Academic literature on the topic 'E-lärande'

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.

The article presents the outcomes of the research project supported by Linköping University, Sweden. The research project constitutes a part of an umbrella project called Pedagogiska Utvecklingsmedel för E-lärande 2019 (Pedagogical Development Tools for E-learning 2019). The research project focuses on the International Master's Program “Gender Studies - Intersectionality and Change” offered at the Unit of Gender Studies, Department of Thematic Studies, Faculty of Arts and Sciences, Linköping University, Sweden. The main aims of the research project are to determine which teaching content, teaching methods, learning activities, teacher’s role, and students’ own strategies matter for learning i.e., for acquiring knowledge and skills/competences in an international blended, face-to-face and online, Master’s Program, and to present students’ experiences with face-to-face and online education in the Program. The project is based on qualitative, semi-structured interviews with the 2nd year students and alumni who have participated in the Program. The interviews were conducted online in November and December 2019. The article presents which content, teaching methods, learning activities, teacher’s role, and students’ own strategies matter for the acquirement of knowledge and skills by the students in blended education. It describes how Campus and online phases of the Program matter for students’ learning. Next to that, it indicates the challenges related to online study, but also educational methods that may help to overcome them.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om e-lärande i arbetslivet. E-lärande har i föreliggande studie definierats i enlighet med Clark och Mayers (2016) som; ”instruktion levererad på en digital enhet och som är menad att främja lärandet [egen översättning]” (2016, s. 38). Emellertid har studien valt att begränsa sig till endast dator som digital enhet. Föreliggande studie belyser även multimedia inom e-lärande som relevant då multimedia utgör en vital del av e-lärande. För att besvara studiens syfte användes två frågeställningar för att undersöka; (1) medarbetares upplevelse av e-lärande och (2) medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Båda inom kontexten för arbetsplatslärande. Baserat på studiens syfte valdes en kvalitativ ansats där studiens material har bestått av semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom den offentliga sektorn. Materialet har utifrån teoretiska begrepp och utgångspunkter bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet påvisade att vilka delar och hur delarna var utformade påverkar medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Resultatet tydde på att syftet med e-lärandet, tidsuppfattningen av e-lärande och vilken typ av kommunikation som inkluderades hade påverkan på medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Vidare visar resultatet att ett inkluderande av multimedia är en främjande faktor för lärandet vilket påvisar dess påverkan på medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Emellertid tyder resultatet på att för mycket information som presenteras genom multimedia är hämmande för lärandet och således påverkar även det medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande.
The purpose of this study has been to contribute with increased knowledge about e-learning in workplaces. E-learning have in this study been defined as “instruction delivered on a digital device (such as a desktop computer, laptop computer, tablet, or smartphone) that is intended to support learning” (Clark & Mayer, 2016, s. 38) which is in accordance with the definition by Clark and Mayers (2016). However, this study chosen to limit the definition too only include computer as the digital device. Multimedia can be seen as an important part of e-learning and therefore multimedia has been included in this study. In order for the study to serve its purpose two separate research question has been defined to examine; (1) employee’s experience of e-learning and (2) employee’s experience of multimedia in e-learning. Both in the context of workplace learning. Based on the purpose of the study a qualitative method has been chosen and the research materials have consisted of semi-structured interviews with employees in the public sector. Based on the study’s theoretical framework, the research materials have been analyzed through a thematic analysis. The presented result shows that employee’s experience of e-learning is affected by which component of e-learning and the content of the components of e-learning is used. It’s shown that the purpose of e-learning, time and the ability to collaborate with others are key components of e-learning. Furthermore, including multimedia is enhancing for learning which indicates its effect on the employee’s experience of multimedia in e-learning. However, the results indicate that too much information presented through multimedia can impede the learning and therefore the employee’s experience of multimedia in e-learning is affected by the amount of information presented.

Background/objective: Many studies report positivelearning results for e-learning for skill development in anumber of different settings, whereas one of these settings isin the work with mental health. However, mental healthissues are a globally increasing problem, not least in Sweden,and the need for effective and easily accessible skilldevelopment alternatives is therefore very high. This studytherefore aims to examine and deliver an insight into theuser experience of e-learning for skill development forpsychologists and psychotherapists.Method: A qualitative approach has been adopted wheresemi structured interviews with three psychologists and onepsychotherapist make up the empirical material. Theempirical material is analyzed through a developed modelbased on previous literature in the field.Results/analysis: The user experience for e-learning for skilldevelopment is generally positive. E-learning is perceived aseasily accessible, globalizing and the environmentallyfriendly option for skill development. Limitations are in theform of lacking learning dynamics, pedagogy and quality incomparison to traditional learning. E-learning, however,makes for a very good complement to traditional learning.Conclusions: E-learning is a valued learning method and isperceived to facilitate and help psychologists andpsychotherapists in their professions. However, successfactors such as cost-effectiveness, availability, interactivity,environmentally friendly and facilitating doesn’t compensatefor limitations in the form of lacking learning dynamics.Therefore, e-learning is best used as a complement totraditional learning rather than an independent learningmethod.
Bakgrund/syfte: Flertalet studier visar på positiva lärresultatför e-lärande för kompetensutveckling inom flera olikakontexter, varpå en av dessa kontexter är i arbetet medmental ohälsa. Mentala ohälsan ökar dock världen över, inteminst i Sverige, och behovet av effektiva och lättillgängligakompetensutvecklingsalternativ är därför större ännågonsin. Denna studie ämnar därmed undersöka och bidramed en inblick i hur användningsupplevelsen av e-lärandeför kompetensutveckling ser ut hos psykologer ochpsykoterapeuter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har anammats därsemistrukturerade intervjuer med tre psykologer och enpsykoterapeut utgör det empiriska materialet. Det empiriska materialet analyseras utifrån en framtagen analysmodellbaserad på tidigare litteratur på området.Resultat/analys: Användningsupplevelsen för e-lärande förkompetensutveckling är överlag positiv. E-lärande upplevssom bland annat lättillgängligt, globaliserande och ettmiljövänligt alternativ för kompetensutveckling.Begränsningar upplevs i form av bland annat bristandelärandedynamik, pedagogik och kvalitét i jämförelse medtraditionellt lärande. E-lärande utgör dock ett väldigt brakomplement till traditionellt lärande.Slutsatser: E-lärande är ett uppskattat lärandesätt somupplevs underlätta och hjälpa psykologer ochpsykoterapeuter i deras yrken. Framgångsfaktorer somkostnadseffektivt, tillgängliggörande, interaktivt,miljövänligt och underlättande väger dock inte upp förbegränsningar i form av bristande lärandedynamik. Därförgör sig e-lärande bäst som ett komplement till traditionelltlärande snarare än ett fristående lärandesätt.

Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.

Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:

-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?

-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?

-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?

I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.

Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.

Studier kring rekommendationsmotorer är ett område med större signifikans i en växande digital verklighet. Mängden med information ökar och med mer information blir det svårare att hitta det som för individen är av intresse. Vissa specifika områden med tillämpning av rekommendationsmotorer är mer välstuderade än andra, domäner som sysslar med försäljning hamnar i den mer studerade kategorin. Andra domäner som är i behov av rekommendationsmotorer, som inte är lika välstuderade är verksamheter som tillhandahåller möjlighet för lärande via internet. En av dessa verksamheter heter Nomp och erbjuder ett läroverktyg för barn och ungdomar inom matematik. Målet med denna studie är därför att implementera en rekommendationsmotor inom denna mindre utforskade domän. Målet är även att undersöka nyttan med rekommendationsmotorn för applikationens användare. Studien har baserats på ett ramverk inom designforskning, vilket inkluderar olika typer av experiment samt en undersökning. Resultaten från dessa aktiviteter utgjorde empirin för den analys som sedan genomfördes. Resultatet ger visst stöd för att det är möjligt att implementera en rekommendationsmotor för denna domän. De visade däremot inget entydigt svar i vilken omfattning dess nytta har för slutanvändaren. Studiens målsättning uppfylldes till viss del, däremot kunde nyttan för slutanvändaren utforskats i större omfattning. Förhoppningen är att denna studie ska ha effekter i form av praktiska konsekvenser, där användare kan spendera mindre tid på att leta efter information som kan vara till nytta. Det som skiljer sig i denna studie från tidigare liknande studier är att rekommendationsmotorn är implementerad för att passa en verklig verksamhet. I jämförelse med andra studier är denna studie även baserad på data direkt från verksamhetens användare. Vissa liknande artefakter har blivit implementerade, men då är de ofta mer generella eller har använt sig av data som inte är relevant för domänen. Det är också vanligare att liknande rekommendationsmotorer använder sig av direkt användarfeedback för att göra rekommendationer, vilket inte används i denna studie.
Studies regarding recommendation engines have gained greater importance in our reality of the digital community. With regards to the continuously growing amount of digital information it has become harder to find information that’s of importance to the individual. Some specific domains with enforcement of recommendation engines are more studied than others, domains that distribute services or items usually end up in this category. Other domains that are in need of recommendation engines, that’s not as well explored is business which enables learning through the internet. One of these business is called Nomp and provides a learning tool for kids and young teenagers in mathematics. The goal with this study is therefore to implement a recommendation engine for a business that is within this lesser explored domain. The goal is also to explore the advantages a recommendation engine would provide for its users. The study is based on a framework within design science research, which included various kinds of experiments and a survey. The results from these activities represented the empirics for the analysis that was conducted. The results show some signs that it’s possible to implement an artifact for this domain. However, it does not clearly show to what extent it’s valuable for the end user. For some part, the objectives for this study was met. Although, the advantages for the users could have been explored in greater depth. The overall prospects by conducting this study is that it will have some practical consequences, that the user can or will spend lesser time to search for important information. Differences between this study and other similar studies is that the recommendation engine is implemented to fit the needs of a real business. Also, compared to others, this study is based on data collected directly from the end users. Some similar systems have been implemented but the artefact is often more general or might have used data that’s not relevant the domain. It’s also more common that similar recommendation engines are using direct user feedback to make recommendations, which is not used in this study.

Problem: Today's knowledge society needs companies, personnel and employees to constantly work with both competence and knowledge development. E-learning is a learning method that can be used in businesses in order to develop and change the work process. E-learning has been shown to lead to cost efficiency, delivery efficiency, free study pace, personal responsibility and savings in the education process. As more and more companies use e-learning, it is essential to investigate the effects of e-learning on the business and its competence development. Purpose: The purpose of the study is to investigate the effects that e-learning has in a business and on staff who invest and use e-learning platforms as a pedagogical training method. The study will also examine the expectations and goals that companies set in connection with the investment in their e-learning. The study will further describe the effects achieved and the non-achieved effects that have arisen in connection with e-learning compared to previous educational methods. Method: This dissertation is based on a qualitative case study where semi-structured interviews are conducted with about ten workers from Postnord who have in some way been a part of constructing their application “Postnord Learning” and its use. These interviews should contribute a subjective perspective to the study. The qualitative method is applied in order to give the participants the opportunity to answer the questions without restrictions. The study is based on an inductive approach with the purpose of applying the interviews as the primary focus and the search for other theories as a secondary focus in connection with data presented in previous studies. Conclusion: The effects that e-learning brings to a business are cost and time efficiency, improved competence development and the ability to monitor the levels of commitment to e-learning platforms. The negative effects arising from e-learning are technical barriers, which means that the necessary units must be adjusted for e-learning to function and add operational value. Other effects are decoupling from the platform, lack of motivation for skills development and limited social interactions.
Problem: Dagens kunskapssamhälle kräver att företag, personal och anställda ständigt arbetar med både kompetens och kunskapsutveckling. E-lärande är en lärandemetod som kan användas i verksamheten i syfte att förbättra och förändra arbetsprocessen. E-lärandet har visat sig kunna leda till kostnadseffektivitet, leveranseffektivitet, fri studietakt, eget ansvar och besparingar i utbildningsprocessen. Eftersom att allt fler verksamheter tillämpar e-lärandet är det essentiellt att undersöka vilka effekter e-lärandet har på verksamheten och dess kompetensutveckling.  Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka effekter som e-lärandet tillför i en verksamhet och på personal som investerar och nyttjar e-lärandeplattformar som en pedagogisk utbildningsmetod. Studien kommer även att undersöka de förväntningar och målsom verksamheter sätter i samband med investeringen i sitt e-lärande. Studien kommer vidare skildra de uppnådda effekterna respektive de ej uppnådda effekterna som uppstått i samband med e-lärande jämfört med tidigare utbildningsmetoder.  Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utförs om tio arbetare från Postnord som på något sätt har varit en del av att konstruera sin applikation ”Postnord Learning” och dess användning. Dessa intervjuer ska bidra med ett subjektivt perspektiv till studien. Den kvalitativa metoden tillämpas i syfte att ge deltagarna möjlighet att besvara frågorna utan begränsningar. Studien baseras på ett induktivt tillvägagångssätt med ända mål att tillämpa intervjuerna som primärfokus samt sökandet efter andra teorier som sekundärt fokus i samband med data som presenterats i tidigare studier.  Slutsats: Effekterna som e-lärandet tillför i en verksamhet är kostnad- och tidseffektivitet, förbättrad kompetensutveckling och förmågan att övervaka nivåerna av engagemang före-lärande plattformar. Den negativa effekten som härrör från e-lärande är tekniska barriärer, vilket innebär att de nödvändiga enheterna måste justeras för att e-lärande ska fungera och tillföra verksamhetsvärde. Andra effekter är frikoppling av plattformen, bristande motivation för kompetensutveckling och begränsad sociala interaktioner.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang.   Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt. Studien visar att detta lärande blir som tydligast i praktiskt estetiska ämnen där eleverna får skapa en faktisk produkt. Estetiska uttrycksmedel bör integreras i all undervisning för att skapa möjlighet för eleverna att tillägna sig sitt lärande på olika sätt.

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning.   E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning.   Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university.   A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning.
I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut.  Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst.   E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem.  Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet.   Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav.   För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

A large number of studies have been carried out in recent years to investigate the success factors in elearning. Based on the large number of studies, an opportunity to conduct a literature review to compile the information was identified. The chosen method for the study is a literature review based on 22 scientific articles. Based on the identified literature, two theories have been central, the Technology Acceptance Model and the Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. The literature is not completely unanimous on the success factors that are most critical for getting students to use elearning. Overall, two success factors from each model were identified: Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use from TAM and Performance Expectancy and Effort Expectancy from UTAUT. The articles indicate that the success factors look different depending on how different generations view and use modern technology, as well as cultural differences.
Ett stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader

There is a increasing number of enrolled students in higher education, which leads toless personal time with the teachers, and therefore supplementary technologies needs to takeplace. This paper investigate how Testbased learning with feedback affects the learningoutcomes in a group of students, by measuring their perceived value. The research also investigateswhat design principles to follow, when working with E-learning and Testbasedlearning with feedback. For this this research an IT-artefact will be created which the studentwill be able to use as a practice tool. With the IT-artefact they will be able to answera number of question, in a subject, and get personalized feedback depending on their score.The quantitative research will then evaluate whether the students perceived thoughts aboutthe IT-artifact and the learning method itself. The result shows eight design principles onhow to design an E-learning tool where student should learn through Test based learningwith feedback. The result also indicates that the perceived feeling of learning is good eventhough a big number of respondents never participated in the survey.
Antalet studenter på Universiteten växer ständigt. Detta leder till minskad relationmed lärare och för att upprätthålla kvalite behövs andra lösningar. En sådan lösning äre-läromedel som bygger på testbaserat lärande med feedback. Arbetet undersöker vilka designprincipersom ska följas när man utvecklar ett E-lärmomedel med testbaserat lärandeoch feedback. För undersökningen kommer en IT-artefakt att skapas där studenter kan testasina kunskaper på ett ämne för lärande syfte. De besvarar ett antal frågor, och beroende påderas resultat får de tillbaka personlig feedback. Den kvantitativa undersökningen kommersedan att analysera studenternas uppfattning av IT-artefakten som hjälpmedel. Resultatetbeskriver åtta olika designprinciper för hur man ska designa ett E-läroverktyg där studenterska kunna testa sina kunskaper. Resultatet tillsammans med tidigare forskning tyder ävenpå en uppfattad känsla av ökad inlärning.

Lärande med elektroniska medel har potentialen att revolutionera lärande. Via datorskärmen kan man enkelt åskådliggöra fysikaliska fenomen och underlätta arbetet för läraren. Om en utbildning bedrivs elektroniskt med hjälp av en dator och på distans uppstår en del svårigheter men samtidigt möjligheter, jämfört med en traditionell utbildning med fysisk närvaro i en skola. Datorer ger möjligheten att ta hänsyn till pedagogiska aspekter som kan effektivisera lärande. I dagens läge finns det inte ett utarbetat sätt att lära ut med elektroniska medel som garanterar ett gott lärande resultat. Hur en elektronisk kurs utformas är upp till läraren och institutionen som erbjuder kursen. I denna rapport ger vi ett enkelt förslag på hur vi anser en elektronisk kurs bör vara utformad samt det innehållet i kursen bör täcka.
Teaching by electronic means has the potential to revolutionize teaching. The screen of the computer can easily visualize physical phenomenon and facilitate the work of the teacher. If an education is conducted electronically and by distance it creates some difficulties but at the same time opportunities, compared to traditional education with a physical presence at a school. Today there is no prepared way to teach by electronic means that guarantees good teaching results. How an electronic course is formed is decided by the teacher and the institution offering the course. In this report we give a simple suggestion of how we consider an electronic technics course should be formed and what the course content should cover.