Relevant bibliographies by topics / Ekologia

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Ekologia'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 24 January 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ekologia.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Ekologia"

1

Uchmański, Janusz. "Ekologia oczami nie ekologa." Studia Ecologiae et Bioethicae 15, no. 2 (June 30, 2017): 27–39. http://dx.doi.org/10.21697/seb.2017.15.2.03.

Full text
Abstract:
Ekologia jest dziedziną biologii zajmującą się życiem roślin i zwierząt w ich środowisku. Ochrona przyrody to praktyczne działania, gdzie stosuje się ekologię. Ekologia jest najbardziej biologiczną dziedziną biologii, ponieważ zajmuje się osobnikami w ich środowisku życia, a osobniki „istnieją” tylko w biologii. Najważniejszym problemem, jaki rozważa się w ekologii jest różnorodność biologiczna: jej zmiany oraz jej trwanie. W swoich badaniach ekolodzy skupiają się na funkcjonowaniu układów ekologicznych. W klasycznym ujęciu zakładają, że najważniejszymi mechanizmami są zależności od zagęszczenia. Model matematyczne stosowane tradycyjnie w ekologii to zwykle równania różniczkowe i różnicowe, co dobrze pasuje do założenia o zależnościach od zagęszczenia, ale powoduje to, że ekologia została zdominowana przez rozważania nad stabilnością układów ekologicznych. Biologia ewolucyjna i ekologia mają rozłączne dziedziny zainteresowania. Biologia ewolucyjna wyjaśnia powstawanie optymalnych cech osobników. Ekologia bierze pod uwagę także te osobniki, które przegrały w procesie doboru naturalnego. Metody matematyczne używane w klasycznej ekologii powstały na użytek fizyki. Rodzi się pytanie, czy dają one prawidłowy obraz dynamiki układów ekologicznych. Ostatnio pojawił się pogląd, że, aby dostrzec znaczenie różnorodności biologicznej w pełnej skali, powinniśmy odwołać się do osobników (a nie do zagęszczenia populacji) jako podstawowych „atomów”, z których składają się układy ekologiczne. Zwiemy to podejściem osobniczym w ekologii. Daje ono jednak bardzo skomplikowany obraz funkcjonowania układów ekologicznych. W ekologii istnieje jednak alternatywny sposób opisu dynamiki układów ekologicznych poprzez krążenie materii w nich i przepływ energii przez nie. Pozwala on przy budowie modeli matematycznych na stosowanie tradycyjnych równań różniczkowych i różnicowych, co wielokrotnie sprawdzało się w praktycznych zastosowaniach.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tomaszewski, Maciej. "O zróżnicowaniu desygnatów terminu „ekologia” z okazji czterdziestej rocznicy ogłoszenia." Studia Bobolanum 31, no. 1 (November 10, 2020): 155–85. http://dx.doi.org/10.30439/2020.1.8.

Full text
Abstract:
W pierwszej części artykułu wskazano określenia ekologii w nauczaniu Jana Pawła II i w encyklice Laudato si’ papieża Franciszka. Ukazano postulat wypracowania języka właściwego dla „ekologii integralnej” jako wezwanie do przeciwstawienia się zagrażającej jej „ekologii powierzchownej”. W drugiej części przedstawiono desygnaty terminu „ekologia” występujące w szesnastu źródłach o zróżnicowanym statusie. Grupy desygnatów przedstawiono zgodnie ze wzrostem liczby wymienianych znaczeń terminu „ekologia” (od 2 do 9) u szesnastu autorów w latach 1990-2010. W trzeciej części określono tendencje dostrzeżone w polisemicznym (wieloznacznym) użyciu tego terminu. Zauważono zbieżność różnych definicji pojęcia „ekologia” u autorów związanych z biologią. Definicje te podobne są do spotykanych w innych źródłach, w których nie występuje polisemia tego terminu. Stwierdzono również, że w dokumentach Jana Pawła II i w encyklice Laudato si’ papieża Franciszka termin „ekologia” ma charakter polisemiczny. Zaobserwowany u niektórych autorów brak akceptacji dla polisemii tego terminu rodzi pytanie: Czy postawa ta ma wpływ na odbiór ekologicznej nauki Kościoła?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jeliński, Edward. "Bezpieczeństwo człowieka w ujęciu ekologii integralnej." Teologia i Moralność 11, no. 1(19) (June 15, 2016): 123–31. http://dx.doi.org/10.14746/tim.2016.19.1.10.

Full text
Abstract:
Syntetyczne streszczenie tekstu Bezpieczeństwo człowieka w ujęciu ekologii integralnej: tekst składa się z dwóch części: (1) prób nakreślenia uwarunkowań bezpieczeństwa człowieka we współczesności; (2) pokazania, że ekologia integralna pozostaje swoistym typem odpowiedzi i remedium na bolączki sytuacyjne współczesnego człowieka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Goldstein, Klara. "PUNKT WIDZENIA ROŚLIN – CZYLI EKOLOGIA FUNKCJONALNA ROŚLINNOŚCI." Kosmos 67, no. 4 (January 14, 2019): 767–79. http://dx.doi.org/10.36921/kos.2018_2412.

Full text
Abstract:
Ekologia funkcjonalna roślinności jest nowoczesną i dynamicznie rozwijającą się dziedziną wiedzy. Niniejsza praca ma na celu przegląd podstawowych teorii ekologii funkcjonalnej, może służyć również jako zestawienie kluczowych publikacji z tej dziedziny i rezerwuar polskich tłumaczeń pojęć powszechnie używanych w literaturze anglojęzycznej. Zaczynam od opisu koncepcji ekologii funkcjonalnej i podstaw analizy cech funkcjonalnych. Następnie wskazuję przykłady mechanizmów regulujących skład zbiorowisk roślinnych, które można dzięki tej metodzie analizować. Opisuję ideę różnorodności funkcjonalnej oraz jej klasyczne wskaźniki i przedstawiam ich rolę w badaniach zbiorowisk roślinnych. Wspominam o możliwościach modelowania zbiorowisk przy użyciu cech funkcjonalnych, które może być kolejnym krokiem naprzód w zrozumieniu procesów rządzących zbiorowiskami roślinnymi. Na koniec odnoszę się do praktycznych aspektów stosowania cech funkcjonalnych w badaniach naukowych.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Konstańczak, Stefan. "Religia a ekologia." Σοφια 16 (2016): 375–79. http://dx.doi.org/10.15584/sofia.2016.16.24.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pieja, Wiesław. "Godność osoby ludzkiej podstawą odpowiedzialności za ekologię w „Laudato si’” i „Fratelli tutti”." Polonia Sacra 26, no. 2 (October 7, 2022): 203–16. http://dx.doi.org/10.15633/ps.26210.

Full text
Abstract:
Badania treści encyklik papieskich Laudato si’ i Fratelli tutti pozwalają na następujące konstatacje. Po pierwsze, Franciszek patrzy na ekologię zgodnie z hermeneutyką ciągłości, to znaczy podejmuje nauczanie Jana Pawła II na temat ekologii ludzkiej i rozwija je, pisząc o ekologii integralnej. Po drugie, Franciszek zauważa, że ekologia integralna domaga się troski o środowisko ze strony poszczególnych osób, instytucji, narodów i społeczności międzynarodowych. Po trzecie, zdaniem Franciszka, to nie sam rozwój technologiczny przyczynia się do niszczenia świata, ale brak gotowości człowieka do samoograniczenia. Konsumpcjonizm, który idzie w parze z „kulturą odrzucenia” domaga się nawrócenia. Nawrócenie to jest niezbędne zarówno w przypadku osób wierzących, jak i niewierzących. Papież adresuje swój apel do wszystkich ludzi, dlatego że są ludźmi, obywatelami stworzonego świata. Człowiek jako stworzenie Boże jest połączony z innymi stworzeniami, jednakże fakt, że jest stworzony na obraz i podobieństwo Boga, decyduje o jego wyjątkowej godności. Z niej zaś wynika odpowiedzialność za resztę stworzenia zgodnie z poleceniem „czyńcie sobie ziemię poddaną (Rdz 1, 28). Ludzka troska o stworzenie może być rozpatrywana na płaszczyznach: ekologii, ekologii ludzkiej i ekologii integralnej. Ponadto fakt zaniedbań człowieka wobec stworzenia domaga się omówienia nawrócenia ekologicznego. Człowiek powinien troszczyć się o stworzenie, ponieważ swoją naturą rozumną je przewyższa. Nawrócenie ekologiczne wpisuje się w dzieło nowej ewangelizacji w Kościele i łączy się z przekształcaniem świadomości współczesnego człowieka zgodnie z Dobrą Nowiną Jezusa Chrystusa przypominaną przez papieża Franciszka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jurczyk, Bernard. "Bezdroża ekologii – chrześcijańska krytyka współczesnych nurtów ekologii." Teologia i Moralność 11, no. 1(19) (June 15, 2016): 17–28. http://dx.doi.org/10.14746/tim.2016.19.1.2.

Full text
Abstract:
Na początku ekologia była gałęzią nauki zajmującą się relacjami i interakcjami między organizmami, których wyniki nie wzbudzały szczególnych zainteresowań. Zmieniło się to, gdy ekologia kulturalna zaczęła huczać w latach sześćdziesiątych. W latach 70. ekologia stała się formą sprzeciwu wobec rewolucji technologicznej i przemysłowej.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kistowski, Mariusz. "Kierunki polskich zastosowań ekologii krajobrazu w gospodarowaniu przestrzenią po 1982 r. = Polish application of landscape ecology in spatial management post-1982." Przegląd Geograficzny 91, no. 1 (2019): 7–39. http://dx.doi.org/10.7163/przg.2019.1.1.

Full text
Abstract:
Celem opracowania jest prezentacja komercyjnych zastosowań ekologii krajobrazu w Polsce w latach 1983–2017. Skoncentrowano się na aplikacjach dla potrzeb szeroko ujętego gospodarowania przestrzenią. Bodźcem dla badań były m.in. zmiany organizacyjne w nauce polskiej. Tło dla badań stanowi dyskusja definicji i związków ekologii krajobrazu, geoekologii i geografii fizycznej kompleksowej oraz ich relacje z gospodarowaniem przestrzenią. Materiał zgromadzono w formie odpowiedzi na ankietę internetową, przeprowadzoną wśród członków Polskiej Asocjacji Ekologii Krajobrazu. Pełnych odpowiedzi udzieliło 38 spośród 65 respondentów. Analizie poddano 821 ekspertyz, które obejmowały 12 głównych grup zastosowań oraz 25 rodzajów opracowań. Ich duża różnorodność wynikała również ze specyfiki ich odbiorców, wśród których wydzielono 9 głównych grup i 39 rodzajów instytucji. Szczegółowej analizie poddano rozkład przestrzenny i czasowy kierunków zastosowań oraz podano przykłady ekspertyz należących do tych kierunków, a także reprezentatywne dla nich monografie naukowe, wykonane w badanych ośrodkach. Uzyskane wyniki wskazują, że ekologia krajobrazu stanowi jedną z bardziej praktycznych dyscyplin nauki związanych z geografią, realizując projekty aplikacyjne z zakresu ochrony środowiska czy planowania przestrzennego lub strategicznego. Mimo tych cech, jej przyszłość, w świetle zmian organizacyjnych w krajowym systemie naukowo-akademickim, nie jest jasna, a rozbicie ekologów krajobrazu pomiędzy kilka dziedzin i dyscyplin, może być zarówno atutem, jak i problemem dla jej rozwoju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Najda, Andrzej Jacek. "Ekologia w przypowieściach Jezusa." Studia Ecologiae et Bioethicae 5, no. 1 (December 31, 2007): 355–66. http://dx.doi.org/10.21697/seb.2007.5.1.25.

Full text
Abstract:
Jesus during His public ministry concentrated Himself above all on teaching. He often made use of parables, in which He used a variety of motifs and presentations from the field of ecology, in order to be properly understood by His listeners. Making use of ecological images Jesus describes the beginning, development and reality of the Kingdom of God, He speaks about the time already begun of salvation and God’s reign, about God’s goodness and mercy, about the situation of His disciples in the world. He also calls for repentance and for the bearing of good fruit.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Niskanen, Eija. "Studio Ghiblin shintolainen ekologia." Lähikuva – audiovisuaalisen kulttuurin tieteellinen julkaisu 27, no. 1 (January 1, 2014): 70–76. http://dx.doi.org/10.23994/lk.121195.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Ekologia"

1

Jaakola, I. (Iikka). "Miksi termi ekologia kuvaa hyvin ihmisten ja laitteiden muodostamia systeemejä?" Bachelor's thesis, University of Oulu, 2016. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201605251939.

Full text
Abstract:
Useiden laitteiden käytön tuomien ongelmien ymmärtäminen kuuluu vuorovaikutuksen suunnittelun tämän hetken suurimpiin haasteisiin. Ihmiset omistavat kokoajan kasvavissa määrin interaktiivisia, digitaalisia laitteita, jotka kommunikoivat ja vaihtavat dataa keskenään. Tämä johtaa siihen, että käyttäjän on vaikea hahmottaa, miten hänen omistamansa laitteet käyttäytyvät keskenään. Tätä ilmiötä on tutkittu useiden tutkijoiden toimesta, ja he ovat pyrkineet luomaan ymmärrystä aiheesta erityisesti suunnittelijoiden tueksi. Tämän toteuttaakseen ovat alkaneet tarkastella useiden laitteiden ja ihmisten muodostamia systeemejä, kun perinteisesti fokus on ollut yhdessä käyttäjässä ja yhdessä laitteessa. Tällaisista systeemeistä useat tutkijat ovat alkaneet käyttää nimitystä ekologia, jonka juuret johtavat biologiaan. Mutta miksi ekogia kuvaa niin hyvin tällaisia systeemejä?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bonenberg, Wojciech. "Przemysł w mieście : ekologiczna metoda modernizacji zakładów przemysłowych zlokalizowanych na obszarach intensywnie zurbanizowanych." Praca habilitacyjna, Wydawnictwo Politechniki Śląskiej, 1985. https://delibra.bg.polsl.pl/dlibra/docmetadata?showContent=true&id=4820.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Chabi, Abdesslam. "Ekologisk politik? : En begreppshistorisk studie om politikers användning av begreppet ekologi." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95345.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to see how Swedish politicians speak about the concept ecology through the period 1973-1988. I’m using the theory of concepts altering meaning through history made by Koselleck. The result of this study shows that the concept ecology is under change, but I cannot see when by using Kosellecks theory. One result is an increase of politicians using ecology in debates with 163 percent between the period of 1973-1980 and 1981-1988. Another interesting result that I found was that the Swedish left party spoke more about ecology after 1981. I could also see that the Swedish politicians have been using the concept ecology contrary to the scientific definition of ecology in most cases.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jachym, Wioletta. "Ocena jakości stron WWW bibliotek państwowych wyższych szkół zawodowych z perspektywy ekologii informacji." Doctoral thesis, Katowice : Uniwersytet Śląski, 2016. http://hdl.handle.net/20.500.12128/708.

Full text
Abstract:
The subject of the dissertation is to evaluate the quality of websites. The research consisted in specifying infoecological characteristics and attributes of website quality, diagnosing information needs of users of such services as well as a providing a detailed analysis of 36 library websites of state higher vocational schools in Poland and 6 services of foreign libraries. The main objective of the dissertation is to show and fill in gaps in the field of bibliology and informatology research by emphasizing the particular importance of information ecology as a vital element in the correct website assessment. An indirect goal is to draw attention to a responsibility for the information environment in which web pages play an important role and are treated by the contemporary recipient as one of the main sources of information and knowledge. Methods used to attain the objective of the dissertation included the method of scholarly literature analysis and criticism, and the comparative method. For the purposes of the research an original method was created for assessing the quality of library web services from the perspective of environmental information. The method was built based on the method of diagnostic survey. Results of the analysis of the services have shown their quality level regarding their construction, utility and functionality as well as their information content. The analysis of library websites, their design and content, has led to the conclusion that they meet infoecological information needs of their users, whereby they show infoecological features. The level of the implementation of these features, however, is varied. In an aggregate comparison and statement of the results, it is Polish websites that attained better marks. The ranking of the library website qualities created on the basis of the research performed by the author of the dissertation can be a valuable source of information for the management of a given library. Also, it can serve as a basic set of data that can be used to improve the existing services.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sami, Maureen, and Emma Lukic. "Ekologisk konsumtion : En studie om konsumenters beteenden och attityder om ekologiska viner." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45415.

Full text
Abstract:
Sales of organic wines are continuously increasing and over the past 5 years, sales havedoubled globally. Today, there is a large market potential for organic products, but it is achallenge to anticipate consumer needs linked to the benefits of environmentally friendlyproducts. What is the current consumer behavior for the consumption of organic wine? Thepurpose of this work is to examine consumers' attitudes and behaviors towards organic wines.To answer the study's research question, we have used a qualitative research method in theform of observation and interviews. The results have shown that consumers have positiveattitudes towards eco-labeled products, but their buying behavior does not match the attitude.The conclusion showed that consumers pay more attention to price and taste than theenvironment. The participants focused a lot on opportunity, which awakened interestingthoughts and may therefore be of interest to investigate which wines are suitable for whatopportunity.
Försäljningen av ekologiska viner ökar kontinuerligt och under de senaste 5 åren harförsäljningen fördubblats globalt. Idag finns det en stor marknadspotential för ekologiskaprodukter men det är en utmaning att förutse konsumentbeetnden kopplade till fördelar avmiljöanpassade produkter. Hur ser konsumentbeteendet ut i dagsläget för konsumtion avekologiskt vin? Syftet med detta arbete är att undersöka konsumenters attityder ochbeteenden gentemot ekologiska viner. För att besvara studiens forskningsfråga har vi använtoss av en kvalitativ forskningsmetod i form av observation och intervjuer. Resultatet har visatatt konsumenter har positiva attityder mot miljömärkta produkter men deras köpbeetendeöverensstämmer inte med attityden. Slutsatsen visade att konsumenter tar mer hänsyn till prisoch smak än miljön. Deltagarna fokuserade mycket på tillfälle, vilket väckte intressantatankar och kan därför vara av intresse att undersöka vilka viner som är lämpade till respektivekonsumtionstillfälle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wikström, Emmie, and Sara Vesterlund. "Att vara ekologisk : En kvalitativ studie om hur konsumenter ser på ekologiska förpackningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24390.

Full text
Abstract:
Problemformulering och syfte: Det är sedan tidigare konstaterat att förpackningens visuella utformning är ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och används för att kommunicera varumärken. Den visuella utformningen är särskilt viktig på förpackningar till lågengagemangsprodukter då tidigare forskning visat att konsumenter ofta väljer förpackningar baserat på deras utseende. För den växande marknaden är det intressant att se hur förpackningen används för att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation. Vårt syfte är att studera hur förpackningarna till ekologiska produkter används för att visuellt kommunicera ekologi, samt undersöka hur konsumenter uppfattar produktförpackningarnas kommunikation av ekologi. Metod och material: De metoder som användes var kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de ekologiska förpackningarna samt fokusgrupper för att undersöka konsumenters uppfattning av ekologiska förpackningar. Huvudresultat: Samtliga förpackningar använder olika visuella element för att framhäva ekologi på förpackningen. De förpackningar som bäst stämde överens med konsumenternas associationer av hur en ekologisk förpackning ser ut var de förpackningar som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi tydligast. De element som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi bäst var naturfärgade material och gröna och bruna färger, samt typografi i handstil. Nyckelord: Förpackningsdesign, visuell kommunikation, ekologi, förpackningskommunikation, ekologisk förpackningsdesign, förpackningar
Problem definition and purpose: It is well known that the visual design of packages is an important marketing and positioning tool used to communicate brand identity. The visual design is particularly important on the packages of low-involement products and previous research have found that consumers often choose packages based on their apperance. It is interesting for the ever growing market of organic products to see how packages is used in positioning organic products and discover how consumers view the communication on organic packages. The purpose of this study is to analyze how the packages of organic products is used to visually communicate ecology, and investigate how consumers view the communication on the packages of organic products. Method and material: The methods used in this study were qualitative content analysis, which was used to analyze the packages and focus groups, which were used to analyze consumers perception of organic packages. Result: All of the analyzed packages used different visual elements to highlight their organic attributes on the package. The packages that best matched the consumers’ inplanted associations of organic products was the packages that was conveyed to best communicate an organic product. The consumers’ idea of a good visual design for an organic product included handwritten typography, natural-colored material and elements in green and brown colors. Key words: Packaging design, visual communication, organic, packaging communication, organic packaging design, packaging
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rochdi, Eddib Bahia, and Layla Ibrahim. "Ekologisk livsmedelskonsumtion : En studie om vad som motiverar konsumenter att handla ekologiska livsmedel." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28024.

Full text
Abstract:
Problemformulering: Föredrar konsumenter att ekologiska livsmedel marknadsförs ur ett hälsosamt perspektiv? Är hälsa en faktor som gör att konsumenter finner ekologiska livsmedel prisvärt? Genom vilka marknadsföringskanaler vill konsumenter få information om ekologiska livsmedel? Syfte: Studien ämnar undersöka om konsumenter föredrar att marknadsföringen av ekologiska livsmedel kommuniceras ur ett hälsoperspektiv av företag inom detaljhandeln och om detta hälsoperspektiv gör att konsumenter finner ekologiska livsmedel prisvärda. Vidare ämnar studien undersöka vilka marknadsföringskanaler konsumenter föredrar få information om ekologiska livsmedel. Metod: För att besvara studiens syfte och problemformuleringar har en kvantitativ metod för datainsamling med fokus på en enkätundersökning använts. Slutsats: Studiens resultat visar på att majoriteten av konsumenterna anser att ekologiska livsmedel innebär hälsa samt påverkar eller skulle påverka dem att konsumera ekologiska livsmedel. Ekologiska livsmedel anses prisvärda när det berör respondenternas egna eller andras hälsa. De föredrar att få information om ekologiska livsmedel via TV, tidning, kampanjer samt sociala medier. Marknadsförare bör därför prioritera hälsa i dess marknadsföring av ekologiska livsmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wikström, Emmie, and Westerlund Sara. "Att vara ekologisk : En kvalitativ studie om hur konsumenter ser på ekologiska förpackningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25618.

Full text
Abstract:
Titel: Att vara ekologisk - En kvalitativ studie om hur konsumenter ser på ekologiska förpackningar. Författare: Sara Vesterlund och Emmie Wikström Kurs, termin och år: Kandidatuppsats 15 hp, HT 2014 Handledare: Kent Lövgren Antal ord i uppsatsen: 21 297 Problemformulering och syfte: Det är sedan tidigare konstaterat att förpackningens visuella utformning är ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och används för att kommunicera varumärken. Den visuella utformningen är särskilt viktig på förpackningar till lågengagemangsprodukter då tidigare forskning visat att konsumenter ofta väljer förpackningar baserat på deras utseende. För den växande marknaden är det intressant att se hur förpackningen används för att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation. Vårt syfte är att studera hur förpackningarna till ekologiska produkter används för att visuellt kommunicera ekologi, samt undersöka hur konsumenter uppfattar produktförpackningarnas kommunikation av ekologi. Metod och material: De metoder som användes var kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de ekologiska förpackningarna samt fokusgrupper för att undersöka konsumenters uppfattning av ekologiska förpackningar. Huvudresultat: Samtliga förpackningar använder olika visuella element för att framhäva ekologi på förpackningen. De förpackningar som bäst stämde överens med konsumenternas associationer av hur en ekologisk förpackning ser ut var de förpackningar som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi tydligast. De element som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi bäst var naturfärgade material och gröna och bruna färger, samt typografi i handstil.
Problem definition and purpose: It is well known that the visual design of packages is an important marketing and positioning tool used to communicate brand identity. The visual design is particularly important on the packages of low-involement products and previous research have found that consumers often choose packages based on their apperance. It is interesting for the ever growing market of organic products to see how packages is used in positioning organic products and discover how consumers view the communication on organic packages. The purpose of this study is to analyze how the packages of organic products is used to visually communicate ecology, and investigate how consumers view the communication on the packages of organic products. Method and material: The methods used in this study were qualitative content analysis, which was used to analyze the packages and focus groups, which were used to analyze consumers perception of organic packages. Result: All of the analyzed packages used different visual elements to highlight their organic attributes on the package. The packages that best matched the consumers’ inplanted associations of organic products was the packages that was conveyed to best communicate an organic product. The consumers’ idea of a good visual design for an organic product included handwritten typography, natural-colored material and elements in green and brown colors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nygren, Therese. "Ekologisk utan certifikat : En studie om alternativa metoder för att skapa förtroende för ekologiska produkter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49177.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur företag kan utforma sin gröna marknadsföring för att skapa förtroende för att en produkt kan räknas som ekologisk trots att ekocertifikat saknas.   Den teoretiska referensramen inbegriper två verktyg inom grön marknadsföring, nämligen grön kommunikation och ett grönt varumärke. Dessa verktyg används enligt teorin för att underlätta kundens evaluering över huruvida en produkt kan kategoriseras som grön eller konventionell. För att undersöka detta var en kvalitativ metod mest lämpad. För att kunna fördjupa förståelsen valdes en flerfaldig fallstudie. Den empiriska undersökningen är utförd på två företag, nämligen Ekoleko och Ekotjusigt. För att nå empirisk mättnad valdes det att studien skulle kompletteras med observationer av sju aktörer inom branschen och deras kommunicerade marknadsföring.   I analysen jämförs primärdatan med studiens teoretiska referensram, och det är denna analys som har lagt grunden för studiens slutsatser. I studiens slutsatser konkluderas det att företagets gröna kommunikation och gröna varumärke kan samverka för att skapa förtroende. Genom att kommunicera detaljerad och transparent information som är baserad på kundens värde av produktgruppen kan företagets gröna varumärke stärkas och en kontrollfunktion skapas som i sin tur kan legitimera och skapa förtroende för företagets kommunicerade marknadsföring. Tillsammans skapar de båda verktygen ett likartat värde som ekocertifikat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ericson, Jakob, and Anne Hansson. "Vägen mot en ekologisk hållbar idrott : En studie av det ekologiska hållbarhetsarbetet i Sveriges specialidrottsförbund." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97128.

Full text
Abstract:
Idrott är den största folkrörelsen i Sverige med över 3 miljoner medlemmar.  Inom Riksidrottsförbundet som är idrottens ledande organ finns det 72 specialidrottsförbund som har hand om idrotter på nationell nivå. I dagens samhälle är miljön en sändig aktuell fråga, i och med det stora omfånget som idrotten har ämnar studien därför  till att undersöka hur specialidrottsförbunden ser på idrottens miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet. Studien undersöker också hur förbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. För att besvara syftet skickades en enkätundersökning ut till alla specialidrottsförbund, av de 72 förbund som fick förfrågan att delta i undersökningen var det 35 förbund som svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet av specialidrottsförbunden anser sig påverka miljön. Många specialidrottsförbund anser sig påverka miljö genom resor. Det är även resor och transporter som de flesta specialidrottsförbunden arbetar med för att minska miljöpåverkan. Överlag är arbetet som görs inte tillräckligt och hade kunnat förbättras vid mer kunskap och ökat samarbete dels mellan Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden men också mellan de olika idrotterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Ekologia"

1

Kʻajaia, Gia. Ekologia: Gamoqenebitʻi ekologiis sakitʻxebi. Tʻbilisi: [s.n.], 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Papuziński, Andrzej. Życie-nauka-ekologia: Prolegomena do kulturalistycznej filozofii ekologii. Bydgoszcz: Wyższa Szkoła Pedagogiczna w Bydgoszczy, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kula, Marcin. Ekologia humanistyczna. Warszawa: Wyd. Wyższej Szkoły Przedsiębiorczości i Zarządzania im. Leona Koźmińskiego, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fiut, Ignacy Stanisław. Filozofia, media, ekologia. Kraków: Krakowski Klub Artystyczno-Literacki, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dobierzewska-Mozrzymas, Ewa, and Adam Jezierski. Przyroda, ekologia, kultura. Wrocław: Wydawnictwo Uniwersytetu Wrocławskiego, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Erat, Bruno. Ekologia, ihminen, ympäristö. [Helsinki]: Rakennusalan Kustantajat RAK, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Pawlaczyk-Szpilowa, Maria. Biologia i ekologia. Wroc¿aw: Wydaw. Politechniki Wroc¿awskiej, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Strzałko, Jan. Ekologia populacji pradziejowych. Poznań: Uniwersytet im. Adama Mickiewicza w Poznaniu, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Plenković, Juraj. Ekologia humanistyczna wobec globalizacji. Rzeszów: Wydawn. Uniwersytetu Rzeszowskiego, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Reichholf, Josef. Las: Ekologia laso w s rodkowoeuropejskich. Warszawa: S wiat Ksia ·z ki, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Ekologia"

1

Rimmington, Anthony. "Codename Ekologiya: Khrushchev and the Launch of the Soviet Union’s Large-Scale Agricultural Biowarfare Programme." In The Soviet Union’s Agricultural Biowarfare Programme, 33–77. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-73843-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sucharski, Robert A. "Homo qu(a)erens animal albo filolog między kulturą a naturą. Przypadek papugi." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.225-236.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Skonieczny, Krzysztof. "Recepcja koncepcji symbiogenezy Lynn Margulis w nowym materializmie na podstawie tekstów Donny Haraway i Myry Hird." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.143-152.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stobiecka, Monika. "Słonie Dalego. Ćwiczenie z archeologicznej wyobraźni." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.99-112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Golik, Paweł. "Różnorodność i równość w epoce genomu." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.187-200.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kulas, Piotr. "Anty anty-interdyscyplinarność. Ćwiczenie z socjologii wiedzy." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.57-68.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Miernowski, Jan. "Ekologia interdyscyplinarności w świetle amerykańskiej debaty o nauce w dobie Trumpa oraz COVID-19." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.201-212.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nowicka-Jeżowa, Alina. "Małe itinerarium interdyscyplinarne (studium przypadku 1970–2020)." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.67-80.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kalinowska, Maria. "Mieczysława Limanowskiego hermeneutyka miasta: Toruń." In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.213-224.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pijanowska, Joanna. "Jak wiele jest ekologii?" In Ekologia interdyscyplinarności. University of Warsaw Press, 2021. http://dx.doi.org/10.31338/uw.9788323553526.pp.23-32.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Ekologia"

1

Aihartza Azurtza, Joxerra, Arturo Elosegi Irurtia, Jorge Gonzalez Esteban, and Amaiur Esnaola Illarreta. "Piriniotako muturluzearen (Galemys pyrenaicus) ekologia espazial eta trofikoa: kontserbaziorako funtsezko faktoreak." In II. Ikergazte. Nazioarteko ikerketa euskaraz. Bilbao: UEU arg, 2017. http://dx.doi.org/10.26876/ikergazte.ii.05.10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Chilikina, Kseniia Vasilevna, and Liliia Faritovna Khaliullina. "Ekologiia betona." In VIII International Scientific and Practical Conference. TSNS Interaktiv Plus, 2018. http://dx.doi.org/10.21661/r-469709.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Geoinformatsionnyy analiz ekologii neftedobyvayushchikh territoriy arktiki." In Perspektivnye materialy s ierarkhicheskoy strukturoy dlya novykh tekhnologiy i nadezhnykh konstruktsiy, Khimiya nefti i gaza. Tomsk State University, 2018. http://dx.doi.org/10.17223/9785946217408/493.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Birzaks, Jānis. "Water temperature and discharge trends in the Salaca river: possible climate change impacts on salmon and sea trout parr and smolts." In Zooloģija un dzīvnieku ekoloģija. Latvijas Universitāte, 2020. http://dx.doi.org/10.22364/zde.2020.01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Siahaan, Nelson M., and Hajar Suwantoro. "Kajian Site Plan Ekologis Perumahan Batak Toba." In Temu Ilmiah IPLBI 2019. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2019. http://dx.doi.org/10.32315/ti.8.b047.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Khanbabaeva, Olga Evgenevna. "Rol' dozhdevykh sadov v ekologii gorodskikh prostranstv." In All-Russian scientific conference. Publishing house Sreda, 2020. http://dx.doi.org/10.31483/r-75559.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tambunan, Eva Kenny, Sri Pare Eni, M. Maria Sudawarni, and Ramos Pasaribu. "Dampak Ekologis Akibat Peningkatan Urbanisasi di Sepanjang Daerah Aliran Sungai Cikapundung Kota Bandung." In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.c007.

Full text
Abstract:
Melonjaknya angka urbanisasi ke wilayah perkotaan mengakibatkan semakin tingginya permintaan akan kebutuhan tempat tinggal di wilayah perkotaan. Hal itu menyebabkan semakin tingginya harga lahan maupun harga rumah di wilayah perkotaan. Akhirnya, banyak pendatang yang membangun rumah petak di sepanjang Daerah Aliran Sungai dan akhirnya berubah menjadi Kawasan Permukiman Kumuh. Hal ini terjadi di sepanjang Daerah Aliran Sungai Cikapundung, di Kelurahan Tamansari Kecamatan Bandung Wetan, Jawa Barat. Tujuan penelitian ini adalah untuk mengetahui dampak ekologis apa saja yang timbul akibat meningkatnya urbanisasi di sepanjang Daerah Aliran Sungai Cikapundung. Penelitian ini menggunakan pendekatan kualitatif dengan metode induktif. Dari hasil analisis yang telah dilakukan, penulis dapat menyimpulkan bahwa dampak ekologis yang timbul akibat meningkatnya urbanisasi di sepanjang Daerah Aliran Sungai Cikapundung adalah kondisi drainase yang sangat terbatas, fasilitas MCK seadanya, kesulitan mendapatkan air bersih, pencemaran sungai akibat pembuangan air limbah, pencahayaan dan sirkulasi yang buruk akibat tidak adanya jarak antar bangunan membuat rumah menjadi tidak sehat. Kata-kunci : Cikapundung, dampak ekologis, permukiman kumuh, urbanisasi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eni, Sri Pare, and M. Maria Sudarwani. "Pemilihan Pusat Pemerintahan dengan Konsep Kota Berkelanjutan Menggunakan Variabel Ekologi Lingkungan." In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.c035.

Full text
Abstract:
Ibu kota Jakarta telah menjadi pusat pemerintahan sekaligus pusat bisnis sehingga menjadi daya tarik bagi penduduk untuk tinggal dan mencari pekerjaan di ibu kota. Tingginya tekanan penduduk di Provinsi DKI Jakarta terjadi akibat tingginya tingkat urbanisasi, sehingga menimbulkan berbagai permasalahan perkotaan khususnya permasalahan lingkungan. Hal ini mengakibatkan Jakarta menjadi kota yang tidak berkelanjutan karena hilangnya daya dukung lingkungan sebagai wilayah ibu kota negara, sehingga pemerintah memutuskan untuk memindahkan ibu kota negara ke luar Jawa.Tujuan Penelitian ini yaitu untuk mengkaji pemilihan lokasi baru pusat kota pemerintahan. Lokasi pusat Ibukotabaru yang ditetapkan pemerintah berada di Kawasan Hutan mangrove dan Perairan di kabupaten Penajam Paser Utara. Hasil penelitian ini menemukan bahwa pembangunan kota yang berkelanjutan harus memperhatikan upaya pelestarian lingkungan, karena pembangunan yang mengabaikan aspek ekologi lingkungan akan berdampak pada bencana ekologi yang mengakibatkan kepunahan habitat dan berujung pada kepunahan manusia yang hidup didalamnya. Kata Kunci : ibukota, kota berkelanjutan, ekologi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Funda, Dragutin, Ivana Franić, and Goran Funda. "Ekološka kriza i hrvatska odgovornost." In Kvaliteta-jučer, danas, sutra (Quality-yesterday, today, tomorrow), edited by Miroslav Drljača. Croatian Quality Managers Society, 2021. http://dx.doi.org/10.52730/kwez7441.

Full text
Abstract:
Sažetak: Sociološkim osvrtom ekološku krizu promatramo kao fenomen začet u industrijskom dobu, dok filozofskim osvrtom uvodimo čitatelja u početke filozofske ekološke misli, tzv. dubinsku ekologiju. Obrađuje se pojam bioetike čija načela su sadržana u svakom obliku održivog razvoja. Ekonomski osvrt prikazuje kako je nastao sustav novih vrijednosti poslovanja, etos, i kako ekonomski padovi uzrokuju ne samo ekološku krizu, već i mnogo pogubnije oblike kriza. Bavljenjem posljedicama ekonomskog rasta i pratećih pojava ekološke krize zanemario se cjelokupan pogled u društveno uređenje budućnosti. Održivi razvoj uzima u obzir vremenski odmak i razmatra kako današnje odluke i kreacije utječu na budućnost, okoliš, socijalno-ekonomske i ekološke promjene. U radu se objašnjava politika održivog razvoja Europske unije te odgovornost Republika Hrvatska u kontekstu ekološke krize. Kao primjer praktične provedbe ekoloških akcija navodi se Fond za zaštitu okoliša i energetsku učinkovitost. Abstract: With a sociological review, we view the ecological crisis as a phenomenon conceived in the industrial age, while with a philosophical review I introduce the reader to the beginnings of philosophical ecological thought, the so-called deep ecology. The notion of bioethics is discussed, the principles of which are contained in every form of sustainable development. The economic review shows how the system of new business values, ethos, emerged, and how economic downturns cause not only an ecological crisis, but also much more devastating forms of crisis. Dealing with the consequences of economic growth and the accompanying phenomena of the ecological crisis, the entire view of the social order of the future has been neglected. Sustainable development takes into account the passage of time and considers how today's decisions and creations affect the future, the environment, socio-economic and environmental changes. The paper explains the policy of sustainable development of the European Union and the responsibility of the Republic of Croatia in the context of the ecological crisis. The Fund for Environmental Protection and Energy Efficiency is cited as an example of the practical implementation of environmental actions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

B. O. Y., Marpaung, and Robin Senders. "Ekologi dan Budaya Pembentuk Permukiman Tepi Air di Kecamatan Pangururan." In Temu Ilmiah IPLBI 2019. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2019. http://dx.doi.org/10.32315/ti.8.a029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Ekologia"

1

bergström, Ulf, Göran Sundblad, Tore Söderqvist, Linus Hasselström, Patrik Kraufvelin, Per-Olav Moksnes, Sofia A. Wikström, and Lena Bergström. Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.24eqp270hp.

Full text
Abstract:
Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer. Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär. Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas. Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Ekologia' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography