To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ekokardiografi.
Dissertations / Theses on the topic 'Ekokardiografi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Ekokardiografi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Alishah-Ali, Honey. "VISUELL OCH SEMIAUTO-MATISK BEDÖMNING AV VÄNSTERKAMMARENS EJEKTIONSFRAKTION VID EKOKARDIOGRAFI." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26849.
Full textAbstract:
Den vanligaste metoden som används för att undersöka hjärtats morfologi, anatomi samt funktion är tvådimensionell ekokardiografi. Vid bedömning av hjärtats globala systoliska kammarfunktion och väggrörlighet används ”vänster kammares utdrivnings- eller ejektionsfraktion” (VKEF). Vanligtvis görs en visuell bedömning men för att kunna göra en mer korrekt bedömning används ofta semiautomatiska mätningar och beräkningar som hjälpmedel eftersom det förenklar utlinjering av endokardiet.Syftet med studien är att jämföra semiautomatisk VKEF-bedömning utförd med automated 2D cardiac quantification (a2DQ) med visuellt skattad VKEF, vid transthorakal ekokardiografi. Inspelade ultraljudssekvenser från 50 tidigare utförda ultraljudsundersökningar ingick i studien. Patienter med arytmier såsom förmaksflimmer exkluderades. I studien jämfördes en beräknad VKEF erhållet med den semiautomatiska metoden a2DQ mot en visuellt bedömd VKEF utförd av erfarna bedömare. VKEF jämfördes initialt dels >55% dels <55% för det två metoderna. Dessutom gjordes ytterligare jämförelse enligt följande kriterier >55%, 45-54 %, 30-44 % och <30 %. Kappa-analys relaterat till den initiala bedömningen visade på en måttlig överensstämmelse (k = 0,47). Motsvarande analys gjord på de indelade kriterierna erhölls en kappa koefficient på 0,41. Den visuella bedömningen ger i denna studie högre VKEF. Studien tyder på att a2DQ är en mindre lämplig metod då den undervärderar VKEF och bör inte rekommenderas som stöd för oerfarna bedömare.The most commonly used method to examine the heart’s morphology, anatomy and function within clinical context is 2-dimensional echocardiography.When assessing the heart’s global systolic ventricular function and wall mobility the left ventricular ejection fraction (LVEF) is utilized. To aid with the visual assessment, semi-automatic measurements and calculations are often used. These computerized methods automatically measure the heart volume using the reference point’s outline at the endocardium. The aim of this study is to compare a semi-automatic LVEF-assessment method, automated 2D cardiac quantification (a2DQ), to visually assessed LVEF using transthoracic echocardiography. Recorded ultrasound sequences from 50 previously performed ultrasound studies were included in the study. Patients with arrhythmias such as atrial fibrillation were excluded. In the study, an estimated LVEF obtained with the semiautomatic method a2DQ was compared to a visually evaluated LVEF performed by experienced examiner. LVEF was initially compared to> 55% <55% for the two methods. In addition, further comparison was made according to the following criteria> 55%, 45-54%, 30-44% and <30%. Kappa analysis related to the initial assessment showed moderate consistency (k = 0.47). Corresponding analysis made on the categorized criteria obtained a kappa coefficient of 0.41. The visual assessment gives higher LVEF in this study.The study suggests that a2DQ is a less appropriate method as it underestimates LVEF and should not be recommended as support for inexperienced examiners.
2
Kochai, Fahrie. "Jämförelse av ejektionsfraktion vid myokardscintigrafi i vila (GSPECT) och 2D ekokardiografi." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26266.
Full textAbstract:
Ejektionsfraktion (EF) är ett mått på den globala systoliska vänsterkammarens funktion. EF är en viktig parameter för den systoliska vänsterkammare funktionen eftersom de terapeutiska samt prognostiska fattade besluten bygger på bland annat detta mått, vilket normalt är ≥ 55 % av slutdiastolisk volym. Vid beräkning av EF används bland annat tvådimensionell (2D) ekokardiografi (2D-EKO) samt myokardscintigrafi i vila (GSPECT). Utifrån 2D-EKO erhålls EF med Biplan Simpson metoden tillämpad i fyrkammarvy och tvåkammarvy i slutdiastole och slutsystole. Med GSPECT i vila erhålls EF värden utifrån QPS och QGS bilderna efter att en automatisk utlinjering av endokardiets konturer genomförts med hjälp av Hermes Medical solution. Syftet med studien var att se om det föreligger en signifikant skillnad för uppmätt EF mellan Myokardscintigrafi (GSPECT) och 2D Ekokardiografi i vila. Studien innefattade 30 deltagare. Deltagarnas uppgifter avidentifierades och inhämtades från tidigare genomförd 2D-EKO respektive GSPECT i vila, med högst 6 månaders mellanrum av legitimerade Biomedicinsk Analytiker. Resultatet av studien förevisade ett p – värde (p=0,000) <0,1% samt r-värde (r = 0,65.) Vilket indikerar på en stark och signifikant korrelation däremot förekommer det en bristande uppnåelse av överstämmelse mellan metoderna utifrån spridningsdiagrammet som ger ( r^2= 0,42). Bland Altmandiagammet noterar att ett gott samband mellan metoderna föreligger och även så gör standardavvikelse för 2D-EKO samt GSPECT som påvisade (50.1±¬¬10,8) respektive (49,1± 15,1). Studien förevisade goda övergripande korrelationer mellan EF härstammande från 2D-EKO och GSPECT. Sammantaget visade studien att metoderna överensstämmer med varandra vid mätning av EF.Ejection fraction (EF) is a measure of the global systolic left chamber function. EF is a significant parameter for the systolic left ventricle function since therapeutic and prognostic conclusions are based on the left chamber ejection fraction. EF is normally ≥ 55% of the end-diastolic volume. Left ventricle ejection fraction can be determined non-invasively by 2D echocardiography (2D – ECHO) and gated single photon emission computed tomography. Based on 2D echocardiography (2D-ECHO), EF was obtained using the biplane Simpson method applied in four-chamber view and two- chamber views in both end diastole and end systole. With myocardial perfusion (GSPECT), EF values were obtained based on the QPS- and QGS- images after an automatic orientation of endocarditis contours were carried out by Hermes Medical solution. The purpose of this report was to see if there is a significant difference in (EF) between (GSPECT) and (2D-ECHO) at rest. The study included 30 participants. EF values were attained by licensed biomedical scientist. Participants' data were de-characterized and obtained from previously performed Echocardiography (2D-ECHO) and myocardial perfusion (GSPECT) at rest examination at intervals of no more than 6 months. The outcomes of the study showed (p=0.000) <0.1% and (r = 0.65) thus representing a strong and significant correlation, however there is a lack of consistency between the methods based on the scattering chart that gives (r^2 = 0.42). Bland Altman's illustration state that a good correlation between the methods exists and so does standard deviation for 2D-ECHO and Myocardial perfusion (GSPECT) as demonstrated (50.1±10.8) and (49.1±15.1) respectively. The study showed good overall correlations between EF derived from (2D ECHO) and Myocardial perfusion (GSPECT). In conclusion, the statistics demonstrated that the methods are comparable to each other when measuring EF.
3
Dahl, Julia, and Lisa Olander. "Bestämning av ejektionsfraktion i vila med ekokardiografi och myokardscintigrafi : En metodjämförelse." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36286.
Full text
4
Hassan, Hamda, and Magdalena Klos-Piontek. "JÄMFÖRELSE AV MANUELL- OCHAUTOMATISK MÄTNINGAV SLAGLÄNGDEN ÖVERVÄNSTRA KAMMARENS UTFLÖDESTRAKTI TVÅDIMENSIONELL EKOKARDIOGRAFI." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30631.
Full textAbstract:
Tvådimensionell ekokardiografi som en icke-invasiv metod används bl.a. vid bedömning av systolisk vänsterkammarfunktion. Slagvolym (SV) är den mängd blod hjärtat pumpar ut under systole och används för vidareberäkningar av hjärtminutvolym (CO) och cardiac index (CI). Vänstra kammarens utflödestrakt (LVOT) anses vara det bästa området att beräkna SV. Då multipliceras LVOT-diameter och Velocity time integral (VTI)- ett mått på hur långt blodet skickas under systole. VTI mäts manuellt eller automatiskt utifrån dopplerkurvan som lagts i LVOT. Förutom SV, CO och CI används LVOT och VTI inom den kardiologiska diagnostiken vid utredningen av klaffsjukdomar, shuntar och hjärtsvikt.Syftet med studien var att jämföra om det fanns signifikant skillnad när VTI mättes manuellt och automatiskt.22 patienter deltog i denna studie och båda VTI-mätningar (den manuella och- automatiska) utfördes på varje patient. En jämförelse av båda mätningarna gjordes och vidare analyserades angående hur båda VTI påverkade slagvolymberäkningen.Resultatet visade att automatiska VTI gav högre värde än manuella VTI och resulterade med högre slagvolymvärden. Skillnaderna var signifikanta eftersom p-värdena var motsvarande 0,002 och 0,003. Metoderna hade dock en bra korrelation (r=0,950 för VTI, r=0,984 för SV).Vidare forskning behövs för att kunna avgöra om den manuella metoden kan ersättas med den automatiska.
5
Hugh, Henry. "ERFARENHETENS BETYDELSE VID BESTÄMNING AV VÄNSTERKAMMARVOLYMER OCH EJEKTIONSFRAKTION MED 2D- OCH 3D-EKOKARDIOGRAFI." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24166.
Full textAbstract:
Vänster kammares ejektionsfraktion (EF) är ett mått på hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillämpas främst för bedömning av den globala systoliska vänster-kammarfunktionen och beräknas med hjälp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För närvarande är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest använda metoden för bestämning av vänster-kammarvolymer och EF med hjälp av Simpsons biplanmetod. Då 2DE kräver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vänsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vänsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre användarkänslig. Syftet med denna studie är att studera om undersökarens erfarenhet har en signifikant betydelse vid bestämning av vänster kammares EDV och ESV samt EF för respektive metod. Studien omfattade 20 deltagare med normal och avvikande systolisk vänster-kammarfunktion men inkluderade inte förmaksflimmer/-fladder, arytmi, pacemaker och andningsproblem. Deltagarna genomgick en riktad ekokardiografisk undersökning där bildinsamlingen utfördes av en erfaren undersökare och mätningarna av respektive volym utfördes av samma erfarna undersökare samt av en oerfaren. Resultaten av studien visade endast en signifikant skillnad för EF med 2DE mellan undersökarna (p = 0,03) samt en icke-signifikant korrelation (r = 0,267, p = 0,255). Däremot visade Bland-Altmananalyserna god överensstämmelse för samtliga mätningar mellan undersökarna. Därmed har denna studie visat att erfarenheten har en signifikant betydelse vid bestämning av EF med 2DE men inte med 3DE.The left ventricular ejection fraction (EF) is a measurement of how much of the end-diastolic ventricular volume is ejected during systole. EF, specified in percent, is mainly used to evaluate the left ventricular global systolic function and is calculated with the end-diastolic volume (EDV) and the end-systolic volume (ESV). Two-dimensional echocardiography (2DE) is currently the most commonly used imaging method for the assessment of the left ventricular volumes and EF, along with Simpson’s biplane. The combination of 2DE requiring good level of experience to achieve optimal image acquisition and Simpson’s geometric assumptions of the left ventricular shape could prove to be problematic, especially in patients with abnormal left ventricular shape. The introduction of three-dimensional echocardiography (3DE) has made it possible to avoid the geometric assumptions due to the pyramidal data acquisition. At the same time the method is also considered to be much more user-friendly. The aim of this study is to investigate if the sonographer’s experience is of importance when assessing EDV, ESV and EF of the left ventricle using both imaging methods. The study included 20 participants with normal and abnormal left ventricular systolic function but did not include atrial fibrillation and flutter, arrhythmia, pacemakers and patients with the inability to hold their breath. The participants underwent a modified echocardiographic examination and the image acquisitions were performed by an experienced sonographer. The measurements were performed by the same experienced sonographer and by an inexperienced one. The results of this study showed a significant difference only for EF with 2DE between the sonographers (p = 0,03) as well as a non-significant correlation (r = 0,267, p = 0,255). The Bland-Altman analyses, however, showed good level of agreement for all measurements. Consequently, this study has shown that experience is of importance when assessing EF with 2DE, but not with 3DE.
6
Göransson, Lizette, and Filippa Fredlund. "En jämförelse mellan mättekniker för högerkammarbedömning vid ekokardiografi : Överensstämmelse mellan s´ och TAPSE." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35877.
Full textAbstract:
Bedömningen av höger kammares systoliska funktion kan med fördel göras med ekokardiografi, bl.a. med tekniker som tvådimensionell ekokardiografi, motion-mode (M-mode) och Tissue Doppler Imaging (TDI). Mätvärden som kan fås ut av dessa tekniker är Tricuspid Annular Plane Systolic Excursion (TAPSE) och s`. TAPSE beskriver annulus tricuspidalis longitudinella rörlighet. s´ beskriver den maximala systoliska hastigheten i annulus tricuspidalis. Syftet med examensarbetet var att undersöka sambandet mellan TAPSE och s´ vid högerkammarfunktionsbestämning. Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie och består av 99 deltagare i åldrarna 18–90 år. Både friska och hjärt-och kärlsjuka deltagare inkluderades, men inte patienter med förmaksflimmer eller individer som var yngre än 18 år. Deltagarna undersöktes med transthorakal ekokardiografi (TTE) vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, vid undersökningen mättes TAPSE och s´. Det var samma biomedicinska analytiker (BMA) som utförde undersökningarna. McNemars test utfördes och ett Kappa-värde räknades ut. Resultatet visade signifikant skillnad och Kappa-värdet var lågt vilket talar för dåligt samband mellan de båda variablerna. Utfallet i studien visar att fler deltagare klassas med normal högerkammarfunktion mätt med TAPSE, medan samma individer klassas med högerkammardysfunktion mätt med s´. Orsaken till det dåliga sambandet mellan parametrarna är okänt och bör studeras vidare i kommande studier.The assessment of right ventricular systolic function is done by echocardiography, with techniques as twodimensional echocardiography, motion-mode (M-mode) and Tissue Doppler Imaging (TDI). Measurements obtained from these techniques are Tricuspid Annular Plane Systolic Excursion (TAPSE) and s`. TAPSE describes the longitudinal movement of annulus tricuspidalis. s´ describes annulus tricuspidalis maximal systolic velocity. The purpose of this essay was to explore the relationship between TAPSE and s´. The study consists of 99 participants between the ages of 18 and 90. The population was consisted of individuals with or without cardiovascular disease, but not individuals with atrial fibrillation. Participants were investigated with transthorakal echocardiography (TTE) at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. At the examination both TAPSE and s´ was measured. McNemar's test was performed and a Kappa value was calculated. The result showed a significant difference and the Kappa value was low which indicates a low relationship between the variables. The outcome of the study shows that several participants are classified with normal right ventricular function measured with TAPSE, but the same individuals are classified with right ventricular dysfunction measured by s'. The reason for the poor relationship between the parameters is unknown and should be studied further in future studies.
7
Baker, Sinan, and Odai Alcharif. "Ekokardiografi: jämförelse av erfarenhetens betydelse vid mätningar av strain och strain rate i vänster kammare." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44342.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ekokardiografi har en betydande roll i diagnostisering av vänster kammare. Genom undersökning av segmentell och global longitudinell strain samt strain rate kan regional och global kinetik bedömas. Vid kontraktion och relaxation deformeras myokardiet varvid segmentell strain mäter deformationen av respektive segment uttryckt i procent medan strain rate mäter hastigheten av deformationen. Genom summering av medelvärdet från alla segment erhålls global longitudinell strain. Syfte: Syftet med studien var att jämföra ultraljudbaserade segmentell och global strain samt strain rate i vänster kammare. Jämförelse har gjorts mellan mätningar utförd av erfaren biomedicinsk analytiker samt mindre erfarna biomedicinska analytikerstudenter. Metod: Kvantitativ studie där 10 testpersoner undersökts ekokardiografiskt. Bildtagningen och mätresultaten insamlades med Siemens Acuson SC2000. Sammanställning av insamlade mätvärden gjordes på Microsoft Excel och Microsoft Word i diagram och tabeller. För jämförelse av strain segmentellt och globalt samt strain rate har analysmetoden Related-Samples Wilcoxon Signed Rank Test använts. Resultat: Resultatet visade enbart en statistisk signifikant skillnad (p <0,05) vid segmentell strain i basala segmenten i apikala projektioner mellan erfaren biomedicinsk analytiker och student 1. Konklusion: Datamaterialet är inte tillräckligt för att kunna generalisera resultatet till en större population. Det behövs fortsatta studier inom området för att dra en mer säkerställd slutsats.Background: Echocardiography has a major role for assessment of the left ventricle. By using segmental and global longitudinal strain and strain rate both regional and global kinetics can be assessed. Segmental strain measures deformation of the myocardium as strain rate measures the velocity of the deformation. By summing the average from all segments, global longitudinal strain is obtained. Purpose: To compare heart ultrasound-based segmental and global strain and strain rate in the left ventricle. Comparisons have been made between experienced biomedical laboratory scientist and less experienced biomedical laboratory scientist’s students. Method: Quantitative study were 10 test subjects have been examined echocardiographically. Imaging and measurements were collected with Siemens Acuson SC2000. Compilation of collected measurements were made on Microsoft Excel and Microsoft Word in charts and tables. For comparison of segmental and global strain and strain rate the analysis method Related-Samples Wilcoxon Signed Rank Test were used. Result: The result shows only one statistically significant difference (p <0.05) of segmental strain in the basal segments of apical projections between experienced biomedical laboratory scientist and student 1. Conclusion: The data material is not enough to generalize the result to a larger population. Further studies are needed to draw a more secure conclusion.
8
Lindelöf, Linnea. "Bedömning av etiologi till mitralisinsufficiens med 2DTEE vs. 3DTEE : En jämförande studie mellan oerfaren och erfaren ekokardiograför." Thesis, Umeå universitet, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103672.
Full text
9
Erlandsson, Gabrielle, and Karin Johansson. "En jämförelse mellan transthorakal och transesofageal ekokardiografi : Metod att föredra vid undersökning av Staphylococcus aureus-endokardit." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40083.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att jämföra hur väl transthorakal (TTE) och transesofageal ekokardiografi (TEE) kompletterar varandra vid diagnosticering av Staphylococcus Aureus (S. aureus) -endokardit (SAE). S. aureus är en av de ledande bakterierna inom vårdrelaterade infektioner. SAE blir vanligare, något forskare relaterar till att fler invasiva ingrepp görs. TTE är förstahandsalternativet för att besvara alternativt dementera frågeställningen och följs ofta av en TEE som bidrar till förbättrad bildkvalité och möjlighet att visualisera mindre strukturer. På Skaraborgs sjukhus i Skövde (SkaS) anses TEE-undersökningarna många gånger genomförs i onödan då få endokarditer hittas. Studien var jämförande med en kvantitativ ansats. Materialet har samlats in på kliniskt fysiologiskt laboratorium i Skövde. Det resulterade i elva deltagare. Båda könen inkluderades, patienter under 18 år exkluderades. Resultatet visade att fyra endokarditer diagnostiserades. Streptococcus Sanguinus var den bakterie som orsakade flest endokarditer medan S. aureus inte orsakade någon endokardit. Fem av elva patienter hade någon form av riskfaktor för endokardit. Fem av elva patienter blododlades positivt för S. aureus. Hygienen vid undersökningstillfällena, framförallt TEE är viktig då 80 % av vårdpersonalen kan vara bärare av S. aureus. TTE- och TEE-undersökningen kompletterar varandra. Kombinationen av undersökningarna gör resultatet tillförlitligt. TEE är därför av värde vid endokarditfrågeställning.The purpose was to compare how transthoracic (TTE) and transesophageal echocardiography (TEE) complement each other in the diagnosis of Staphylococcus Aureus (S. aureus)-Endocarditis (SAE). S. aureus is one of the leading bacteria in health-related infections. SAE becomes more common, which researchers associate with more invasive interventions. TTE is a first step to confirm or rule out endocarditis and often followed by TEE-examination. At Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS), the TEE-survey is considered unnecessary many times when not finding enough endocarditis. The study was a comparative study with quantitative approach, where the material was collected at clinical physiological laboratory at SkaS, Skövde, which resulted in eleven participants. Both sexes were included, patients below 18 years were excluded. Results showed that four endocarditis was diagnosed. Streptococcus Sanguinus was the bacterium that caused most endocarditis while S. aureus did not cause endocarditis. Five of eleven patients had some form of risk factor for endocarditis. Five of eleven patients were positive for S. aureus. Hygiene at the examinations, especially TEE is important because 80 % of healthcare professionals could be carriers of S. aureus. The TTE and TEE survey complement each other. Carrying out the surveys together is what makes the diagnosis safe.
10
Lam, Cecilia. "Jämförelse av global longitudinell strain mellan två ekokardiografiska mjukvaruprogram." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25721.
Full textAbstract:
Idag är ekokardiografi den dominerande undersökningsmetoden för att studera hjärtat. Ekokardiografi kan med hjälp av ultraljud avbilda hjärtat utifrån olika projektioner som kan antingen sparas som stillbilder eller rörliga sekvenser. Ultraljud av hjärtat är en icke-invasiv teknik som kan utföras snabbt och orsakar därmed inget obehag för patienten. Global longitudinell strain (GLS) är ett vanligt mått inom ekokardiografi. GLS används allt oftare i kliniskt syfte för att bland annat följa behandlingsresultat och dessutom för tidig upptäckt av förändringar i myokardiet. Syftet med denna studie var att utreda om det fanns någon signifikant skillnad av mätvärden GLS mellan de två olika mjukvaruprogrammen, EchoPac och TomTec. I studien inkluderades 30 patienter, där sinusrytm och en god bildkvalité kunde erhållas. Mann-Whitney U test visade på en signifikant skillnad med P-värde 0,042. Bland-Altmandiagrammet visade på att alla värden, 30 totalt, förutom tre värden förhåller sig inom ett 95% konfidensintervall. Slutsatsen är att det finns en skillnad avseende GLS mellan de två mjukvaruprogrammen, utifrån denna studie. Analys av GLS hos samma patient bör utföras med samma mjukvaruprogram för att minimera variation av mätvärden så mycket som möjligt.Echocardiography is today the dominant examination method for studying the heart. Echocardiography can with help of ultrasound provide an image of the heart from various projections that can either be saved as still images or moving sequences. Ultrasound of the heart is a non-invasive technique that can be performed quickly and thus causes no discomfort to the patient. Global longitudinal strain (GLS) is a common measure in echocardiography. GLS is increasingly used in clinical practice to monitor treatment outcome and to detect early changes in the myocardium. The purpose of this study was to determine if there were any significant difference in the measurement values of GLS between two different software programs, EchoPac and TomTec. The study included 30 patients with sinus rhythm and good image quality. The Mann-Whitney U test showed a significant difference of P 0.042. The Bland-Altman diagram showed that all values, 30 in total, except of three, are within a 95% confidence interval. The conclusion is that there is a difference of GLS between the two software programs, based on this study. Analysis of GLS in the same patient should be performed with the same software program to minimize measurement errors as much as possible.
11
Zilic, Haris. "LONGITUDINELL VÄGGRÖRLIGHET I VÄNSTER KAMMARE SOM ETT MÅTT PÅ SYSTOLISK VÄNSTERKAMMARFUNKTION." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26351.
Full textAbstract:
Vänsterkammares ejektionsfraktion (VKEF) är idag en av de vanligaste och mest betydelsefulla parametrarna vid ekokardiografiska under-sökningar. VKEF ger ett mått på hur stor mängd slutdiastolisk kammarvolym som pumpas ut under systole. Idag är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest förekommande metoden för undersökning av VKEF där andra metoder kan implementeras så som mitral annular plane systolic excursion (MAPSE) och speckle tracking. Studien undersöker sambandet mellan metoderna MAPSE, speckle tracking samt tredimensionell ekokardiografi (3DE) avseende bedömningen av longitudinell väggrörlighet i vänster kammare samt VKEF.Longitudinell väggrörlighet i vänster kammare samt VKEF mättes med metoderna 2D-speckle tracking, MAPSE och 3DE på 25 patienter med olika frågeställningar remitterade för en ekokardiografisk undersökning. Pearsons rangkorrelationstest visar på ett signifikant samband mellan metoderna MAPSE och speckle tracking avseende bedömningen longitudinell väggrörlighet (r= 0,415). Signifikant resultat erhölls även för metoderna 3DE och 2DST avseende bedömning av VKEF genom en Bland-Altman analys (r=0,498). Ett signifikant samband mellan MAPSE och 2DST avseende be-dömningen av longitudinell väggrörlighet i vänster kammare finns. Avseende be-dömningen av VKEF erhålls resultat som tyder på signifikant skillnad i bedömningen.Left ventricular ejection fraction (LVEF) is one of the most com-mon and most significant parameters in today’s echocardiographic exams. LVEF is a measurement of the amount of end-diastolic ventricular volume which is ejected out during systole. Although, two-dimensional echocardiography (2DE) is the most common method to examine LVEF, other methods can be implemented with 2DE such as mitral annular plane systolic excursion (MAPSE) and speckle tracking. The study examines the relationship between the methods MAPSE, speckle tracking, and three-dimensional echocardiography (3DE) regarding the assessment of longitudinal wall movement in left ventricular and LVEF. Longitudinal wall movement in the left ventricular and LVEF was measured with the methods, 2D- speckle tracking, MAPSE and 3DE on 25 patients with different issues, which were referred for an echocardiographic exam. Results: Pearson’s rank correlations test indicates a significant correlation between the methods MAPSE and speckle tracking regarding the assessment longitudinal wall movement (r=0.415). Significant results were also obtained for the methods 3DE and 2DST regarding the assessment of LVEF with a Bland-Altman analysis (r=0.498). A significant correlation exists between MAPSE and 2DST regarding the assessment of longitudinal wall movement of the left ventricle. Regarding the assessment of LVEF, obtained results, indicate a significant difference.
12
Johansson, Robin, and Carl Werbelow. "Skillnad i mätsäkerhet av vänster förmaksvolym mellan tvådimensionell och tredimensionell ekokardiografi jämfört med magnetresonans tomografi : En litteraturstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48935.
Full textAbstract:
Ekokardiologiska undersökningar erbjuder en lätt, snabb och icke-invasiv metod för diagnostik av vänster förmaksvolym (LAV). I dagsläget är hjärt-magnetresonanstomografi (CMR) referensmetod för mätningen. Dock är CMR både tid- och kostnadskrävande, vilket leder till att tvådimensionell ekokardiografi (2DE) istället används. Den relativt nya metoden tredimensionell ekokardiografi (3DE) erbjuder en intressant valmöjlighet vid bedömning av förmaksvolym. Det är studiens syfte att ställa 2DE mot 3DE, gällande modaliteternas korrelation av vänster förmaksvolym, med CMR som referensmetod. Studien undersöker även förhållandet för modaliteternas intra- och inter-bedömar variation. Studien har använt databaserna Pubmed och Medline där systematiska litteratursökningar genomförts under april månad år 2020. Flera inklusions och exklusions kriterier har använts, studien har endast använt artiklar publicerade från 2010 och framåt. 3DE uppvisar en högre korrelation mot CMR vid volymbestämning av LAV. Resultatet visade även att 3DE har en lägre variation mellan både intra- och inter-bedömare än 2DE. 3DE har både en starkare korrelation mot CMR och en lägre bedömarvariation än 2DE, dock lider denna modalitet av begränsningar i dagsläget. Begränsningarna är: tid, personalens erfarenhet, brist på referensvärden samt kostnad för klinikerna. Författarna rekommenderar användning av 3DE för säkrare bedömning av LAV. Fortsatt kunskap som ger adekvata referensvärden och standardiserade mjukvarusystem behövs.Echocardiological examinations offer an easy, quick, and non-invasive method for diagnosing the left atrium volume (LAV). Cardiac magnetic resonance imaging (CMR) is currently the golden-standard method. However, CMR is time-consuming and costly. Instead two-dimensional echocardiography (2DE) modality is used. The relatively new three-dimensional echocardiography (3DE) method offers an interesting choice when assessing LAV. It’s the purpose of this study to plot 2DE against 3DE regarding LAV correlation and with CMR as reference. The study will examine the relationship between modalities intra- and interobserver variation. Pubmed and Medline databases were used, and systematic literature searches were carried out during April 2020. Inclusion and exclusion criterias have been adopted; the study has only used articles published from 2010 onwards. 3DE shows a higher correlation with CMR in assessment of LAV. The result also showed that 3DE has a lower variation between both intra- and interobserver. 3DE has a stronger correlation to CMR and a lower variation than 2DE, however, 3DE suffers from limitations. These limitations are time, staff experience, lack of reference values and cost to clinics. The authors recommend 3DE for more accurate LAV assessment. Further research for more adequate reference-values and software systems is needed.
13
Fatic, Amajla. "RIGHT VENTRICULAR STROKE WORK INDEX MED EKOKARDIOGRAFI HOS PATIENTER MED PULMONELL ARTERIELL HYPERTENSION, EN JÄMFÖRELSE MED HÖGERSIDIG HJÄRTKATETERISERING." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43272.
Full textAbstract:
Pulmonell hypertension (PH) är en sjukdom med flera olika etiologier som bidrar till ett förhöjt tryck i lungkretsloppet. PH definieras som ett medelartärtryck i lungpulsådern 25mm Hg i vila uppmätt vid högersidig hjärtkateterisering (RHC). De olika orsakerna till PH delas in i fem grupper. Denna studie fokuserar på grupp I, som utgörs av pulmonell arteriell hypertension (PAH). PAH bidrar till en tryckbelastning av högerkammaren där högerkammaren måste arbeta mot ett högre tryck. Detta leder till en nedsatt högerkammarfunktion. I nuläget används right ventricular stroke work index (RVSWI) inom RHC, för att mäta högerkammarens arbete. Syftet med studien var att jämföra RVSWI beräknat med ekokardiografi och RHC. Detta för att finna ytterligare ett mått vid bedömning av högerkammarfunktion med ekokardiografi hos patienter med PAH. RVSWI beräknades med två ekokardiografiska metoder (RVSWIEKO1= 90 - (0,62 x pulmonalisflödets accelerationstid (PAT) x slagvolymindex (SVIEKO)), RVSWIEKO2= ((0,61 x maximala gradienten över tricuspidalisinsufficiensen (TRmaxPG)) + medeltrycket i höger förmak (mRAP) + 2) x SVIEKO). Båda metoderna påvisade statistisk signifikant skillnad (p <0,001) i absoluta värden mot RVSWI erhållet med RHC. En av metoderna (RVSWI EKO2) påvisade en måttlig korrelation mot RHC, medan RVSWI EKO1 hade en försumbar korrelation mot RHC. Studien visade att ekokardiografiskt beräknat RVSWI kan användas, som ett ytterligare mått vid bedömning av högerkammarens funktion. Det krävs dock fler studier för att parametern ska kunna användas kliniskt.Pulmonary hypertension (PH) is a disease with many different etiologies contributing to an increased pressure in the pulmonary circulation. PH is defined as a mean arterial pressure in the pulmonary artery ≥ 25mm Hg at rest measured by right heart catheterization (RHC). The different causes of PH are divided into five groups. This study focuses on group I, which consists of pulmonary arterial hypertension (PAH). PAH contributes to a pressure overload of the right ventricle. The right ventricle must work at a higher pressure, which leads to a reduced right ventricular function. Currently, right ventricular stroke work index (RVSWI) by right heart catheterization (RHC) is a measure of right ventricular workload. The purpose of the study was to compare RVSWI calculated with echocardiography to RVSWI by RHC. And to find an additional measure for assessing right ventricular function by echocardiography in patients with PAH. RVSWI was evaluated with two echocardiographic methods (RVSWIEKO1= 90 - (0,62 x pulmonary acceleration time (PAT) x stroke volume index (SVIEKO)), RVSWIEKO2= ((0,61 x tricuspid regurgitant maximum pressure gradient (TRmaxPG)) + mean right atrial pressure (mRAP) + 2) x SVIEKO). Both the echocardiographic methods showed a statistically significant difference (p <0.001) in absolute values compared to RVSWI by RHC. One of the echocardiographic methods (RVSWI EKO2) showed a moderate correlation with RHC, while RVSWIEKO1 showed a negligible with RHC. The study has shown that RVSWI evaluated with echocardiography can be used as an additional measure, when assessing right ventricular function. However, more studies are needed until the parameter can be used clinically.
14
Wedenfelt, Johan. "Jämförelse av slagvolymer över mitralis- och aortaklaffarna med 3D-färgdoppler, tredimensionell transthorakal ekokardiografi och 2D doppler hos friska frivilliga." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83400.
Full text
15
Törnqvist, Frida. "Hur väl korrelerar olika principer att med 2-D ekokardiografi mäta vänster förmaksstorlek? : En jämförelse mellan två metoder av olika komplexitetsgrad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75011.
Full text
16
Jesperson, Mora Anna. "Hur påverkar åldern på ultraljudsmaskinen bestämningen av vänster kammares ejektionsfraktion? : En jämförelsestudie mellan två ultraljudsmaskiner med en åldersskillnad på 10 år." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75031.
Full text
17
Petersson, Ida. "En jämförelsestudie mellan manuell, semiautomatisk och automatisk utlinjering av endokardiet vid bedömning av ejektionsfraktionen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84609.
Full textAbstract:
Introduktion: Vid ekokardiografi används ultraljudsvågor med frekvens över 20 000Hz. Ultraljudssändare med piezoelektriska kristaller används för att generera ljudvågor som skickas ut i kroppen, reflekteras och sedan återvänder till kristallerna för att skapa en ultraljudsbild. Ejektionsfraktionen uttrycker hur stor del av den diastoliska volymen som pumpas ut i kroppen under systole och är en viktig parameter vid bedömning av den globala systoliska funktionen. Den rekommenderade metoden Simpsons biplan jämförs med Philips automatiska funktion a2Dq, som utgår ifrån speckle tracking principen, för bedömning av ejektionsfraktionen. Material och metod: 32 hjärtfriska testpersoner mellan 20–43 år inkluderades i tvärsnittsstudien. Apikala 4- och 2-kammarbilder insamlades ifrån testpersonerna och användes för beräkning av ejektionsfraktionen. Den manuella metoden Simpsons biplan grundas på operatörens utlinjering av endokardiet. Den automatiska funktionen a2Dq utgår ifrån 53 hjärtmodeller och placerar en region of interest automatiskt. Den semiautomatiska funktionen används genom att operatören modifierar region of interest men inte längden av vänsterkammaren. Resultat: Resultatet visade att det inte förelåg någon signifikant skillnad i mätvärdena av ejektionsfraktionen mellan de tre mätprinciperna. Den semiautomatiska och manuella metoden som är operatörsberoende hade likvärdiga mätresultat. Den automatiska funktionen erhöll totalt 6 mätvärden som hamnade utanför normalgränserna. Diskussion: Automatiska funktioner för bedömning av ejektionsfraktionen utvecklas snabbt och kräver utvärderingar. Automatiska mätningar har påvisats vara fördelaktiga då de inte är så tidskrävande som den manuella Simsons biplanmetoden. Tidsaspekten framhävs i de flesta studier dock på bekostnad av säkra mätresultat. Observationerna i denna studie påvisar att den automatiska funktionen inte är säker nog för användning. Konklusion: Enligt observationer ifrån denna studien rekommenderas att den automatiska funktionen ifrån Philips inte används.Introduction: Ultrasound are soundwaves with frequencies above 20 000Hz. Piezoelectric crystals are used to generate sound waves that can be transmitted into the tissue and reflected back to the crystals to obtain an ultrasound image. The ejection fraction expresses how much blood the left ventricle pumps out with each contraction and is an important parameter for assessment of the hearts global systolic function. The recommended method Simpson´s biplane to assess ejection fraction is compared with Philips automatic function a2Dq, which is based on the principle of speckle tracking. Material and method: The study population included 32 tests subjects with age between 20-43 years old. The test subjects had no records of earlier heart pathologies. Apical 4- and 2-chamber images were collected for the purpose to measure the ejection fraction. The manual method Simpson´s biplane is based on the sonographers manual tracking of the endocardial border. The automatic function a2Dq is based on 53 heart models with different anatomy and physiology and applies a region of interest automatically along the endocardial border. The semi-automatic function allows the sonographer to adjust the region of interest but not the length of the chamber. Result: The result showed that there was no significant difference in the measured values of ejection fraction between the three different techniques. The semi-automatic and Simpson´s biplane method showed equivalent results. The automatic function showed a wide variance of measurements which resulted with a total of 6 measurement ended up below the normal values for ejection fraction. Discussion: Automatic functions for assessing the ejection fraction rapidly develops and requires validations. Automatic functions have shown to be advantageous as the are not as time-consuming as the manual Simpson´s biplane method. In most studies, however, the time aspect is emphasized at the expense of correct measurements results. The observations in this study show that the automatically function a2Dq from Philips are not providing correct measurements. Conclusion: According to observations in this study, it´s recommended that the automatic function from Philips shouldn’t be used.
18
Bohlin, Jessica. "Jämförelse av vänster förmaks storlek vid olika ekokardiografiska metoder." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24269.
Full textAbstract:
Bedömning av vänster förmaks storlek är viktigt vid diagnosticering samt sjukdomsprognos, men även vid riskbedömning av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Den vanligaste metoden för bedömning av vänster förmaks storlek är ekokardiografi. Vänster förmak kan bedömas utifrån olika mätmetoder där volymmätning i apikal fyrkammarvyn och tvåkammarvyn är den vanligaste mätningen som ger mest verklighetstroget resultat. Storleken kan även mätas genom mätning av den anteroposteriora diametern i parasternal långaxelsnitt. Syftet med studien var att undersöka om storleken skiljer sig signifikant åt mellan metoderna samt att se om mätningen i långaxelsnittet underskattar storleken jämfört med volymmätningarna. I studien analyserades 30 patienters ekokardiografiska bilder med volymmätning samt mätning av den anteroposteriora diametern. Korrelationsanalysen visade på signifikant positiv korrelation med en determinationskoefficient på 0,667 (P <0,001). Bland-Altmandiagrammet visade att alla värden förutom ett håller sig inom ett 95% konfidensintervall. Vid jämförelse i storleksklassificering metoderna mellan, så påvisades 60% likhet. Mätning av den anteroposteriora diametern är svår för oerfarna att utföra korrekt då det förekommer mycket artefakter och volymmätningen är lättare att lära sig. Volymmätningarna har en större variation än dimensionsmåttet, vilket kan bero på att dimensionsmåttet begränsas av det thorakala rummet. Slutsatsen är att metoderna skiljer sig statistiskt signifikant åt och att dimensionsmåttet underskattar storleken på vänster förmak jämfört med volymmätningar.Assessment of left atrial size is important in diagnosis and disease prognosis, but also in risk assessment of serious cardiovascular diseases. The most common method for assessing the size of the left atrium is echocardiography. The left atrium can be estimated from different measurement methods where the volume measurement in the apical four-chamber view and the two-chamber view is the most common measurement that gives the most realistic result. The size can also be measured by measuring the anteroposterior diameter in the parasternal long-axis view. The aim of the study was to investigate whether the size differs significantly between the methods and to see if the measurement in the long-axis view underestimates the size compared with the volume measurements. In the study, 30 patients’ echocardiographic images were analyzed with volume measurement as well as measurement of the anteroposterior diameter. The correlation analysis showed a significant positive correlation with a coefficient of determination of 0,667 (P <0,001). The Bland-Altman plot showed that all values in addition to one, remain within a 95% confidence interval. When comparing size classification between the methods, 60% similarity was shown. The anteroposterior diameter is difficult for the inexperienced to perform correctly as there are many artifacts and the volume measurement is easier to learn. The volume measurement has a greater variation than the anteroposterior diameter, which may be due to the diameter being limited by the thoracic cavity. The conclusion is that the methods are statistically significant different and that the anteroposterior diameter underestimate the size of the left atrium compared with the volume measurements.
19
Flamarz, Diana. "UTFÖRANDE AV EJEKTIONFRAKTIONSMÄTNING MED HJÄLP AV SIMPSON METOD AV EN STUDENT OCH EN ERFAREN BIOMEDICINSK ANALYTIKER." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84617.
Full textAbstract:
Echocardiography examination is an important and familiar method for heart`s examination. Echocardiography is used to assess the function of the heart during to check the heart disease. In an echocardiography examination, the heart´s flow rates, contractility (pumping capacity), wall thickness, and inner diameter can be examined. All these examinations are done with the help of evolution of the ultrasonic waves that the ultrasonic transducer sends out and receives. The transducer consists of piezoelectric crystals that can both transmit and receive ultrasonic waves with frequencies exceeding 20 kHz. The purpose of the study is to compare the measurement of the left ventricular ejection fraction (LVEF) between an experienced biomedical scientist (BMA) and a student. In addition to see how the image quality affects the result. The measurement was performed by using the Simpson method. The result was analyzed by using with a static method. The results were analyzed by using a paired t-test to see if there is any significant difference between the performance of a BMA and a student. The measurement was performed on apical 4-chamber and apical 2-chamber image. The study included 30 patients, both heart -healthy and cardiac patients of the genders. The result showed that there is a significant difference in the performance of LVEF- measurements between BMA and student, with lower values measured by the student.Ekokardiografiundersökning är en viktig och vanlig metod vid undersökning av hjärtat. Ekokardiografi används för att bedöma hjärtats funktion vid utredning av hjärtsjukdomar. Vid en ekokardiografiundersökning kan hjärtats flödeshastigheter, kontraktilitet (pumpförmåga), väggtjocklek, och innerdiameter undersökas. Alla dessa undersökningar görs med hjälp av tolkning av ultraljudsvågorna som ultraljudsgivaren skickar ut och tar emot. Givaren består av piezoelektriska kristaller som kan både sända och tar emot ultraljudsvågor med frekvens på över 20 kHz. Syftet med denna studie är att jämföra mätningen av den vänstra ventrikulära ejektionsfraktion (LVEF) mellan en erfaren biomedicinsk analytiker (BMA) och en student samt att se hur bildkvalitén påverkar resultatet. Mätningen utfördes med Simpsons- metoden. Resultatet analyserades med hjälp av en statistisk metod. Resultatet analyserades med hjälp av parat t-test för att se om det finns någon signifikant skillnad mellan utförandet av en BMA och en student. Mätningen utfördes på apikala 4-kammarbilder och apikala 2-kammarblider. Studien inkluderade 30 patienter, både hjärtfriska och hjärtsjuka patienter av både könen. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i utförande av LVEF- mätningar mellan BMA och student, med lägre uppmätta värden av studenten.
20
Kassem, Sara. "Simpsons biplan metod jämfört med Philips Heart Model vid bestämning av vänsterkammares ejektionsfraktion." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92907.
Full textAbstract:
Introduktion: Vänsterkammarens ejektionsfraktion (VKEF) är ett central mått på systolisk funktion i vänster kammare och är en av de mest betydelsefulla parametrar vid ekokardiografiska undersökningar. Idag är Simpson biplan metoden den mest använda metoden för bestämning av ejektionsfraktionen. Vid ekokardiografiska undersökningar sänder givaren med piezoelektriska kristaller ut ultraljudsvågor med en frekvens över 20 000 Hz. Ljudvågorna som skickas ut i kroppen reflekteras och sedan återvänder de till givaren för att skapa en bild. Denna studie jämför den tvådimensionella (2D) ultraljudsmetoden Simpsons biplan med Philips Heart Model som är en automatiserad tredimensionella (3D) funktion för bedömning av VKEF. Material och metod: I studien inkluderades 31 hjärtfriska försökspersoner mellan åldrarna 21-64. Det samlades in bilder på apikala 4- och 2 kammarbilder från alla försökspersoner där Simpsons biplan metoden användes för att beräkna ejektionsfraktion. Apikala 4-kammarbilder samlades in för att beräkna ejektionsfraktionen med Philips Heart Model 3D funktion. Resultat: Resultatet från denna studie visade att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan Simpsons biplan metoden och Philips Heart Model metoden för bestämning av ejektionsfraktion. Båda metoderna visade likvärdiga mätresultat. Diskussion: Philips Heart Model metoden är en relativ ny funktion som använder sig av artificiell intelligens för att analysera 3D bilder. Philips Heart Model metoden är en säker funktion att använda då de flesta studier bevisar likvärdiga och säkra mätresultat i jämförelse med andra metoder. Konklusion: Enligt denna studie ger Philips Heart Model funktionen likvärdiga mätresultat av vänsterkammarens ejektionsfraktion i jämförelse med Simpsons biplan.Introduction: Simpson’s biplane method is the most used method for determining the left ventricular ejection fraction (LVEF) in echocardiographic examinations. Ejection fraction is a central measurement of the heart's global systolic function. The probe with piezoelectric crystals emits ultrasound waves with a frequency above 20,000 Hz. The sound waves that are sent out into the body are reflected and then return to the probe to create an image. This study compares the two-dimensional (2D) ultrasound Simpson's biplane method with the Philips Heart Model method, which is an automated three-dimensional (3D) function for assessment of LVEF. Material and method: 31 subjects with no recorded heart pathologies between the ages of 21-64 were included in the study. Apical 4- and 2-chamber images were collected from the test subjects, where the Simpson's biplane method was applied to calculate the ejection fraction. 2D apical 4-chamber images were collected to convert to 3D and used to calculate the ejection fraction with the Philips Heart Model. Results: The results of this study showed that there is no significant difference between the Simpson’s biplane method and the Philips Heart Model method for determining ejection fraction. Discussion: The Philips Heart Model method is a relatively new feature that uses artificial intelligence to analyze 3D images. The Philips Heart Model method is a reliable feature to use as most studies have proven similar and reliable measurements when comparing it with other methods for determining LVEF. Conclusion: According to this study, the Philips Heart Model feature provides equivalent measurements in comparison with the manual method Simpson's biplane.
21
Latifpour, Nasrin. "JÄMFÖRELSE AV VÄNSTER FÖRMAKSVOLYM I APIKAL TVÅKAMMARPROJEKTION, INSPELADE MED TVÅ OLIKA ULTRALJUDS GIVARE (S5-1 OCH X5-1)." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25120.
Full textAbstract:
Abstrakt: Vänster förmaksstorlek har prognostisk betydelse inom kardiologi. Det finns generellt enighet om att vänster förmaksvolymmätning (VFV) är det bästa mätmåttet av vänster förmaksstorlek. För närvarande används S5-1 som är en phased array givare, som första val, för att avbilda 2-dimensionella två- och fyrkammarvyer. Matrix array givaren X5-1 är ett praktiskt kliniskt alternativ för insamling av samma 2D projektioner men den har inte utvärderats på ett adekvat sätt mot S5-1 givare avseende VFV. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad vid bestämning av VFV i apikal tvåkammarvy beroende på val av givare. Studien omfattade 50 patienter som var remitterade för en ekokardografisk undersökning på avdelningen för klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Ekokardiografiska bilder, insamlades med båda givarna, från både patienter med normal och abnormal vänster förmaksstorlek som hade sinusrytm. VFV mättes med Simpsons biplanmetod efter gällande amerikanska och europeiska riktlinjer. Det fanns en signifikant korrelation mellan medelvärdet av VFV, mätta på bilder som erhållits med de två olika insamlingsmetoderna (r =0,98, P 0,0001). Den utförda Bland-Altmananalysen visade också en statistiskt signifikant överensstämmelse i VFV mätning mellan de två insamlingsmetoderna. Studien visade att X5-1 givaren kan vara ett praktiskt alternativ för att erhålla 2D tvåkammarprojektion på ett mer tidseffektivt sätt jämfört med S5-1 givaren.Abstract: Left atrial size has a prognostic significance in cardiology.There is ecumenical agreement that measurement of left atrial volume (LAV) is the best way to evaluate the left atrial size. Currently, S5-1, a phased array transducer, is used as the first choice to depict the 2-dimensional (2D) two- and four apical chamber views. X5-1, a matrix array transducer, is a practical clinical option for collecting the same 2D projections, but it has not been adequately assessed against the S5-1 transducer with LAV in consideration. The purpose of the present study was to investigate whether there is any statistically significant difference in the determination of LAV in apical two chamber views depending on the choice of transducer. The study included 50 patients who were referred for an echocardiographic examination at the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Malmö. Echocardiographic images collected with both transducers, from patients with both normal and abnormal left atrial sizes and with sinus rhythm. LAV was measured using Simpson's biplane method according to the current American Society of Echocardiography (ASE) and European Association of Cardiovascular Imaging (EACVI) guidelines. There was a significant correlation between the mean of LAV, measured in images obtained by the two different transducers (r = 0.98, P 0.0001). The Bland-Altman analysis showed a statistically significant agreement in LAV measurement between the two methods. The X5-1 transducer is possibly a practical alternative to obtain 2D apical two-chamber projection in a more time efficient manner compared to the S5-1 transducer.
22
Nyström, Issal Rebecca, and Susanne Svensson. "Jämförelse mellan automatisk och korrigerad automatisk beräkning av ejektionsfraktionen vid ekokardiografi." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30498.
Full text
23
Alcharif, Odai, and Sinan Baker. "Ekokardiografi: jämförelse av erfarenhetens betydelse vid mätningar av strain och strain rate i vänster kammare." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44302.
Full text