Relevant bibliographies by topics / Efterkrigstiden

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Efterkrigstiden'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Efterkrigstiden.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Efterkrigstiden"

1

Juul, Ida. "Mellem drømme og realiteter — tre historier om at uddanne sig til møbelsnedker." Tidsskrift for Arbejdsliv 8, no. 3 (September 1, 2006): 7. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i3.108578.

Full text
Abstract:
I denne artikel undersøges den rolle, erhvervsuddannelserne fra uddannelsesplanlæggernes side blev tiltænkt i efterkrigstiden. Disse forestillinger perspektiveres af tre forskellige fortællinger om, hvordan et uddannelsesforløb indenfor møbelsnedkerfaget kunne opleves i henholdsvis 1960'erne, 1980'erne og i 2006. Ideen med at anvende livshistoriske interview er, at gøre det personlige og subjektive til et historisk studieobjekt og dermed undersøge et væsentligt aspekt, som hidtil har været relativt underprioriteret i studier af efterkrigstidens uddannelseshistorie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Franzen, Mats, and Eva Sandstedt. "Boendets planering och vardagslivets organisering." Tidskrift för genusvetenskap 3, no. 1 (June 27, 2022): 6–15. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v3i1.5854.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jacobsen, Ulla. "Dokumentarfilmen som frit kunstnerisk udtryk?" MedieKultur: Journal of media and communication research 12, no. 25 (September 3, 1996): 12. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v12i25.1074.

Full text
Abstract:
Dokumentarfilmen eksisterer i spændingsfeltet mellem kunst, industri og politik. Modsat fiktionsfilmen har den aldrig været økonomisk rentabel, hvad der har gjort den afhængig af eksterne financieringskilder. I denne artikel belyser Ulla Jacobsen dokumentarfilmens historie i et økonomisk perspektiv og behandler de finansielle faktorers konsekvenser for indhold, tendens og æstetik. Hvor dokumentarfilmen i mellemkrigstiden var af- hængig af stat og private sponsorer, der satte deres præg på indhold og politisk tendens, er den i efterkrigstiden blevet afhængig af public service TV og offentlige fonde. Dette har medført en spaltning i hhv. journalistiske og auteur-prægede dokumentarfilm i Vesteuropa; denne oversigt bygger på rapporten "The Eurepean Documentary Sector", som forfatteren sam- men med Gitte Hansen har skrevet for EU´s Documentary-program.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Seedorff Perregaard, Martine. "Det gældsatte menneske." Culture and History: Student Research Papers 5, no. 03 (June 9, 2021): 59–73. http://dx.doi.org/10.7146/chku.v5i03.127369.

Full text
Abstract:
Denne artikel analyserer en idealtype i det neoliberale paradigme, som har præget verdensordenen siden slutningen af 1970’erne: skyldneren – det gældsatte menneske. Artiklen beskriver først gæld som historisk fænomen og afdækker de forskellige filosofisk/teoretiske og økonomiske tilgange til gæld og gældsathed. Dernæst undersøger artiklen udviklingen i uddannelsesfinansiering og studiegæld i USA og Storbritannien fra efterkrigstiden og frem til i dag, med fokus på den neoliberale vending i 1970’erne og 1980’erne. Overordner viser artiklen, at gæld er et ældgammelt kulturelt fænomen, som er blevet et særlig centralt samfundsmæssigt fænomen i finansialiseringens tidsalder. Samtidig forsøger artiklen via den empiriske case om studiegæld at tilbagevise det neoliberale løfte: ”Everyone a shareholder, everyone an owner” ved at argumentere for, at gæld og gældsathed er hæmmende for social mobilitet og samfundsmæssig lighed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jespersen, Mikkel Leth. "Global søfart og lokal identitet i Sønderjylland." Sønderjydske Årbøger 131, no. 1 (January 18, 2022): 9–32. http://dx.doi.org/10.7146/soenderjydskeaarboeger.v131i1.130315.

Full text
Abstract:
Ser man bort fra søfolk, der sejlede på skibe hjemmehørende andre steder, var der tre sønderjyske byer, som havde en betydelig global søfart i løbet af 1800-tallet. Det var Aabenraa, Sønderborg og Flensborg. Der var betragtelige forskelle i både karakteren af denne søfart, og hvorledes søfarten og de globale relationer, den var en del af, efterfølgende blev erindret og anvendt i den lokale identitet i hver af de tre byer. I Aabenraa blev søfartstraditionen dyrket intenst i omkring et halvt århundrede efter dens ophør i 1880’erne, og personer, der havde været involveret i den, nød en særlig status. I Sønderborg var ophøret ikke så brat, og den maritime arv blev i høj grad varetaget af byens Skipperlaug, som havde stor indflydelse på udstillingen af søfartssamlingen på Sønderborg Slot gennem det meste af det 20. århundrede. I Flensborg fandt der en vellykket omstilling fra sejl til damp sted, og det var først i efterkrigstiden, at man rigtig begyndte at interessere sig for 17- og 1800-tallets globale søfart, særlig Vestindienfarten, som nu blev en vigtig del af byens identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Handberg, Kristian. "documenta i dansk dokumentation. En analyse af receptionen af documenta i dansk kunstkritik, 1955-1972." Periskop – Forum for kunsthistorisk debat, no. 21 (May 22, 2019): 52–69. http://dx.doi.org/10.7146/periskop.v2019i21.121796.

Full text
Abstract:
I et historisk perspektiv giver de mange anmeldelser, reportager og debatindlæg, som documenta har afstedkommet, anledning til at følge mødet med den internationale samtidskunst og kunstkritikkens egen udvikling, hvilket netop er formålet med denne artikel. Det, der kunstkritisk er skrevet om documenta udstillingen i dansk kontekst, udgør et ret konkret og let afgrænseligt materiale ikke bare til at undersøge documenta , men til at følge hele den kunstverden, som formede sig i efterkrigstiden, og dens redefinering af center og periferi, måder at udstille kunst på og tænke det samtidige. Jeg vil lægge hovedvægten på receptionen af de tidlige udgaver, da udviklingen her er mest markant. Til trods for et stort fokus på documenta i den internationale kunsthistorie og 1960’erne, som en tid præget af nybrud og udvekslinger i dansk kunst, har den historiske reception af documenta og andre internationale udstillinger i en dansk sammenhæng været underbelyst. Alligevel er udstillingen så central for periodens kunst og udstillingen af den, at dens danske receptionshistorie er et noget nær nødvendigt perspektiv at have med i en forståelse af den tid, som på mange måder har formet vore dages kunstverden og idéen om udstillingen som samtidsbillede.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kim, Mimi E., and Carina Gallo. "Victim compensation: a child of penal welfarism or carceral policies." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 106, no. 1 (March 31, 2019): 54–67. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v106i1.124726.

Full text
Abstract:
Abstract SwedishUnder efterkrigstiden förändrades många västerländska länders kriminalpolitik i riktning mot välfärd och rehabilitering. Detta ideal fokuserade gärningsmannen, inte brottsoffret. Detta skulle snart komma att förändras. En av de första initiativ som togs för brottsoffer var brottsskadeersättning, en ekonomisk kompensation som infördes på 1960-talet. Denna artikel jämför utvecklingen av brottsskadeersättningi två länder, USA och Sverige, i relation till deras välfärds- och kriminalpolitik. Båda länderna initierade kompensationsreformer för brottsoffer ivälfärdsinstitutionella kontexter. Med stöd i en jämförande historisk fallstudiemetod visar artikeln dock att kompensationsreformerna i de två länderna skilde sig åt och kom att avspegla respektive lands välfärds- och kriminalpolitik. De första svenska kompensationsreformerna förankrades som en socialförsäkringsfråga, medan deras motsvarigheter i USA snabbt banade väg för mer straffinriktade program.Abstract EnglishIn the post-war period, many Westernized countries advanced toward more rehabilitative and welfarist ideals informing crime policies. These ideals centered on the offending individual, not the victim. This was soon to change. Victim compensation programs were one of the first initiatives taken for victims of crime with the first established in the 1960s. This paper examines and compares the development of victim compensation programs in two countries with contrasting social welfare and penal policies, the United States and Sweden. Both countries developed victim compensation programs located within welfarist administrative institutions, suggesting common penal welfare frameworks and instruments. Using the comparative historical case study method, the study finds that formative victim compensation policies in the two countries differed widely, reflecting social welfare versus remedial welfare policies, and rehabilitative versus punitive carceral frameworks, respectively. Arguments upholding penal welfarist ideals and social insurance concerns underlay the early formation of Sweden’s victim compensation program and anchored subsequent developments while, in the United States, political conditions led to a rapid trajectory in more punitive directions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Husted, Mia, Janne Madsen, and Ann-Christine Larsson. "Tema: Forskning som aktør i udviklingen af kultur, samfund og demokrati." Forskning og Forandring 02, no. 01 (June 19, 2019): 1–3. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v2.1711.

Full text
Abstract:
I efterkrigstiden stod forestillingen om et fremadskridende velfærdsprojekt stærkt i Skandinavien. Det var underforstået, at et klogt og demokratisk velfærdsprojekt ville profitere af nationalstaternes gavmilde forsknings- og uddannelsespolitik. Gennem de seneste årtier har en lang række reformer og omstillinger imidlertid rokket ved forståelsen af mål og midler for det fremadskridende velfærdsprojekt. De massive investeringer i forskning og uddannelse er afløst af moderne kapitalistiske rationaler, som opfordrer forskere som lægmænd til at integrere faglighed, initiativ og autonomi i innovative omstillinger, der kan skabe mere værdi ved brug af færre ressourcer (Boltanski & Chiapello, 2005). Omstillingerne har særligt præget den offentlige sektor i form af en række reformer: strukturreformer, velfærdsreformer, kvalitetsreformer osv. Den offentlige sektor brydes ned og genopfindes i nye former, hvor det kan være svært at genfinde det moderne fremadskridende velfærdsprojekt. Helhed og sammenhænge mellem demokratiske livsformer, retfærdighed og velfærd er sat under pres - i nogle sammenhænge måske endda helt forsvundet. Eksempelvis udvikles velfærdsinstitutioner gennem organisatoriske koncepter, rutiner og retningslinjer (såsom LEAN og varianter af New Public Management), der ikke nødvendigvis bygger på eller forholder sig til demokratiske modeller eller direkte kobler eller inddrager brugerperspektiver. Ofte er omstillingerne begrundet i forventninger om øget effektivitet eller øget innovations- og udviklingspotentiale. Større omstillinger begrundes sjældent med forventninger om øget læring, myndighed eller retfærdighed. Fra nyere sociologisk forskning lyder der advarsler om, at de hyppige reformer og hastigheden i de samfundsmæssige omstillingsprocesser øger almindelige menneskers fremmedgørelse over for sig selv, hinanden og det sociale liv (Rosa, 2014). Samtidig peger nyere skandinavisk aktionsforskning på, at de moderne vestlige samfunds sociale, økonomiske og økologiske kriser har betydning for samfundets evne til at forny og bevare kulturelle og samfundsmæssige vilkår for liv og trivsel og derfor netop kalder på udvidet social ansvarlighed og refleksion blandt almindelige mennesker (Gunnarsson et al., 2016). Forskningsstrategier i de skandinaviske lande begrundes blandt andet med, at forskning forventes at bidrage til udviklingen af moderne fremadskridende velfærd og demokrati, menneskerettigheder og social retfærdighed (Forsk 2025). I dette nummer af Forskning og Forandring er vi optaget af at få et indblik i forskningens rolle i udviklingen af kultur og samfund. Kan og bør forskningen gå mere aktivt ind i rollen som mulig faciliterende bidragyder til demokratiserende samfundsudvikling? Og i så fald hvordan?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bro, Henning. "DEL I: De historiske forudsætninger." METROPOL 2021, no. 1 (March 16, 2021): 46–65. http://dx.doi.org/10.7146/metropol.v2021i1.125423.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bro, Henning, and Else Gade Gyldenkærne. "Haslev – fra stationsby til pendlerby." METROPOL 2022, no. 1 (November 10, 2022): 1–94. http://dx.doi.org/10.7146/metropol.v2022i1.134648.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Efterkrigstiden"

1

Palmquist, Fredrik. "Bakomliggande faktorer till ytstridskrafternas utformning under efterkrigstiden." Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1876.

Full text
Abstract:
Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna. Frågan ärberättigad då mycket av vad som framkommer ur teoribildningar och i sjökrigshistorien indikerar att så skulle vara falletsamt att denna forskningsaspekt inte tidigare är prövad. Forskningsproblemet angrips via en kvantitativ metod vilket harmedfört ett omfattande datainsamlings- och faktasammanställningarbete. Som en del av teoribildningen används tidigareforskning kring rustningsteorier och den tekniska utvecklingens påverkan sjökrigföringen. Ur teoribildningen formas sedanhypoteser som prövas via regressionsanalys.Resultatet visar att den teknologiska utvecklingen, i form av prestandaökning av egna vapensystem, i sig inte är enpåverkansfaktor. Som främsta påverkansfaktor på en stats utformning av ytstridskrafter fungerar i stället den tänktamotståndarens teknologiska utveckling i form av hans maximala vapenräckvidd.
Naval history is full of examples of how naval ships and their equipmentchanged dramatically after World War 2. Battleships with heavy artilleryhave sailed side by side with modern missile-guided frigates during the 60´s.At the same time the world naval fleets got a new type of small ships armedwith missiles. These ships could in terms of weapon range challenge the bigbattleships. This is one of example of a phenomenon that is the starting pointfor this study. This studies aim is to ascertain if technological development isa factor that influences the design of naval forces. The question is entitled dueto two circumstances; much of what have been written in many theories andmodels about armament has indicated that this is the case but the specificquestion has never been studied.A quantitative method have been used in the study and as aresult of that an extensive collection of data preceded the actual study. As apart of the underlying theories have the research about arms races theoriesconcerning naval warfare been used. From these theories have then thehypothesis been designed and later on tested with regression analysis.The result shows that national technological development, inform of increased weapon range is not a factor that influences the design ofthe naval forces. Instead is it the enemy and his technological development, inform of increased weapons range, which has the dominant influence over thedesign of a states naval force.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lanfelt, Isabelle. "Från ett kall till ett yrke? : Sjuksköterskornas arbete under efterkrigstiden." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325508.

Full text
Abstract:
This essay is a qualitative examination of tayloristic labour processes in Swedish healthcare from 1945 to 1960. It focuses on nurses and explores how they reacted to changes in their working conditions brought about by taylorism through their association journal, Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor. The study has three major themes: what topics were important to nurses, what their views were on changes in working conditions and how their ideals changed. By looking at articles pertaining to these themes the study found that nurses were not averse to changes to their own working conditions. They were positive about the more qualified work and higher status taylorism created. However, they were negative about the possible effect that it could have on the care given to patients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dietrichson, Johan. "Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-638.

Full text
Abstract:

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Carlsson, David. "Skapandet av minnen i US-amerikansk och kinesisk krigsfilm under efterkrigstiden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54011.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsens fokus ligger i mångt och mycket på Kinas och USA:s ombytliga relation med Japan under efterkrigstiden. Japanernas illdåd i Östasien och Stilla Havet under andra världskriget lämnade ett stort avtryck i både den kinesiska och US-amerikanska filmkulturen. Den japanska karaktären i film har varit lika ombytlig som de kinesisk/japanska och US-amerikanska/japanska politiska relationerna sedan andra världskrigets slut.    Uppsatsens analys kommer jämföra ett mindre antal kinesiska och US-amerikanska filmer med varandra och peka på likheter och olikheter i hur man framställt japaner med hjälp av olika konventionella stilgrepp inom film såsom kinematografi, musik och ljud. Från propagandafilmer och dokumentära redogörelser, till humanistiska skildringar och dramatiska återberättelser; den japanska karaktären har tagit sig många olika skepnader genom åren. Det är svårt att definiera några absoluta drag som sammankopplar de otal av japanska rollkaraktärer som kommit och gått. Något som man kan vara ganska säker på dock är att politik, historia och film i många avseenden går hand i hand med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Jenny. "Mellan tillväxt och trygghet : idéer om produktiv socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3691.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bjurvald, Johnzon Jesper. "Centrala förhandlingar och löneutjämning : En komparativ studie av lönespridningen i Sverige och Norge under efterkrigstiden." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314016.

Full text
Abstract:
Wage compression was an important goal for Swedish blue-collar trade unions during the post-war period. This was achieved during the period 1956-1982 and is credited by many due to the writings of trade union-economists Gösta Rehn and Rudolf Meidner. However some scholars question the substantial impact that is credited to the program drafted from Rehn and Meidners writings, some mean to say that the market could be equally if not sole creditable or responsible for the Swedish development of wage compression. This paper compares the development of wage compression and dispersion between Norway and Sweden during the said period in order to find out which had more impact: the market or trade union ideology? The result is two-pronged: The market forces put the terms for a similar development during the period, the Swedish wage policies put the terms for the differences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Junström, Simon. "Boendemiljö i nationens skyltfönster : Internationell orientering i Svenska institutets material om stadsbyggnad 1945-1976." Thesis, Stockholms universitet, Historiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-102049.

Full text
Abstract:
This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others? By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West. The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture. Furthermore, it argues that the potential of this form of ideological particularisation can be regarded a universal charactersistic inherent in modernistic architecture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Samuelsson, Jimmy, and Yahya Debes. "Tillämpning av träbaserat modulväggsystem för påbyggnad av efterkrigstidens flerbostadshus : Utifrån energikrav och ekonomiska förutsättningar." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36209.

Full text
Abstract:
Syfte: Nya svenska energikrav definieras som nära-nollbyggnader för både nybyggnation och renovering, där man strävar efter en årlig balans mellan ingående och utgående energi för byggnaden. Påbyggnad genom prefabricerade modulsystem med bärande väggar av korslimmat massivträ har genom internationella studier visat sig både tids- och kostnadseffektiv vid renovering. Målet med rapporten är att undersöka möjligheten att tillämpa detta påbyggnadssystem för svenska renoveringsprojekt av efterkrigstidens flerbostadshus som både är kostnadseffektivt och som klarar nya svenska energikrav. Metod: Rapporten syftar till att besvara frågeställningarna genom en fallstudie. Inledningsvis, under en litteraturstudie, beskrivs incitament till påbyggnation vid renovering. Utefter en dokumentanalys av referensbyggnaden, utförs sedan energi- och kostnadsjämförelser mellan påbyggnation av korslimmade massivträväggar och platsbyggd träregelkonstruktion. Resultat: Svenska efterkrigstidens bostadsbestånd visar sig, via renovering och påbyggnation, ha hög potential för att positiv påverka den i Sverige genomsnittliga specifika energianvändningen samtidigt som det erbjuder snabb och kostnadseffektiv urban bostadsförtätning. Den värmeisolerande förmågan för korslimmat massivträ är, för en påbyggnad, likvärdigt det av platsbyggd träkonstruktion. Beräkningarna visar däremot hur byggnation från efterkrigstiden har svårt att uppnå krav för nära-nollenergihus. Kostnad för montering av påbyggnadsstomme och innerväggar m.m. visar på ca 2,7 % besparing för förslag av korslimmat massivträ. Konsekvenser: Rapporten lyfter fram möjligheterna kring renovering av svenska flerbostadshus från efterkrigstiden och fördelarna att göra detta i kombination med påbyggnation. Det finns goda förutsättningar för implementering av korslimmade massivträväggar även i svenska påbyggnadsprojekt och detta till något lägre pris och arbetstid gentemot platsbyggd konstruktion. Trots att detta vilar mycket på valet av prefabricering, har undersökningen lyckats exponera ett befogat alternativ för påbyggnadsprojekten i framtiden. Eventuella svårigheter i att uppnå nya energikrav vid renovering av äldre bostadsbestånd har även lyfts fram i rapporten. Begränsningar: Kontroll av bärförmåga för referensbyggnaden via konstruktionsmässiga beräkningar genomförs inte i denna rapport. Beräkning av livscykelkostnad ingår inte i detta arbete. Rapporten fokuserar istället på ekonomisk effektivitet i produktionsskedet. Rapporten fokuserar sin undersökning kring åtgärder för energianvändning och berör inte eventuella åtgärder för t.ex. högre tillgänglighet.
Purpose: New Swedish energy requirements are defined as Near Zero Energy Buildings for both new construction and renovation, with the purpose of balancing energy entering and exiting the building. Vertical attic extensions through prefabricated module system containing loadbearing walls of cross laminated timber has, by international studies, shown the potential for time and cost efficiency during renovation projects. The purpose of this inquiry is to examine the possibility to apply this extension system for Swedish renovation projects on post-war residential buildings that are both cost effective and that satisfies new Swedish energy regulations. Method: The report aims to answer the questions through a case study. Initially a literature study describes the incentives of vertical attic extensions and renovation. Then through a document analysis of a reference building, energy and cost comparisons are carried out between an attic extension of cross laminated timber and wood construction assembled on site. Findings: The Swedish post-war housing stock shows high potential through renovation and attic extension, to positively influence the Swedish average specific energy use while simultaneously providing fast and cost effective urban densification. The heat insulating performance of cross laminated timber is, for an attic extension, equivalent that of an on-site assembled wood construction. However, calculations shows difficulties for post-war housing stock to achieve the requirements for Near Zero Energy Buildings. The cost for assembling extending structure and interior walls etc. reveals approximately 2,7 % savings with cross laminated timber. Implications: The report brings forth the possibilities regarding renovation of the Swedish post-war stock of multifamily housing and the advantages of doing so in combination with vertical attic extensions. There are good conditions for implementation of cross laminated timber walls even in Swedish extension projects, while having the potential to lower costs slightly and saving time in relation to on site construction. Even though the results depend a lot on the choice of prefabrication, the study has exposed a valid alternative for future attic extension projects. The report also reveals potential difficulties in achieving new energy requirements for renovation of older housing stock. Limitations: Verification of load capacity through constructional calculations are not performed in this inquiry. Calculating the life-cycle cost is not a part of this project, which instead focuses on economic efficiency during production. The report focuses its research at energy-saving measures and doesn’t concern measures regarding for example higher accessibility.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jönsson, Johan. "”Andra sidan” : Stadsplaneringshistoria i efterkrigstidens Laholm." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15075.

Full text
Abstract:
Denna uppsats behandlar den debatt som funnits i efterkrigstidens Laholm kring att bebygga Köpingelandet eller ej. Laholm är bebyggt på Lagans sydsida, nordsidan är fri från bebyggelse. Det finns de som anser att nordsidan bör bebyggas och de som anser att den bör hållas fri från sådan. Syftet är att följa debatten genom aktörerna i frågan samt deras argument och motiv. Det material som undersökts är kommunprotokoll, skrivelser samt översiktsplaner. Även tidningar och Internet har använts. I analysdelen har Sverker Oredssons argumentationsteori använts. En slutsats är att frågan delar folk. Det finns flera argument som stödjer respektive ståndpunkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundin, Per. "Bilsamhället : ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige /." Stockholm : Stockholmia, 2008. http://bilder.fsys.se/9789170312007.jpg.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Efterkrigstiden"

1

Claës, Skoglund, Zetterberg Kent, and Militärhögskolan (Sweden) Militärhistoriska avdelningen, eds. Svensk försvarspolitik under efterkrigstiden. Stockholm: Probus, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rudberg, Eva. Folkhemmets byggande: Under mellan- och efterkrigstiden. [Stockholm]: Svenska turistföreningen, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ergon, Mats. Att använda ord för konstverk: Från efterkrigstiden till postmodernismen. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Harboe, Kim Henrik. Byggeri og boligforsyning: Udviklingen i Danmark i efterkrigstiden 1950-1983. København: Institut for by- og landskabsplanlægning, Kunstakademiets arkitektskole, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nyström, Lars. En industrialisering efter industrialiseringen: Industrialiseringsprocesser på landsbygden i västra Sverige under efterkrigstiden. Hedemora]: Gidlunds förlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Thörnqvist, Christer. Arbetarna lämnar fabriken: Strejkrörelser i Sverige under efterkrigstiden, deras bakgrund, förlopp och följder. Göteborg: Distribution, Historiska institutionen, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Jenny. Mellan tillväxt och trygghet: Idéer om produktiv socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden. Uppsala: Uppsala universitet, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Jenny. Mellan tillväxt och trygghet: Idéer om produktiv socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden. Uppsala: Uppsala universitet, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

bibliotek, Svenskt militärhistoriskt, ed. Slagfälten efter 1945. Stockholm: Medström, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Strandqvist, Kristoffer. Kritiska år: Formativa moment för den svenska flygplansindustrin 1944-1951. Stockholm: Economic Research Institute, Stockholm School of Economics (EFI), 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Efterkrigstiden"

1

SØRENSEN, ANNE. "Efterkrigstiden, 1945-1973." In En danmarkshistorie, 353–401. Aarhus University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv33jb5kq.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pedersson, Anders. "Från individuell patologi till samhället och rätten: Kriminologi och filosofi i efterkrigstidens Sverige." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 187–211. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.h.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Östh Gustafsson, Hampus. "”Lyxblommor i folkhemmets fönster”: Metaforisk aktivism och akademisk satir i typkonstruktioner av välfärdssamhällets humanister." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 33–57. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.b.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindsköld, Linnéa, Erik Erlandson, and Peter Henning. "Mot den läsande människans aktivering: Humanistisk kunskap i 1900-talets kulturpolitik." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 291–309. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.l.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bertilsson, Fredrik. "Användbar humaniora: Textbedömning, argumentationsanalys och källkritik i den svenska försvarsforskningen och det psykologiska försvaret." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 267–89. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.k.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jansson, Anton, Ragni Svensson Stringberg, and Johan Östling. "Humaniora i välfärdssamhället: En inledning." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 9–29. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.a.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Haikola, Karl. "Antikvetaren i framtidsdebatten: Emin Tengström, humaniora och tvärvetenskapen under 1970- och 1980-talen." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 213–37. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.i.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hammar, Isak. "Humanioras svenska kunskapshistoria: Reflexioner över ett forskningsfält." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 355–74. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.o.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Östling, Johan, and David Larsson Heidenblad. "Tidningsmänniskor och universitetsmänniskor: Sydsvenskans kultursida och 1960-talets humanistiska lärdomskultur." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.e.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jansson, Anton. "Humanister på apologetikens scen: Ateism och kristendomskritik i efterkrigstidens offentlighet." In Humaniora i välfärdssamhället. Kunskapshistorier om efterkrigstiden, 87–113. Makadam, 2023. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.49.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Efterkrigstiden' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography