Dissertations / Theses: 'E-lärande'

1

Sund, Sebastian. "Ehh, Lärande Eller E-Lärande : En intervjustudie om medarbetares upplevelser av e-lärande i arbetslivet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451944.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om e-lärande i arbetslivet. E-lärande har i föreliggande studie definierats i enlighet med Clark och Mayers (2016) som; ”instruktion levererad på en digital enhet och som är menad att främja lärandet [egen översättning]” (2016, s. 38). Emellertid har studien valt att begränsa sig till endast dator som digital enhet. Föreliggande studie belyser även multimedia inom e-lärande som relevant då multimedia utgör en vital del av e-lärande. För att besvara studiens syfte användes två frågeställningar för att undersöka; (1) medarbetares upplevelse av e-lärande och (2) medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Båda inom kontexten för arbetsplatslärande. Baserat på studiens syfte valdes en kvalitativ ansats där studiens material har bestått av semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom den offentliga sektorn. Materialet har utifrån teoretiska begrepp och utgångspunkter bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet påvisade att vilka delar och hur delarna var utformade påverkar medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Resultatet tydde på att syftet med e-lärandet, tidsuppfattningen av e-lärande och vilken typ av kommunikation som inkluderades hade påverkan på medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Vidare visar resultatet att ett inkluderande av multimedia är en främjande faktor för lärandet vilket påvisar dess påverkan på medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Emellertid tyder resultatet på att för mycket information som presenteras genom multimedia är hämmande för lärandet och således påverkar även det medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. The purpose of this study has been to contribute with increased knowledge about e-learning in workplaces. E-learning have in this study been defined as “instruction delivered on a digital device (such as a desktop computer, laptop computer, tablet, or smartphone) that is intended to support learning” (Clark & Mayer, 2016, s. 38) which is in accordance with the definition by Clark and Mayers (2016). However, this study chosen to limit the definition too only include computer as the digital device. Multimedia can be seen as an important part of e-learning and therefore multimedia has been included in this study. In order for the study to serve its purpose two separate research question has been defined to examine; (1) employee’s experience of e-learning and (2) employee’s experience of multimedia in e-learning. Both in the context of workplace learning. Based on the purpose of the study a qualitative method has been chosen and the research materials have consisted of semi-structured interviews with employees in the public sector. Based on the study’s theoretical framework, the research materials have been analyzed through a thematic analysis. The presented result shows that employee’s experience of e-learning is affected by which component of e-learning and the content of the components of e-learning is used. It’s shown that the purpose of e-learning, time and the ability to collaborate with others are key components of e-learning. Furthermore, including multimedia is enhancing for learning which indicates its effect on the employee’s experience of multimedia in e-learning. However, the results indicate that too much information presented through multimedia can impede the learning and therefore the employee’s experience of multimedia in e-learning is affected by the amount of information presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fredriksson, Charlie. "E-lärande för kompetensutveckling : En kvalitativ intervjustudie om psykologers ochpsykoterapeuters upplevelser kring e-lärande." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43219.

Full text

Abstract:

Background/objective: Many studies report positivelearning results for e-learning for skill development in anumber of different settings, whereas one of these settings isin the work with mental health. However, mental healthissues are a globally increasing problem, not least in Sweden,and the need for effective and easily accessible skilldevelopment alternatives is therefore very high. This studytherefore aims to examine and deliver an insight into theuser experience of e-learning for skill development forpsychologists and psychotherapists.Method: A qualitative approach has been adopted wheresemi structured interviews with three psychologists and onepsychotherapist make up the empirical material. Theempirical material is analyzed through a developed modelbased on previous literature in the field.Results/analysis: The user experience for e-learning for skilldevelopment is generally positive. E-learning is perceived aseasily accessible, globalizing and the environmentallyfriendly option for skill development. Limitations are in theform of lacking learning dynamics, pedagogy and quality incomparison to traditional learning. E-learning, however,makes for a very good complement to traditional learning.Conclusions: E-learning is a valued learning method and isperceived to facilitate and help psychologists andpsychotherapists in their professions. However, successfactors such as cost-effectiveness, availability, interactivity,environmentally friendly and facilitating doesn’t compensatefor limitations in the form of lacking learning dynamics.Therefore, e-learning is best used as a complement totraditional learning rather than an independent learningmethod. Bakgrund/syfte: Flertalet studier visar på positiva lärresultatför e-lärande för kompetensutveckling inom flera olikakontexter, varpå en av dessa kontexter är i arbetet medmental ohälsa. Mentala ohälsan ökar dock världen över, inteminst i Sverige, och behovet av effektiva och lättillgängligakompetensutvecklingsalternativ är därför större ännågonsin. Denna studie ämnar därmed undersöka och bidramed en inblick i hur användningsupplevelsen av e-lärandeför kompetensutveckling ser ut hos psykologer ochpsykoterapeuter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har anammats därsemistrukturerade intervjuer med tre psykologer och enpsykoterapeut utgör det empiriska materialet. Det empiriska materialet analyseras utifrån en framtagen analysmodellbaserad på tidigare litteratur på området.Resultat/analys: Användningsupplevelsen för e-lärande förkompetensutveckling är överlag positiv. E-lärande upplevssom bland annat lättillgängligt, globaliserande och ettmiljövänligt alternativ för kompetensutveckling.Begränsningar upplevs i form av bland annat bristandelärandedynamik, pedagogik och kvalitét i jämförelse medtraditionellt lärande. E-lärande utgör dock ett väldigt brakomplement till traditionellt lärande.Slutsatser: E-lärande är ett uppskattat lärandesätt somupplevs underlätta och hjälpa psykologer ochpsykoterapeuter i deras yrken. Framgångsfaktorer somkostnadseffektivt, tillgängliggörande, interaktivt,miljövänligt och underlättande väger dock inte upp förbegränsningar i form av bristande lärandedynamik. Därförgör sig e-lärande bäst som ett komplement till traditionelltlärande snarare än ett fristående lärandesätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hall, Anna, and Karin Nilsson. "E-lärande – nytta och/eller nöje?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3101.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jakobsson, Lennart, and Thires Nilsson. "Rekommendationsmotor: med fokus inom E-lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13814.

Full text

Abstract:

Studier kring rekommendationsmotorer är ett område med större signifikans i en växande digital verklighet. Mängden med information ökar och med mer information blir det svårare att hitta det som för individen är av intresse. Vissa specifika områden med tillämpning av rekommendationsmotorer är mer välstuderade än andra, domäner som sysslar med försäljning hamnar i den mer studerade kategorin. Andra domäner som är i behov av rekommendationsmotorer, som inte är lika välstuderade är verksamheter som tillhandahåller möjlighet för lärande via internet. En av dessa verksamheter heter Nomp och erbjuder ett läroverktyg för barn och ungdomar inom matematik. Målet med denna studie är därför att implementera en rekommendationsmotor inom denna mindre utforskade domän. Målet är även att undersöka nyttan med rekommendationsmotorn för applikationens användare. Studien har baserats på ett ramverk inom designforskning, vilket inkluderar olika typer av experiment samt en undersökning. Resultaten från dessa aktiviteter utgjorde empirin för den analys som sedan genomfördes. Resultatet ger visst stöd för att det är möjligt att implementera en rekommendationsmotor för denna domän. De visade däremot inget entydigt svar i vilken omfattning dess nytta har för slutanvändaren. Studiens målsättning uppfylldes till viss del, däremot kunde nyttan för slutanvändaren utforskats i större omfattning. Förhoppningen är att denna studie ska ha effekter i form av praktiska konsekvenser, där användare kan spendera mindre tid på att leta efter information som kan vara till nytta. Det som skiljer sig i denna studie från tidigare liknande studier är att rekommendationsmotorn är implementerad för att passa en verklig verksamhet. I jämförelse med andra studier är denna studie även baserad på data direkt från verksamhetens användare. Vissa liknande artefakter har blivit implementerade, men då är de ofta mer generella eller har använt sig av data som inte är relevant för domänen. Det är också vanligare att liknande rekommendationsmotorer använder sig av direkt användarfeedback för att göra rekommendationer, vilket inte används i denna studie. Studies regarding recommendation engines have gained greater importance in our reality of the digital community. With regards to the continuously growing amount of digital information it has become harder to find information that’s of importance to the individual. Some specific domains with enforcement of recommendation engines are more studied than others, domains that distribute services or items usually end up in this category. Other domains that are in need of recommendation engines, that’s not as well explored is business which enables learning through the internet. One of these business is called Nomp and provides a learning tool for kids and young teenagers in mathematics. The goal with this study is therefore to implement a recommendation engine for a business that is within this lesser explored domain. The goal is also to explore the advantages a recommendation engine would provide for its users. The study is based on a framework within design science research, which included various kinds of experiments and a survey. The results from these activities represented the empirics for the analysis that was conducted. The results show some signs that it’s possible to implement an artifact for this domain. However, it does not clearly show to what extent it’s valuable for the end user. For some part, the objectives for this study was met. Although, the advantages for the users could have been explored in greater depth. The overall prospects by conducting this study is that it will have some practical consequences, that the user can or will spend lesser time to search for important information. Differences between this study and other similar studies is that the recommendation engine is implemented to fit the needs of a real business. Also, compared to others, this study is based on data collected directly from the end users. Some similar systems have been implemented but the artefact is often more general or might have used data that’s not relevant the domain. It’s also more common that similar recommendation engines are using direct user feedback to make recommendations, which is not used in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Warsame, Ikram, and Rana Alkhos. "E-lärandet på arbetsplatsen : En kvalitativ fallstudie om e-lärandets effekter på verksamheten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45425.

Full text

Abstract:

Problem: Today's knowledge society needs companies, personnel and employees to constantly work with both competence and knowledge development. E-learning is a learning method that can be used in businesses in order to develop and change the work process. E-learning has been shown to lead to cost efficiency, delivery efficiency, free study pace, personal responsibility and savings in the education process. As more and more companies use e-learning, it is essential to investigate the effects of e-learning on the business and its competence development. Purpose: The purpose of the study is to investigate the effects that e-learning has in a business and on staff who invest and use e-learning platforms as a pedagogical training method. The study will also examine the expectations and goals that companies set in connection with the investment in their e-learning. The study will further describe the effects achieved and the non-achieved effects that have arisen in connection with e-learning compared to previous educational methods. Method: This dissertation is based on a qualitative case study where semi-structured interviews are conducted with about ten workers from Postnord who have in some way been a part of constructing their application “Postnord Learning” and its use. These interviews should contribute a subjective perspective to the study. The qualitative method is applied in order to give the participants the opportunity to answer the questions without restrictions. The study is based on an inductive approach with the purpose of applying the interviews as the primary focus and the search for other theories as a secondary focus in connection with data presented in previous studies. Conclusion: The effects that e-learning brings to a business are cost and time efficiency, improved competence development and the ability to monitor the levels of commitment to e-learning platforms. The negative effects arising from e-learning are technical barriers, which means that the necessary units must be adjusted for e-learning to function and add operational value. Other effects are decoupling from the platform, lack of motivation for skills development and limited social interactions. Problem: Dagens kunskapssamhälle kräver att företag, personal och anställda ständigt arbetar med både kompetens och kunskapsutveckling. E-lärande är en lärandemetod som kan användas i verksamheten i syfte att förbättra och förändra arbetsprocessen. E-lärandet har visat sig kunna leda till kostnadseffektivitet, leveranseffektivitet, fri studietakt, eget ansvar och besparingar i utbildningsprocessen. Eftersom att allt fler verksamheter tillämpar e-lärandet är det essentiellt att undersöka vilka effekter e-lärandet har på verksamheten och dess kompetensutveckling. Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka effekter som e-lärandet tillför i en verksamhet och på personal som investerar och nyttjar e-lärandeplattformar som en pedagogisk utbildningsmetod. Studien kommer även att undersöka de förväntningar och målsom verksamheter sätter i samband med investeringen i sitt e-lärande. Studien kommer vidare skildra de uppnådda effekterna respektive de ej uppnådda effekterna som uppstått i samband med e-lärande jämfört med tidigare utbildningsmetoder. Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utförs om tio arbetare från Postnord som på något sätt har varit en del av att konstruera sin applikation ”Postnord Learning” och dess användning. Dessa intervjuer ska bidra med ett subjektivt perspektiv till studien. Den kvalitativa metoden tillämpas i syfte att ge deltagarna möjlighet att besvara frågorna utan begränsningar. Studien baseras på ett induktivt tillvägagångssätt med ända mål att tillämpa intervjuerna som primärfokus samt sökandet efter andra teorier som sekundärt fokus i samband med data som presenterats i tidigare studier. Slutsats: Effekterna som e-lärandet tillför i en verksamhet är kostnad- och tidseffektivitet, förbättrad kompetensutveckling och förmågan att övervaka nivåerna av engagemang före-lärande plattformar. Den negativa effekten som härrör från e-lärande är tekniska barriärer, vilket innebär att de nödvändiga enheterna måste justeras för att e-lärande ska fungera och tillföra verksamhetsvärde. Andra effekter är frikoppling av plattformen, bristande motivation för kompetensutveckling och begränsad sociala interaktioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Anna. "”E-lärande” som pedagogiskt arbetssätt? : En intervjustudie om lärares syn på arbetsformer för entreprenöriellt lärande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-67071.

Full text

Abstract:

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt. Studien visar att detta lärande blir som tydligast i praktiskt estetiska ämnen där eleverna får skapa en faktisk produkt. Estetiska uttrycksmedel bör integreras i all undervisning för att skapa möjlighet för eleverna att tillägna sig sitt lärande på olika sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Medan, Frederic, and Blanchard Butandu. "Lärplattformar- verktyg för lärandet : Hur bör det utformas för att förbättra e-lärande för studenter på Linneuniversitet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12855.

Full text

Abstract:

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning. E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning. Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university. A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning. I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut. Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst. E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem. Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet. Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav. För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Pettersson, Daniel, and Nils Nyrén. "Hur får vi e-lärande att fungera? : En litteraturstudie med fokus på faktorer som främjar universitetsstudenters användande av e-lärande." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409594.

Full text

Abstract:

A large number of studies have been carried out in recent years to investigate the success factors in elearning. Based on the large number of studies, an opportunity to conduct a literature review to compile the information was identified. The chosen method for the study is a literature review based on 22 scientific articles. Based on the identified literature, two theories have been central, the Technology Acceptance Model and the Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. The literature is not completely unanimous on the success factors that are most critical for getting students to use elearning. Overall, two success factors from each model were identified: Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use from TAM and Performance Expectancy and Effort Expectancy from UTAUT. The articles indicate that the success factors look different depending on how different generations view and use modern technology, as well as cultural differences. Ett stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Friis-Jespersen, Isak, and Jonsson Jonas Okembia. "Utveckling av e-läromedel för test-baserat lärande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-76351.

Full text

Abstract:

There is a increasing number of enrolled students in higher education, which leads toless personal time with the teachers, and therefore supplementary technologies needs to takeplace. This paper investigate how Testbased learning with feedback affects the learningoutcomes in a group of students, by measuring their perceived value. The research also investigateswhat design principles to follow, when working with E-learning and Testbasedlearning with feedback. For this this research an IT-artefact will be created which the studentwill be able to use as a practice tool. With the IT-artefact they will be able to answera number of question, in a subject, and get personalized feedback depending on their score.The quantitative research will then evaluate whether the students perceived thoughts aboutthe IT-artifact and the learning method itself. The result shows eight design principles onhow to design an E-learning tool where student should learn through Test based learningwith feedback. The result also indicates that the perceived feeling of learning is good eventhough a big number of respondents never participated in the survey. Antalet studenter på Universiteten växer ständigt. Detta leder till minskad relationmed lärare och för att upprätthålla kvalite behövs andra lösningar. En sådan lösning äre-läromedel som bygger på testbaserat lärande med feedback. Arbetet undersöker vilka designprincipersom ska följas när man utvecklar ett E-lärmomedel med testbaserat lärandeoch feedback. För undersökningen kommer en IT-artefakt att skapas där studenter kan testasina kunskaper på ett ämne för lärande syfte. De besvarar ett antal frågor, och beroende påderas resultat får de tillbaka personlig feedback. Den kvantitativa undersökningen kommersedan att analysera studenternas uppfattning av IT-artefakten som hjälpmedel. Resultatetbeskriver åtta olika designprinciper för hur man ska designa ett E-läroverktyg där studenterska kunna testa sina kunskaper. Resultatet tillsammans med tidigare forskning tyder ävenpå en uppfattad känsla av ökad inlärning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Astete, Werner, and Polus Yonan. "Grundkurs i EPANET 2 : Ett förslag på hur e-lärande kan användas för att främja ett djupinriktat lärande." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-172389.

Full text

Abstract:

Lärande med elektroniska medel har potentialen att revolutionera lärande. Via datorskärmen kan man enkelt åskådliggöra fysikaliska fenomen och underlätta arbetet för läraren. Om en utbildning bedrivs elektroniskt med hjälp av en dator och på distans uppstår en del svårigheter men samtidigt möjligheter, jämfört med en traditionell utbildning med fysisk närvaro i en skola. Datorer ger möjligheten att ta hänsyn till pedagogiska aspekter som kan effektivisera lärande. I dagens läge finns det inte ett utarbetat sätt att lära ut med elektroniska medel som garanterar ett gott lärande resultat. Hur en elektronisk kurs utformas är upp till läraren och institutionen som erbjuder kursen. I denna rapport ger vi ett enkelt förslag på hur vi anser en elektronisk kurs bör vara utformad samt det innehållet i kursen bör täcka. Teaching by electronic means has the potential to revolutionize teaching. The screen of the computer can easily visualize physical phenomenon and facilitate the work of the teacher. If an education is conducted electronically and by distance it creates some difficulties but at the same time opportunities, compared to traditional education with a physical presence at a school. Today there is no prepared way to teach by electronic means that guarantees good teaching results. How an electronic course is formed is decided by the teacher and the institution offering the course. In this report we give a simple suggestion of how we consider an electronic technics course should be formed and what the course content should cover.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gustavsson, Tim. "Adaptivt e-lärande av grundläggande programmering med Live-programmering." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9506.

Full text

Abstract:

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör. Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering. Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna. Användaren får skapa ett konto, logga in och göra de olika stegen i olika tester. Resultatet visade att det fanns en liten skillnad mellan algoritmerna. I framtida arbete går det främst att utveckla algoritmen och fixa buggar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Grenvall, Nina, and Emma Vallgren. "Ledarskapets påverkan på motivationen och acceptansen till e-lärande : En kvantitativ studie om hur ledarskapsstilen påverkar medarbetarnas motivation och acceptans till e-lärande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28531.

Full text

Abstract:

Elektroniskt lärande, så kallat e-lärande har blivit allt mer vanligt som verktyg för arbetsplatslärande kompetensutveckling. Studier visar att stödet från ledaren kan vara en viktig påverkansfaktor för medarbetarnas motivation till/och acceptans av e-lärande. Då studierna inte visar hur ledarskapsstilen kan påverka medarbetarnas e-lärande är det därför intressant att undersöka om och hur medarbetare upplever att deras chefs ledarskapsstil påverkar deras inställning till e-lärande. Studien baserades på en elektronisk enkätstudie där 34 medarbetare från handelsbranschen och 29 medarbetare från bankbranschen deltog och skattade chefernas ledarskapsstil och dess påverkan av motivation och acceptans av e-lärandet. Resultaten visade att det fanns positiva korrelationer mellan den Transformella ledarskapsstilen och medarbetarnas motivation till och acceptans av e-lärandet medan den Transaktionella ledarskapsstilen korrelerade negativt med detsamma. Studien begränsades av snöbollsurvalet och den bias som uppstod när enkäten delades ut via Facebook vilket innebar att respondenterna själva valde sitt deltagande. Chansen är större att deltagarna är vana teknikanvändare och därmed mer benägna att acceptera e-lärandet. Det betyder att resultatet i studien inte går att generalisera till populationen trots att de var signifikanta. 2016-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Berggren, Anna. "E-lärande och Användbarhet : Utvärdering och omdesign av en medicinsk e-utbildning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1564.

Full text

Abstract:

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlärningsmiljö krävs, förutom en väl anpassad pedagogik, även en hög grad av användbarhet. Ett system där användarna ofta tvingas flytta uppmärksamheten från innehållet, för att istället rikta den mot att försöka förstå systemet, påverkar inlärningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvådelat. Som ett första led avsågs att utvärdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stämde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat läromedel bör leva upp till. Ett användartest genomfördes, varvid vissa användbarhetsproblem påvisades. Dessa problem kan i sin tur få konsekvenser för inlärningseffekten, något som diskuteras i uppsatsen. Som ett andra led gjordes en omdesign av EKGtolkning.com i syfte att komma runt de påträffade användbarhetsproblemen och höja det pedagogiska värdet. De nya lösningar som togs fram utgjordes dels av en lo-fi-prototyp och dels av en hi- fi-prototyp, vilka båda utvärderades med hjälp av användare. Resultatet visade på en ökad grad av användbarhet, något som gynnade såväl inlärningseffekt som motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Englund, Henrik, and Olle Ramberg. "Meningsfull gamification i e-Learningtjänster : En undersökning om lärande online." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355032.

Full text

Abstract:

Education through e-Learning services have today millions of active users. These services are often including elements of gamification to better illustrate certain aspects and motivate their users. We are researching how gamification has been applied to three selected e-Learning services by analysing to which degree these services relates to Scott Nicholsons theory and framework RECIPE for a meaningful gamification. The theory describes how gamification can be used to instil an intrinsic motivation and meaningful engagement in users. It seeks to help avoid controversial potential pitfalls surrounding the subject as with addictive, thoughtless scoring systems. We are examining to which degree the three services are applying and utilizing meaningful gamification from the standpoint of the various concepts of the selected framework. By thorough research of the theory and examination of previous studies in the researched field we have designed a grading scale that seeks to illustrate which functionality should be implemented to fully/partly/fail to meet the requirements of the concepts in Nicholsons framework. A description of the functionality of the services is included followed by an application of the theory on the selected, researched parts. By applying the theory we seek to concretize, analyze and compare the elements that, to various degrees, fulfills meaningful gamification according to Nicholson. We have not issued tests to research if the studied elements in actuality leads to an intrinsic motivation and meaningful engagement. The results show that the studied parts of the services are lacking elements that according to us as the writers of this study, are necessary to fulfil RECIPE’s various concepts. The services varies in to which degree and in some cases in which way the concepts are fulfilled. The standalone concept that all of the services realized in its entirety was Information where the requirements amongst others are clear descriptive indications of the users progress as well as enlightenment in how and in what way the information that the service provides is applicable. Our research shows that all researched e-Learning services are lacking aspects that enables complete fulfillment of RECIPE’s complete set of concepts. The study gives an insight into what is demanded to realize meaningful gamification according to Nicholson’s theory by illustrating and analyzing the functionality of the studies services. Because of the way we have had to make subjective assessments, the limited scope along with the lack of actual tests we do consider our conclusions and thus study to not live up to its full potential. Continued research is necessary to further validate the study and if the application of the theory in fact leads to meaningful gamification. We discuss further surrounding the theory along with in learning of this nature in general in the chapter Diskussion. Inom utbildning har e-Learningtjänster tagit vid med miljontals aktiva användare av tjänster. Dessa e-Learningtjänster använder sig ofta av element av gamification för att illustrera moment och motivera sina användare. Vi undersöker hur gamification appliceras i tre undersökta tjänster och analyserar i vilken mån denna förhåller sig till Scott Nicholsons teori och ramverk RECIPE för meningsfull gamification. Teorin beskriver hur gamification kan användas för att inge en inre motivation och ett meningsfullt engagemang hos användare. Den ämnar undvika omdiskuterade fallgropar inom ämnesområdet såsom beroendeframkallande, tanklös poängutdelning. Vi undersöker i vilken omfattning de tre tjänsterna använder sig av meningsfull gamification utifrån ramverkets diverse koncept. Genom utförlig instudering av teorin och undersökning av tidigare forskning inom ämnet har vi konstruerat en bedömningsskala som illustrerar vilken funktionalitet som bör finnas för att helt, delvis och ej uppfylla koncepten i Nicholsons ramverk. Vi har sedan beskrivit tjänsternas funktionalitet och applicerat teorin på de undersökta delarna för att konkretisera, analysera och jämföra de element som i olika grad uppfyller meningsfull gamification enligt Nicholson. Vi har inte utfört tester som visar om de undersökta elementen faktiskt inger inre motivation och meningsfullt engagemang. Resultaten visar att de undersökta delarna saknar många av de element som vi bedömt ska finnas med för att uppfylla RECIPEs diverse koncept. Tjänsterna varierar i vad som uppfylls och i viss mån på vilket sätt. Konceptet Information var den enda i teorin som uppfylldes helt av samtliga undersökta tjänster där kraven bland annat är tydliga beskrivande framstegsindikationer samt upplysande om användningsområden för den utgivna informationen. Vi kommer fram till att samtliga tjänster saknar aspekter som möjliggör uppfyllandet av RECIPEs alla koncept. Studien ger en inblick i vad som krävs för att enligt Nicholsons teori uppnå meningsfull gamification genom konkretisering och analyseringen av funktionalitet. Vi anser dock att på grund av nödvändiga subjektiva bedömningar och studiens begränsade omfång samt avsaknaden av tester att studiens och temats fulla potential hämmas. Fortsatt forskning är nödvändig för att avgöra validiteten av studien samt om appliceringsområden för teorin leder till verklig meningsfull gamification. Vi diskuterar vidare kring teorin och allmänt om lärande av denna natur i kapitlet Diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Fyhr, Jeanette. "- De e bara å köra : Lärande i fysisk miljö och simulator." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62410.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen. I simulatorn tränas främst precision, rutiner, noggrannhet, stresshantering, planering och koncentration. I simulatorn tvingas de tränande till att göra samma övning om och om igen tills det blir perfekt. När man tränar i den fysiska trafiken handlar det om helheten, uppmärksamhet, närvaro, riskbedömning och interaktion med andra trafikanter i miljön som man kör i. Det handlar också om manövrering, konsekvenser av handlande i situationer och hur man bör handla för att inte skapa risker. I körning i den fysiska miljön gäller det att snabba på och det finns ingen tid för detaljer. Många på skolan kommer från generationers åkare. De är på ett sätt födda in i rollen som lastbilschaufförer, kan språket, känner till miljön, har en självsäkerhet, hemtamhet och redan funnen identitet i sammanhanget. Detta påverkar deras resultat, deras attityd till uppgifter och hur de tar sig an det som ska göras. Även datorspelserfarenhet har betydelse för deltagarnas attityd till simulatorn. De som är vana att spela datorspel har lättare att förstå bilden i simulatorn, men uttrycker också att det tar tid att lära sig att förstå den. Speciellt avstånd och hastighet verkar vara extra problematiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Wallin, Anna. "E-lärande och användbarhet : Utvärdering av e-utbildning med hjälp av en modifierad kognitiv genomgång." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69190.

Full text

Abstract:

E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig är e-utbildningar lättillgängliga och för företaget som vill hålla sin personal uppdaterad är de effektiva och relativt resurssnåla. De är tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning på ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen är obligatorisk på företaget och utbildningens målgrupp är därför väldigt omfattande. Utbildningen som studerats har granskats utifrån lärteoretiska och användbarhetsteoretiska aspekter. Syftet med studien var dels att utvärdera utbildningen men också att utvärdera den metod som togs fram och användes vid utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av en modifierad version av kognitiv genomgång. Tre fiktiva karaktärer skapades för att representera målgruppen och användes istället för procentuell uppskattning av varje delhandling som vanligen används vid kognitiva genomgångar. Analysen av den kognitiva genomgångens resultat visar på svårigheterna med att skapa en utbildning som tilltalar en omfångsrik och heterogen målgrupp. Vi är alla olika och unika som personer, har olika förkunskaper och olika intresse av att förkovra oss vilket påverkar interaktionen med, och behållningen av utbildningen. Rapporten avslutas med förslag på förändringar, exempelvis rekommenderas att riktlinjer för utbildningarnas utformning tas fram för att öka kontinuiteten och likheten mellan utbildningar och mellan olika delar inom utbildningarna oavsett vem som skapar dem eller när de skapas. På så vis ökas flexibiliteten och olika delar kan bytas ut eller uppdateras samtidigt som helhetsintrycket och strukturen i utbildningen kan behållas. De metodologiska förändringarna som testades vid utvärderingen var framgångsrika men lämnar utrymme för fortsatta justeringar och förbättringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Rolandsson, Christina, Christoffer Karlsson, and Magnus Edvardsson. "Faktorer som påverkar arbetsintegrerat lärande med e-learningstöd : utvärdering av strateGIS projektet." Thesis, University West, Department of Informatics and Mathematics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-640.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sahebi, Ladan, and Azar Staf. "Att studera på distans : En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45049.

Full text

Abstract:

Att studera på distans En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av distansstudier. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: - Vilka möjligheter upplever studerande att distansstudier medför? - Vilka utmaningar upplever studerande att distansstudier medför? I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Tio individer som hade erfarenhet av distansstudier valdes ut att delta i studien. Studiens resultat visar att de mest förekommande fördelar med att studera på distans är att ha möjlighet till ett livslångt lärande och flexibilitet i tid och rum samt att kunna kombinera studier med arbetet och familjeliv. Det framkommer också att faktorer som frånvaro av social interaktion, tekniska svårigheter och individrelaterade förutsättningar, såsom motivation och självreglerings förmåga, är bland de utmaningar som nämns mest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Larsson, Binnberg Angelica, and Molly Rytter. "Är e-lärande här för att stanna? : En kvalitativ intervjustudie om de fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43834.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to showcase the advantages and disadvantages employees in the customer services industry experience when it comes to e-learning, along with the impact the organisational conditions can have on these experiences. A fast moving world demands alternatives to traditional learning, however the new digital learning has its challenges. This has been studied through qualitative interviews with people currently employed in customer services roles. The result of the study show that the main advantages with e-learning is the easy access and availability, this is of particular importance in the customer services industry as many are employed on a part time basis and the work flow is varied. The main disadvantage of e-learning is mainly around organisational issues, such as lack of dedicated time, relevance, communication and technical challenges. In turn, these issues have a great impact on employees' motivation and attitudes towards e-learning in the workplace. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra vilka fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande, samt vilken inverkan de organisatoriska förutsättningarna har på dessa upplevelser. En snabbrörlig värld kräver alternativ till traditionellt lärande, dock kommer det nya, digitala lärandet med utmaningar. Detta har studerats genom kvalitativa intervjuer med arbetstagare inom kundservice. Studiens resultat visar att e-lärandets goda tillgänglighet är dess främsta styrka, vilket är särskilt fördelaktigt i kundservicebranschen där deltidsarbete är vanligt förekommande och arbetstempot är varierande. E-lärandets nackdelar kretsar till stor del kring organisatoriska hinder såsom brist på avsatt tid, relevans och kommunikation samt tekniska hinder. Dessa faktorer spelar i sin tur en stor roll för arbetstagarens motivation och inställning till e-lärande i arbetslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Plomén, Lena, and Sofie Svarvare. "E-learning som form för lärande : En intervjustudie om mellanchefers upplevelse av en utbildningsinsats." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37982.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka mellanchefers upplevelse av en utbildningsinsats, inom ramen för e-learning. Denna kvalitativa studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av åtta respondenter i en offentlig verksamhet. Den fenomenologiska metoden fungerade som inspiration till dataanalysen där Giorgis´ analysmetod användes i syfte att skapa struktur. Datainsamlingsmaterialet resulterade i två gemensamma nämnare, dialog och tid och tematiseringen som låg till grund för intervjufrågorna var relation, behov, stöd och hinder. Studien visade att mellancheferna överlag upplevde utbildningsinsatsen med e-learning, som hjälp i lärandeprocessen. Men kombinationen med dialog lyftes som betydelsefull och tidsfaktorn som viktig i sammanhanget. Olikheterna i deras upplevelse förklarades med utgångspunkt i individuella skillnader, som ligger till grund för deras skilda behov av stöd och upplevelse av hinder. Sammanfattningsvis konstaterades att blandande läroformer, där e-learning utgjorde en av utbildningsdelarna, upplevdes av mellancheferna som positivt för lärandeprocessen. The purpose of this study was to investigate the middle management’s perception of an implementation of a training actions, within the framework of E-Learning. This qualitative study was conducted in a public-sector organization with semi-structured interviews of eight respondents. The phenomenological method served as an inspiration to the data analysis, using Giorgi's analysis method for the purpose of creating structure. The data collection material resulted in two common denominators, dialogue and time, and the themes that formed the basis for the interview questions were relation, needs, support and obstacles. The study showed that the most of middle managers perception of E-Learning was that the education initiative helped them in their work. But some also highlighted the combination of dialogue as important to the learning process, and some emphasized the time factor as important in the context. The differences in their perceptions were explained on the basis of individual differences, which underlie their different needs for support and experience of obstacles. In summary, it was found that varied learning forms, where E-Learning constituted one of the parts, executives as positive for the learning process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nyberg, Jonas. "Repetition av matematikkunskaper med hjälp av IT." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12872.

Full text

Abstract:

Syftet med denna rapport är att undersöka effekterna och deltagarnas attityd då informationsteknologiska verktyg används repetera grundläggande kunskaper från gymnasieskolans matematik A och B. Repetitionen skedde inom ramen för en begränsad mängd självstudier som inte skulle överskrida en timme i veckan. Applikationen Khan Academy användes under två veckor och resultaten mättes via för- och eftertest. Studiens deltagare svarade också på en enkät om deras syn på Khan Academy och självstudier. Resultatmässigt uppvisades en statistiskt signifikant förbättring och deltagarnas attityd till applikationen var vid enkäten överväldigande positiv. Studien indikerar att möjligheterna att använda Khan Academy och liknande applikationer till repetition och självstudier är goda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kristoffersson, Sara. "Development of training material for a process analysis tool in the paper industry." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279059.

Full text

Abstract:

Paperboard is accessible for everyone, such as packaging for provisions or beauty products. Paperboard consists of several layers of pulp and has different types of qualities depending on the material’s area of use. Within the paperboard production, the process behavior is analyzed to find solutions to decrease the product variations in order to reach the desired product results. Process analyses are continuously made to improve paperboard production and avoid defects in the paperboard product. The company Holmen has recently implemented a new process analysis tool on trial, named Wedge, at the paperboard mill in Workington, UK, which is a software tool that can be used for analyzing the paperboard process. Holmen’s vision was to develop training material for the software tool that could be used by the employees for educational purposes.The purpose of this project degree was to develop training material of the process analysis tool, i.e. the software Wedge, for novice learners. Initially, the purpose was to examine and identify the employees’ learning within the software tool at the mill in Workington. Based on that, training material was developed that could be used for self-directed learning material.The study was conducted through qualitative methods, which included a group interview with development engineers and a one-to-one interview with the training manager at the Workington mill. Additionally, observations of training opportunities and an evaluation questionnaire of the training material were used in this study. Based on these results, a thematic analysis was conducted where identified themes have been interpreted from aspects of cognitive learning and adult learning.The result is based on the qualitative survey and the analysis of the interviews and questionnaire responses indicates that the training material is suitable and pedagogical for novice learners. The development engineers mean, among other things, that computer-based training should contain ‘step-by-step’ examples of work-related situations and the training must be organized such that new information will not be overwhelming and unintelligible. It is also important that new knowledge or information can be acquired both visually and by text-based instructions, to be able to provide the learners with various kinds of teaching aids since there are different approaches to learn new knowledge. Therefore, the training material based on e-learning has been designed as a first lesson of how to use and navigate in the process analysis tool. The developed training material entails four interactive videos with incremental learning of how the process analysis tool can be used in the paper industry. Materialet kartong är något alla har till hands, som exempelvis förpackningar för proviant eller skönhetsprodukter. Kartong består av flera lager av pappersmassa och har olika typer av kvalitéer beroende på materialets användningsområde. Inom produktionen görs analyser av kartongprocessens beteende för att hitta lösningar som minskar produktvariationerna och på så sätt uppnå önskade slutresultat. Processanalyser görs kontinuerligt för att förbättra kartongproduktion och därmed undvika produktdefekter. Företaget Holmen har implementerat ett nytt processanalysverktyg, så kallat Wedge, på deras kartongbruk i Workington, UK, vilket är en programvara som kan användas för att kunna göra analyser av kartongprocess. Holmen önskade att ett utbildningsmaterial för programvaran skulle utvecklas och kunna användas i utbildningssyfte för produktionsarbetarna.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett utbildningsmaterial för nybörjare av processanalysverktyget Wedge. Grunden till detta låg i att undersöka och identifiera de anställdas lärande utifrån programvarans utbildning på kartongbruket i Workington. Baserat på detta utvecklades ett utbildningsmaterial som kan användas som ett självstuderande lärandemedel.Undersökningen har utförts av kvalitativa metodval som innefattar en gruppintervju med utvecklingsingenjörer och en intervju med utbildningsansvarig på kartongbruket i Workington, samt observationer av utbildningstillfällen och enkäter för utvärdering av utbildningsmaterialet. Baserat på detta har en tematisk analys genomförts där identifierade teman har tolkats utifrån ett kognitivt lärandeperspektiv och vuxnas lärande.Resultatet baseras på den kvalitativa undersökningen och analys av intervjuerna och enkäterna visar på att utbildningsmaterialet är passande och ligger på en bra pedagogisk nivå för nybörjare. Utvecklingsingenjörerna önskar bland annat att en datorbaserad utbildning ska innehålla förberedda ’steg-för-steg’-exempel utifrån verklighetsbaserade problem samt att utbildning måste organiseras sådan att ny information inte blir överväldigande och svårförståelig. Det är även viktigt att ny kunskap och information kan fås både visuellt och textbaserat, och att en blandning mellan olika läromedel finns eftersom personer har olika strategier för att lära sig ny kunskap. Utifrån detta har ett utbildningsmaterial, baserat på e-lärande, utvecklats och skapats med ändamålet att fungera som en första lektion av hur en kan använda och navigera i processanalysverktyget. Det utbildningsmaterial som har utvecklats innefattar fyra interaktiva videos som är uppbyggda för stegvis inlärning om hur processanalysverktyget kan användas i pappersindustrin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Zettergren, Carl, and Mina Tavakoli. "Skillnad i skärmstorlek och skärmtyp: påverkan på inlärning." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253782.

Full text

Abstract:

I ett allt mer digitaliserat samhälle har även utbildningen blivit genomsyrad av denna digitalisering. Det har lett till en ökning i produktion av videoföreläsningar som studenter, på högskolenivå främst, allt oftare använder sig av i inlärningssyfte. E-lärande har många fördelar eftersom det bland annat leder till ökad studieflexibilitet. Det finns ett rikt utbud av tidigare forskning som kretsar kring områdena inlärningsbeteenden, skärmstorlekar och videoföreläsningar. Tidigare studier visar både på att det kan skilja sig i inlärning beroende på skärmstorlek men det finns också studier som tyder på motsatsen. Detta kandidatarbete undersöker om skärmstorlek har någon påverkan på hur mycket man lär sig av att se på en videoföreläsning. Det gjordes genom att gruppera 34 försöksdeltagare i tre grupper där alla fick se en vald föreläsningsvideo på tre olika grupper av skärmstorlekar: liten (4-7 tum), medel (13-17 tum) eller stor (27 tum). Några dagar innan och direkt efter undersökningen besvarade deltagarna även en enkät med sakfrågor om innehållet i den valda videon. Utifrån de resultat som framkom så visar det sig att olikheter mellan dessa skärmstorlekar inte ger en signifikant påverkan på hur mycket man lär sig av en föreläsningsvideo av intervju-typ. Det innebär alltså att man för sådana föreläsningvideor inte behöver ta hänsyn till skärmstorleken, varken som student eller som videoproducent. In a more and more digitized society, the education has also been steeped in this digitization. This has lead to a rise in the production of video lectures which students, mostly at degree level, more often use for learning purposes. E-learning has many advantages since it, among other things, leads to an increased flexibility when studying. There are many previous studies on learning behaviours, screen sizes and video lectures. Earlier studies show that learning can differ depending on screen size but there are also studies showing the opposite. This bachelor’s thesis examines if screen size has an effect on how much one learns from watching a video lecture. This was done by grouping 34 test participants into three groups where they all watched a video lecture on three groups of screen sizes: small (4”-7”), medium (13”-17”) or large (27”). A few days before and directly after the test the contestants answered a survey with questions regarding the content in the specific video. The results are that differences between these screen sizes do not have a significant impact on how much one learns from a video lecture of interview type. This therefore means that one does not have to consider the screen size for that type of video lecture, either as a student or a video producer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bergare, Ingela, and Andrea Nilsson. "Lärande i projektintensiva verksamheter : När projekten är större än organisationen." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-500.

Full text

Abstract:

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna. It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Clavebro, Ellen. "E-utbildning ur kundservicehandläggares perspektiv - en intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17004.

Full text

Abstract:

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anställda. Syftet med denna studie var att undersöka några anställdas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandläggare på en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anställda var positivt inställda till e-utbildning men ville gärna att det kombinerades med traditionell utbildning, då samtliga påtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar. Studien visar också att konstruktionen av e-utbildningen är viktig för motivationen och deltagandet i e-utbildningar. Uppbyggnaden ska vara så lättförståelig som möjligt för att inte skapa frustration över några hinder som annars kan uppstå och påverka inlärningen och motivationen hos deltagarna. Den tredje slutsatsen i resultatet är att respondenterna, som i denna undersökning arbetar på en kundservice, påtalar att deltagaren bör få tillräckligt med tid när man ska genomföra en e-utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Rosén, Åsa, and Anna Levander. "Att förändra anställdas beteende genom e-learning : En fallstudie på Stena Line." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18056.

Full text

Abstract:

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende. Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod. Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen. Ur de anställdas perspektiv spelar cheferna en stor roll i hur de motiveras till att förändra sitt beteende. Efter genomförd utbildning uttrycker de anställda en önskan om uppföljning antingen via test på datorn eller genom diskussion med kollegor och chefer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Häggström, Klara. "Conditions for e-learning at companies : Technical and pedagogical problems or e-learning at an IT consultant company." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-155535.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to research possibilities to create educational programs at large companies that engage employees using the company intranet to contribute to the development and efficiency of the business. The goal is to through experience of employees and related research suggest pedagogically and technically effective methods to introducing company employees to an intranet. The importance of this study lies in its potential to increase a more operational use of intranets. What has been done in this thesis is an investigation of what a large consultant company need in terms of introduction to a system e.g. an intranet, a customer relation management system or a time report system. A study of what is available in terms of earlier work and research has been done. Interviews and surveys were completed to get to know the experiences that employees at a company has in the area. The most important results from the investigation are that e-learning is especially suitable to large consultant companies. It is also that a company need more than informal learning, even if the system to learn is intuitive. What are also significant outcomes that are important to e-learning at companies is the organization of courses and of learning so that the learner knows of existence of a course, where to find it and that there is an organization for updating the material and maintaining the quality of the course. What is also important is to have a clear reason for the employee to attend the course. The possibility to get an overview of the course and a time schedule of the course facilitates learning for employees. That the learners are able to discuss the course material and get feedback on the results does also facilitate the learning. Learners also get motivated from practical training that is directly applicable in work. Syftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ekengren-Allen, Ulrika. "E-utbildning – behovsanpassning eller teknikfixering? : Kursdeltagares erfarenheter av e-utbildning som metod för kompetensutveckling." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-220.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Fredriksson, Maja, and Gustav Sundström. "Flexibelt lärande : En kvalitativ studie om flexibelt lärande i arbetslivet." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25425.

Full text

Abstract:

Denna studie har sin grund i ett uppdrag från Trafikverket med avsikt att förbättra kompetensutvecklingen inom organisationen. Idag bygger grundutbildningen för operativa tjänster på traditionella teorier kring lärande. Utgångspunkten för vår studie är att det krävs mer forskning kring hur organisationer kan arbeta med att integrera ett flexibelt lärande vid kompetensutveckling. Syftet med denna studie är således att beskriva hur en statlig myndighet kan arbeta för att integrera ett flexibelt lärande i grundutbildningen för operativ tjänst. I studiens teoridel presenteras teorier kring flexibelt lärande, lärmiljöer, kompetensutveckling, olika utbildningsmetoder som exempelvis e-learning och flipped classroom, effekter av utbildning, hur vuxna lär samt teorier kring lärstilar. Metoden utgår från kvalitativ metod i form av en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter från Trafikledningscentralen i Gävle, varav fyra tågklarerare och två instruktörer. Resultatet tyder på att respondenterna generellt sett är nöjda med dagens grundutbildning för operativ tjänst men att dagens utformning saknar utrymme för flexibelt lärande. Det har även framkommit faktorer som ansågs främja lärandet, exempelvis gruppens betydelse för lärandet samt vikten av praktik. Slutsatser som tagits baserat på resultatanalysen är att Trafikverket bör se över vissa områden vid utvecklingen av grundutbildningen för operativ tjänst samt vid implementerandet av ett flexibelt lärande. Trafikverket bör skapa förutsättningar för den tysta kunskapen att förmedlas i virtuella lärmiljöer, de bör identifiera styrkor och svagheter med dagens IT-baserade utbildningsformer och ta hänsyn till resultatet vid en vidareutveckling av grundutbildningen. Vidare bör Trafikverket öka användandet av simulatorer som en del i att uppnå ett flexibelt lärande och slutligen bör de ta tillvara på de faktorer som medarbetarna uppskattar med utbildning och implementera dessa i IT-baserade utbildningar för att uppnå effektiv e-learning. This study is based on an assignment from Trafikverket with the intention of improving the competence development within the organization. Basic education for operational services builds currently based on traditional theories of learning. The starting point for our study is that more research is required on how organizations can work to integrate flexible learning in skills development. The aim of this study is to describe how a government agency can work to integrate flexible learning in basic education for operational service. The theoretical part presents theories about flexible learning, learning environments, skills development, various education methods such as e-learning and flipped classroom, effects of education, how adults learn and theories about learning styles. The method is based on a qualitative method in the form of a case study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents from the Traffic Management Center in Gävle, including four trainers and two instructors. The result indicates that respondents generally are satisfied with the basic education for operational service, but the design lacks scope for flexible learning. We have identified factors that were considered to promote learning, such as the importance of the group and the internship. The conclusions taken based on analysis of the result are that Trafikverket should review some areas in the development of basic education for operational service and in the implementation of flexible learning. Trafikverket should create conditions for the tacit knowledge to be communicated in virtual learning environments, they should identify strengths and weaknesses with today's IT-based forms of education and consider the results of further development of basic education. Furthermore, Trafikverket should increase the use of simulators as part of achieving flexible learning and finally they should take advantage of the factors that employees appreciate in the education and implement them in IT-based education to achieve effective e-learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nielsen, Cecilia, and Branteström Anna Tschöp. "”Det är som ett bibliotek jag kan använda direkt helt enkelt…” : En studie om upplevelsen av personalutbildning i form av e-lärande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447060.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka anställdas upplevelse av personalutbildning i form av e-lärande. Detta mynnade ut i tre frågeställningar där fokuset låg på vilka kunskaper anställda fick från utbildningarna, på vilka sätt de erhöll kunskaperna samt på vilka sätt dessa kunskaper användes i det dagliga arbetet. Personalutbildning i form av e-lärande ansågs relevant att studera med anledning av den ökade digitaliseringen i samhället. Urvalet bestod av sex anställda vid en butik i en företagskedja som använder sig av personalutbildning i form av e-lärande. För att behandla frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade telefonintervjuer med informanterna som sedan transkriberades. Resultatet analyserades genom en tematisk analys samt med utgångspunkt i Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella lärandet och tillhörande begrepp. Resultatet visade på en genomgående positiv upplevelse av utbildningsformen. Informanterna beskrev att de erhöll kunskaper om produkter, försäljning samt administration och säkerhet genom att använda videor från utbildningarna som redskap för att lära sig. Att erhålla kunskaper från utbildningarna och dess tillhörande videor beskrevs underlättas av att de var enkla att förstå och användarvänliga i sitt upplägg. Att diskutera innehåll med kollegor beskrevs även det som ett sätt att erhålla kunskaper från dessa personalutbildningar. Kunskaper kunde sedan används i det dagliga arbetet i säljsamtal med kunder och genom att de delade med sig av kunskapen till kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Karlsson, Madeleine. "Flipped classroom som stöd för elevernas lärande i matematik : Lärares och elevers perspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169104.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande. Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning. The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Sjöquist, Sebastian, and Petter Karkea. "Lärares attityder till e-föreläsningar : En intervjustudie av lärares attityder till e-föreläsningar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124772.

Full text

Abstract:

E-lectures (recorded lectures) is a modern way of giving lectures to students while freeing time for teachers to do other activities like having workshops where students get to work actively on solving problems. There is a large body of studies that show the positive effects of e-lectures on students' performance, activating them in teacher led work in the classroom as well as enabling them to re-watch a lecture. However, even though the technology and knowledge on how to use e-lectures seems to be available, the use of e-lectures has not been broadly adopted. There may be many reasons for why this is the case and this qualitative study aims to give insight into the teachers attitude towards e-lectures. This study is based on eight interviews with teachers mainly from the department of informatics and one from the department of physics. The result shows that the teachers have an open attitude towards e-lectures and other alternative learning methods. However, the opinion on how much e-lectures can contribute to students' learning varies and might be due to the lack of knowledge or experience. There is also no consensus regarding how well made the e-lectures should be and some respondents feel that high expectations might refrain teachers from pursuing e-lectures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Södergrann, Mirelle, and Anne-Sofie Pettersson. "Flipped Classroom, det omvända arbetssättet : En studie om hur inställning, lärande och relationer påverkas av en flippad campuskurs." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147642.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att mot bakgrund av ökade digitaliseringen i samhället, öka kunskapen om ett alternativt sätt att genomföra en undervisning vid högskole-/universitetsstudier med hjälp av Flipped Classroom. Studien är en totalstudie genomförd med forskningsstrategin explanatory sequential mixed method. Det innebär att studien i första hand använt kvantitativ metod för att komplettera med kvalitativ metod. Av resultatet framgår att det förekommer både för- och nackdelar med Flipped Classroom, vilket påverkar studenternas inställning och upplevelse. Flipped Classroom ger studenterna flexibilitet. Det framgår att e-lärande ger flera individer möjligheten att studera vid högre utbildning. Oavsett kön, ålder eller tidigare erfarenhet påverkas upplevelsen till viss del. Denna studie har genomförts på uppdrag av Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet. Studiens syfte och frågeställningar avgränsas därmed till det pedagogiska projektet Flipped Classroom som genomförs på tredjeårsstudenter i delkursen HRD: Learning, change and development in organizations vid personal- och arbetsvetenskapliga programmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sandin, Christina, and Johanna Tellbe. "Patienters uppfattningar av e-hälsotjänsten PODS- Patient Online Decision System." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10052.

Full text

Abstract:

Polycythemia Vera är en livslång blodsjukdom som innebär en överproduktion av blodceller. Vid noggrannhet i behandlingen har sjukdomen god prognos. Att leva med långvarig sjukdom innebär en långvarig och regelbunden kontakt med sjukvården. Det är viktigt att möjliggöra delaktighet för dessa patienter då detta skulle kunna medföra att egenvårdsförmågan ökar och beroendet av sjukvården minskar. För att främja långvarigt sjukas delaktighet har e-hälsotjänsten PODS-Patient Online Decision System tagit fram. PODS är utformat för patienter med Polycythemia Vera. För att tjänsten ska bli patientanpassad bör patienter få komma till tals angående tjänstens utformning och innehåll. Syftet med denna studie är att beskriva patienters uppfattning av e- hälsotjänsten PODS vid en introduktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter som är diagnostiserade med Polycythemia Vera. Intervjuerna bearbetades och tolkades genom innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012 ss. 194-195). Resultatet i studien visar att patienter sätter stort värde på en välfungerande vårdkontakt, då detta inger en känsla av trygghet. PODS meddelandefunktion ansågs kunna bidra till en smidig kontakt med vården. I dagsläget uppfattas PODS vara användarvänligt i sin utformning. Det fanns dock frågetäcken gällande praktiska lösningar. Överskådligheten av blodvärdena som erbjuds i programmet uppskattas då det gav möjlighet till en fördjupad förståelse för den egna hälsan. PODS har potential att fungera för andra patientgrupper. Det erfordras förbättringar och utveckling av programmets samt organisationen omkring det. Om detta kommer till stånd finns det behov av att vidare studera hur en längre tids användning av PODS upplevs av patienterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Frangén, Cecilia. "E-böcker i klassrummet : En kvalitativ studie av mellanstadieelevers attityder till användningen av e-böcker i undervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135561.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadieelevers attityder till elektroniska böcker i undervisningen. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer i en femteklass där eleverna dagligen läste e-böcker via inläsningstjänst. Resultatet visade att de intervjuade eleverna var positiva till användningen men att ett fåtal elever skulle föredra att läsa i pappersböcker. Trots att eleverna var positiva konstaterade de att vissa aspekter med e-boken kan förbättras exempelvis genom att ha texten på skärmen och att kunna markera ord från den. Dessutom visade resultatet att en svårighet var de tekniska problem som uppstod. Dessa var långsamt internet och långsamma datorer som tog mycket värdefull lektionstid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Fredrik. "Presentation av pedagogiska texter på webben." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1959.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst,erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lindahl, Jimmy, and Nathalie Eriksson. "GYMNASIEELEVERS UPPLEVELSER AV E-VÄGLEDNING : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185442.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen har medfört omfattande samhällsförändringar. Dator- och internetanvändningen i skolans undervisning har ökat samt inom studie- och yrkesvägledningen. Syftet med studien är att analysera gymnasieelevers upplevelser av e- vägledning samt att stärka kunskapen om hur elevers behov av god e-vägledning kan tillgodoses och vidareutvecklas. Vi vill undersöka elevernas upplevelser av digital vägledning som samtalsplattform, skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning samt elevers uppfattningar kring teknikförbättringar inom e- vägledning. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ intervjumetod. Analysen av gymnasieelevers upplevelser tolkas i relation till tidigare forskning och centrala styrdokument om e-vägledning. Resultaten visar att eleverna i studien upplever många positiva möjligheter med e-vägledning. Eleverna och tidigare forskning lyfter att det finns subjektiva skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning. Det finns även tekniska utmaningar kring e-vägledningen vilket samtliga elever i studien berörde. Förhoppningen är att studien ska bidra med värdefull kunskap kring hur elevers behov av god e-vägledning ska tillgodoses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Jönsson, Torbjörn. "Bilder av framtiden." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23475.

Full text

Abstract:

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ”Teknikbaserat lärande” (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med ”think-aloud” metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet. The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Törnqvist, Sandra. "Hur mycket får man digitalisera och när går kvalitén isär? : En kvalitativ studie om pedagogisk digital kompetens som resurs för e-lärande." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161164.

Full text

Abstract:

Forskaren har undersökt vilken förståelse de verksamma utbildarna har för pedagogisk digital kompetens, utifrån tre nivåer, mikro-, meso-, samt makronivå. Studien har även gett förslag på hur de verksamma utbildarna kan arbeta för att främja pedagogisk digital kompetens (PDK) ytterligare. Studien genomfördes som en intervjustudie, där respondenterna berättade om sin förståelse för pedagogisk digital kompetens. I studien framkom att respondenterna har en bra förståelse för vad och hur man besitter PDK som utbildare. Vidare framkom att för att kunna utforma en kurs/utbildning behövs en viss typ av kunskap och kompetenser samt att förutsättningarna på makronivå är viktiga för att kunna utveckla PDKn på de övriga nivåerna. Till sist väcktes frågan om hur mycket som går att digitalisera av en utbildning och när kvalitén går isär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Ossiannilsson, E. (Ebba). "Benchmarking e-learning in higher education:lessons learned from international projects." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2012. http://urn.fi/urn:isbn:9789526200415.

Full text

Abstract:

Abstract Higher education is facing a range of major challenges during the twenty-first century. Personalised, flexible and open learning are considered among the driving forces, thus, issues of quality must be urgently addressed. This qualitative, multiple-case-study research with single and cross-case analysis focuses on benchmarking e-learning in higher education. The results of this study include providing conceptual lenses with which to see, discuss and perceive the complexity of benchmarking e-learning in higher education in extended, stretched and boundless learning environments. It has become obvious through the research that there is a need for new frames of reference for quality in e-learning. The choice of theoretical foundations for benchmarking e-learning will impact the consequences of accomplishing and selecting benchmarks. This research provides directions and recommendations for the future regarding how to accomplish benchmarking e-learning in extended learning environments in which students can study, work and live independently of time and space with global resources at their disposal in lifelong learning environments. The greatest challenge identified in this study for integrating benchmarking e-learning into general quality assurance is the fact that the required changes related to and demanded for e-learning are not fully understood. The research shows that benchmarking as a method will have a significant impact on ordinary quality assurance in higher education. This doctoral dissertation revealed challenges to integrate external quality audits and internally driven benchmarking. The studies have likewise revealed the need for methodological changes by quality assurance bodies and authorities carrying out audit and accreditation for integrating e-learning into quality assurance, as well as the need to fully understand the complexity and the special characteristics of e-learning. Probably, the challenge lies not with the system, success factors or benchmarks but in the lack of knowledge and experience of e-learning systems amongst those charged with implementation. The concept benchlearning was introduced as part of benchmarking exercises Tiivistelmä Yliopistokoulutus on tällä vuosisadalla suurien haasteiden edessä. Yksilöllinen, joustava ja avoin opetus ovat tärkeimpiä kehitystä ajavia voimia. Tässä ympäristössä opetuksen laatuvaatimukset ovat tärkeitä. Tämä laadullinen monitapaustutkimus keskittyy e-lerningin benchmarkkaukseen yliopistoissa. Tutkimuksen tulokset tarjoavat käsitteellisiä linssejä, joiden avulla voidaan keskustella ja ymmärtää e-lerningin benchmarkkauksen kompleksisuutta avoimessa oppimisympäristössä. Tutkimus on osoittanut, että tarvitaan uusia viitekehyksiä e-learningin laadun varmistamiseen. Benchmarkkausta käytettäessä teoreettisen perustan valinta vaikuttaa käytännön toteutukseen ja vertailukohteiden valintaan. Tutkimus tarjoaa vinkkejä ja suosituksia, miten e-learningin benchmarkkausta tulisi toteuttaa yliopistoissa, joissa oppilaat opiskelevat avoimessa ympäristössä ja voivat työskennellä ja elää ajasta ja paikasta riippumatta siten, että heillä on käytettävissä globaalit resurssit elinikäiseen oppimiseen. Tutkimuksessa havaittiin, että suurin haaste liittyy siihen, miten e-learningin bechmarkkaus liitetään yliopistojen yleiseen laatujärjestelmään. Tätä integraatiota ei nykyisin täysin ymmärretä. Tutkimus osoittaa, että benchmarkkausmenetelmällä on merkittävä vaikutus yliopistojen yleiseen laadunvarmistamiseen. Tutkimus osoittaa, että on haastavaa integroida sisäisesti organisoitu benchmarkkaus ulkoisiin laatuauditointeihin. Laatuauditointeja järjestävien tahojen ja auditointeja sekä akreditointeja suorittavien viranomaisten tulee tehdä metodologisia muutoksia toimintaansa, jotta e-learning voidaan integroida laatujärjestelmiin. E-learningin kompleksisuus ja erityispiirteet tulisi myös ymmärtää. Varsinaiset haasteet eivät niinkään ole järjestelmässä, sen menestystekijöissä tai benchmarkeisssa vaan siinä, että päättäjillä ja käyttöönottajilla on liian vähän tietoa ja kokemusta e-learningista. Käsite benchlearning nousi esille tässä väitöstutkimuksessa kuvaamaan problematiikkaa Sammanfattning Högre utbildning står inför en rad stora utmaningar under det tjugoförsta århundradet. Personligt, flexibelt och öppet lärande utifrån ett livslångt lärande perspektiv är av största vikt. E-lärandet ses som en av de drivande krafterna för denna utveckling där kvalitet är av avgörande betydelse. Denna kvalitativa studie, fokuserar på benchmarking e-lärande i högre utbildning. Potentiella fördelar och utmaningar, fokuseras samt hur benchmarking av e-lärande bör integreras som en naturlig del av ordinär kvalitetssäkring. Resultaten visar på konceptuella perspektiv och komplexiteten av benchmarking av e-lärande inom högre utbildning i stretchade och gränslösa miljöer. Det finns behov av nya referensramar för kvalitet inom e-lärande. Forskningen ger anvisningar och rekommendationer för framtiden när det gäller hur man kan utföra benchmarking e-lärande i stretchade inlärningsmiljöer där studenterna kan studera, arbeta och leva oberoende av tid och rum med globala resurser till sitt förfogande i livslånga lärande miljöer. Den största utmaningen som identifieras i denna studie för att integrera benchmarking e-lärande i den allmänna kvalitetssäkring är behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen gällande e-lärande Forskningen visar att benchmarking som metod kommer att ha betydande inverkan på ordinarie kvalitetssäkring i den högre utbildningen. Denna doktorsavhandling visar på utmaningar för att integrera extern kvalitetsgranskning och internt driven benchmarking. Studierna har också visat på behovet av metodförändringar för kvalitetssäkring och för myndigheter som utför revision och ackreditering för att integrera e-lärande i kvalitetssäkring, samt behovet av att fullt ut förstå komplexiteten och särdragen i e-lärande. Förmodligen ligger utmaningen inte i metoden som sådan eller, i framgångsfaktorer och benchmark, utan i brist på kunskap och erfarenhet av e-lärande bland de som ansvarar för implementering. Konceptet benchlearning infördes som en del av benchmarking

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hedman, Hanna. "Möjligheter och svårigheter med distansundervisning." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1679.

Full text

Abstract:

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Berntsen, Jens, and Jonathan Bäckström. "Viktiga komponenter i e-lektioner." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263943.

Full text

Abstract:

Genom tiderna har stora tekniska genomslag vid flera tillfällen integrerats i undervisning men varje ny teknik har sina styrkor och svagheter. Med datorns utveckling och ökad tillgänglighet till allmänheten har mängden tillgängligt läromedel (Clark & Mayer, 2016) och antal studenter som läser kurser inom e-lärande ökat (Statista, 2015). E-lärande är, enligt Clark & Mayers (2016) definition, lärande som sker genom digitala medium. En möjlighet som uppstår med e-lärande är att det finns många olika sätt att presentera material. Ett problem som uppstår då är att veta vilka komponenter som ska användas för att skapa bra e-lektioner som främjar elevers lärande. Målet med studien är att identifiera vilka komponenter som är viktiga för lärdesigner att använda i e-lektioner för att sedan, baserat på dessa komponenter, utveckla ett redigeringsverktyg ämnat för att skapa nya e-lektioner. För att identifiera de viktiga komponenterna genomfördes först en tematisk analys på elektioner från en lärplattform för att undersöka vilka komponenter lärdesigner använder sig av för att presentera material. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga lärdesignernas tankar och åsikter om komponenterna. Dessa användes tillsammans med resultatet från den tematiska analysen för att göra didaktiska val om vilka komponenter som är viktiga att använda i e-lektioner. Utvecklingen av redigeringsverktyget skedde genom att skapa flera prototyper och diskutera dessa med lärdesignerna för att bestämma komponenternas utseende i verktyget. Från den tematiska analysen framkom 7 teman med totalt 22 underteman. Resultatet från de didaktiska valen var 12 huvudsakliga komponenter, blanda annat: text, bild, video, prov och exempel. Redigeringsverktyget som byggdes innehåller alla 12 huvudsakliga komponenter men några komponenter saknar vissa delar som beskrevs i de didaktiska valen. Verktyget utvärderades av lärdesigner som ansåg att det fungerade men hade vissa brister som behöver åtgärdas. För att lärdesignerna ska kunna använda redigeringsverktyget för att skapa och publicera nya e-lektioner på plattformen behöver verktyget integreras i plattformen, alla komponenter behöver slutföras och användarvänligheten förbättras Throughout the ages, major technical breakthroughs have on several occasions been integrated into education, but each new technology has its strengths and weaknesses. With the development of the computer and its increased accessibility to the public, the amount of available teaching material (Clark & Mayer, 2016) and the number of students who are studying courses in e-learning has increased (Statista, 2015). E-learning is then, according to Clark & Mayer’s (2016) definition, learning that takes place through a digital medium. One possibility that arises with e-learning is that there are many ways of presenting material. One problem that arises then is to know which components should be used to create good elessons that promote student learning. The aim of the study is to identify which components are important for content creators to use in e-lessons and then, based on these components, develop an editing tool designed to create new e-lessons. To identify the appropriate components, a thematic analysis was first carried out on e-lessons from a learning platform in order to examine which components the instructional designers use to present material. Qualitative interviews were conducted to capture the instructional designers’ ideas and opinions regarding the components. These ideas and opinions were used together with the results of the thematic analysis to make didactic choices about which components are suitable for use in e-lessons. The development of the editing tool was done by creating multiple prototypes and discussing them with the instructional designers to determine the appearance of the components in the tool. From the thematic analysis, 7 themes emerged with a total of 22 sub-themes. The results of the didactic choices were 12 main components, for instance: text, image, video, quiz and examples. The editing tool that was built contains all 12 main components, but some components still lack some parts described in the didactic choices. The tool was evaluated by instructional designers who thought it worked but had some shortcomings that needs to be addressed. For the instructional designer to be able to use the editing tool to create and publish new elessons on the platform, the tool needs to be integrated into the platform, all components need to be completed and user experience improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Riyadh, Mustafa. "Användning av lärplattformar och sociala nätverksverktyg i högre utbildning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8280.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få kunskaper om hur lärplattformar och sociala nätverksverktyg stödjer undervisningen. Lärplattformar kallas för Learning Management Systems på engelska och förkortas med LMS. Det är ett samarbetsverktyg som används av lärare och studenter i undervisningen. Sociala nätverksverktyg används för att lärare ska kunna publicera sitt material via olika sociala nätverksverktyg, och de viktigaste verktygen är Facebook, bloggar och You-tube. De senaste åren har lärare börjat integrera sin undervisning med sociala nätverksverktyg för att de utökade kommunikationsmöjligheterna kan gynna lärandet.Denna studie handlar om användning av lärplattformar och sociala nätverksverktyg i högre utbildning. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med lärare i två olika utbildningar på Högskolan Väst. De lärare som har intervjuats har olika erfarenheter av användning av lärplatt-formar och sociala nätverksverktyg. En av de slutsatser som har framkommit i studien är att diskussionsforum i alla lärplattformar inte är användbara. Ett annat resultat som har framkommit i denna uppsats är att via lärplattformen kan lärarna examinera studenter på ett bra och säkert sätt. Sociala nätverksverktyg och andra verktyg innehåller många fler funktioner och är mer tillgängliga för de flesta användare. Lärplattformar erbjuder en del möjligheter och att sociala nätverksverktyg erbjuder andra möjligheter. Detta innebär att man kan integrera olika verktygs-stöd för att läraren ska kunna göra sitt arbete på ett bra och flexibelt sätt. The purpose of this study is to gain knowledge of Learning Management Systems (LMS) and how learning platforms and social networking tools supporting education. LMS is a tool used by teachers and students in education. Social networks are used by teachers for publishing their materials through various social networking tools, and the most used tools are Facebook, blogs, and YouTube. In recent years, teachers have been integrating their teaching with social network-ing tools for practical activities can be powerful tools for learning.This work is about the use of learning platforms and social networking tools in higher education. The work is based on some interviews of teachers in two different courses in the University West. The teachers who have been interviewed have different experiences on the use of learning platforms and social networking tools. One of the conclusions that have emerged in the study is that the discussion boards that is already available in the learning platforms are not useful. Something else that has emerged in this study is that by learning platform teachers can examine students in a good and safe way. Social networking tools and other tools contains many more features and is more available for most users. Another conclusion is that learning platforms offer some opportunities, and social networking tools offer other possibilities. This means that you can integrate different tool support for the teacher to be able to do their work in a good and flexible way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Högman, Ordning Herman. "Utbildningsmaterial ur mjukvarudokumentation." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266747.

Full text

Abstract:

Utbildning för slutanvändare av IT-system på arbetsplatsen är en dyr och tidskrävande affär. Trots att mycket information om systemen tas fram under utvecklingenav systemet, i form av kravdokument och annan dokumentation, används den informationen sällan i utbildningssyfte. Företaget Multisoft önskadeundersöka hur den dokumentation de tar fram under utvecklingen av skräddarsyddaverksamhetssystem åt olika företag, kallade Softadmin R -system, kananvändas i utbildningssyfte.Syftet med detta examensarbete var att identifiera vilka lärbehov slutanvändareav verksamhetssystem utvecklade av företaget Multisoft har. Baserat på dessa lärbehov undersöktes hur den dokumentation som tas fram under utvecklingenskulle kunna nyttjas i utbildningssyfte. En kvalitativ undersökning med narrativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med slutanvändare och projektdeltagare hos sex olika företag som implementeratett Softadmin R -system inom de senaste två åren. Projektdeltagarna hade varit involverade under utvecklingen från kundföretagets sida och slutanvändarnahade inte varit involverade i utvecklingen. Tio intervjuer genomfördes och en tematisk analys utfördes på intervjutranskriptionerna. Framtagna teman tolkades utifrån en kognitivistisk syn på lärande. Resultatet från analys av intervjuerna pekar på att slutanvändare vill kunna lära sig genom att testa sig runt i systemet. Slutanvändare vill lära sig genomatt få information visuellt och inte enbart via text. Ett utbildningsmaterial om ett Softadmin R -system ska inte kräva tidigare kunskap om systemet för attvara tillgängligt. Vidare indikerar resultatet att slutanvändare upplever att systemen har en komplex affärslogik där det är svårt att förstå hur systemet solika processer påverkar varandra. Övergången från ett gammalt system till det nya kan innebära svårigheter i lärandet för slutanvändarna. Avsaknad avstruktur då slutanvändarna lärde sig använda systemet identifierades som ett problem. Ett förslag på struktur för ett utbildningsmaterial har tagits fram. Detta utbildivningsmaterial är tänkt att använda information från den dokumentation som tas fram under utvecklingen av Softadmin R -system. Denna användning av dokumentationen skulle i nuläget behöva göras manuellt med viss anpassning. Förslag på hur det kan automatiseras har presenterats. Funktionella krav på ett system för framtagning och underhåll av den informationsom krävs för det föreslagna utbildningsmaterialet har presenterats. När Softadmin R -system som utbildningsmaterialet berör uppdateras möjliggörsystemet uppdatering av utbildningsmaterialet. Systemet möjliggör även framtagning av utbildningsmaterial anpassat för en viss yrkesroll. End user training of IT systems at the workplace is an expensive and time consuming ordeal. Despite a lot of information about the systems being produced during development of the system, in the form of requirement documents and other documentation, the information is seldom used for educational purposes. Multisoft wished to explore how the documentation produced during the development of their tailor-made business systems, named Softadmin R systems, can be used for educational purposes.The purpose of this master thesis was to identify what learning-needs end users have in regards to business systems developed by the company Multisoft. Based on these learning-needs an investigation would be placed on how the documentation produced during development could be used for educational purposes. A qualitative study with narrative semi-structured interviews was conducted with end users and project participants at six different companies that had implemented a Softadmin R system at their workplace within the last two years. The project participants had been involved from the customer company’s side during the development whereas the end users had not been involved. Ten interviews were conducted and a the matic analysis was performed on the interview transcripts. Procured themes were then interpreted from a cognitiveperspective on learning. The results indicated that end users want to be able to learn by trying to use the system themselves. End users want to learn by getting information visually and not only via text. A training material for a Softadmin R system should not require prior knowledge about the system to be available to the learner. Furthermore the results indicate that end users feel the systems have a complex business logic where it is difficult to understand how the different processes in the system affect each other. The transition from an old system to a new system can be problematic to the end users’ learning. A lack of structure in the end users’ learning of the system was identified as an issue.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gislén, Daniel. "Knäck koden på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21915.

Full text

Abstract:

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar. The study discusses a plurality of different aspects of study approaches from the perspective an imaginary digital learning process. It discusses teaching goals and practices related to digital platforms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Algvere, Ebba. "Att designa effektivt lärande med blandade lärmiljöer : Hur lärmiljöer och dess aktiviteter inom blandade lärmiljöer påverkar kunskapsutveckling och förtroende för organisationen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158447.

Full text

Abstract:

Denna studie har undersökt hur olika lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer skiljer sig i upplevelse, kunskapsutveckling samt förtroende. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan grupper, med prefererad ordning på lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer, och prefererad inläringsstil. Fyra olika inläringsstilar, av Honey och Mumford (2000), har använts i studien. Frågeställningarna har undersökts och besvarats genom en triangulering, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan följt en tematisk analysprocess. Kvantitativ data har erhållits genom ett frågeformulär som sedan har analyserats med statistiska tester. Resultaten från den kvalitativa intervjudelen har visat på att olika lärmiljöer, e-lärande och föreläsning, skiljer sig samt kompletterar varandra med avseende på upplevelse, kunskapsutveckling och förtroende för arbetsgivare. Kvantitativa resultat från frågeformulär har visat på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupper, som föredrar att börja ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer med olik första lärmiljö, och styrka i prefererad inläringsstil. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan föredragen ordning på lärmiljöer inom blandade lärmiljöer och prefererad inläringsstil. Denna studie har studerat ett kunskapsgap för hur blandade lärmiljöer bör struktureras. Studiens fynd kan därmed bidra till en bättre förståelse för hur framtida utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer bör designas för effektivt lärande och maximal kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Ewertsson, Carolina, and Erica Johansson. "Lärplattformar : en explorativ studie om lärstilar och funktioner vid distansundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25700.

Full text

Abstract:

Lärplattformar används idag i allt större utsträckning vid distansundervisning. Forskning pekar på att lärstilar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid distansundervisning, dock är området beträffande lärstilar i relation till lärplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Den här studien undersöker lärstilar i relation till funktioner i lärplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. Utifrån en litteraturstudie identifierades funktioner i en lärplattform, vilka ställdes i relation till Kolbs teori om lärstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och användning av funktioner, som låg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartläggning av hur funktioner i lärplattformar stödjer olika lärstilar vid användning. Studienresulterade i åtta designriktlinjer, och bidrar till den brist som idag råder i fråga om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Learning management systems are currently used increasingly in distance education. Research indicates that learning styles are important factors to consider in distance education, however, the area regarding learning styles in relation to learning management systems is relatively unexplored, and there is no clear knowledge of how learning management systems can be designed to support different learning styles. This study investigates learning styles in relation to the features in learning management systems, through an explorative approach and study with design elements. Based on a literature study we identified features of a learning management system, which was put in relation to Kolb's theory of learning styles in order to lead to a number of recommendations for education and use of features, which formed the basis for the design of a prototype. The prototype served as the basis for the empirical investigation, in which interviews constituted testing of the relevance of the recommendations, and the mapping of the features of the learning management system to support different learning styles in use. The study resulted in eight design guidelines, and contributes to the shortage that currently exists in terms of how learning management systems can be designed to support different learning styles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Shameda, Delaney. "Understanding Motivation for Self-directed E-Learning for Professional Development." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168503.

Full text

Abstract:

Professionals need to learn throughout their entire career due to the rapid changes in technology (Zander, Boustedt, Eckerdal, McCartney, Sanders, Moström, & Thomas, 2012). Professional development is a need for professionals to remain updated in their profession (Murphy, 2008). One way professional development occurs is through e-learning, which provides an environment that supports self-directed learning. It is also cost-effective (Hadwen & Galloway, 2008). The authors indicate the importance of professional development and e-learning. However, there is a lack of insight into understanding what motivates persons to engage in these activities. This study thus aims to understand the motivation for self-directed e-learning for professional development. A qualitative approach occurred via semi-structured interview questions, and findings show that people were the top motivator for this type of learning. Results also show that successful e-learning is applying the knowledge or skills learned, and accomplishing the learning goal. The top influential factors include positive emotions, popular search engines, and freedom of choice. Furthermore, persistence and critical thinking support the process, and hindrances had to do with access and disruptions. This thesis argues that autonomous extrinsic motivation is essential for understanding self-directed e-learning for professional development. Additionally, due to the many factors that influence social context, encouraging this form of professional development may be complicated, yet beneficial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Lindgren, Oskar. "En studie i arbetssätt för distansstudier på högskola och universitet." Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8740.

Full text

Abstract:

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Horm, Peeter, and Sarah Olofsson. "Att bryta isoleringen : sociala faktorer i nätbaserad distansutbildning." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3803.

Full text

Abstract:

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'E-lärande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles