Academic literature on the topic 'Egentid'

Studiens syfte är att undersöka hur barns egentid tas tillvara i förskolan. Målet med undersökningen är att belysa hur barns behov av egentid möjliggörs eller begränsas i förskolan. För att få svar på vår undersökning har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur ser förskollärarna på barns egentid? Vilka möjligheter ger personal på förskolan barn i behov av egentid? För att komma fram till vårt resultat har vi valt att utföra en kvalitativ forskningsmetod. Vi har kombinerat observationer dokumenterade med fältanteckningar och intervjuer. Studiens resultat visar att förskollärarna belyser vikten av egentid i förskolan, men uttrycker även att barngruppens storlek och begränsad tid är begrepp som krockar med egentiden. Resultatet visar även att den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns egentid tas tillvara i förskolan. Detta kräver en medvetenhet och flexibilitet hos personalen och resultatet visade att personalen som medvetet använde sin makt på ett positivt sätt främjade barns behov av egentid.

Personer som lever med demenssjukdom såväl som mentalt friska människor behöver uppleva välbefinnande. Ett viktigt mål i vården och omsorgen av personer med demens är därför att hitta vägar för att försöka främja välbefinnande hos personen. Avhandlingens övergripande syfte varatt utveckla kunskap om aspekter av betydelse för att äldre personer med måttlig till svår demens ska uppleva välbefinnande. Avhandlingen baseras på empiriskt material från fyra delstudier. Den första delstudien, I(etnografi) genererade fältanteckningar från 31 observationstillfällen samt nio kvalitativa intervjuer med vårdgivare, så kallade kontaktmän till personen med demens. Delstudie II(testutveckling/tvärsnittsstudie) utgjordes av 336 testprotokoll som bearbetades statistiskt. Materialet i delstudie III (reformulerad grundad teori) innefattade 18 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt 18 observationsprotokoll från observation av icke-verbalt språk. Den sista delstudien (IV) (konstruktivistisk grundad teori) bestod av fältanteckningar från 24 videoinspelningar av Egentids-situationer och 24 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt åtta kvalitativa intervjuer med vårdgivare. Resultatet från avhandlingens studier visar att de kognitivt friska personerna som finns i personens närhet har en avgörande betydelse för upplevelsen av välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. För att interaktion ska vara önskvärd och ge välbefinnande måste den mentalt friska parten ha kunskap och insikt om att det finns en större medvetenhet hos personen med måttlig till svår demens än vad det omedelbara intrycket av förmågor ger. Om denna insikt saknas finns risk att interaktionen kan leda till kränkning i stället för välbefinnande. Det är förmodligen av betydelse att ha kunskap om och försöka fånga personens kvarvarande förmågor istället för att fokusera på brister. Kunskap om kvarvarande förmågor och till exempel överinlärda förmågor som fångas i anpassade test kan bidra till en mer positiv syn på personen och innebära att kvarvarande förmågor bättre tas tillvara, vilket kan bidra till välbefinnande. Personen med måttlig till svår demens kan kommunicera ett välbefinnande men det kräver lyssnarens förmåga och förmåga att tolka. Det kan också kräva en del praktiska ansträngningar med hänsyn till personens kognitiva nedsättningar som till exempel hjälpmedel i form av bilder och ting. Förmodligen ger interaktion som leder till en relation alltid en upplevelse av välbefinnande. Tid är en avgörande faktor för att upprätta relationer som ger välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. Det är därför viktigt att i vården avsätta tillräcklig tid, som vid till exempel Egentid, för att upprätta relationer och därigenom främja välbefinnande.

Bakgrund: Egentlig depression är den vanligaste psykiska sjukdomen i världen. Depression kan leda till lidande och död och samhällskostnaderna för depression stiger för varje år. Den nuvarande behandlingen är väl beprövad, men vidare forskning för att hitta effektiva behandlingsmetoder för depression behövs. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar hälsan hos personer med depression och hur detta kan yttra sig. Metod: En litteraturstudie gjordes i databaserna Pubmed och SBU. Totalt identifierades 54 artiklar och 12 artiklar analyserades i full text. Granskning och analys av artiklarna genomfördes för att få fram bärande kategorier. Dorothea Orems egenvårdsteori användes som teoretisk ram. Resultat: Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på depressiva symtom. I flera av studierna som undersöktes minskade symtom på depression efter fysisk aktivitet. Minskningen var oberoende av vilken typ av träningsform eller intensiteten i aktiviteten som genomfördes. Fysisk aktivitet vid egentlig depression hade positiv effekt på den fysiska hälsan där immunförsvaret stärktes och inflammatoriska markörer minskade. Slutsats: Fysisk aktivitet kan vara en användbar behandlingsform inom vården för att hjälpa deprimerade att lindra symtom på depression och minska riskerna för kroppsliga åkommor hos denna patientgrupp.

Socionomer är en av de yrkesgrupper som ständigt möter människor som upplevt olika typer av förluster däribland personer som förlorat en närstående. Genom förändringen i DSM-5, där man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn på fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser på vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrån debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes där fenomenologisk metod användes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer på olika hälsocentraler i Norrbottens läns landsting. För att analysera insamlade data användes Giorgios fenomenologiska analysmetod. Slutsatserna i denna studie var att sorg beskrivs av kuratorerna som en naturlig känsla, reaktion och process som är individuell och inte har någon begränsning i tid men är övergående. Depression beskrivs som en orkeslöshet, trötthet, nedstämdhet och förlust av livsglädje som är mer konstant medan den pågår. Bedömningen av vad som är sorg och vad som är depression görs enligt kuratorerna utifrån vad personen berättar. De intervjuade kuratorerna tror att förändringen i DSM-5 inte kommer att leda till någon förändring vad gäller deras arbete i praktiken.

Aim: The aims of the study were to compare the effects on depressive symptoms and insomnia between agomelatine and SSRIs/SNRIs in adult patients with major depression disorder. Method: Materials were collected from the database Pubmed and selected through the aims of the study and certain selection criterias. It was required that the studies fulfilled at least one of the study´s aims to be eligible for inclusion. Eight randomised clinical trials were included in the study. The results from the studies were compared according to statistical and clinical significance. Results: Depressive symtoms were reduced both with agomelatin and SSRIs/SNRIs. Generally the rates of respone and remission were similar of agomelatine and SSRIs/SNRIs. There were advantages for agomelatine in the individual studies concerning rates of respone and remission. Six of the included studies investigated the effect on insomnia. In a majority of these studies agomelatine caused a statistically significant improvement compared to SSRIs/SNRIs. Clinically, both agomelatine och SSRIs/SNRIs improved most of the variables related to insomnia that were examinated according to patient-reported outcome results. Conclusion: Statistically both SSRIs/SNRIs and agomelatine achieved similiar effects on depressive symptoms. In the majority of the included studies that examinated effect on insomnia agomelatine showed a statistically significant improvement compared to SSRIs/SNRIs. Clinically, agomelatine is viewed as a viable option for adult patients with major depressive disorder with unsuccessful response or remission from SSRIs/SNRIs. A similiar clinical relevance were shown for agomelatine and SSRIs/SNRIs concerning improvement of insomnia according to patient-reported outcome results.

I uppsatsen föreslås, undersöks och problematiseras ett möjligt sätt att definiera begreppet "retorisk funktion".<br>Rhetoric can be seen through many perspectives as being a function-centred science. For instance, Bitzer argues that the “[…] situational view of rhetoric takes as its starting point the observable fact that human beings interact functionally with their environment” (Bitzer 1980:21). Theories regarding rhetorical genre, from Aristotle to modern theorists such as Carolyn Millers, can also be described as being functional. In fact, throughout the rhetorical field it is common to read that “x has a rhetorical function”. But what do we mean by that? What does it mean that something has a rhetorical function? This essay will strive to provide an answer to this question in an interesting and atypical fashion. The document shall commence with the philosophy of functionalism in biology and will explore how theorists reason when the question poised concerns functions such as the human heart or the skin of a chameleon. The controversial theorist Ruth Millikan shall then be discussed. She is of the opinion that the way in which she determines functions (which is largely based on natural selection) is transferable to human language. Although it is the opinion of the author that Millikan possesses a questionable view of language it should be noted that she has constructed useful terms for application in this particular field. After an analysis of her direct- and derived proper functions concept, the novel theories of direct- and derived rhetorical proper functions will be detailed and explained. In the following section, the term function in popular rhetoric theories such as the rhetorical situation and the rhetorical genre shall be discussed and compared to the terms suggested, in order to determine if the terms are meaningful.

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen.<br>Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment.

Bakgrund: Depression är ett folkhälsoproblem som ökar i Sverige och därmed ökar även behovet av fysioterapeuter som har kunskap inom psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi inom vården. En fysioterapeut kan erbjuda en mängd olika behandlingsmetoder vid depression. Det saknas en studie som beskriver vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som använts kliniskt 2017 inom vuxenpsykiatrin i Sverige med fokus på egentlig depression. Detta är viktigt att klargöra för att bibehålla fysioterapeuter uppdaterade om arbetet som utförs kliniskt inom området fysioterapi och mental hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska behandlingar som användes vid behandling av egentlig depression inom vuxenpsykiatrin. Metod: Det var119 personer inom sektionen för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa som deltog i studien och nåddes via en webbenkät. Resultat: Denna studie kartlade 47 behandlingsmetoder. Utifrån dessa var det 26 som klassificerades som regelrätta fysioterapeutiska behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som majoriteten av försökspersonerna använde i det kliniska arbetet var fysisk aktivitet 90 %, basal kroppskännedom 79 % och träning 61 %. Majoriteten 92 % svarade att de grundar sina val av behandlingsmetoder på både vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet. Konklusion: Det finns många behandlingsmetoder som fysioterapeuten kan erbjuda en patient med depression och som ibland kombineras behandlingsmetoderna. Det fodras en större kartläggning för att täcka den fysioterapeutiska populationen som behandlar diagnosen egentlig depression.

Submitted by Luanna Matias (lua_matias@yahoo.com.br) on 2015-02-06T20:08:28Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Mariana Natalice de Siqueira - 2014..pdf: 2279133 bytes, checksum: 6e154dbf06fec9fd7fd142269ced0028 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5)<br>Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2015-02-19T14:38:22Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Mariana Natalice de Siqueira - 2014..pdf: 2279133 bytes, checksum: 6e154dbf06fec9fd7fd142269ced0028 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5)<br>Made available in DSpace on 2015-02-19T14:38:22Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Mariana Natalice de Siqueira - 2014..pdf: 2279133 bytes, checksum: 6e154dbf06fec9fd7fd142269ced0028 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2014-08-11<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES<br>Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de Goiás - FAPEG<br>Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq<br>Eugenia klotzschiana Berg is a species of Myrtaceae with restricted distribution in the Cerrado. Its fruits present nutritional potential and can be used in extractive way, as raw material for production of jams, jellies and juices. In this context, it is necessary to evaluate population-genetic aspects in order to provide information to assist in targeting strategies for management and conservation. To assess the genetic variability in a population context microsatellite markers have been used in recent years. The sequences flanking the microsatellite regions of the genome are highly conserved between related species, enabling the portability of these markers, reducing thereby the costs of developing the same for each species under study. In this context, the aim of this study was to test the potential for transferability to the genome of E. klotzschiana of genic microsatellite markers developed for Eucalyptus, as well as to characterize the genetic variability in their populations. For this purpose, DNA was extracted from leaf tissue of E. klotzschiana individuals and used to test the cross 120 pairs of amplification primers. Samples from seven locations were used to characterize the population genetic variability. The amplification products were analyzed on agarose and polyacrylamide capillary electrophoresis gel in different stages. Of total primers tested, 67 (55.83%) did not amplify, 42 (35%) had many nonspecific amplification products and 11 (9.2%) were successfully transferred. Of the 11 transferred eight showed polymorphism. For the eight polymorphic markers, the probability of identity was high (2.02 x10-3) and the power of paternity exclusion was moderated (0.74). In this population the average value of expected heterozygosity (He) was 0.28 and observed heterozygosity (Ho) was 0.44, as in subpopulations of He mean values ranged from 0.18 to 0.27 and the mean values Ho ranged from 0.36 to 0.53, respectively. No significant for the fixation index (f) were observed in the populations values indicating allele frequencies below the expected Hardy-Weinberg proportions.The extent of genetic divergence among subpopulations showed relatively high genetic differentiation, with a value of θ equal to 0.20, and peerto- peer values ranging between 0.00 and 0.34. The strategy of transferability of microsatellite markers was efficient to generate a panel of polymorphic microsatellite markers and learn a little of the genetic variability of the species. It was possible to verify that there is a low genetic variability within subpopulations for biomarkers. However, this work is a starting point for future studies to better understand the reproductive biology of the species Eugenia klotzschiana.<br>Eugenia klotzschiana Bergé uma espécie da família Myrtaceae com distribuição restrita no Cerrado. Seus frutos apresentam potencial alimentício e podem ser utilizados de forma extrativista,como matéria-primapara produção de doces, geleias e sucos. Neste contexto, torna-se necessário a avaliação de aspectos genético-populacionais a fim de disponibilizar informações que auxiliem no direcionamento de estratégias de manejo e conservação. Marcadores microssatélites têm sido utilizados nos últimos anospara avaliar a variabilidade genética em um contexto populacional. As sequências que flanqueiam as regiões microssatélites no genoma encontram-se altamente conservadas entre espécies relacionadas, o que possibilita a transferibilidade destes marcadores, reduzindo, desta forma, os custos de desenvolvimento dos mesmos para cada uma das espécies que se pretende estudar. Nesse contexto, o objetivo do presente estudo foi testar o potencial de transferibilidade para o genoma de Eugenia klotzschiana, de marcadores microssatélites gênicos desenvolvidos para Eucalyptus, assim como caracterizar a variabilidade genética existente em suas populações. Para tanto, o DNA foi extraído a partir de tecido foliar de indivíduos de E. klotzschianae utilizado para testar a amplificação cruzada de 120 pares de primers. Amostras oriundas de sete localidades foram utilizadas para a caracterização da variabilidade genética populacional. Os produtos de amplificação foram analisados em gel de agarose, poliacrilamida e emeletroforese capilar, em diferentes etapas. Do total deprimers testados, 67 (55,83%) não amplificaram, 42 (35%) apresentaram muitos produtos de amplificação inespecíficos e 11 (9,2%) foram considerados transferidos com sucesso. Dos 11 transferidos, oito apresentaram polimorfismo. Para os oito marcadores polimórficos, a probabilidade de identidade foi alta (2,02x10-3) e o poder de exclusão de paternidade foi moderado (0,74). Na população, o valor médio da heterozigosidade esperada (He) foi de 0,28 e a heterozigosidade observada (Ho) foi de 0,44, já nas subpopulações os valores médios de He variaram de 0,18 a 0,27 e os valores médios de Ho variaram de 0,36 a 0,53.Não foram observados valores significativos para o índice de fixação (f) nas subpopulações, indicando que as frequências alélicas seguem as proporções esperadas pelo equilíbrio de Hardy-Weinberg. A medida de divergência genéticaentre as subpopulações apresentou diferenciação genética relativamente alta,com valor de θigual a0,20, e com valores par-a-par variando entre 0,00 e 0,34. A estratégia de transferibilidade de marcadores microssatélites foi eficiente para gerar um painel de marcadores microssatélites polimórficos e conhecer um pouco da variabilidade genética da espécie. Foi possível verificar que existe uma baixa variabilidade genética dentro das subpopulações para os marcadores avaliados. Todavia, esse trabalho é um ponto de partida para futuros estudos que permitam conhecer melhor a biologia reprodutiva da espécie Eugenia klotzschiana.