Dissertations / Theses on the topic 'E-lärande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'E-lärande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Sund, Sebastian. "Ehh, Lärande Eller E-Lärande : En intervjustudie om medarbetares upplevelser av e-lärande i arbetslivet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451944.
Full textThe purpose of this study has been to contribute with increased knowledge about e-learning in workplaces. E-learning have in this study been defined as “instruction delivered on a digital device (such as a desktop computer, laptop computer, tablet, or smartphone) that is intended to support learning” (Clark & Mayer, 2016, s. 38) which is in accordance with the definition by Clark and Mayers (2016). However, this study chosen to limit the definition too only include computer as the digital device. Multimedia can be seen as an important part of e-learning and therefore multimedia has been included in this study. In order for the study to serve its purpose two separate research question has been defined to examine; (1) employee’s experience of e-learning and (2) employee’s experience of multimedia in e-learning. Both in the context of workplace learning. Based on the purpose of the study a qualitative method has been chosen and the research materials have consisted of semi-structured interviews with employees in the public sector. Based on the study’s theoretical framework, the research materials have been analyzed through a thematic analysis. The presented result shows that employee’s experience of e-learning is affected by which component of e-learning and the content of the components of e-learning is used. It’s shown that the purpose of e-learning, time and the ability to collaborate with others are key components of e-learning. Furthermore, including multimedia is enhancing for learning which indicates its effect on the employee’s experience of multimedia in e-learning. However, the results indicate that too much information presented through multimedia can impede the learning and therefore the employee’s experience of multimedia in e-learning is affected by the amount of information presented.
Fredriksson, Charlie. "E-lärande för kompetensutveckling : En kvalitativ intervjustudie om psykologers ochpsykoterapeuters upplevelser kring e-lärande." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43219.
Full textBakgrund/syfte: Flertalet studier visar på positiva lärresultatför e-lärande för kompetensutveckling inom flera olikakontexter, varpå en av dessa kontexter är i arbetet medmental ohälsa. Mentala ohälsan ökar dock världen över, inteminst i Sverige, och behovet av effektiva och lättillgängligakompetensutvecklingsalternativ är därför större ännågonsin. Denna studie ämnar därmed undersöka och bidramed en inblick i hur användningsupplevelsen av e-lärandeför kompetensutveckling ser ut hos psykologer ochpsykoterapeuter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har anammats därsemistrukturerade intervjuer med tre psykologer och enpsykoterapeut utgör det empiriska materialet. Det empiriska materialet analyseras utifrån en framtagen analysmodellbaserad på tidigare litteratur på området.Resultat/analys: Användningsupplevelsen för e-lärande förkompetensutveckling är överlag positiv. E-lärande upplevssom bland annat lättillgängligt, globaliserande och ettmiljövänligt alternativ för kompetensutveckling.Begränsningar upplevs i form av bland annat bristandelärandedynamik, pedagogik och kvalitét i jämförelse medtraditionellt lärande. E-lärande utgör dock ett väldigt brakomplement till traditionellt lärande.Slutsatser: E-lärande är ett uppskattat lärandesätt somupplevs underlätta och hjälpa psykologer ochpsykoterapeuter i deras yrken. Framgångsfaktorer somkostnadseffektivt, tillgängliggörande, interaktivt,miljövänligt och underlättande väger dock inte upp förbegränsningar i form av bristande lärandedynamik. Därförgör sig e-lärande bäst som ett komplement till traditionelltlärande snarare än ett fristående lärandesätt.
Hall, Anna, and Karin Nilsson. "E-lärande – nytta och/eller nöje?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3101.
Full textSyftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.
Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:
-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?
-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?
-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?
I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.
Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.
Jakobsson, Lennart, and Thires Nilsson. "Rekommendationsmotor: med fokus inom E-lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13814.
Full textStudies regarding recommendation engines have gained greater importance in our reality of the digital community. With regards to the continuously growing amount of digital information it has become harder to find information that’s of importance to the individual. Some specific domains with enforcement of recommendation engines are more studied than others, domains that distribute services or items usually end up in this category. Other domains that are in need of recommendation engines, that’s not as well explored is business which enables learning through the internet. One of these business is called Nomp and provides a learning tool for kids and young teenagers in mathematics. The goal with this study is therefore to implement a recommendation engine for a business that is within this lesser explored domain. The goal is also to explore the advantages a recommendation engine would provide for its users. The study is based on a framework within design science research, which included various kinds of experiments and a survey. The results from these activities represented the empirics for the analysis that was conducted. The results show some signs that it’s possible to implement an artifact for this domain. However, it does not clearly show to what extent it’s valuable for the end user. For some part, the objectives for this study was met. Although, the advantages for the users could have been explored in greater depth. The overall prospects by conducting this study is that it will have some practical consequences, that the user can or will spend lesser time to search for important information. Differences between this study and other similar studies is that the recommendation engine is implemented to fit the needs of a real business. Also, compared to others, this study is based on data collected directly from the end users. Some similar systems have been implemented but the artefact is often more general or might have used data that’s not relevant the domain. It’s also more common that similar recommendation engines are using direct user feedback to make recommendations, which is not used in this study.
Warsame, Ikram, and Rana Alkhos. "E-lärandet på arbetsplatsen : En kvalitativ fallstudie om e-lärandets effekter på verksamheten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45425.
Full textProblem: Dagens kunskapssamhälle kräver att företag, personal och anställda ständigt arbetar med både kompetens och kunskapsutveckling. E-lärande är en lärandemetod som kan användas i verksamheten i syfte att förbättra och förändra arbetsprocessen. E-lärandet har visat sig kunna leda till kostnadseffektivitet, leveranseffektivitet, fri studietakt, eget ansvar och besparingar i utbildningsprocessen. Eftersom att allt fler verksamheter tillämpar e-lärandet är det essentiellt att undersöka vilka effekter e-lärandet har på verksamheten och dess kompetensutveckling. Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka effekter som e-lärandet tillför i en verksamhet och på personal som investerar och nyttjar e-lärandeplattformar som en pedagogisk utbildningsmetod. Studien kommer även att undersöka de förväntningar och målsom verksamheter sätter i samband med investeringen i sitt e-lärande. Studien kommer vidare skildra de uppnådda effekterna respektive de ej uppnådda effekterna som uppstått i samband med e-lärande jämfört med tidigare utbildningsmetoder. Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utförs om tio arbetare från Postnord som på något sätt har varit en del av att konstruera sin applikation ”Postnord Learning” och dess användning. Dessa intervjuer ska bidra med ett subjektivt perspektiv till studien. Den kvalitativa metoden tillämpas i syfte att ge deltagarna möjlighet att besvara frågorna utan begränsningar. Studien baseras på ett induktivt tillvägagångssätt med ända mål att tillämpa intervjuerna som primärfokus samt sökandet efter andra teorier som sekundärt fokus i samband med data som presenterats i tidigare studier. Slutsats: Effekterna som e-lärandet tillför i en verksamhet är kostnad- och tidseffektivitet, förbättrad kompetensutveckling och förmågan att övervaka nivåerna av engagemang före-lärande plattformar. Den negativa effekten som härrör från e-lärande är tekniska barriärer, vilket innebär att de nödvändiga enheterna måste justeras för att e-lärande ska fungera och tillföra verksamhetsvärde. Andra effekter är frikoppling av plattformen, bristande motivation för kompetensutveckling och begränsad sociala interaktioner.
Johansson, Anna. "”E-lärande” som pedagogiskt arbetssätt? : En intervjustudie om lärares syn på arbetsformer för entreprenöriellt lärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-67071.
Full textMedan, Frederic, and Blanchard Butandu. "Lärplattformar- verktyg för lärandet : Hur bör det utformas för att förbättra e-lärande för studenter på Linneuniversitet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12855.
Full textI och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut. Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst. E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem. Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet. Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav. För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.
Pettersson, Daniel, and Nils Nyrén. "Hur får vi e-lärande att fungera? : En litteraturstudie med fokus på faktorer som främjar universitetsstudenters användande av e-lärande." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409594.
Full textEtt stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader
Friis-Jespersen, Isak, and Jonsson Jonas Okembia. "Utveckling av e-läromedel för test-baserat lärande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76351.
Full textAntalet studenter på Universiteten växer ständigt. Detta leder till minskad relationmed lärare och för att upprätthålla kvalite behövs andra lösningar. En sådan lösning äre-läromedel som bygger på testbaserat lärande med feedback. Arbetet undersöker vilka designprincipersom ska följas när man utvecklar ett E-lärmomedel med testbaserat lärandeoch feedback. För undersökningen kommer en IT-artefakt att skapas där studenter kan testasina kunskaper på ett ämne för lärande syfte. De besvarar ett antal frågor, och beroende påderas resultat får de tillbaka personlig feedback. Den kvantitativa undersökningen kommersedan att analysera studenternas uppfattning av IT-artefakten som hjälpmedel. Resultatetbeskriver åtta olika designprinciper för hur man ska designa ett E-läroverktyg där studenterska kunna testa sina kunskaper. Resultatet tillsammans med tidigare forskning tyder ävenpå en uppfattad känsla av ökad inlärning.
Astete, Werner, and Polus Yonan. "Grundkurs i EPANET 2 : Ett förslag på hur e-lärande kan användas för att främja ett djupinriktat lärande." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-172389.
Full textTeaching by electronic means has the potential to revolutionize teaching. The screen of the computer can easily visualize physical phenomenon and facilitate the work of the teacher. If an education is conducted electronically and by distance it creates some difficulties but at the same time opportunities, compared to traditional education with a physical presence at a school. Today there is no prepared way to teach by electronic means that guarantees good teaching results. How an electronic course is formed is decided by the teacher and the institution offering the course. In this report we give a simple suggestion of how we consider an electronic technics course should be formed and what the course content should cover.
Gustavsson, Tim. "Adaptivt e-lärande av grundläggande programmering med Live-programmering." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9506.
Full textGrenvall, Nina, and Emma Vallgren. "Ledarskapets påverkan på motivationen och acceptansen till e-lärande : En kvantitativ studie om hur ledarskapsstilen påverkar medarbetarnas motivation och acceptans till e-lärande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28531.
Full text2016-06-05
Berggren, Anna. "E-lärande och Användbarhet : Utvärdering och omdesign av en medicinsk e-utbildning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1564.
Full textFör att en e-utbildning skall utgöra en god inlärningsmiljö krävs, förutom en väl anpassad pedagogik, även en hög grad av användbarhet. Ett system där användarna ofta tvingas flytta uppmärksamheten från innehållet, för att istället rikta den mot att försöka förstå systemet, påverkar inlärningsprocessen negativt.
Syftet med detta arbete var tvådelat. Som ett första led avsågs att utvärdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stämde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat läromedel bör leva upp till. Ett användartest genomfördes, varvid vissa användbarhetsproblem påvisades. Dessa problem kan i sin tur få konsekvenser för inlärningseffekten, något som diskuteras i uppsatsen.
Som ett andra led gjordes en omdesign av EKGtolkning.com i syfte att komma runt de påträffade användbarhetsproblemen och höja det pedagogiska värdet. De nya lösningar som togs fram utgjordes dels av en lo-fi-prototyp och dels av en hi- fi-prototyp, vilka båda utvärderades med hjälp av användare. Resultatet visade på en ökad grad av användbarhet, något som gynnade såväl inlärningseffekt som motivation.
Englund, Henrik, and Olle Ramberg. "Meningsfull gamification i e-Learningtjänster : En undersökning om lärande online." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355032.
Full textInom utbildning har e-Learningtjänster tagit vid med miljontals aktiva användare av tjänster. Dessa e-Learningtjänster använder sig ofta av element av gamification för att illustrera moment och motivera sina användare. Vi undersöker hur gamification appliceras i tre undersökta tjänster och analyserar i vilken mån denna förhåller sig till Scott Nicholsons teori och ramverk RECIPE för meningsfull gamification. Teorin beskriver hur gamification kan användas för att inge en inre motivation och ett meningsfullt engagemang hos användare. Den ämnar undvika omdiskuterade fallgropar inom ämnesområdet såsom beroendeframkallande, tanklös poängutdelning. Vi undersöker i vilken omfattning de tre tjänsterna använder sig av meningsfull gamification utifrån ramverkets diverse koncept. Genom utförlig instudering av teorin och undersökning av tidigare forskning inom ämnet har vi konstruerat en bedömningsskala som illustrerar vilken funktionalitet som bör finnas för att helt, delvis och ej uppfylla koncepten i Nicholsons ramverk. Vi har sedan beskrivit tjänsternas funktionalitet och applicerat teorin på de undersökta delarna för att konkretisera, analysera och jämföra de element som i olika grad uppfyller meningsfull gamification enligt Nicholson. Vi har inte utfört tester som visar om de undersökta elementen faktiskt inger inre motivation och meningsfullt engagemang. Resultaten visar att de undersökta delarna saknar många av de element som vi bedömt ska finnas med för att uppfylla RECIPEs diverse koncept. Tjänsterna varierar i vad som uppfylls och i viss mån på vilket sätt. Konceptet Information var den enda i teorin som uppfylldes helt av samtliga undersökta tjänster där kraven bland annat är tydliga beskrivande framstegsindikationer samt upplysande om användningsområden för den utgivna informationen. Vi kommer fram till att samtliga tjänster saknar aspekter som möjliggör uppfyllandet av RECIPEs alla koncept. Studien ger en inblick i vad som krävs för att enligt Nicholsons teori uppnå meningsfull gamification genom konkretisering och analyseringen av funktionalitet. Vi anser dock att på grund av nödvändiga subjektiva bedömningar och studiens begränsade omfång samt avsaknaden av tester att studiens och temats fulla potential hämmas. Fortsatt forskning är nödvändig för att avgöra validiteten av studien samt om appliceringsområden för teorin leder till verklig meningsfull gamification. Vi diskuterar vidare kring teorin och allmänt om lärande av denna natur i kapitlet Diskussion.
Fyhr, Jeanette. "- De e bara å köra : Lärande i fysisk miljö och simulator." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62410.
Full textWallin, Anna. "E-lärande och användbarhet : Utvärdering av e-utbildning med hjälp av en modifierad kognitiv genomgång." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69190.
Full textRolandsson, Christina, Christoffer Karlsson, and Magnus Edvardsson. "Faktorer som påverkar arbetsintegrerat lärande med e-learningstöd : utvärdering av strateGIS projektet." Thesis, University West, Department of Informatics and Mathematics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-640.
Full textSahebi, Ladan, and Azar Staf. "Att studera på distans : En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45049.
Full textLarsson, Binnberg Angelica, and Molly Rytter. "Är e-lärande här för att stanna? : En kvalitativ intervjustudie om de fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43834.
Full textSyftet med föreliggande studie är att synliggöra vilka fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande, samt vilken inverkan de organisatoriska förutsättningarna har på dessa upplevelser. En snabbrörlig värld kräver alternativ till traditionellt lärande, dock kommer det nya, digitala lärandet med utmaningar. Detta har studerats genom kvalitativa intervjuer med arbetstagare inom kundservice. Studiens resultat visar att e-lärandets goda tillgänglighet är dess främsta styrka, vilket är särskilt fördelaktigt i kundservicebranschen där deltidsarbete är vanligt förekommande och arbetstempot är varierande. E-lärandets nackdelar kretsar till stor del kring organisatoriska hinder såsom brist på avsatt tid, relevans och kommunikation samt tekniska hinder. Dessa faktorer spelar i sin tur en stor roll för arbetstagarens motivation och inställning till e-lärande i arbetslivet.
Plomén, Lena, and Sofie Svarvare. "E-learning som form för lärande : En intervjustudie om mellanchefers upplevelse av en utbildningsinsats." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37982.
Full textThe purpose of this study was to investigate the middle management’s perception of an implementation of a training actions, within the framework of E-Learning. This qualitative study was conducted in a public-sector organization with semi-structured interviews of eight respondents. The phenomenological method served as an inspiration to the data analysis, using Giorgi's analysis method for the purpose of creating structure. The data collection material resulted in two common denominators, dialogue and time, and the themes that formed the basis for the interview questions were relation, needs, support and obstacles. The study showed that the most of middle managers perception of E-Learning was that the education initiative helped them in their work. But some also highlighted the combination of dialogue as important to the learning process, and some emphasized the time factor as important in the context. The differences in their perceptions were explained on the basis of individual differences, which underlie their different needs for support and experience of obstacles. In summary, it was found that varied learning forms, where E-Learning constituted one of the parts, executives as positive for the learning process.
Nyberg, Jonas. "Repetition av matematikkunskaper med hjälp av IT." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12872.
Full textKristoffersson, Sara. "Development of training material for a process analysis tool in the paper industry." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279059.
Full textMaterialet kartong är något alla har till hands, som exempelvis förpackningar för proviant eller skönhetsprodukter. Kartong består av flera lager av pappersmassa och har olika typer av kvalitéer beroende på materialets användningsområde. Inom produktionen görs analyser av kartongprocessens beteende för att hitta lösningar som minskar produktvariationerna och på så sätt uppnå önskade slutresultat. Processanalyser görs kontinuerligt för att förbättra kartongproduktion och därmed undvika produktdefekter. Företaget Holmen har implementerat ett nytt processanalysverktyg, så kallat Wedge, på deras kartongbruk i Workington, UK, vilket är en programvara som kan användas för att kunna göra analyser av kartongprocess. Holmen önskade att ett utbildningsmaterial för programvaran skulle utvecklas och kunna användas i utbildningssyfte för produktionsarbetarna.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett utbildningsmaterial för nybörjare av processanalysverktyget Wedge. Grunden till detta låg i att undersöka och identifiera de anställdas lärande utifrån programvarans utbildning på kartongbruket i Workington. Baserat på detta utvecklades ett utbildningsmaterial som kan användas som ett självstuderande lärandemedel.Undersökningen har utförts av kvalitativa metodval som innefattar en gruppintervju med utvecklingsingenjörer och en intervju med utbildningsansvarig på kartongbruket i Workington, samt observationer av utbildningstillfällen och enkäter för utvärdering av utbildningsmaterialet. Baserat på detta har en tematisk analys genomförts där identifierade teman har tolkats utifrån ett kognitivt lärandeperspektiv och vuxnas lärande.Resultatet baseras på den kvalitativa undersökningen och analys av intervjuerna och enkäterna visar på att utbildningsmaterialet är passande och ligger på en bra pedagogisk nivå för nybörjare. Utvecklingsingenjörerna önskar bland annat att en datorbaserad utbildning ska innehålla förberedda ’steg-för-steg’-exempel utifrån verklighetsbaserade problem samt att utbildning måste organiseras sådan att ny information inte blir överväldigande och svårförståelig. Det är även viktigt att ny kunskap och information kan fås både visuellt och textbaserat, och att en blandning mellan olika läromedel finns eftersom personer har olika strategier för att lära sig ny kunskap. Utifrån detta har ett utbildningsmaterial, baserat på e-lärande, utvecklats och skapats med ändamålet att fungera som en första lektion av hur en kan använda och navigera i processanalysverktyget. Det utbildningsmaterial som har utvecklats innefattar fyra interaktiva videos som är uppbyggda för stegvis inlärning om hur processanalysverktyget kan användas i pappersindustrin.
Zettergren, Carl, and Mina Tavakoli. "Skillnad i skärmstorlek och skärmtyp: påverkan på inlärning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253782.
Full textIn a more and more digitized society, the education has also been steeped in this digitization. This has lead to a rise in the production of video lectures which students, mostly at degree level, more often use for learning purposes. E-learning has many advantages since it, among other things, leads to an increased flexibility when studying. There are many previous studies on learning behaviours, screen sizes and video lectures. Earlier studies show that learning can differ depending on screen size but there are also studies showing the opposite. This bachelor’s thesis examines if screen size has an effect on how much one learns from watching a video lecture. This was done by grouping 34 test participants into three groups where they all watched a video lecture on three groups of screen sizes: small (4”-7”), medium (13”-17”) or large (27”). A few days before and directly after the test the contestants answered a survey with questions regarding the content in the specific video. The results are that differences between these screen sizes do not have a significant impact on how much one learns from a video lecture of interview type. This therefore means that one does not have to consider the screen size for that type of video lecture, either as a student or a video producer.
Bergare, Ingela, and Andrea Nilsson. "Lärande i projektintensiva verksamheter : När projekten är större än organisationen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-500.
Full textDet blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.
Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.
Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.
Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.
It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.
This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.
The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.
The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.
Clavebro, Ellen. "E-utbildning ur kundservicehandläggares perspektiv - en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17004.
Full textRosén, Åsa, and Anna Levander. "Att förändra anställdas beteende genom e-learning : En fallstudie på Stena Line." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18056.
Full textHäggström, Klara. "Conditions for e-learning at companies : Technical and pedagogical problems or e-learning at an IT consultant company." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-155535.
Full textSyftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.
Ekengren-Allen, Ulrika. "E-utbildning – behovsanpassning eller teknikfixering? : Kursdeltagares erfarenheter av e-utbildning som metod för kompetensutveckling." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-220.
Full textSyftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.
Fredriksson, Maja, and Gustav Sundström. "Flexibelt lärande : En kvalitativ studie om flexibelt lärande i arbetslivet." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25425.
Full textThis study is based on an assignment from Trafikverket with the intention of improving the competence development within the organization. Basic education for operational services builds currently based on traditional theories of learning. The starting point for our study is that more research is required on how organizations can work to integrate flexible learning in skills development. The aim of this study is to describe how a government agency can work to integrate flexible learning in basic education for operational service. The theoretical part presents theories about flexible learning, learning environments, skills development, various education methods such as e-learning and flipped classroom, effects of education, how adults learn and theories about learning styles. The method is based on a qualitative method in the form of a case study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents from the Traffic Management Center in Gävle, including four trainers and two instructors. The result indicates that respondents generally are satisfied with the basic education for operational service, but the design lacks scope for flexible learning. We have identified factors that were considered to promote learning, such as the importance of the group and the internship. The conclusions taken based on analysis of the result are that Trafikverket should review some areas in the development of basic education for operational service and in the implementation of flexible learning. Trafikverket should create conditions for the tacit knowledge to be communicated in virtual learning environments, they should identify strengths and weaknesses with today's IT-based forms of education and consider the results of further development of basic education. Furthermore, Trafikverket should increase the use of simulators as part of achieving flexible learning and finally they should take advantage of the factors that employees appreciate in the education and implement them in IT-based education to achieve effective e-learning.
Nielsen, Cecilia, and Branteström Anna Tschöp. "”Det är som ett bibliotek jag kan använda direkt helt enkelt…” : En studie om upplevelsen av personalutbildning i form av e-lärande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447060.
Full textKarlsson, Madeleine. "Flipped classroom som stöd för elevernas lärande i matematik : Lärares och elevers perspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169104.
Full textThis thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning. The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.
Sjöquist, Sebastian, and Petter Karkea. "Lärares attityder till e-föreläsningar : En intervjustudie av lärares attityder till e-föreläsningar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124772.
Full textSödergrann, Mirelle, and Anne-Sofie Pettersson. "Flipped Classroom, det omvända arbetssättet : En studie om hur inställning, lärande och relationer påverkas av en flippad campuskurs." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147642.
Full textSandin, Christina, and Johanna Tellbe. "Patienters uppfattningar av e-hälsotjänsten PODS- Patient Online Decision System." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10052.
Full textFrangén, Cecilia. "E-böcker i klassrummet : En kvalitativ studie av mellanstadieelevers attityder till användningen av e-böcker i undervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135561.
Full textJohansson, Fredrik. "Presentation av pedagogiska texter på webben." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1959.
Full textSyftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande
forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som
tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst,
erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.
Lindahl, Jimmy, and Nathalie Eriksson. "GYMNASIEELEVERS UPPLEVELSER AV E-VÄGLEDNING : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185442.
Full textJönsson, Torbjörn. "Bilder av framtiden." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23475.
Full textThe technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.
Törnqvist, Sandra. "Hur mycket får man digitalisera och när går kvalitén isär? : En kvalitativ studie om pedagogisk digital kompetens som resurs för e-lärande." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161164.
Full textOssiannilsson, E. (Ebba). "Benchmarking e-learning in higher education:lessons learned from international projects." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2012. http://urn.fi/urn:isbn:9789526200415.
Full textTiivistelmä Yliopistokoulutus on tällä vuosisadalla suurien haasteiden edessä. Yksilöllinen, joustava ja avoin opetus ovat tärkeimpiä kehitystä ajavia voimia. Tässä ympäristössä opetuksen laatuvaatimukset ovat tärkeitä. Tämä laadullinen monitapaustutkimus keskittyy e-lerningin benchmarkkaukseen yliopistoissa. Tutkimuksen tulokset tarjoavat käsitteellisiä linssejä, joiden avulla voidaan keskustella ja ymmärtää e-lerningin benchmarkkauksen kompleksisuutta avoimessa oppimisympäristössä. Tutkimus on osoittanut, että tarvitaan uusia viitekehyksiä e-learningin laadun varmistamiseen. Benchmarkkausta käytettäessä teoreettisen perustan valinta vaikuttaa käytännön toteutukseen ja vertailukohteiden valintaan. Tutkimus tarjoaa vinkkejä ja suosituksia, miten e-learningin benchmarkkausta tulisi toteuttaa yliopistoissa, joissa oppilaat opiskelevat avoimessa ympäristössä ja voivat työskennellä ja elää ajasta ja paikasta riippumatta siten, että heillä on käytettävissä globaalit resurssit elinikäiseen oppimiseen. Tutkimuksessa havaittiin, että suurin haaste liittyy siihen, miten e-learningin bechmarkkaus liitetään yliopistojen yleiseen laatujärjestelmään. Tätä integraatiota ei nykyisin täysin ymmärretä. Tutkimus osoittaa, että benchmarkkausmenetelmällä on merkittävä vaikutus yliopistojen yleiseen laadunvarmistamiseen. Tutkimus osoittaa, että on haastavaa integroida sisäisesti organisoitu benchmarkkaus ulkoisiin laatuauditointeihin. Laatuauditointeja järjestävien tahojen ja auditointeja sekä akreditointeja suorittavien viranomaisten tulee tehdä metodologisia muutoksia toimintaansa, jotta e-learning voidaan integroida laatujärjestelmiin. E-learningin kompleksisuus ja erityispiirteet tulisi myös ymmärtää. Varsinaiset haasteet eivät niinkään ole järjestelmässä, sen menestystekijöissä tai benchmarkeisssa vaan siinä, että päättäjillä ja käyttöönottajilla on liian vähän tietoa ja kokemusta e-learningista. Käsite benchlearning nousi esille tässä väitöstutkimuksessa kuvaamaan problematiikkaa
Sammanfattning Högre utbildning står inför en rad stora utmaningar under det tjugoförsta århundradet. Personligt, flexibelt och öppet lärande utifrån ett livslångt lärande perspektiv är av största vikt. E-lärandet ses som en av de drivande krafterna för denna utveckling där kvalitet är av avgörande betydelse. Denna kvalitativa studie, fokuserar på benchmarking e-lärande i högre utbildning. Potentiella fördelar och utmaningar, fokuseras samt hur benchmarking av e-lärande bör integreras som en naturlig del av ordinär kvalitetssäkring. Resultaten visar på konceptuella perspektiv och komplexiteten av benchmarking av e-lärande inom högre utbildning i stretchade och gränslösa miljöer. Det finns behov av nya referensramar för kvalitet inom e-lärande. Forskningen ger anvisningar och rekommendationer för framtiden när det gäller hur man kan utföra benchmarking e-lärande i stretchade inlärningsmiljöer där studenterna kan studera, arbeta och leva oberoende av tid och rum med globala resurser till sitt förfogande i livslånga lärande miljöer. Den största utmaningen som identifieras i denna studie för att integrera benchmarking e-lärande i den allmänna kvalitetssäkring är behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen gällande e-lärande Forskningen visar att benchmarking som metod kommer att ha betydande inverkan på ordinarie kvalitetssäkring i den högre utbildningen. Denna doktorsavhandling visar på utmaningar för att integrera extern kvalitetsgranskning och internt driven benchmarking. Studierna har också visat på behovet av metodförändringar för kvalitetssäkring och för myndigheter som utför revision och ackreditering för att integrera e-lärande i kvalitetssäkring, samt behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen i e-lärande. Förmodligen ligger utmaningen inte i metoden som sådan eller, i framgångsfaktorer och benchmark, utan i brist på kunskap och erfarenhet av e-lärande bland de som ansvarar för implementering. Konceptet benchlearning infördes som en del av benchmarking
Hedman, Hanna. "Möjligheter och svårigheter med distansundervisning." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1679.
Full textDenna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.
Berntsen, Jens, and Jonathan Bäckström. "Viktiga komponenter i e-lektioner." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263943.
Full textThroughout the ages, major technical breakthroughs have on several occasions been integrated into education, but each new technology has its strengths and weaknesses. With the development of the computer and its increased accessibility to the public, the amount of available teaching material (Clark & Mayer, 2016) and the number of students who are studying courses in e-learning has increased (Statista, 2015). E-learning is then, according to Clark & Mayer’s (2016) definition, learning that takes place through a digital medium. One possibility that arises with e-learning is that there are many ways of presenting material. One problem that arises then is to know which components should be used to create good elessons that promote student learning. The aim of the study is to identify which components are important for content creators to use in e-lessons and then, based on these components, develop an editing tool designed to create new e-lessons. To identify the appropriate components, a thematic analysis was first carried out on e-lessons from a learning platform in order to examine which components the instructional designers use to present material. Qualitative interviews were conducted to capture the instructional designers’ ideas and opinions regarding the components. These ideas and opinions were used together with the results of the thematic analysis to make didactic choices about which components are suitable for use in e-lessons. The development of the editing tool was done by creating multiple prototypes and discussing them with the instructional designers to determine the appearance of the components in the tool. From the thematic analysis, 7 themes emerged with a total of 22 sub-themes. The results of the didactic choices were 12 main components, for instance: text, image, video, quiz and examples. The editing tool that was built contains all 12 main components, but some components still lack some parts described in the didactic choices. The tool was evaluated by instructional designers who thought it worked but had some shortcomings that needs to be addressed. For the instructional designer to be able to use the editing tool to create and publish new elessons on the platform, the tool needs to be integrated into the platform, all components need to be completed and user experience improved.
Riyadh, Mustafa. "Användning av lärplattformar och sociala nätverksverktyg i högre utbildning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8280.
Full textThe purpose of this study is to gain knowledge of Learning Management Systems (LMS) and how learning platforms and social networking tools supporting education. LMS is a tool used by teachers and students in education. Social networks are used by teachers for publishing their materials through various social networking tools, and the most used tools are Facebook, blogs, and YouTube. In recent years, teachers have been integrating their teaching with social network-ing tools for practical activities can be powerful tools for learning.This work is about the use of learning platforms and social networking tools in higher education. The work is based on some interviews of teachers in two different courses in the University West. The teachers who have been interviewed have different experiences on the use of learning platforms and social networking tools. One of the conclusions that have emerged in the study is that the discussion boards that is already available in the learning platforms are not useful. Something else that has emerged in this study is that by learning platform teachers can examine students in a good and safe way. Social networking tools and other tools contains many more features and is more available for most users. Another conclusion is that learning platforms offer some opportunities, and social networking tools offer other possibilities. This means that you can integrate different tool support for the teacher to be able to do their work in a good and flexible way.
Högman, Ordning Herman. "Utbildningsmaterial ur mjukvarudokumentation." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266747.
Full textEnd user training of IT systems at the workplace is an expensive and time consuming ordeal. Despite a lot of information about the systems being produced during development of the system, in the form of requirement documents and other documentation, the information is seldom used for educational purposes. Multisoft wished to explore how the documentation produced during the development of their tailor-made business systems, named Softadmin R systems, can be used for educational purposes.The purpose of this master thesis was to identify what learning-needs end users have in regards to business systems developed by the company Multisoft. Based on these learning-needs an investigation would be placed on how the documentation produced during development could be used for educational purposes. A qualitative study with narrative semi-structured interviews was conducted with end users and project participants at six different companies that had implemented a Softadmin R system at their workplace within the last two years. The project participants had been involved from the customer company’s side during the development whereas the end users had not been involved. Ten interviews were conducted and a the matic analysis was performed on the interview transcripts. Procured themes were then interpreted from a cognitiveperspective on learning. The results indicated that end users want to be able to learn by trying to use the system themselves. End users want to learn by getting information visually and not only via text. A training material for a Softadmin R system should not require prior knowledge about the system to be available to the learner. Furthermore the results indicate that end users feel the systems have a complex business logic where it is difficult to understand how the different processes in the system affect each other. The transition from an old system to a new system can be problematic to the end users’ learning. A lack of structure in the end users’ learning of the system was identified as an issue.
Gislén, Daniel. "Knäck koden på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21915.
Full textThe study discusses a plurality of different aspects of study approaches from the perspective an imaginary digital learning process. It discusses teaching goals and practices related to digital platforms.
Algvere, Ebba. "Att designa effektivt lärande med blandade lärmiljöer : Hur lärmiljöer och dess aktiviteter inom blandade lärmiljöer påverkar kunskapsutveckling och förtroende för organisationen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158447.
Full textEwertsson, Carolina, and Erica Johansson. "Lärplattformar : en explorativ studie om lärstilar och funktioner vid distansundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25700.
Full textLearning management systems are currently used increasingly in distance education. Research indicates that learning styles are important factors to consider in distance education, however, the area regarding learning styles in relation to learning management systems is relatively unexplored, and there is no clear knowledge of how learning management systems can be designed to support different learning styles. This study investigates learning styles in relation to the features in learning management systems, through an explorative approach and study with design elements. Based on a literature study we identified features of a learning management system, which was put in relation to Kolb's theory of learning styles in order to lead to a number of recommendations for education and use of features, which formed the basis for the design of a prototype. The prototype served as the basis for the empirical investigation, in which interviews constituted testing of the relevance of the recommendations, and the mapping of the features of the learning management system to support different learning styles in use. The study resulted in eight design guidelines, and contributes to the shortage that currently exists in terms of how learning management systems can be designed to support different learning styles.
Shameda, Delaney. "Understanding Motivation for Self-directed E-Learning for Professional Development." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168503.
Full textLindgren, Oskar. "En studie i arbetssätt för distansstudier på högskola och universitet." Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8740.
Full textDen här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.
Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare.
Horm, Peeter, and Sarah Olofsson. "Att bryta isoleringen : sociala faktorer i nätbaserad distansutbildning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3803.
Full text