Academic literature on the topic 'Ekologisk hållbarhet'

Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen behandlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsatsen. Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en inblick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur deras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen. En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som behöver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och naturen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar.
This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important aspect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.

Klimatpåverkan till följd av produktion och konsumtion är ett högaktuellt samhällsproblem. Många företag gynnas av ekonomisk tillväxt som följd av konsumtion vilket kan skapa en konflikt där klimatpåverkan ställs mot ekonomisk vinning. Det finns många möjligheter som följer av att integrera ekologisk hållbarhet i sin produktutveckling, till exempel att skapa en ny marknad, en ny typ av teknik eller en ny produktkategori. Vetskapen om att det bildas många nya företag varje år och deras begränsade ekonomiska förutsättningar gör det intressant att studera det förhållningssätt som finns till ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag. Syftet med arbetet var att undersöka hur integrering av ekologisk hållbarhet sker i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag, hur miljöarbete prioriteras gentemot andra faktorer i att starta upp ett företag och av vilka anledningar företaget valt sina prioriteringar. En litteraturstudie låg till grund för problematiseringen och den teoretiska referensramen. Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter från fem nystartade företag intervjuades. Företagen var från olika branscher, hade bolagsregistrerat sig mellan 2017 och 2019 och var lokaliserade i Stockholm. Resultat från studien visade på att flera av de intervjuade företagen gör ekologiskt medvetna design- och konstruktionsval, planerar tillämpa cirkulär ekonomi genom att produkterna skickas tillbaka till företaget och försöker minimera sitt ekologiska fotavtryck. Företagen var begränsade med både tid och resurser vilket bland annat visar sig i icke genomförda miljöcertifieringar och i att inte kunna välja leverantörer i Sverige och Europa med anledning av att det är för dyrt. En stor utmaning för flera av företagen var att de var en liten aktör på marknaden och därför hade svårt att ställa miljörelaterade krav på leverantörer och frångå branschnormer. Grundarnas personliga drivkrafter återspeglades inte alltid i företagsstrukturen och prioriteringen av ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen.
Climate impact of production and consumption is a current societal problem. Many companies benefit in economic growth from consumption, which can create a conflict where the climate impact is set against economic gain. Many opportunities arise from integrating ecological sustainability into the company´s product development, such as the opportunity to create a new market, a new type of technology or a new product category. Knowing that many new companies are started every year, and their limited financial capabilities makes it interesting to study the approach to ecological sustainability in the product development process of start-ups. The purpose of the paper was to investigate how the integration of ecological sustainability and environmental aspects take place in the product development process in start-ups, how environmental work is prioritized against other factors in starting up a company and why the company chose its priorities. A literature study has formed the basis for the problematization and the theoretical frame of reference. The study was based on a qualitative interview study in which six respondents from five start-ups were interviewed. The companies were from different industries, registered between 2017 and 2019 and were based in Stockholm. Results from the study showed that several of the interviewed companies made ecologically conscious design and construction decisions, applied circular economy as they planned to have products returned to the company and tried to minimize their ecological footprint. The companies were limited in both time and economic resources, which is evident in lack of environmental certifications and being unable to choose suppliers in Sweden and Europe because they were too expensive. A major challenge for many of the companies was that they were small companies in the market and therefore found it difficult to place environmental requirements on suppliers and deviate from industry standards. The respondents’ personal driving forces were not always reflected in the company structure and the priority of ecological sustainability in the product development process.

Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om förskollärares uppfattningar och tankar om arbetet med ekologisk hållbarhet i förskolan. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare från tio olika förskolor från olika delar av Sverige. Studien har utgått från den fenomenologiska teorin som fokuserar på mänskliga erfarenheter. Studiens resultat visar att informanterna uppfattar att förskollärares eget intresse är av betydelse för barns lärande samt hur undervisning om ekologisk hållbarhet prioriteras i verksamheten. Fortsättningsvis visar resultatet att förskollärare besitter en grundläggande förståelse av ekologisk hållbarhet, men upplever begreppet svårförklarat vilket leder till en osäkerhet hur området skall preciseras i undervisningen. Vidare uppvisar studiens resultat att vardagsarbetet är betydelsefullt i arbetet med ekologisk hållbarhet. Det finns även indikationer på att tematiskt arbetssätt, demokratiskt arbetssätt och upplevelsebaserat lärande är vanligt förekommande i det pedagogiska arbetet med ekologisk hållbarhet i förskolan.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.

Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

Stockholms läns regionala planeringsorgan vill utveckla sitt arbete med digitalisering inom regional planering med inriktning på ekologisk hållbarhet. Syftet med denna rapport är att bidra till detta arbete genom att jämföra och identifiera sätt som digitaliseringen behandlas i regional planering i syfte att nå ekologisk hållbarhet. Begreppet ”digitalisering” syftar på den process där teknik och digital information blir en del av samhället. Konceptet ”smart city” identifierades som intressant och tolkades om för en ”smart region”, och vad det skulle kunna innebära. Ingångar i frågorna skaffades i en workshop med Stockholmsregionens Tillväxtoch Regionplaneförvaltning, samt i en intervju med sakkunnig. Det genomfördes en studie av fem storstadsregioners regionplanedokument, och av litteratur om regional planering, digitalisering och ekologisk hållbarhet. Sju strategier för digitalisering och ekologisk hållbarhet i regional planering identifierades utifrån de regionala planeringsdokumenten. En digital plattform identifierades som ett möjligt sätt att arbeta med tjänster som är kopplade till strategierna. I litteraturen hittades analysverktyg vilka användes för att identifiera hur strategierna med digitalisering kan innebära ökad ekologisk hållbarhet. Efter det diskuterades hur den digitala plattformen kan samverka med regional planering, samt hur den digitala plattformen och samarbetsplattformen kan tolkas ur en planeringsteoretisk vinkel.
The Stockholm County regional planning agency wants to develop its work on digitalisation in Regional Planning with a focus on ecological sustainability. The purpose of this report is to contribute to this work by comparing and identifying ways that digitalisation is treated in regional planning in order to achieve ecological sustainability. The concept of "digitalisation" refers to the process where technology and digital information becomes a part of the community. The concept of "smart city" was identified as interesting and was interpreted for a "smart region", and what this could entail. Starting points to the issues were gathered in a workshop with the Stockholm region's Growth and Regional Planning Administration, as well as in an interview with an expert. A study was conducted of the five metropolitan regions’ regional planning documents, and of literature on regional planning, digitalisation and ecological sustainability. Seven strategies for digitalisation and ecological sustainability in regional planning were identified on the basis of the regional planning documents. A digital platform was identified as a possible way to work with services that are linked to the strategies. In the literature analysis tools were found which were used to identify how the strategies of digitalisation can lead to increased environmental sustainability. After that it was discussed how the digital platform can interact with regional planning, as well as how the digital platform and the collaboration platform can be understood from a planning theoretical angle.

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering.
Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

The Stockholm County regional planning agency wants to develop its work on digitalisation in Regional Planning with a focus on ecological sustainability. The purpose of this report is to contribute to this work by comparing and identifying ways that digitalisation is treated in regional planning in order to achieve ecological sustainability. The concept of "digitalisation" refers to the process where technology and digital information becomes a part of the community. The concept of "smart city" was identified as interesting and was interpreted for a "smart region", and what this could entail. Starting points to the issues were gathered in a workshop with the Stockholm region's Growth and Regional Planning Administration, as well as in an interview with an expert. A study was conducted of the five metropolitan regions’ regional planning documents, and of literature on regional planning, digitalisation and ecological sustainability. Seven strategies for digitalisation and ecological sustainability in regional planning were identified on the basis of the regional planning documents. A digital platform was identified as a possible way to work with services that are linked to the strategies. In the literature analysis tools were found which were used to identify how the strategies of digitalisation can lead to increased environmental sustainability. After that it was discussed how the digital platform can interact with regional planning, as well as how the digital platform and the collaboration platform can be understood from a planning theoretical angle.
Stockholms läns regionala planeringsorgan vill utveckla sitt arbete med digitalisering inom regional planering med inriktning på ekologisk hållbarhet. Syftet med denna rapport är att bidra till detta arbete genom att jämföra och identifiera sätt som digitaliseringen behandlas i regional planering i syfte att nå ekologisk hållbarhet. Begreppet ”digitalisering” syftar på den process där teknik och digital information blir en del av samhället. Konceptet ”smart city” identifierades som intressant och tolkades om för en ”smart region”, och vad det skulle kunna innebära. Ingångar i frågorna skaffades i en workshop med Stockholmsregionens Tillväxtoch Regionplaneförvaltning, samt i en intervju med sakkunnig. Det genomfördes en studie av fem storstadsregioners regionplanedokument, och av litteratur om regional planering, digitalisering och ekologisk hållbarhet. Sju strategier för digitalisering och ekologisk hållbarhet i regional planering identifierades utifrån de regionala planeringsdokumenten. En digital plattform identifierades som ett möjligt sätt att arbeta med tjänster som är kopplade till strategierna. I litteraturen hittades analysverktyg vilka användes för att identifiera hur strategierna med digitalisering kan innebära ökad ekologisk hållbarhet. Efter det diskuterades hur den digitala plattformen kan samverka med regional planering, samt hur den digitala plattformen och samarbetsplattformen kan tolkas ur en planeringsteoretisk vinkel.

Tourism in Sweden is growing rapidly and the tourism industry is facing many challenges. Global tourism is getting less sustainable due to the rapid growth of the tourist industry and it is of great importance that actors within the industry starts working preventively to reduce negative environmental impact. There are great challenges then as growth in traveling must be combined with sustainable development. Included in tourist industry are meetings industry. Business traveling generates a large part of the total tourism revenue and this sector.  This essay touches on the meetings industry and the ecological sustainability with focus on meetings facilities and their work regarding sustainable development. Explored is how chosen facilities work with these issues, how they experience the work and the challenges surrounding the implementation of environmental issues. Furthermore, the authors touches on subjects relating to rules and regulations which actors in the tourist industry should take into consideration.
Turismen i Sverige ökar kraftigt och turismindustrin står inför många utmaningar. Den globala turismen blir mindre hållbar på grund av turismindustrins snabba tillväxt och det är av stor vikt att aktörer inom turismindustrin börjar arbeta i förebyggande syfte för att minska den negativa påverkan på miljön. Det finns stora utmaningar då det gäller att kombinera det ökande resandet med en hållbar utveckling. Inkluderat i turismindustrin är mötesindustrin och affärsresandet som genererar en stor del av den totala turismomsättningen. Denna uppsats berör mötesindustrin och den ekologiska hållbarheten med fokus på mötesanläggningar och deras arbete kring hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur anläggningar arbetar samt hur de upplever arbetet och svårigheter kring implementering av miljöfrågor. Vidare tar föreliggande studie upp ämnen som rör ramar och regelverk som aktörer inom turismindustrin bör ta i beaktning.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.