvård, tydlig målbild och enhetliga arbetssätt. Förändringsledning är nyckeln till framgång, och inte bara för vinstdrivande företag utan minst lika viktigt för kommunala verksamheter och andra statliga institutioner, då det inte bara underlättar att göra ekonomiska vinster, utan att styra processen och alla dess steg som är viktiga. Utan tillgång till en modell av exempelvis Kotters åttastegstyp, är det allt för lätt att missa delar som egentligen är väldigt viktiga. Kanske speciellt i processer relaterade till ny teknologi, som införandet av e-arkiv är, är Kotters och andra processer för förändringsledning ytterst effektiva för att skapa ett bra och långsiktigt resultat.
This study on challenges in the implementation process of digital archives shows that digitalisation is complex, and lacks a definite answer on how to handle it best. However, the study specifies some important steps and indicators for change management processes in municipal organisations and especially in small municipalities and organisations. The study has also shown the importance of change management, especially when it comes to the implementation of new technology, such as digital archives. The study examines the challenges in the implementation process of digital archives and how they can be avoided, what the municipal employees’ attitudes are towards digitalisation as well as how the archive’s operational maturity can affect digitalisation and public administration. The study shows that the attitudes towards digitalisation and new technology are positive, and that most employees consider themselves to have proficient competence in IT. Moreover, the survey shows a lack of prominent differences between different ages when it comes to technology and digitalisation. The survey highlights a lack of knowledge, information and communication, which need to be improved, for example through introduction and education. Digital archives contribute to fund-amental needs such as coherent operations, sustainability, effectivisation, openness, improved archival operations, and a clear vision. Change management is essentially the key to success, not solely for for-profit companies, but it is just as important for municipal operations and state-run institutions, as it facilitates economic profits without steering the process in any direction. Without access to a model like for example Kotter’s eight step model, it is easy to miss the most important aspects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Amerzyanova, Raushania, and Tetyana Larsson. "Den nationella IT-strategin och dess implementering vid Karlskrona kommun." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1145.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Flouti, Maria, and Eden Merhawi. "E-government. : En studie av 24-timmarsmyndigheten i kommunerna." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1075.

Full text

Abstract:

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.

Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.

Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.

Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.

Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten.

Problem: What are the factors that contribute to the development of public e-services?

Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate and examine today’s and tomorrow’s need of e-government in the municipalities in the Stockholm area.

Methodology: We have used both qualitative and quantitative methods. We’ve done this through a qualitative interview and a quantitative survey.

Theories: We have used theories that treat areas such as the e-government, organisation theories and consumer behaviour.

Empirical base: This part consists of interviews that we performed with 6 municipalities in the Stockholm region, plus a survey that we performed with the inhabitants of 2 of these municipalities.

Conclusions: The critical factors in the development of an e-government are among others political pressure and changes in the world. Even if the municipalities are on different levels, they still strive for the same goal, which is to achieve the perfect e-government.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Jonsson, Fredrik, and Lars Burman. "E-tjänster, ett kommunalt dilemma : En studie av de hinder som kan komma att påverka användningen av Skellefteå Kommuns e-tjänst för Bygglov." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34909.

Full text

Abstract:

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att förändra offentliga myndigheters sätt att erbjuda tjänster och interagera med medborgare. Att genom e-tjänster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna är något som de flesta svenska myndigheter och kommuner strävar mot. Skellefteå Kommun tog redan i början av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen för begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nuläget en rad e-tjänster riktade mot kommunens medborgare. Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka hinder, identifierade i tidigare forskning, som kan komma att påverka användningsfrekvensen av en nyutvecklad e- tjänst för Bygglov som under sommaren 2010 skall lanseras. Utifrån en litteraturstudie har vi identifierat en rad hinder som i tidigare forskning anses påverka användningen av offentliga e-tjänster. En kategorisering av identifierade hinder har legat till grund för en fallstudie bestående av ett användbarhetstest och intervjuer. Resultatet av vår undersökning bekräftar att ett antal av de hinder som identifierats i den tidigare forskningen kan komma att påverka användningen av e-tjänsten för Bygglov. Undersökningens resultat indikerar att hinder främst finns att finna i sådant som rör användbarhet och Skellefteå Kommuns tillgängliggörande och marknadsföring av e-tjänsterna.

In the 2000’s, concepts such as E-Government and 24-hour government have changed the way public authorities provide services and interact with citizens. Through e-services public authorities offer an alternative to the traditional channels. This is something that most of the Swedish authorities and municipalities nowadays are striving for. In the early 2000’s Skellefteå Kommun took initiative to provide services under the concept of 24-hour government and currently offers a range of e-service to the citizens of Skellefteå Kommun. The aim of our study is to determine what barriers, identified in previous research, which may affect the frequency of use of a newly developed e-service for building permits, which is being launched during the summer of 2010. Based on a literature review, we have identified a number of barriers in previous research that claims to be affecting the use of public e- services. A categorization of identified barriers has been our basis for a case study consisting of a usability test and interviews. The results of our study confirm that a number of barriers identified by earlier conducted research may affect the use of the e-service for building permits. The survey results indicate that the main barriers concerns usability and the municipality strategies in making e-services available as well as the marketing of these.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Carlsson, Fredrik. "Demokratisk innovation eller ett spel för gallerierna? : En demokratiteoretisk utvärdering av Participatory Budgeting i en svensk kommun." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114430.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability? The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews. The results of the study indicates that the PB-institutions has multiple flaws regarding the way it enables the realization of numerous of the democratic goods analyzed. The institutional design does not pay enough attention to inclusion of different social groups including marginalized groups, popular control is restricted to issues of low political salience and the PB process does not live up to the transparency level expected from a democratic institution. On the other hand, the institutional design of the PB process does take into account some aspects of inclusion among the youth inhabitants and the process has been effective in the sense that it has delivered physical results quickly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Klang, Carl, and Hannes Persson. "IT-användarnöjdhet : En fallstudie vid Barn- och utbildningsförvaltningen i Bollnäs kommun." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227073.

Full text

Abstract:

Sveriges kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras. Resultatet och förbättringsförslagen är till stor del generella och kan tillämpas på andra delar inom kommunen för att öka användarnöjdheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Adriansson, Eva. "Kommunal verksamhetsprocess efter införandet av en e-tjänst : Informationsflöde och informationshantering sett ur ett Lean-perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23625.

Full text

Abstract:

Trots de svenska medborgarnas ökande krav på digital självservice via e-tjänster, går införande trögt hos kommunerna. En anledning är den relativt låga kunskap som finns i området. Främst vad gäller avancerade e-tjänster som förutom att öka medborgarnas tillgänglighet, insyn och delaktighet i sina offentliga ärenden, även ska minska den administrativa hanteringen för att istället låta mer av resurserna gå till kärnverksamheten. I den här kvalitativa fallstudien studerades hur en kommunal verksamhetsprocess utvecklas vid införandet av en e-tjänst. Hur slöseri kan identifieras i processen informationshantering och informationsflöde och hur dessa förändrats efter att e-tjänsten införts. Resultatet baserades på material från intervjuer och analyserades utifrån Leans kategorier av slöseri och teorin om Microsystem. Resultatet visade att slöseri som uppstår i informationshantering och informationsflöde mellan enheter eller microsystem kunde identifieras om alla microsystem kartlägger processen tillsammans. Mycket slöseri hade tagits bort i utvecklingsarbetet och lett till en smidigare och troligtvis mer effektiv process. Ett antagande men som även bekräftades av personalens upplevelser från testförsöken. Processutvecklingen tillsammans med e-tjänsten har säkerställt delar av processflödet där antalet informationsöverföringar blivit färre och på så sätt troligtvis även minskat risken för att missförstånd och felhantering ska uppstå av informationshanteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Möllhagen, Patrik. "Fyra kommuner fyra riktlinjer : En komparativ studie av fyra kommuners riktlinjer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13521.

Full text

Abstract:

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform. Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer. Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hammarstedt, Bäckström Malin. "Kommunala e-tjänster : Hur samlas medborgares behov och synpunkter in och hur används de i e-tjänsteutveckling?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42697.

Full text

Abstract:

För Sveriges kommuner har utveckling av medborgares delaktighet och engagemang blivit en allt viktigare fråga. För att utveckla offentliga e-tjänster som motsvarar medborgares behov behöver medborgarperspektivet stärkas. När offentliga e-tjänster utvecklas skall det vara medborgarens behov som ska vara vägledande för att e-tjänsterna ska vara till nytta för medborgarna enligt regeringens e-förvaltningsstrategi. Det ska också öka medborgares engagemang och användningen av e-tjänster. De som ansvarar för utbudet av kommuners e-tjänster måste därför sätta sig in i vad medborgaren vill uppnå i kontakten med kommunen. Att involvera medborgare innebär att kommunen tar tillvara medborgares behov och synpunkter och omvandlar det till egenskaper i utvecklingen av e-tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunerna arbetar med att samla in medborgarnas behov och synpunkter kring e-tjänster. Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och ska bidra till normativ kunskap. Datainsamlingen har skett genom litteraturstudier och genom att ställa en fråga till alla Sveriges kommuner hur de samlar in medborgares behov och synpunkter på e-tjänster – 117 av landets 290 kommuner har svarat. Data har också samlats in genom att undersöka hur medborgare kan lämna behov och synpunkter via samtliga 290 kommuners webbsidor. Resultatet av undersökningen visar att de svarande kommunerna har angett 19 olika kanaler för att samla in medborgares behov och synpunkter kring e-tjänster. 52 % procent samlar in via olika kanaler och 48 % procent kommuner gör ingen aktiv insamling alls. I undersökningen om insamling från webbsidan där samtliga 290 kommuner ingick visar att 14 % har särskild hantering för synpunkter specifikt kring e-tjänster. Ett sätt att underlätta vidarebefordran av medborgares behov och synpunkter är att kommuner samverkar kring utveckling av e-tjänster. Gemensamma lösningar och samarbete gör det lättare att anskaffa resurser och sänker kostnaderna för samverkande kommuner. Forskningen visar att det är bra att använda medborgarna i e-tjänsteutvecklingen, men att det inte är enkelt att genomföra i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Jansson, Gabriella. "En legitim (elektronisk) förvaltning? : Om IT-utveckling i kommunal förvaltning." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-98291.

Full text

Abstract:

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler.
This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Danestad, Peter, and Dragana Markovic. "Framgångsfaktorer och hinder vid införande av e-tjänster i kommunal verksamhet : Hur förbättrar man e-tjänster genom offensiv kvalitetsutveckling med kunden i centrum?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34823.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Digitalisering framställs som den enskilt största förändringsfaktor som påverkar alla delar av samhället så även den offentliga sektorn. Elektronisk förvaltning används i syfte att skapa en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, underlätta människors vardag och ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Därtill ska arbetet med e-förvaltning leda till lägre kostnad och största möjliga nyttan för såväl medborgare och företag som samhället i stort. Regeringens mål har sedan 2012 varit att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige har också legat i topp i jämförelser med andra länder vad gäller internetanvändning och medborgarnas användning av e-förvaltningstjänster. Internationella jämförelser visar exempelvis att Sverige ligger på sjätte plats enligt FN:s senaste sammanställning över e-förvaltningens utveckling i världen (UN-E Government survey 2016). Samma år konstaterade dock också Riksrevisionen i sin rapport (RIR 2016:14) att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen i enlighet med regeringens mål och att mer kan göras för att utveckla e-förvaltningen. E-förvaltningen har enligt Riksrevisionen varit kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar samt inte hanterats på ett kostnadseffektivt sätt. Med denna fallstudie har ambitionen varit att närmare undersöka dessa förhållanden i syfte att bidra med ny kunskap kring vad som behövs för ett mer framgångsrikt införande av e-tjänster. Till studieobjekt valdes en mellanstor kommun som 2015 införde en e-tjänst för ansökan om bygglov, kallad “MittBygge”. I likhet med tidigare forskning visar och identifierar studiens resultat ett flertal avgörande framgångsfaktorer som behöver beaktas vid såväl planering, införande och uppföljning av nyttan vid införande av e-tjänster. Dessa framgångsfaktorer är: intern och extern kundfokus, utbildning, ledarskap, kommunikation, respons från intressenter, vikten av att mäta och definiera framgång, tillräckliga resurser, medarbetarnas delaktighet och engagemang. Studiens resultat visar även vilka hinder och utmaningar som kan tänkas dyka upp längs vägen mot mer effektiva och högkvalitativa e-tjänster. Dessa är frånvaro av effektiva mätetal, tidsbrist, låg prioritet, otillräckliga utbildningsinsatser, svårigheter att hitta och förstå information samt kommuninvånarnas sammanlagda upplevelse av e-tjänstens tillgänglighet. Studiens resultat visar även att värderingarna bakom offensiv kvalitetsutveckling, det vill säga, att sätta kunden i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar och skapa förutsättningar för delaktighet, inte bara erbjuder en bra teoretisk grund att stå på när en verksamhet ska utvecklas och ständigt bli bättre, utan utgör en helt nödvändig förutsättning för ett lyckat arbete.
Digitization is currently considered to be the most important factor of change affecting all parts of society, including the public sector. E-government is used to create more open public administration that supports innovation and participation, facilitates people's daily lives, providing higher quality and efficiency in the activities. In addition, e-government is expected to lower cost and maximize benefits for both citizens and companies as well as society at large. The goal of the Government has since 2012 been to make Sweden the leading country in the world in terms of utilizing the potential of digitization. Sweden has also been at the forefront in comparison with other countries in terms of internet use and citizens' use of e-government services. International comparisons show, for example, that Sweden is in sixth place, see the UN's latest compilation of e-government development in the world (UN-E Government survey 2016). However, in the same year, the Swedish National Audit Office (NAO) in its report (RIR 2016: 14) also found that public actors do not pursue this work according to Government objectives and that more can be done to develop e-government. According to the NAO, work on e-government has been short-term, overly delegated and characterized by a lack of overall responsibility and not managed in a cost-effective way. This case study sets out to investigate these conditions more closely, with a view to provide new knowledge about what is needed for a more successful introduction of e-services. A medium-sized municipality that introduced an e-service for the application for building permission, called "MittBygge", in 2015 was chosen as case study. Like previous research, this study identifies a number of crucial success factors that need to be taken into account when planning, introducing and following up the benefits of e-services. These success factors are: internal and external customer focus, education, leadership, communication, stakeholder response, the importance of measuring and defining success, sufficient resource allocation, employee involvement and commitment. The study's results also show the obstacles and challenges that may appear along the way towards more efficient and high-quality e-services. These are the absence of effective metrics, time constraints, low priority, insufficient educational efforts, difficulties with finding and understanding information, and the overall experience of e-service accessibility by the residents of the municipality. The results also show that the values behind offensive quality development, i.e. putting the customer at the heart of the process, basing decisions on facts, working with processes, continuously working on improvements and creating conditions for stakeholder involvement, not only offers a good theoretical base for development and continuous improvement of activities but it is also an essential prerequisite for successful work.

2018-06-27

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Zimmerling, Emanuel. "Anwendung der E-Kompetenzstudie im IT-Bereich einer kommunalen Behörde." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2018. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-234315.

Full text

Abstract:

Bis zum Jahr 2030 wird sich voraussichtlich die Anzahl der in Deutschland lebenden Personen im erwerbsfähigen Alter, zwischen 20 und 65 Jahren, von heute 49,2 auf 44–45 Millionen und bis 2060 auf 38 Millionen Menschen reduzieren (Statistisches Bundesamt, 2015, S. 20). Die Altersstrukturen und -entwicklungen unterscheiden sich stark zwischen den Bundesländern. Insgesamt betrug im Jahr 2000 das Durchschnittsalter in Deutschland 41,1 Jahre und stieg bis 2014 auf 44,3 Jahre (Sächsische Staatskanzlei, 2016, S. 2). Die Personalpolitik der öffentlichen Arbeitgeber ist in den letzten Jahren hinzu durch Haushaltskürzungen und Personalabbau gekennzeichnet (Robert Bosch Stiftung, 2009, S. 13–14). Der unmittelbare Kompetenzverlust ist die Folge und die verbleibenden Beschäftigten müssen demnach zusätzlich neue Aufgaben übernehmen, für welche sie gegebenenfalls nicht ausgebildet wurden. Hinzu kommen durch die Digitalisierung und ständige Weiterentwicklung der Technik ein fortschreitender Bedarf sich an die neuen Anforderungen anzupassen. Die Verwaltungsmodernisierung durch das E-Government oder relevante IT-Inhalte finden sich noch nicht einmal in der Hälfte der Lehrpläne der verwaltungsbezogenen Studiengänge und sind als Schwerpunkt lediglich in 9 % der Programme vertreten (IfG.CC, 2014, S. 86). Durch die Identifikation der Rollen und den damit verbundenen Kompetenzen der Beschäftigten können Nach- und Umbesetzungen zielgerichteter geplant, Wissenslücken sowie -träger identifiziert und Qualifizierungsmaßnahmen abgeleitet werden. Mit der E-Kompetenzstudie (Becker et al., 2016) existiert seit Ende 2016 ein theoretischer Rahmen, der diese Aktivitäten ermöglicht und systematisiert. [... aus der Einleitung]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Winnberg, Lise-Lott, and Mimmi Jackléus. "IoT användning inom kommunal verksamhet : – i Östergötland." Thesis, Linköpings universitet, Informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151405.

Full text

Abstract:

Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går.
The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Henriksson, Emil, and Ludvig Martell. "KOMMUNERNAS DIGITALISERING : En kvalitativ komparation mellan tre svenska kommuner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58998.

Full text

Abstract:

The overall purpose of the essay is to compare the three Swedish municipalities Helsingborg, Umeå and Örebro. The essay has two aims. The first is to relate the theory e-governance with the concept of digitalization. The second is to see if the analysis implies that policy transfer have occurred between the municipalities. The two research questions are: 1) How does the municipalities express digitalization and can this be related to e-governance? and 2) Are there similarities between the municipalities’ approach to digitalization that might imply that policy transfer has occurred? The method that have been used for the analysis is a qualitative literature study with focus on the discourse. This method was supplemented with a Most similar systems design in order to select municipalities with similar traits. The conclusions of the essay are that e-governance is a functional theory for contextualising digitalization and that all the municipalities are working, in various degrees, to digitalize their respective administration. In addition, there have likely been some kind of policy transfer between the municipalities. The why and the origin of the transfer have not been researched further in this essay.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Källberg, Lisa, and Rebecca Robertsson. "Ständigt, alltid och aldrig ge upp : En beskrivande studie i hur sju grundskolor i Sundsvalls kommun kommunicerar om mobbning, e-mobbning och sina likabehandlingsplaner internt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18747.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Abrahamsson, Johan, and Robin Sjöberg. "E-tjänstutveckling ur ett medborgarperspektiv : Att skapa beslutsunderlag baserat på medborgarärendens lämplighet för olika kommunikationskanaler." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23764.

Full text

Abstract:

Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Zimmerling, Emanuel. "Anwendung der E-Kompetenzstudie im IT-Bereich einer kommunalen Behörde." TUDpress, 2017. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A30880.

Full text

Abstract:

Bis zum Jahr 2030 wird sich voraussichtlich die Anzahl der in Deutschland lebenden Personen im erwerbsfähigen Alter, zwischen 20 und 65 Jahren, von heute 49,2 auf 44–45 Millionen und bis 2060 auf 38 Millionen Menschen reduzieren (Statistisches Bundesamt, 2015, S. 20). Die Altersstrukturen und -entwicklungen unterscheiden sich stark zwischen den Bundesländern. Insgesamt betrug im Jahr 2000 das Durchschnittsalter in Deutschland 41,1 Jahre und stieg bis 2014 auf 44,3 Jahre (Sächsische Staatskanzlei, 2016, S. 2). Die Personalpolitik der öffentlichen Arbeitgeber ist in den letzten Jahren hinzu durch Haushaltskürzungen und Personalabbau gekennzeichnet (Robert Bosch Stiftung, 2009, S. 13–14). Der unmittelbare Kompetenzverlust ist die Folge und die verbleibenden Beschäftigten müssen demnach zusätzlich neue Aufgaben übernehmen, für welche sie gegebenenfalls nicht ausgebildet wurden. Hinzu kommen durch die Digitalisierung und ständige Weiterentwicklung der Technik ein fortschreitender Bedarf sich an die neuen Anforderungen anzupassen. Die Verwaltungsmodernisierung durch das E-Government oder relevante IT-Inhalte finden sich noch nicht einmal in der Hälfte der Lehrpläne der verwaltungsbezogenen Studiengänge und sind als Schwerpunkt lediglich in 9 % der Programme vertreten (IfG.CC, 2014, S. 86). Durch die Identifikation der Rollen und den damit verbundenen Kompetenzen der Beschäftigten können Nach- und Umbesetzungen zielgerichteter geplant, Wissenslücken sowie -träger identifiziert und Qualifizierungsmaßnahmen abgeleitet werden. Mit der E-Kompetenzstudie (Becker et al., 2016) existiert seit Ende 2016 ein theoretischer Rahmen, der diese Aktivitäten ermöglicht und systematisiert. [... aus der Einleitung]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Adelakun, Olawale. "The Role of Business Intelligence in Government : A Case Study of a Swedish Municipality Contact Center." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5156.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to investigate the role Business Intelligence (BI) can play in government and more specifically at the municipality level. The study aims to investigate how data collected from a municipality Contact Center can be leveraged with the help of a BI solution. The study focuses on the Contact Center at Järfälla Kommun (municipality) and investigates whether a BI implementation can help to realize more effective planning, resource allocation and improved services and e-services. Municipality Contact Centers are becoming an increasingly popular precedent providing municipal residents with a centralized service where they can make inquiries, provide information, lodge complaints or commend actions related to activities within the specific municipality. BI can turn raw data into concrete figures and reports, map patterns and trends and support effective decision making. It can also however be costly and difficult to integrate and face resistance due to perceived complexity. This paper aims to take such notions into consideration and investigate the feasibility of implementing such a solution in the context of a municipality Contact Center. This paper identifies various benefits and drawbacks from literature which are then modeled into a SWOT framework. In addition, semi-structured interviews are utilized in this study and targeted at stakeholders knowledgeable in the Contact Center, BI, or both. Findings from the SWOT framework will be measured against the findings from the interviews and an analysis of correlations between the two sources will be investigated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Östergren, Elina. "Staden och dess handel i en digital samtid : En studie om hur e-handeln påverkar stadskärnan, samt hur svenska kommuner arbetar med stadens centrum för att skapa en levande stadskärna i en tid där handeln alltmer digitaliseras." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19673.

Full text

Abstract:

Staden har länge varit centrum för handel och det finns få företeelser som har spelat en så stor roll för städers uppkomst och utformning som handeln har. Stadskärnan med sitt rika butiksutbud har således länge varit den primära handelsplatsen och anledningen till att vi som människor valt att vistas i staden. Genom åren har handeln och handelsplatsen genomgått en rad olika förändringar, från varuhusets intåg till externa handelsområden till dagens samhälle där e-handeln växer sig allt starkare. E-handeln blir alltmer en naturlig del av konsumenternas handelsrutiner vilket får konsekvenser för den traditionella butikshandeln i stadskärnan. I takt med digitaliseringen utveckling har de fysiska butikerna således sett ett behov att omstrukturera sig för att vara tillgänglig såväl online som offline. Det går även att se ett ökat samspel mellan fysiska och digitala butiker, detta då konsumenterna idag är så kallade multikanalkonsumenter som rör sig mellan både fysiska och digitala kanaler under köpprocessen. Genom det förändrade handelsbeteendet hos konsumenterna har nya förutsättningar skapat för stadskärnan och dess handel, det blir därmed viktigt att planerar besitter kunskap om förändringsprocessen för att kunna tillfredsställa de framtida behoven i staden som digitaliseringen av handeln medför. Syftet med studien är således att studera hur den framväxande e-handeln påverkar stadens centrum, för att på så sätt belysa de utmaningar och förutsättningar som stadsplaneringen står inför. Studien undersöker även hur svenska kommuner arbetar för att skapa en levande stadskärna i en allt mer digitaliserad samtid där stadskärnan inte längre är den primära handelsplatsen. Avslutningsvis redovisas konkreta förslag kopplade till hur svenska kommuner kan utveckla stadens centrum för att bibehålla ett rikt stadsliv i en tid präglad av e-handel. Generellt går det utifrån studien att säga att svenska kommuner behandlar frågan om digitalisering och e-handeln relativt olika, en del kommuner behandlar frågan väldigt generellt medan andra ännu inte har färdiga dokument som behandla frågan, detta trots att e-handeln och digitaliseringen konstaterats som en utmaning för den framtida stadsplaneringen. För att skapa hållbara och levande stadskärnor i framtiden måste kommunerna därmed ta större hänsyn till digitalisering för att inte riskera att planera efter förlegade modeller över hur samhället och staden ser ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Johansson, Angelica, and Åsa Josefsson. "Konsekvenser av processorienterad e-tjänsteutveckling : med verksamhet och medarbetare i fokus." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4349.

Full text

Abstract:

Sammanfattning En utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen. För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren. Att verksamhetsutveckla och att tänka i processer är inget nytt men att automatisera detta tänk kan vara en utmaning för många kommuner, en utmaning som skall resultera i kompetenta e-tjänster. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ studie där syftet är att kartlägga betydande konsekvenser av att en kommun använder sig av processorienterad e-tjänsteutveckling. Vi har genom en fallstudie intervjuat ett flertal medarbetare på en kommun för att få fram dessa konsekvenser. Perspektiven som har studerats är hur den interna verksamheten påverkas som helhet och hur dess medarbetare berörs. Tillsammans med den empiriska basen (i form av fallstudie, intervjuer och dokumentstudier) återfinns även en teoretisk referensram som vi knutit an till och därmed kunnat komma fram till en slutsats. Kommunen som har studerats bedriver sin processorientering genom att arbeta efter en viss metodik som innebär att processmodellörer och representanter från olika förvaltningar möts i workshopsbaserade sittningar. Deras uppgift är att tillsammans ta fram verksamhetens och medborgarnas krav och behov som sedan skall resultera i stringenta och digitaliserade processer. I och med denna metodik har många konsekvenser kunnat identifieras. Huvudsakliga vinster som kan uppstå när man sätter verksamhet och medarbetare i fokus är dels att man långsiktigare kan få en mer flexibel och slagkraftigare verksamhet som både förbättrar arbetsmetoder och ökar delaktighet hos medarbetare. I slutändan skall medarbetarna själva utveckla sin verksamhet och därmed kan man enklare påverka sin egen arbetssituation och ständigt sträva efter förbättringar. Detta i sin tur kan leda till en mer kundorienterad kommunal verksamhet där konsekvenser av att arbeta med processorientering leder till en god bas för kommande utveckling av e-tjänster. Dock är det viktigt att tänka på att engagemang är en viktig faktor för framgång. För långa och för många workshops kan leda till negativitet som i sin tur kan minska detta engagemang. Därmed kan det sluta med att man får dåliga processer som varken ger förhöjd nytta till medborgare eller mot den interna verksamheten. Får man till en god mobilisering och organisatorisk förberedelse för att utveckla e-tjänster ger vi som förslag att man behöver tänka på efterdokumentering och utvärdering, något som kan vara till stor hjälp för andra kommuner som vill utöva intern processorientering. Delad kunskap ger ökad kunskap och blir därmed en viktig pusselbit i ansatsen att få hållbara och livskraftiga processer som genererar samhällsnyttiga e-tjänster.
Abstract A challenge for many municipalities in today's digital society is to create effective and societal useful e-services for citizens. These e-services are to facilitate communication between the municipality and citizens but also to contribute to more open government in the municipalities. To accomplish this, the municipalities first need to develop and secure the internal administrations. To achieve this development of e-services, a process-oriented approach can be used. Process orientation means that you set up efficient processes internally to optimize and develop their own activities. This is done through process modeling, identifying all the activities available in the business and put them in a relationship that ultimately will generate a higher value and better service for citizens. To develop the business and to think in processes is not new, but to automate this thinking can be a challenge for many municipalities, a challenge that will result in qualified e-services. The essay is based on a qualitative study that aims to identify significant implications that a municipality can get when using process-oriented e-service development. Through a case study we have interviewed several employees of a municipality to produce these implications. The approaches that have been studied are how the internal operations are affected as a whole and how its employees are affected. In addition to the empirical base (in the form of case studies, interviews and document studies) we have linked a theoretical framework and thus have been able to come to a conclusion. The municipality that has been studied conducts its process orientation by working with a specific methodology, which means that process modelers and representatives from various administrations meet in workshop-based sessions. Their task is to jointly develop the business and the citizens' demands and needs which will then result in stringent and digitized processes. With this methodology many implications has been identified. The main benefits that can arise when you put the business operations and employees in focus is partly that in the longer term you can have a more flexible and stronger organization, activities that both enhance working practices and increase participation among employees. In the end, the employees themselves develop their activities and thus can more easily influence their own work situation and constantly strive for improvement. This in turn can lead to a more customer-oriented business where the implications of working with process orientation lead to a good base for future development of e-services. However, it is important to note that involvement is a critical success factor. Too long and too many workshops can lead to negativity, which in turn may reduce this commitment. This may lead to that you can get bad processes that do not provide increased benefits to citizens or to the internal operations. I you get a good mobilization and organizational preparation for the development of e-services we provide as suggestions that it is important to think about documentation and evaluation of the project. This in turn could be of great assistance to other municipalities who wish to pursue internal process orientation. Shared knowledge equals increased knowledge and thus becomes an important factor in the approach to sustainable and dynamic processes that generate societal and useful e-services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Wörpel, Christian. "Marketing unternehmensbezogener eGovernment-Dienstleistungen eine Analyse wirtschaftsbezogener Online-Dienstleistungen von kommunalen Verwaltungen am Beispiel des Landes Sachsen-Anhalt." Ostbevern Grimberg, 2009. http://d-nb.info/992750369/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Chaves, Sebastian. "Offentliga organisationers utmaningar inför digital transformation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73980.

Full text

Abstract:

Digital transformation påverkar alla aspekter i samhället. Hur vi kommunicerar, arbetar och hanterarinformation. Detta ger möjlighet till fler effektiva företag som tillåter sig leverera högre kvalitet(Ekonomistyrningsverket [ESV], 2017). Inom offentlig sektor handlar digital transformation om attkunna förbättra ärendehantering och leverera en högre kvalitet inom sitt tjänsteutbud tillmedborgare, privata företag och organisationer. Problematiken för offentlig sektor ligger i, enligtDigitaliseringskommissionen (2016) att Sveriges offentliga sektor ej har digitaliserats till den gradman velat. Denna studie har undersökt offentlig sektor, i synnerhet kommunal förvaltning i LuleåKommun, för att skapa en förståelse för utmaningarna med digital transformation och adresseradessa. Teori inom studien berör digital transformation, organisationsförändring samt digitaltransformationsstrategi. Studiens explorativa karaktär har bidragit till att undersöka de utmaningarsom en offentlig organisation har. Detta har medfört att datainsamlingsmetoden tar en kvalitativståndpunkt. Den kvalitativa datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer där trerespondenter valde att delta. De intervjufrågor som användes under datainsamlingen skapadesutifrån teorier för vad som utger sig vara utmaningar relaterat till digital transformation. Resultatetav studien visar på insikter i vad som är stora utmaningar men även utvecklingsmöjligheter för enoffentlig verksamhet gällande digital transformation. Insikter som att inkludera slutanvändare mer,ändra inställning till digitalisering och förändring, bryta barriärer mellan olika förvaltningar och nyttjaorganisationens alla roller för insikt och utveckling är några av de centrala delarna resultatetpresenterar och motiverar för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Sandholm, Victoria, and Rebecca Ewens. "Digitalisering för gott samspel? : En kvalitativ intervjustudie av digitaliseringens effekter på lokalt samspel mellan kommun och näringsliv i Göteborg, Halmstad och Vetlanda." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44750.

Full text

Abstract:

The development of digitalisation of public administration, also referred to as E-government, effects all actors within today´s society. This thesis aims to analyse whether digitalisation of case management within municipalities contributes to a good interaction between the municipality and business industry. Our main research question is: Does digitalisation contribute to good interaction between the municipality and business industry? The thesis consists of a qualitative multi-case study of the three municipalities: Gothenburg, Halmstad and Vetlanda, where representatives from both the public administration and local restaurants have been interviewed. The empirical data is furthermore analysed through the thesis analytical tool which is based on a theoretical framework that describes three dimensions of what makes a good interaction: exercise of soft power, interdependence and maintaining of public administration legitimacy. The results show that digital case management contributes to good interaction between municipalities and the business industry, this through a facilitated interaction that is beneficial for both actors. However, the results also emphasize that digitalization has its challenges due to reduced personal interaction which the study shows valuable for good interaction. Thus, the thesis concludes that digitalization contributes to, but also challenges, good interaction between municipalities and the business industry.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'E-kommune'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles