Academic literature on the topic 'Ekobrott'

Sammanfattning

Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.

Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.

Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?

Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?

En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.

Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.

I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Ekobrott är ett allvarligt problem i samhället och det drabbar enskilda individer såväl som kommun och stat. Frågan är vad ökningen av antalet anmälda ekobrott i själva verket beror på och hur det kan bekämpas. Uppsatsen syftar till att identifiera och analysera orsakerna bakom ökningen av antalet anmälda ekobrott efter den senaste finanskrisen 2008 samt att beskriva hur revisorer och andra berörda myndigheter möter denna utveckling. Vi har valt att avgränsa oss till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i Sverige och svenska myndigheter och organisationers bekämpning av ekobrott. Studien är också avgränsad i tid och det är tiden efter finanskrisen fram till och med idag. I studien har vi antagit ett hermeneutisk synsätt och genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Syftet med den utvalda metoden är att söka mening och stegvis bygga upp förståelsen för forskningsämnet. Vi har genomfört nio personliga djupintervjuer som alla har olika yrkesroller. Under analyskapitlet därpå vävs den empiriska sammanställningen och teoretiska referensramen ihop. Vi har konstaterat att den ekonomiska brottsligheten som är ett allvarligt problem i samhället, drabbar såväl den enskilde som stat och kommun. Den empiriska analysen visar att orsaken till att anmälningarna har ökat avsevärt mycket de senaste åren beror på att finanskrisen drabbar verksamheter hårt som hamnar i konkurstillstånd vilket resulterar i att allt fler brott upptäcks. När fler ekobrott misstänks ökar dessutom granskningen vilket har gjort att den ekonomiska brottsligheten uppmärksammats mer än någonsin. Ekobrottsmyndigheten och andra organisationer satsar mycket på att stoppa ekobrott men anser att mer resurser skulle kunna effektivisera ekobrottsbekämpningen.

Problemformulering Hela 80 % av nystartade småbolag utan revisionsplikt väljer bort revision sedan år 2010. Detta har medfört att kvaliteten på årsredovisningarna sjunkit markant. Kontrollen har tagits från revisorerna utan att ersättas av någon annan. Antalet anmälningar av ekobrott har under de senaste åren ökat, men samtidigt har antalet aktiebolag ökat. Det är en pågående debatt kring hur Ekobrottsmyndighetens rapport från år 2016, om revisionspliktens avskaffande och ekobrott, ska tolkas och många är oense. Syfte Syftet med studien är att beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, revisorer och redovisningskonsulter ser på ett eventuellt samband mellan avskaffandet av revisionsplikten och ekobrott. Metod Detta är en kvalitativ studie utifrån ett deduktivt synsätt. Den empiriska datan grundar sig på primärdata som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studien resulterar i att Ekobrottsmyndigheten ser ett samband mellan oavsiktliga ekobrott och revisionspliktens avskaffande, men inte gällande avsiktliga ekobrott. Skatteverket och revisorer ser ett klart samband mellan avskaffandet av revisionsplikten och ekobrott. Redovisningskonsulterna ser däremot inget samband.
Thesis problem It is 80 % of newly established small companies without auditing obligation who discontinue audits since year 2010. As a result, the quality of annual reports has fallen significant. The control has been taken from the auditors without being replaced by another. The number of notifications of economic crime has increased in the recent years, but at the same time the companies have increased. There is an ongoing debate about how the Swedish National Economic Crimes Bureaus report from year 2016, about the abolition of the audit obligation and economic crime, should be interpreted and many disagree. Purpose The purpose is to describe how the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Swedish Tax Agency, auditor and accounting consultants look at a possible link between abolition of the audit obligation and economic crime. Method This is a qualitative study based on a deductive approach. The empirical data is based on primary data collected through semi-structured interviews. Conclusion The study concludes that The Swedish National Economic Crimes Bureau see a link between accidental economic crime and the abolition of the auditing obligation, but not intentional economic crime. The Swedish Tax Agency and the auditors is seeing a clear link between the abolition of the audit obligation and economic crime. On the other hand the accounting consultants does not see a link.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i sambandmed näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott ärbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även enskyldighet att anmäla detta till en åklagare.Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar sominkommer från olika konkursförvaltare. Vissa förvaltare genomför mycket omfattandeutredningar, medan andra lämnar in anmälningar som är betydligt mer kortfattade. EnligtBRÅ är det en fördel om anmälningarna är av god kvalitet, eftersom det underlättar föråklagaren att bedriva en snabb utredning som dessutom ger ett bra resultat. Mot dennabakgrund har vi valt att undersöka följande forskningsfrågor:1. På vilket sätt skiljer det sig mellan olika konkursförvaltares sätt att granska ochanmäla misstanke om ekonomisk brottslighet?2. Påverkar denna skillnad det slutliga resultatet och i sådana fall hur?Syftet är att beskriva hur granskning av ekobrottsmisstankar skiljer sig åt bland olikakonkursförvaltare och vad denna skillnad ger för resultat vad gäller åtal.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ ansats. Skälet tilldet är att vi önskat få en djupare förståelse för den problematik som beskrivs ovan, genom attutföra djupa intervjuer med ett fåtal respondenter. För att dra slutsatser har vi tillämpat eninduktiv ansats, detta då vi främst valt att utgå från empiriskt material i syfte att generera nykunskap. Det empiriska materialet har insamlats genom totalt fem intervjuer med olikakonkursförvaltare och konkurshandläggare samt en ekoåklagare från Ekobrottsmyndigheten,EBM. Majoriteten av dessa har ägt rum genom personliga intervjuer, men i två fall har vigenomfört telefonintervjuer.Slutsatsen av vår undersökning är att det inte tycks finnas så stora skillnader igranskningsarbetet som BRÅ vill påstå. Alla respondenter verkar lägga ned ungefär likamycket tid på granskning och genomför dessutom liknande utredningar. Vad gälleranmälningarna råder däremot en viss skillnad, då vissa anmälningar är standardiserade medanandra är fritt skrivna vilket därmed ger utrymme för en viss variation. En annan slutsats vikommit fram till är att det skulle bli fler åtal om alla anmälningar upprätthöll en god kvalitet.
Uppsatsnivå: D

Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen. Män fick i högre utsträckning än kvinnor fängelse som påföljd och bedömdes även i högre grad ha direkt uppsåt i sina brott. Avvikelsesökarna var i genomsnitt den yngsta gruppen och hade i betydligt större utsträckning än övriga grupper problem till följd av alkohol eller narkotika. Diskussion: Jämförelser visade att sökare med lågfrekvensprofil hade mest gemensamt med tillfällessökarna och är således en intressant grupp att fokusera vidare forskning på. Resultaten i studien ligger i mångt och mycket i linje med tidigare forskning och Weisburd et al. kategoriseringsmodell var en meningsfull mall att jobba utifrån även när underlaget bestod av begränsad information som i det här fallet svenska domstolsprotokoll.

2014-11-12

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott. Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen. Våra primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan jämförts med sekundärdata i form av tidigare undersökningar samt litteratur. Slutsats: Studiens slutsats är att de äldre revisorerna har en osäker och mindre klar inställning till anmälningsskyldigheten jämfört med de yngre revisorerna som har en mer positiv och stabil syn på anmälningsskyldigheten. Anledningen är att de äldre revisorer alltid har haft tystnadsplikten i baktanke och ser detta som grundantagandet för revisionsyrket. De yngre revisorerna har alltid haft en klar bild över båda plikterna då dessa har funnits sedan de började sitt arbete som revisorer. Resultatet blir att de äldre revisorerna ser sig själva som entreprenörer. De vill bygga sin verksamhet på välgrundade och pålitliga förhållanden genom att hjälpa och ge råd till sina klienter, istället för att anmäla dem och skada relationen däremellan. De yngre revisorerna ser vi som byråkrater som vill basera sina handlingar endast i enlighet med statens lagar och regler och tar mindre hänsyn till etik och moral gentemot sina klienter. Nyckelord: Anmälningsskyldighet, tystnadsplikt, ekobrott, revisor, revision, svårigheter
Background: In 1999, the legislation on the auditor’s reporting obligation were introduced and the law means that the auditor has to report a suspected economic crime, compared to earlier in which  the auditor had only the confidentiality to relate to. The law was introduced because of the high economic crimes where the most common crimes, in Sweden, are accounting fraud and tax evasion. This law would help the auditors at crime situations. The auditors’ reporting obligation stands, overall, in the opposite of their confidentiality, which has led to increase the expectations of the stakeholders, on auditors’ work.  The auditors have a duty to notify the authorities at the same time as they have confidentiality towards their clients. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding on auditors’ attitude towards the reporting obligation, seen from their own perspective, and to examine how auditors’ experiences can affect their behavior in the case of a suspected economic crime.  Method: We have performed this study through a qualitative method based on an inductive research approach. Our primary data were collected through semi-structured interviews which then were compared with our secondary data, in form of previous studies and literature. Results and conclusion: This study concludes that older auditors have an uncertain and less clear approach to the reporting obligation as compared to the younger auditors, who have a more positive and stable attitude towards the reporting obligation. The reason is that older auditors have always had the confidentiality in ulterior motive, as this is the basic assumption for the audit profession. The younger auditors have always had a clear view of both the reporting obligation and the confidentiality since the duties have existed since the auditors started their carriers. The result is that the older auditors see themselves as entrepreneurs. They want to build their business on well-founded and reliable relationships by helping and advising their clients, instead of reporting them and damage the relationship between them.   We see the younger auditors as bureaucrats who want to base their actions only in accordance with state laws and regulations and they pay less attention to ethics and morality in relation to their clients. Keywords: Reporting obligation, confidentiality, economic crime, auditor, audit, difficulties

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. 

Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.

Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom. Folk inom frisör- och restaurangbranschen hade olika åsikter kring lagen då vissa tyckte att det var en bra bestämmelse som möjligtvis skulle kunna leda till en mer jämn konkurrens medan andra oroade sig över att företaget inte skulle uppnå de ekonomiska mål företaget har. Detta på grund av att det så kallade svartarbetet befrämjade det ekonomiska kapitalet för företagarna inom dessa branscher.

Med hjälp av intervjuer, som har gjorts med flera företagare inom frisörbranschen samt anställda inom skatteverket, har vi fått en tydlig grund för uppsatsens frågeställning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om personalliggare har bidragit till att minska svartarbetet inom frisörbranschen.

Inom Skatteverket valde vi att intervjua en anställd som var ansvarig för utförandet av personalliggarkontrollerna, den anställde valde dock att vara anonym av säkerhetsskäl. De fyra frisörsalongerna som behandlats under uppsatsens gång omfattas av mellan 5-10 anställda. Även frisörsalongerna valde att vara anonyma under ämnets gång. Utöver intervjuerna behandlades tio årsredovisningar där olika nyckeltal tas upp av övergången mellan år 2006, innan personalliggaren infördes samt året därpå, då bestämmelsen trädde i kraft.

Enligt resultaten som har framkommit utifrån våra undersökningar så har personalliggaren visat sig vara effektiv och haft en positiv inverkan på frisörbranschen. Vi har utifrån vår datainsamling konstanterat att lönerna har ökat och anställningen av personal har ökat inom företagen. Personalliggaren är inte är en bit på vägen gällande problemet med svartarbete och flera åtgärder och innovativa metoder måste införas för att stoppa svartarbetet.

Utifrån dessa grunder samt undersökningar har det framkommit att svartarbetet har minskat och att med hjälp av det nya kassasystemet som kommer att tillämpas under år 2010, kommer alla felsteg att registreras. Det nya kassasystemets tillämpning kommer att pådriva en större kontroll på kassorna inom branscherna, vilket kommer att försvåra för företagarna att begå skattebrott, samtidigt som finansieringen av svarta löner kommer att försvåras. Under uppsatsens gång har det framkommit att varken nya lagar eller bestämmelser som införs kan förhindra svartarbetet. Dock kan sänkta skatter samt arbetsgivaravgifter komma att motivera företagarna att anställa mindre svartanställda och på så vis öka lagens legitimitet.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och

 i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära

 både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade

 kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade

 problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt

 ökade kostnader för samhället.

 

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska

 brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i

 Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra

EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.

 

Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,

 Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt

 FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen

 beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser

 kring den teoretiska referensramen.

 

Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den

 ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av

 revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska

 brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken

 framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa

 som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka

 något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna

 gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad

 revisionsplikt.

Under senare år har diskussionen om den eventuella användningen av plea bargain och kronvittnen i det svenska rättsystemet aktualiserats genom olika utredningar. Med plea bargain och kronvittnen menas förenklat system där åklagaren kan förhandla med den misstänkte som genom att erkänna brottet eller informera om andras brott kan få en mildare behandling. I utredningarna har diskuterats alltifrån införande av systemen på straffrättsområdet genom fängelsestraffskommitténs utredning från 1986, till mera avgränsade områden för att öka allmänhetens förtroende för det svenska näringslivet genom att få bukt med stora och komplicerade ekobrott och inom konkurrensrätten då eftergiftssystemet för kartelldeltagare skulle införas under början av 2000-talet. Gemensamt för dessa utredningar har varit att man öppnat för en diskussion kring möjligheten att byta information från misstänka mot ett mildare straff, oavsett om detta bestått i strafflindring, åtalsbegränsningar eller eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter.

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter.
INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.