Academic literature on the topic 'Egenvård'

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. I genomsnitt tar det sju år att få en diagnos. Sjukdomen har en mängd olika symtom som påverkar kvinnornas livskvalitet. Den medicinska och kirurgiska behandlingen är inte alltid tillräcklig och kan behöva kompletteras med olika egenvårdsåtgärder. Forskningen visar att ändrade levnadsvanor kan lindra symtomen vid endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors egenvård vid behandling och lindring av symtomen vid endometrios. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av kvinnornas egenvård delades upp i tre kategorier. Den första kategorin innebar att ändra sina levnadsvanor i form av kost, fysisk aktivitet, mental träning, återhämtning samt alternativa behandlingsmetoder. Den andra kategorin utgjordes av informationssökning och emotionellt stöd. Den tredje kategorin innebar att öka kroppsmedvetenheten. Egenvården var en viktig del av kvinnornas vardag och ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Symtomen såg olika ut hos kvinnorna och därmed även den egenvård som utfördes. Slutsats: Egenvården bestod av en mängd faktorer som lindrade symtomen både på det fysiska och psykiska planet. Beroende på symtombild var de olika faktorerna mer eller mindre framträdande i vardagen. Det framgick att egenvården var individuell och att den enskilda kvinnan behöver prova sig fram till vad som passar för henne.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar idag många människor och är ett global folkhälso-problem som skapar begränsningar och orsakar ökat lidande för patienten. En del i behandlingen är egenvård som definieras med tre nyckelbegrepp 1) upprätthållande av egenvård som att ta sina mediciner, 2) övervaka egenvård som att väga sig regelbundet och 3) egenvårdshantering som att agera på viktuppgång. En effektiv egenvård ger ökad livskvalité och minskad dödlighet. Syftet var att analysera litteratur som beskriver upplevelser av egenvård hos patienter som drabbats av hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes och analyserades enligt Fribergs femsteganalys där alla artiklar lästes igenom noga för att förstå innehåll och identifiera kategorier. Resultat: Vid analysen av litteraturen framkom fyra kategorier. 1) att lyssna och agera på symtom, 2) vem är jag? omvärdera livet och hantera starka känslor, 3) social och kulturell påverkan och 4) tillräcklig information och kunskap. Resultatet visar att hjärtsviktspatienter påverkades fysiskt, emotionellt och socialt av hjärtsviktsdiagnosen och de använde olika strategier för att hantera sin egenvård. Patientens kunskap om sin sjukdom och egenvård påverkade egenvården och relationen med vården var viktig. Det framkom att det ibland uppstod missförstånd mellan vården och patienten. Diskussion: Att inte förstå varför man ska utföra egenvård och inte ha tillräcklig kunskap om sin diagnos bör uppmärksammas av vården för att förbättra och individanpassa information om vikten av egenvård.

Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt framkallar en känsla av hopplöshet och tumult hos den enskilda individen. Det är sjukvårdens ansvar att fånga upp individen samt ge hen en känsla av hopp och motivation till egenvård av hjärtsvikt och till hälsa. Egenvård av hjärtsvikt har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet och påverkan på livskvalitet hos individer. Men enligt studier framkommer det att individers upplevelse av egenvården är viktigt att belysa för att kunna nå ut med lämpliga omvårdnadsåtgärder och omvårdnadskunskap till individen. Syfte: Att belysa hur individer upplever egenvården vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades enligt en modifierad modell av SBU:s granskningsmall. Forskningsdatan sammanställdes enligt innehållsanalysen som redovisades av Forsberg och Wengström. Resultat: Det framkom i studierna att individer upplevde sig ha bristande kunskaper om innebörden av egenvård. Individerna upplevde att rädslan för diagnosen hjärtsvikt inte diskuterades av sjukvårdspersonalen och gav därmed en påverkan på följsamheten av egenvården. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien kom fram till att bristande kunskaper gällande att arbeta personcentrerat inom hälso-och sjukvården existerade och har därmed en negativ konsekvens för individens omvårdnadsbehov. Genom att arbeta mer personcentrerat kan sjuksköterskor hjälpa individer med hjärtsvikt till att uppnå förståelse, kunskap, livskvalitet och motivation i egenvårdsarbetet.<br>Background: Receiving the diagnosis of heart failure causes a sense of hopelessness and tumultuousness in the individual. It is the responsibility of healthcare workers to seize the individual and give them a sense of hope and motivation for self- care of heart failure and health. Self-care of heart failure has a significant role in the care and influence on the quality of life of the individuals. Recent studies show that the individuals’ experiences of self-care is important to enlighten to be able to reach appropriate care actions and knowledge. Aim: To illustrate how individuals experience self-management of heart failure. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Database search was carried out in PubMed and CINAHL. The scientific articles were quality-reviewed according to a modified model of the SBU:S review template. Research data was compiled according to the content analysis as reported by Forsberg and Wengström. Results: It was found in the scientific studies that patients experience insufficient knowledge of the meaning of self-care. Individuals perceive that their anxiety for the diagnosis of heart failure is not taken into account by the medical care thus affect the compliance of self-care. Conclusion: The study showed that lack of knowledge about working personcentered in health- care exists and thus has a negative impact on the individuals nursing needs. By working more person-centered nurses can help individuals with heart failure to achieve understanding, knowledge, quality of life, as well as motivation in self-management of heart failure.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this study was to find out how patients with type-2 diabetes reflected on self-care and the information about selfcareactivites regarding diabetic footulcers.</p><p>The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study included fourteen patients with type-2 diabetes and they had footulcers related to their disease. They were recruited from different health centres in two cities in the Middle Sweden. The patients were interviewed and the interviewes were transcribed and worked up with qualitative content analysis. The authors recived seven subcategories which were sorted into two categories; <em>reflection regarding information about self-care</em> and <em>reflection regarding self-care</em>. The subcategories showed what the patients reflections were about information regarding self-care and the reflection regarding the self-care they performed. <em>Reflection about information regarding self-care</em> showed that approximately half of the interviewed patients were satisfied with the information they had got about the disease. They were also satisfied with the information about self-care they had recived from their diabetic nurse and doctor. In the category <em>reflection regarding selfcareactivities</em> you could see that the patients thought that selfcareactivities were important. They did not see the conection between a well peroformed self-care and that it reduced the risks of complications. Most of the patients were satisfied with the help they got from professional healthcare professionals.</p><p> </p><p>Keyword:  <em>Diabetic foot ulcers, information, self-care  </em></p>