Dissertations / Theses on the topic 'Egendomsskydd'

Gruvrätten går långt tillbaka och har påverkat den enskilda äganderätten under lång tid. I detta arbete problematiseras och diskuteras skärningspunkten mellan det enskilda och det allmänna intresset genom dagens reglering med utgångspunkt i gruvrättens historia, minerallagens undersökningstillstånd, allemansrätten och egendomsskyddet i EKMR och regeringsformen.
Mining law in Sweden has a long history that has influenced private property rights over many centuries. In this thesis the relationship between the governments interest versus the interest for the privat property owner is discussed and issues lifted. This is done through the current legislation of exploration permits in the mining law, the ‘allemansrätt’ and the right to protection of property in ECHR and ‘regeringsformen’.

I den här uppsatsen har nu gällande lagstiftning för renskötselrätten behandlats. Dagens rennäringslag (RNL) bygger till stor del på den första renbeteslagen från år 1886 och reglerar samers rättigheter i samband med renskötselns bedrivande. Bland dessa rättigheter ingår bland annat en rätt för samer att nyttja mark och vatten i samband med renskötseln. Även annan lagstiftning reglerar renskötselns förhållande, främst i syfte att stärka skyddet mot andra intressen. I arbetet redogörs för bestämmelser avseende renskötseln i miljöbalken, skogsvårdslagen och regeringsformen.  Renskötseln är dels en kollektiv rätt som tillkommer samebyn och dels en civilrättslig p.g.a. av den urminnes hävd som renskötseln grundas på. Att renskötseln är av civilrättsligt slag innebär att den omfattas av egendomsskyddet i regeringsformen vilket belyses i arbetet. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rennäringslagen förhåller sig till överordnad lag och granska hur renskötselrätten kommer till uttryck i lagstiftning. Redogörelsen innehåller en historisk tillbakablick från rennäringslagens tillkomst fram till det komplicerade förhållande som råder idag. De rättsliga tvister mellan staten och samebyar som lyft frågan om grundlagsenlighet har därför behandlats. I syftet ingick även att undersöka rättens framtidsutsikter varför en redogörelse av tre förslag till konventioner har behandlats. De aktuella konventionerna är förslaget om nordisk samekonvention, renskötselkonvention och ILO konventionen nr 169.

Strandskyddets syften är att värna om allemansrätten och bevara natur- och djurliv. Strandskyddet vill skydda intresset av att allmänheten ska få beträda mark samtidigt som skyddet kan inskränka på den enskildes rätt att förfoga över sin mark. Strandskyddet genomgick en förändring under år 2009/2010 som inte har uppnått önskad effekt. I syfte att uppnå önskad effekt har en utredning tillsatts för att utreda möjliga lagändringar. Syftet med lagändringarna är att det ska vara enklare att erhålla dispens i landsbygdsområden, även kallat LIS-områden. I tätbebyggda områden är syftet att det i stället ska råda särskild restriktivitet. Utredningens avsikt är sammantaget att uppnå ett differentierat strandskydd. Utredningen lyfter fram rådande problem som bland annat är att det finns en avsaknad på en enhetlig tolkning av begrepp som landsbygdsutveckling, ordalydelser som får en begränsande effekt på bebyggelse samt problem kring avgränsningen av LIS- områden.  Egendomsskyddet och allemansrätten är två regelverk som ska korrelera med varandra. För att det ska vara möjligt krävs en intresseavvägning mellan dels det enskilda intresset, dels det allmänna intresset. Intresseavvägningen sker med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen där det enskilda intresset inte får inskränkas i en större utsträckning än vad som är motiverat för att tillgodose det allmänna intresset. Av rättspraxis kan utläsas att intresseavvägningen har påverkats av hur HD dömde i målet benämnt “Parkfastigheten”. Målet har lämnat avtryck för hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas. Av rättsutvecklingen kan utläsas att principen har fått en bredare tillämpning.  I uppsatsen framställs fördelar och nackdelar med Utredningens förslag sett till det allmänna intresset och det enskilda intresset. Fördelar och nackdelar analyseras med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att ligga till grund för analysen av hur båda intressena ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. I uppsatsen tas utgångspunkt i att konkretisera proportionalitetsavvägningen mellan intressena vid en gränsdragning av strandskyddet.  Uppsatsens slutsats kan dels vara betydelsefull för den som vill få en inblick i rättsläget inom området, dels intressant för den som ämnar att finna vägledning i syfte att uppnå framgång i visst ärende. I slutsatsen får läsaren en inblick i hur Utredningens förslag korrelerar med proportionalitetsprincipen samt den intresseavvägning som äger rum vid gränsdragning av strandskyddet.

Renskötselrätt innebär enligt rennäringslagen en rätt för samer att använda mark inom ett renskötselområde till underhåll för sig och sina renar. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd och tillkommer den som är same och medlem i en sameby. Renskötselrätt innebär en särskild rätt till fast egendom vilken existerar parallellt med äganderätten och omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Enskilda individer kan tvingas till rådighetsinskränkningar eller till att avstå mark till förmån för allmänna intressen som infrastruktur och bebyggelse. Detta ska ske enligt reglerna för markåtkomst som återfinns i ett tjugotal lagar. Enligt Europakonventionen och regeringsformen ska den som tvingas avstå mark eller rättigheter ersättas. En fastighetsbildningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten enligt reglerna i fastighetsbildningslagen. Ett återkommande problem är att värdera vilken skada en sameby lider när ersättning enligt lag måste prövas i samband med ett intrång. Syftet med detta arbete är dels att bidra med ökad kunskap om renskötselrättens juridiska innebörd, och dels att synliggöra hur renskötselrätten i nutid beaktas vid markåtkomst inom en lantmäteriförrättning. Detta för att bidra till att skapa en samsyn och en enhetlig handläggning av åtgärder som påverkar renskötselrätten. För att svara på denna studies frågeställningar har studier av förrättningsakter och intervjuer med förrättningslantmätare och en representant från Länsstyrelsen genomförts. Resultatet av studien visar att det i dagsläget är oklart hur renskötselrätten ska beaktas inom en lantmäteriförrättning och att det saknas arbetsstöd för hur renskötselrätten ska värderas vid ett intrång. I slutsatserna i detta arbete framgår det att detta beror på att det finns luckor i rennäringslagen vilket gör att den inte integrerar väl med annan lag och att det många gånger är oklart vilken myndighet som äger vilken fråga rörande renskötselrätten. För en enhetlig handläggning av ärenden som berör renskötselrätten krävs utbildning, klarläggande av vissa begrepp och bättre samverkan mellan myndigheter. Men framförallt krävs en revidering av rennäringslagen och relationen mellan den och annan lag.

Huvudregeln i svensk rätt är att var och en ska ha sin egendom tryggad från övertaganden genom tvång. Den kan dock åsidosättas om det är befogat av angelägna allmänna intressen. Ledningsrätt för allmänt ändamål kan vara ett sådant intresse. Fastighetsägare som tvingas upplåta mark till ledningsrätt ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättningen ska utgå från det skadeståndsrättsliga perspektivet om oförändrad förmögenhetsställning. Fastighetsägaren ska inte förlora något på upplåtelsen. Bedömningen av skadans värde görs normalt utifrån marknadsvärdeminskningen på den berörda fastigheten. Marknadsvärdet av fastigheten före skadan jämförs med marknadsvärdet efter skadan. Marknadsvärde är dock ett teoretiskt begrepp som enbart kan bedömas, inte räknas fram med fullständig säkerhet. En konsekvens är att det vid marginella intrång är mycket svårt att värdera skadan utifrån de angivna ramarna. Värdet av det upplåtna området kan därför istället direktuppskattas. I praxis har det visats att HD dömt ut ersättning vid marginella intrång för obetydliga skador som inte varit möjliga att bedöma på annat sätt än skönsmässigt. Lantmäteriet har, för att förenkla värderingen av vissa fall av intrång, infört normer för bedömningen. Dessa normer är inte heltäckande, vilket leder till att förrättningslantmätare i den konkreta handläggningen använder metoder som tar tid och inte är kostnadseffektiva i förhållande till de ersättningsnivåer som beslutas. Det finns därför ett behov av att införa normer som förenklar handläggningen, särskilt vid marginella intrång. Vid utformningen av normer är en svår fråga vem som ska stå för osäkerheten som följer av en värdering. Är det rimligt att fastighetsägare blir något överkompenserade genom intrångsersättningen? Normer som syftar till att förenkla värderingen bör rimligtvis ha en viss säkerhetsmarginal som säkerställer att fastighetsägare som blivit utsatt för upplåtelse eller markövertagande får full kompensation.

Att genomföra tvingande marköverföring är något som inte tillämpas oftare än marköverföringar som har en överenskommelse mellan parterna. Trots det händer det att parterna inte kommer överens och att förrättningslantmätaren blir tvungen att genomföra handläggningen på ett sätt som resulterar i en tvingande marköverföring. Det är en komplicerad process som involverar speciella paragrafer för endast detta ändamål. Utöver det tillämpande kapitel ska förrättningslantmätaren även ta hänsyn till egendomsskyddet vilket härstammar i en av Sveriges grundlagar. Egendomsskyddet är ett villkor som trots sitt tidiga ursprung börjar bli mer aktuellt efter rättsfallet NJA 2018 s. 753. Målet med forskningen som författarna genomfört är att bidra till ett åskådliggörande av tydligare riktlinjer för hur förrättningslantmätare kan gå till väga i sin handläggning av tvingande marköverföring. Utifrån forskningens frågeställning presenteras förslag för hur och när proportionalitetsprincipen kan prövas. För att besvara forskningens frågeställning tillämpar författarna olika kvalitativa forskningsmetoder och jämför sedan dessa med varandra i framställandet av resultatet. En rättsdogmatisk metod har tillämpats genom en analys av hur paragrafer används i praktiken. Utöver detta har intervjuer tillsammans med förrättningslantmätare och jurister utförts. Författarna har intervjuat två yrkesgrupper för att diskutera ämnet utifrån olika yrkesgruppers synvinklar. Genomförandet grundas på ett semistrukturerat förhållningssätt och skedde via Skype och telefonkommunikation. Respondenternas svar och den rättsdogmatiska analysen visar på att förrättningslantmätare och domstolar är inne på samma spår för vilka villkor som ska prövas i tillämpandet av tvingande marköverföring. Resultatet visar dock på en otydlighet gällande när egendomsskyddet ska prövas och viktiga definitioner för prövningen i strikt mening. Slutsatserna av forskningen visar att NJA 1996 s. 110 fastslog att egendomsskyddet var uppfyllt genom prövning av 5 kap. Fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). För att fastställa en officiell prövningsordning i tvingande marköverföring behövs fler domslut och riktlinjer. Vad som är möjligt att göra inom ett relativt kort tidsspann är att utveckla befintlig handbok och fastställa definitionen för vad ett angeläget intresse innebär i fastighetsbildningskontext.
Conducting compulsory land transfer is something that is not applied more often than land transfers that have an agreement between the parties. Despite this, it does happen that the parties do not agree, and that the surveyor will have to carry out the handling in a way that results in a compulsory land transfer. It is a complicated process that involves special paragraphs for this purpose only. In addition to the applicable chapter, the surveyor must also consider the protection of property, which originates in Sweden's constitution. Property protection is a condition that, despite its early origins, is becoming more relevant after the NJA 2018 p. 753. The aim of the research conducted by the authors is to contribute to the elucidation of clearer guidelines for how surveyors can proceed in their handling of compulsory land transfer. Based on the research question, proposals are presented for how and when the principle of proportionality can be tested. To answer the research question, the authors apply different qualitative research methods and then compare these with each other in the preparation of the result. A legal dogmatic method has been applied through an analysis of how paragraphs are used in practice. In addition, interviews with surveyors and lawyers have been conducted. Why two different occupational groups were interviewed is to discuss the subject from the perspective of different occupational groups. The implementation is based on a semi-structured approach and took place through Skype and telephone communication. The respondents' responses and the legal dogmatic analysis show that surveyors and courts are on the same track for the conditions to be tested in the application of compulsory land transfer. However, the result shows an ambiguity regarding when the property protection is to be tested and important definitions for the test in the strict sense. The conclusions of the research show that NJA 1996 p.110 stated that the protection of property was fulfilled by examining Chapter 5. The Property Formation Act (SFS 1970:988). More judgments and guidelines are needed to establish an official review system in mandatory land transfer. What can be done within a relatively short span of time is to develop an existing handbook and to define the definition of what an important interest means in a real estate development context.

Syftet med uppsatsen är att klargöra om den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker är förenlig med egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet Europakonventionen. För att uppfylla det syftet utreds hur den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker ser ut, hur egendomsskyddet i Europakonventionen är utformat och slutligen om den svenska regleringen är förenlig med egendomsskyddet. Eftersom Europakonventionen är ett folkrättsligt traktat som dessutom har till syfte att skydda mänskliga rättigheter påverkas tolkningen av konventionen dels av folkrättsliga regler om traktatstolkning, men också av andra folkrättsliga instrument som exempelvis rör skydd för mänskliga rättigheter. Samerna är ett urfolk, och det finns folkrättsliga regler som skyddar urfolks markrättigheter. För att uppfylla uppsatsens syfte utreds därför frågorna hur Europakonventionen påverkas av folkrätten, samt vilket skydd urfolk har för sina markrättigheter enligt folkrätten. Utredningen av den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker visar att det är mycket svårt och kostsamt för samerna att i domstol styrka att de har rätt till vinterbete. Detta leder till rättsförluster eftersom samerna inte har råd att gå i svaromål i tvister rörande sin rätt till vinterbete. De områden där samerna kan låta sina renar beta om vintern minskar på grund av detta, vilket påverkar rennäringen som är en viktig del av den samiska kulturen negativt. När de folkrättsliga reglerna för urfolks markrättigheter utreds visar det sig också att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte ger samerna ett skydd vilket är lika starkt som vad som följer av den folkrättsliga standarden. Utredningen av de tolkningsregler som är tillämpliga vid tolkningen av Europakonventionen visar att de folkrättsliga reglerna om urfolks markrättigheter är högst relevanta för hur konventionen ska tolkas. När egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet tolkas med beaktande av de folkrättsliga reglerna blir det tydligt att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte är förenlig med Europakonventionen.
The purpose of this thesis is to ascertain whether the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures is compatible with the right of property provided for in Article 1 of the First Additional Protocol to the European Convention on Human Rights (ECHR). To fulfill this purpose, the rules concerning Sami winter pastures and the right to property in the ECHR will be examined, and finally it will be ascertained whether the Swedish rules are in harmony with the right of property in the ECHR. Because the ECHR as a treaty is part of public international law, and since its purpose is to protect human rights its interpretation can be affected by both international rules for treaty interpretation as well as other international law instruments. The Sami, as an indigenous people, have certain land rights according to several different international instruments. To fulfill the purpose of this thesis in a satisfactory manner will therefore require an examination of how the ECHR is affected by other rules in public international law, as well as the protection international law offers for indigenous peoples’ land rights. When the Swedish rules concerning Sami land rights are examined, it becomes apparent that it is very difficult and costly for the Sami to prove their right to winter pastures in court. Because of this the Sami oftentimes are not able to afford the legal costs necessary for them to adequately protect their right to reindeer winter pastures. Consequently, the areas which can be used by the Sami for reindeer herding during winters are shrinking. This affects the traditional Sami occupation of reindeer husbandry, which is an important part of Sami culture negatively. The examination of indigenous land rights under international law shows that the Swedish rules are not up to par with international standards. The examination of how the ECHR should be interpreted makes it clear that indigenous rights under international law are relevant for the interpretation of the convention. Finally, when the right to property in the ECHR is examined with regard to international rules concerning indigenous land rights it is clear that the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures are not compatible with the ECHR.

En av de grundläggande rättigheterna som tillerkänns den enskilde är egendomsskyddet. Denna rättighet är stadgad i regeringsformen. Ingrepp i den enskildes egendomsskydd medges om det syftar till att tillgodose ett angeläget allmänt intresse samt om inskränkningen klarar det test på proportionalitet som skapats genom praxis. Kravet på förvärvstillstånd i jordförvärvslagen är en typ av ingrepp i den enskildes egendomsskydd. Att den enskilde inte fritt kan förfoga över sin egendom genom att sälja den till vem han vill utgör ett sådant ingrepp. För att ingreppet ska anses vara proportionerligt krävs det att enskild ersätts genom att staten löser in fastigheten till det pris som avtalats. Inlösen vägras om priset skulle betydligt överstiga egendomens värde. Det är länsstyrelsen som har bevisbörda på att priset betydligt överstiger egendomens marknadsvärde med hänsyn till dess avkastning och marknadsvärdet på andra nyttigheter, till exempel eventuell jakträtt. Staten, genom länsstyrelsen, kräver att köpare sedan tidigare äger mark inom området för att kunna erhålla förvärvstillstånd. Detta är av länsstyrelsen själv uppställt krav som inte tydligt framgår vid en genomläsning av tillståndslagstiftning. I denna uppsats presenteras vilka konsekvenser en sådan marknadsbegränsning får på frågan om värdering av fastighet vid inlösen. Frågan ställs huruvida länsstyrelsen agerar i enlighet med lagen när, vid vägrat förvärvstillstånd fastigheten ej löses in till det pris där även eventuell jakträtt åsätts det marknadsmässiga värde som bedöms på en marknad som ej är begränsad. Frågan besvaras i uppsatsens avslutande kommentarer.
One of the fundamental rights conferred on the individual is the property protection. This fundamental right is enacted in the Swedish Constitution (Regeringsformen). Interference with a person’s right to his own property is allowed if it aims to meet a public interest and if it passes the test of proportionality created through practice. The requirement for an authorization to acquire property according the Swedish Land Acquisition Act (Jordförvärvslagen) is a type of interference with a person`s right to his own property. When the individual cannot freely dispose over his property by selling it to whoever he wants, is an example on such interference. In order to such a procedure be considered proportionate it requires that the Government (through the County Administrative Board) remunerates the individual at the price the parties (seller and buyer) agreed on. The Government`s obligation to remunerate falls if the price would significantly exceed the property`s value. It is the County Administrative Board that has the burden of proof that the price significantly exceeds the property`s market value with respect to its return and the market value of other utilities, such as hunting rights. The County Administrative Board requires that buyers already own property in the area in order to obtain such approvals. This is by the Board itself set up requirement that is not apparent when studying the state of law. This paper presents the implications of such a market restriction on the question on the valuation of the property at redemption. The question is whether the County Administrative Board acts in accordance with the state of law when, after not allowing the acquisition, the property is not redeemed at the price where even possible hunting rights are assigned the market value as assessed in a market that is not limited. The question is answered in the final comments of this paper.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?

Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.

Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.

Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.

EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.

I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.

En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.

Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.