Dissertations / Theses on the topic 'Ekologisk mat'

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är. I arbetet lyfter vi fram och diskuterar begrepp som miljöhistoria, historiemedvetande, ekologiskt tänkande och lokalhistoria vilka är vanligt förekommande för oss som blivande lärare i historievetenskap och lärande. Resultaten i undersökningarna visade på ett svagt intresse för ekologisk mat och svensk jordbrukskultur bland lärare, elever och hushåll. I intervjuerna kom vi fram till att eleverna har ett visst historiemedvetande gällande koppling från dagens ekologiska jordbruk till hur jordbruk sköttes förr i tiden innan kemiska besprutningsmedel och konstgödsel fanns tillgängligt.
The starting-point for our study has been to investigate if organic food is used as a tool in the teaching of environmental history. The research of teaching in environmental history motivates it’s purpose in many levels. The subject is supposed to be used in schools for interpretation of the local and global environmental situations in the world. We begin our study by uplifting different researchers motive for teaching environmentalhistory in schools. By interviewing teachers and students on the field it’s possible to see how good their knowledge is in organic food and Swedish history of agriculture. In our study we discuss subjects like environmental history, historical consciousness, ecological thinking and local history which are common subjects for us as future history teachers. The result of our investigations showed that there is weak intrest for organic food and Swedish agriculture among teachers, students and households. From our interviews we could tell that our students has a certain history consciousness to the connection between organic farming and Swedish history of agriculture before pesticides and industrial fertilizers.

The preschool is a place that should contribute to the health of children and the preschool teachers have an important role to create good conditions for this. The purpose of my study is to examine preschool teachers’ perceptions of chemical products in food and organic food in relation to children's health. Through qualitative interviews with six preschool teachers at two different preschools in two separate municipalities it is shown in my results that preschool teachers have variable perceptions about chemical additives and organic food. Most of them have a negative perception of chemical additives and a positive perception of organic food, and different views on how these would affect the health of children.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C- vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet. Det visade sig att de båda ekologiska informanterna hade stor kunskap och engagemang i att handla ekologiskt, och såg det mervärde som ekologiska produkter har, och struntar därför i prisskillnaderna. Informanterna som handlade konventionellt hade inte kunskap om ekologiska varor och såg därmed inte mervärdet i de ekologiska varorna, utan handlade istället utefter vana och kvalitet.

 

These days the environmental problems are getting more in focus and the supply of organic food is increasing in the supermarkets. More people are buying organic food than before but the majority still chooses to buy conventional food despite that they’re often positive towards the organic option. To clarify what lies behind the consumers´ shopping habits I have interviewed four informants. Two who usually buy organic food and two who usually buy conventional food. There are several reasons why the consumer chooses to buy conventional food and not the organic option. When the consumer faces several options there are different factors such as quality, health, prize and ethical aspects that matter. Their existing shopping habits, knowledge and their social identity are also factors that matter. The two ecological consumers had knowledge and interest in organic food and despite the prize difference they appreciated the extra value of it. The conventional consumer lacked knowledge of organic food and didn’t appreciate its advantages. Instead they choose to buy food after their habits and the quality of the products.

Inledning Detta är en kvalitativ studie om det handlings kompetenta barnet inom ekologisk hållbar utveckling. Detta för att ekologisk hållbarhet är väldigt aktuellt i dagens samhälle på grund av att vi överkonsumerar jordens resurser. Hållbar utveckling är även ett mål som kommer skrivas fram tydligare i den ny reviderade läroplan för förskolan som kommer år 2018. Vårt intresse till att undersöka om barns inkludering i dokumentation och uppföljning kring ekologisk hållbar utveckling härrör från personliga intressen samt forskning. Vi har under vår studietid kommit i kontakt med forskning som visar på att barn ofta blir passiva deltagare inom ekologisk hållbar utveckling, därmed vill vi undersöka hur barnen kan bli handlingskompetenta deltagare. Syfte Syftet är att undersöka hur barn inkluderas i förskolors pedagogiska arbete för att främja ekologisk hållbar utveckling. Metod Materialet till studien samlades in via intervjuer som hölls med fem pedagoger från tre olika förskolor i samma kommun. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ analys med Bronnfenbrenners utvecklings ekologiska teori som grund. Resultat Resultatet visar att samtliga av pedagogerna vi intervjuade använder sig av ekologisk hållbar utveckling i förskolan samt att de både dokumenterade och följde upp arbetet tillsammans med barnen. Däremot framkom det att det inte alltid blev en uppföljning kring det vardagliga arbetet. Mycket av det de gjorde verkade ske utifrån rutin och pedagogerna upplevde själva att det inte reflekterade tillsammans med barnen kring varför det gjordes.

Nuvarande matkonsumtion världen över bidrar till den globala miljöförstöringen. För att kunna främja en hållbar utveckling behöver alternativa näringskällor nyttjas och insekter är ett näringsriktigt livsmedel med hög proteinkvalitet som kan ersätta andra traditionella animaliska produkter. Insekter som mat är i västvärlden vanligen förknippat med negativa attityder som avsky och neofobi vilket förhindrar en global kosthållning som innefattar insekter. Fysiskt aktiva konsumenter har ofta ett engagemang i att uppnå en balanserad kost med tillräckligt med energi och näring. Syftet med studien är att undersöka fysiskt aktiva konsumenter och deras attityder till insekter som mat och jämföra om dessa påverkas av information om näringsinnehåll och ekologisk hållbarhet. Studien syftar också till att ta reda på hur deras attityder kan användas för att kunna presentera insekter som mat på ett attraktivt sätt. Studien är genomförd som en webbaserad enkätundersökning. Enkäten föregicks, för hälften av deltagarna, av information om insekter som mat utifrån ekologisk hållbarhet och näringsinnehåll. Studien, i en jämförelse mellan de båda grupperna att den typ av information som deltagarna erhöll, inte gav någon signifikant inverkan på fysiskt aktiva konsumenters attityder till insekter som mat. Acceptans av mat är ett komplext fenomen och kräver att konsumenterna får tid att vänja sig ex vid att äta insekter genom att minska avskyn successivt. Resultatet visar att det kan göras genom att servera malda insekter i en välkänd livsmedelsprodukt.
Current food consumption worldwide contributes to global environmental degradation. In order to promote sustainable development, alternative nutritional sources need to be used and insects are a nutritious food with high protein quality that can replace other traditional animal products. Insects as food are in the western world usually associated with negative attitudes such as disgust and neophobia, which prevents a global diet that includes insects. Physically active consumers are often dedicated to a balanced diet with enough energy and nutrition. The aim of this study is to analyze physically active consumers and their attitudes to insects as food and compare whether these are affected by information on nutritional content and ecological sustainability. The study also aims to find out how their attitudes can be used to present insects as food in an attractive way. The study was conducted as a web-based survey. The survey was preceded, for half of the participants, by information about insects as food based on ecological sustainability and nutritional content. The study, in a comparison between the two groups, found that the type of information the participants received did not have a significant impact on physically active consumers' attitudes towards insects as food. Acceptance of food is a complex phenomena and requires consumers to have time to get used to eating insects, for example, by gradually reducing disgust. The results show that this can be done by serving ground insects in a well-known food product.

Utifrån ett folkhälso- och samhällsperspektiv är livsmedelsproduktionen den största orsaken till globala miljöförändringar och även en riskfaktor för ohälsa. Samtidigt är kost en grundläggande bestämningsfaktor för hälsa. Restauranger har ett stort inflytande till att påverka en hållbar konsumtion och produktion, och för att gynna det globala ekosystemet. Samtidigt bär restauranger ett ansvar attservera miljövänlig mat, vilket är fördelaktigt ur ett folkhälsoperspektiv. I denna studien var syftet att studera restaurangchefers attityder och tillämpningar kring att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metoden var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultaten visade överlag positiva attityder kring att handlar åvaror som är säsongsbaserade, närproducerade och ekologiska i syfte om att värna om miljö-och hälsa. När det kommer till framtida utmaningar och lösningar fanns en oro kring att kunna tillfredsställa framtida generationers behov, kopplat till miljöförändringar. Nedskärningen av köttinstustrin lyftes av restaurangcheferna som den största utmaningen, i relation till att förbättra miljön och således folkhälsan. Det visade sig också att användandet av mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i vissa fall hämmas av ekonomiska resurser. Avgörande faktorer i relation till att servera mat utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv var både ekonomiska resurser och kunskaper kring ämnet. Däremot visade resultatet att kunskaper i de flesta fall var mer avgörande än ekonomiska tillgångar. Med detta resultat, kan slutsatsen dras att det finns ett ytterligare kunskapsbehov samt ekonomiskt behov inom ämnet för att restauranger ska agera mer ekologiskt hållbart.
From a public health and society perspective, food production is the biggest cause of global environmental change and also a risk factor for ill health. At the same time, diet is a fundamental determinant of health. Restaurants have a major influence on sustainable consumption and production, on benefiting the global ecosystem. At the same time, restaurants have a responsibility to serve environmentally friendly food, which is beneficial from a public health perspective. In this study, the purpose was to study restaurant managers' attitudes and applications around serving food from an ecological sustainability perspective. The method was a qualitative approach with semi-structured interviews that were analyzed on the basis of a content analysis. The results showed generally positive attitudes towards buying raw products that are seasonal, locally produced and organic in order to protect the environment and health. When it comes to future challenges and solutions, there was a concern about being able to satisfy the needs of future generations, linked to environmental changes. The cut of the meat industry was highlighted by the restaurant managers as the biggest challenge, in relation to improving the environment and thus public health. It also turned out that the use of food froman ecological sustainability perspective is in some cases hampered by financial resources. Crucial factors in relation to serving food from an ecological sustainability perspective were both financial resources and knowledge of the subject. On the other hand, the results showed that knowledge was in most cases more decisive than financial assets. With this result, it can be concluded that there is an additional need for knowledge as well as financial need in the subject for restaurants to act more ecologically sustainable.

Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA använder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna är reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrån semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA använder samhällsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi. Resultat visar även att ICA använder fem olika dimensioner av nytta, positiv och negativ emotionell nytta, värde för pengarna, sociala livet samt funktionaliteten, i marknadsföringen av det ekologiska sortimentet.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.

Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier.

Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ.

Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.

The purpose of this thesis is to investigate the implementation of a political aim – formulatedfrom a context of sustainable development. In 2006 both the Swedish national Parliament andthe municipality of Växjö (among others) stated that 25% of publically served food wouldstem from organic production by the end of 2010. The thesis investigates the outcome of theimplementation of this policy in a local perspective - looking at one part of the public sectorby focusing on four differently organized schools within Växjö municipality. School food in Sweden has a specific institutional setting. It holds the almost unique statusas a non-charged, legal right to all pupils in the compulsory school system. School food as apublic good is affected by the EU legislation of public procurement. The thesis studies theoverall institutional framework (i.e. legislation and regulations) fundamental to school food.With the institutional framework in mind the thesis also describes different organizationalactivities connected to school food. Thus the thesis involves four geographical levels: Theregional (EU), the national, the local and the individual level. The latter is defined in theorganized context from a number of individual professionals. Some of these individuals arefurther considered as so called street level bureaucrats – officials sandwiched between superiorsand their clients. The thesis builds a conceptual framework based on institutional, organizational and streetlevel theory together with policy analysis. Methodologically the thesis is formed around andcarried out as a local case study through a number of semi-structured qualitative interviews.The empirical and analytical part of the thesis is further structured around the three theoreticalconcepts. From the thesis´ purpose three guiding questions were outlined. The main implications of the thesis are that a number of factors were found to be involvedin the policy implementation. The most significant factors for the policy implementation arefirstly the formulation of the political goal, and secondly the individual professionals actuallybuying the food for the schools. As long as the policy of the school food is non-forcing (i.e. anaverage aim of the public sector, and not included in the legislation) the final outcome of thefood depends on the decisions made by the buyer. There is disagreement of the policy intention and of whether organic food is more sustainablethan other food. Thus I end the thesis by suggesting a change of concepts if the politicalaim is to reach sustainability. I encourage a system to control the food´s total ecological footprint.This would be achieved by formulating the policy around a suggested level of the ecologicalfootprint. The level would be calculated and set where experts say it´s in accordancewith sustainable development. From this the street level bureaucrats can sum up the componentsof the lunch they buy and serve. No matter if the individual product is labeled organic,local, conventional, or… This would – according to me – improve the chances for Växjö actually to live up to itslogo: the greenest city in Europe. At least this idea could awake a debate.
Opposition kl. 13.15

Background for study:The ecological trend has grown in the latest years, and earlier studies has shown that women are most likely to buy ecological food. However, becoming a mother comes with new expenses connected with the baby. The aim of this study is to investigate how women’s buying behavior changes when they become a mother and we will connect this to ecological buying behavior..Purpose:The purpose with the thesis is to find out how and why the buying behavior of food changes after becoming a mother and in what way this affect the purchasing of ecological food.Researchquestions:What are the factors affecting mothers, when deciding to buy ecological or regular food? How and why does becoming a mother change the buying behavior of food?Theoretical framework:The frame of reference contains models of the buyer decision process that leads to the purchase, and the consumer decision making model show how the characteris-tics influence the purchase. The authors also used the means-end chain model to see which attributes affects the consumer.Method:To be able to carrying out with the study, we used an qualitative approach with focus groups as our method of data collection to get a deeper understanding for the subject.Conclusions:The conclusions to be drawn from this study is that the price is still the most important factor but also the time that many participants feel that they don’t have when it comes to grocery shopping.
Bakgrund till studien:Den ekologiska trenden har vuxit de senaste åren och tidigare forskning har visat att kvinnor är den mest troliga ekologiska handlaren. Att bli förälder innebär nya kost-nader på grund av barnet, målet med denna studie är att undersöka om kvinnors köpbeteende ändras när de blir mamma, med hänsyn av ekologiskt köpbeteende.Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur och varför köpbeteendet av mat förändras när man min blir mamma och på vilket sätt detta påverkar köpandet av ekologisk mat.Frågeställningar:Vilka faktorer påverkar mammor i deras beslut om att köpa ekologisk eller vanlig mat? Hur och varför påverkas köpbeteendet av att man blir mamma?Teoretiskt ramverk: Den teoretiska referensramen innehåller modeller av köparens beslutsprocess som leder till köp, och köpbe-slutsprocessen visar vilka egenskaper som påverkar köpet. Författarna använder sig utav means end chain modellen för att se vilka attribut som påverkar konsumenten?Metod:För att kunna genomföra denna studie använde vi oss utav en kvalitativ metod med fokusgrupper som vår datainsamlingsmetod.Slutsatser:Slutsatserna man kan dra ifrån studien är att priset fortfarande är den viktigaste påverkningsfaktorn men även tid som många av mammorna kände att de inte hade när det kommer till mathandlande.

Den konventionella maten har stor påverkan på miljön, vilket har medfört att allt fler konsumenter väljer ekologisk mat. Detta är ett noggrant undersökt fält. Kunskap saknas dock om pensionärer väljer ekologiska matvaror. Föreliggande studies syfte har varit att undersöka svenska pensionärers konsumtion av ekologiska matvaror, något som undersökts genom metodtriangulering av enkäter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet tyder på att pensionärer konsumerar ekologisk mat av samma anledningar och hindras av samma orsaker som yngre konsumenter. Enda skillnaderna som uppvisats jämtemot yngre konsumenter är att pensionärers ekologiska konsumtion sker oberoende av könstillhörighet och familjestruktur.
Conventional food has a major environmental impact, which has caused more and more consumers to choose organic food. This is a thoroughly researched field. However, there is insufficient knowledge regarding whether senior citizens choose to buy organic food or not. The aim of the present study has been to examine the consumption of organic food among senior Swedish citizens. The study was conducted through surveys and semi-structured qualitative interviews. The results suggest that senior consumers have the same motives as younger consumers. They are also hindered by the same reasons as their younger counterparts. The only difference between the two groups is that senior citizen´s gender and family structure influence their organic food consumption less.

The Swedish ecological breakthrough of the late 1960’s and the early 1970’s entailed a rapid proliferation of competing perspectives on the environment, on man’s relation to it, and on the possible – dystopian or utopian – futures that lay ahead. By drawing on the theoretical concept of sociotechnical imaginaries as defined by Sheila Jasanoff and Sang-Hyun Kim, this thesis aims to explore the critical role played by these perspectives, and by these visions of the future, during this formative period of the emerging environmental consciousness and of early Swedish environmental politics. With this purpose in mind, the thesis examines the sociotechnical imaginaries mobilized in three Swedish books on environmental politics written by politically concerned scientists, as well as the two first environmental manifests published by the ruling Social Democratic Party in 1968 and 1972. By comparing the imaginaries mobilized in each text, the thesis then argues that the party incorporated certain elements of the critical perspectives into the dominant paradigm, but that they never wavered in their commitment to industrial development. The thesis also shows how these environmental imaginaries were used to legitimize political power, as well as the social democratic hegemony.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi. Grafisk formgivning har hämtat många av sina principer från estetiken och därför använde vi oss även av estetiken som grund. Utöver dessa har vi använt oss av teorier om varumärke och identitet då uppdragsgivaren är väldigt måna om sitt varumärke och vill kontinuerligt jobba för att utveckla och göra det starkare. För att ha en teoretisk grund till budskapet i kampanjbilderna har vi även använt studerat hur man skriver för reklam. Vi har även studerat kommunikationskanaler och hur vi bör använda dessa för att nå ut till målgruppen. Utöver teorin och erfarenheter, grundas valet av kommunikationskanal samt budskapet i kampanjen på den empiriska undersökningen som utfördes i samband med projektet. Vi utförde en kvantitativ målgruppsundersökning i form av enkät med huvudsyfte att undersöka vad målgruppen har för matpreferenser samt vad som får dem att besöka en restaurang. Målgruppsundersökningen visade att målgruppen inte följer någon specifik kosthållning men tycker att ekologisk, fairtrade och närodlad/nyproducerad mat är viktig när de besöker en restaurang. Tillsammans med målgruppsundersökningens resultat och teorierna kunde vi utforma kampanjbilder som kan locka till sig kunder från dem närliggande platserna och samtidigt visa upp Zests unika utbud.

Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut? Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel? Vilka individuella faktorer påverkar denna relation? Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel. Den visar också att oro för specifika miljöproblem är en starkare faktor för miljövänlighet än allmän oro för miljön. Kön har också visat sig ha effekt, där män generellt har en något högre användning av energi och högre koldioxidemission. Utbildning, till sist, är komplicerat att placera in i relationen. Dock visar merparten av tillgängliga studier att variabeln ger effekt på köpet av ekologiska livsmedel. Materialet som används samlades in i Stockholmsregionen under 1999, vilket innebär att attityderna och beteendena med all sannolikhet inte ser likadana ut idag. Genom regressionsanalys undersöktes effekten av ovan nämnda variabler. Precis som den tidigare forskningen visat gav ekonomiska faktorer absolut starkast effekt, och inkomst förklarade störst andel varians. Utbildning gav en viss effekt, ju högre utbildning, desto större påverkan genom både emissioner och energianvändning. Effekten av köp av ekologiska livsmedel och kön kan inte sägas ha någon slags effekt på sambandet. De resultat som denna undersökning finner ställer frågan om det faktiskt var så att ekologiska livsmedel under 1999 inte sågs som ett miljövänligt beteende överhuvudtaget. I så fall kan det snarare ses som en effekt av det västerländska konsumtionssamhället där människor konsumerar endast för sig själva.

I denna studie presenteras forskning om 90-talisters attityder till ekologisk hållbarkonsumtion. Studien är skriven utifrån ett kvalitativt angreppssätt där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper, en med män och en med kvinnor. Syftet är att undersöka 90-talisters attityd till ekologisk hållbar konsumtion och besvaras genom tre frågeställningar. De två första frågeställningarna berör motiv och ansvar för ekologisk hållbar konsumtion och den tredje är en jämförelse mellan kön. Analysen grundar sig i ett teoretiskt ramverk med Schwartz grundläggande värderingar och Locus of Control. Studiens resultat visar att 90-talisters attityder till ekologisk hållbar konsumtion i allmänhet är positiv och komplex. De värderingar som framkom i diskussionerna tar uttryck i motiv som pris, smak, hälsa och omvärldsrelaterade motiv. Attityder till vem som har ansvaret till att utveckla en ekologisk hållbar konsumtion skiljer sig mellan individerna men de är överens om att situationen är komplex och svår att reda ut. Några av deltagarna vill att staten eller företagen ska ta tag i problemet medan andra anser att de själva som individer har ett stort ansvar. Vissa attityder och värderingar skiljer sig mellan männen och kvinnorna, men i bådagrupperna finns olika argument och det går inte att dra direkta slutsatser mellan könen. Gemensamt för båda grupperna är att de själva anser att de saknar kunskap om vad ekologiskhållbar konsumtion innebär. Denna studie bidrar med en viss förståelse för hur 90-talister ser på ekologisk hållbarkonsumtion och vad de anser krävs för att utveckla en hållbar konsumtion. För att få ett mergeneraliserbart resultat skulle en kvantitativ studie rekommenderas till framtida forskning.
This study presents research on 90's generation’s attitudes to organic sustainable consumption. The study is written from a qualitative approach where data has been collected through two focus groups, one with men and one with women. The purpose is to examine the attitude of the 90’s generation to organic sustainable consumption and will be answered by three questions. The two first questions concerns the motivation and responsibility for organic sustainable consumption and the third is a comparison between gender. Analyzes are based on a theoretical framework with Schwartz Theory of Basic Values and Locus of Control. The results of the study shows that the attitudes to organic sustainable consumption are generally positive and complex. The values that emerged in the discussions expresses motives such as price, taste, health and environmental motives. Attitudes toward who is responsible to develop an organic sustainable consumption differs between the respondents, however they understand that the situation is complex and difficult to solve. Some of the participants believes the state or companies should deal with the problem, while some believe it is themselves as individuals who has the responsibility. Some attitudes and values differ between men and women, but there are different arguments in both groups and direct conclusions cannot be drawn between the genders. Both groups believe they have a lack of knowledge about what organic sustainable consumption means. This study contributes to a certain understanding of the 90’s generation view on sustainable consumption and what they consider necessary to develop a sustainable consumption. In order to achieve a more generalizable result, a quantitative study would be recommended for future research. This study is written in swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality’s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas. The effects caused by meat production and consumption are, among others, greenhouse gas emissions and increased risk of some forms of cancer. The effects of pesticides are not fully stated but present studies indicate that the effects, especially regarding the environment, are negative. The study then narrows and describes the situation and organization in Eskilstuna municipality and finally describes the possible implementation process. The conclusion of the study was that an implementation is possible and a needed step towards a reduction of negative environmental and health impact. Learned habits that are created in an early age can act as a base for present and future challenges. Children will become the consumers of the future. An organic and lacto-ovo-vegetarian diet reduces the amount of antropogenic distributed compounds and greenhouse gases to the environment and can function as an instrument towards the achievement of the Swedish Environmental Objectives. Goals that are set by Eskilstuna municipality can also be favored by an implementation of the suggested diet in the public preschool.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt.

Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor.

Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta.

 

This paper seeks to understand how indigenous knowledge tends to be excluded in a global dominant Western discourse of knowledge. Indigenous people have due to European colonialism, racism and power been structurally marginalized and oppressed for centuries. Hence, social ideas and practices about Western knowledge have emerged as more legitimate than any other form of knowledge. Using discourse analysis as a method, I do investigate various articles from Western, American Native and Sami people newspapers. The purpose is to visualize their power relationship and perceptional differences of ecological sustainability. By analyzing their choices of words in the articles, I interpret their attitudes and put them in a broader societal context trough sociological and postcolonial theoretical contributions.  The  scholars I use are Foucault, Mannheim, Laclau & Mouffe and Said. Therefore, this paper explains the Western dominance in the discourse of knowledge as a product of social practices in terms of power, discourses and postcolonialism, rather than an objectifying scientific truth. Consequently, this can hopefully display other contributions of solutions from indigenous knowledge to contemporary issues our world is facing. Thus, my thesis problematizes how the exclusion of indigenous knowledge in the dominant discourse of knowledge negatively can affect ecological sustainability in terms of dismissed additional indigenous solutions. The purpose is to create bigger hybridity with a diversity of ideas, creativity and contributions to sustainable development.  I argue that Western legitimacy is just an idea hanging on long social processes of discourses, power and social constructions of the reality. By clarifying this phenomenon with empirical shreds of evidence, I hope to contribute with new understandings about the marginalized position indigenous knowledge possess and amplify indigenous discourse in the dominant Western discourse of knowledge.

This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis

The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings. Hidden means of control transform political and ideological environmental targets in to practical factual matters. Hidden means of control makes ideological and political environmental issues non-political and reduces them in to technical issues.

Chemical signals are the most widely used form of sexual communication throughout the living world. However, there is in general little knowledge about what these signals actually communicate. The role of chemical signals, i.e. pheromones, in sexual behaviour has traditionally been seen as restricted to mate attraction and species recognition. This thesis reviews the evidence for pheromones as indicators of mate quality, and then investigates three important factors for mate quality signals – individual variation, heritability and cost – by using the male pheromone of the lekking fruit fly Drosophila grimshawi as a model.

The experiments presented indicate that the pheromone of D. grimshawi has multiple functions, and that these functions vary with social context. Thus, with regard to females, the pheromone seems to act mainly as a species/mate recognition signal, since females show little preference for the amount of pheromone deposited by a male. Moreover, males invest less in pheromone production when subjected to females as compared to when subjected to rival males. However, the pheromone seems to be costly in production since males that invest much in pheromone deposition has a shorter lifespan. This suggests a function for the pheromone in male-male interactions. Males can distinguish their own pheromone depositions from those of a strange male, and also discriminate between pheromone depositions from one and two strange males. This might give them the ability to assess the size of a lek and the competitive capacities of rivals, information that should be useful when optimizing sexual behaviour.

In conclusion, the pheromone seems to act as an honest mate/competitor quality signal in some social contexts, and as a non-costly species/mate recognition signal in other. In addition, I show for the first time that a chemical signal has differential fitness costs, and that an insect is able to distinguish between individual odour signatures.

Den här studien undersöker hur vegetationen förändras mellan 1979 och 2010 i området som idag är Hornborgasjöns naturreservat. Sjösänkningar i området ledde till att ett igenväxt träskområde ersatte en viktig vattenreservoar och närsaltfälla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vår tids mest omfattande naturvårdsarbete. Studien svarar också på om restaureringen uppnådde sitt mål och om resultatet blev som man tänkt sig. I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jämfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta från 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna. Vegetationsförändringarna i området visade sig vara omfattande mellan 1979 och 2010, där tydlig igenväxtningsmark med stora monokulturer ersattes med öppnare marker där vegetationstyperna var spridda över hela området i mindre ytor. Mångfalden i området ökade liksom vattenytan. Vattenytans stora utbredning efter restaureringen blev den stora överraskningen tillsammans med att sävvegetationen helt försvann. Undervattensvegetationens stora spridning räddade dock restaureringens syfte att gynna fågellivet trots sävruggarnas frånvaro. En ny viktig naturtyp framkom i vegetationskartan 2010, öppet vatten med död vegetation, där stora delar av vegetationstypen består av den för många hotade arter vitala biotopen död sumplövskog.
This study investigates vegetation changes in the nature reserve of Lake Hornborga between 1979 and 2010. Lowering of the surface of the lake had changed an important water reserve and nutritive salt trap into an overgrown fen and during the 80's a total pioneering restoration, perhaps the most important work of nature conservation of our time, was made. This study claims to answer if the restoration was successful and if its goals were reached. A current vegetation map for 2010 was created and adjusted in ArcGIS and this map was compared with a vegetation map of 1979. Vegetation areas were calculated to facilitate analyses between the maps. Large-scale vegetation changes have occurred between 1979 and 2010. Overgrown fenland with monoculture vegetation has been replaced by a more open landscape with a diversified growth and an open surface of water. The large extension of open surface and the disappearance of rush vegetation are two great surprises of the restoration. Thanks to a large-scale spread of underwater vegetation the aim of furthering birdlife could be reached despite the loss of rush vegetation. A new type of vegetation area has also been created, where  open water submerges dead vegetation, one of which is a biotope of dead marsh broadleaf trees, vital to many threatened species.
Vid kontakt med Lantmäteriet har muntlig bekräftelse getts gällande tillstånd av publicering av deras upphovsrätts skyddade material, där alla högskolearbeten ges sådant tillstånd vid alla Sveriges lärosäten. I mitt arbete gäller detta figur 1.

Bakgrund Den svenska dagligvaruhandeln blir alltmer koncentrerad med större och färre livsmedelskedjor. Detta har resulterat i en maktobalans mellan livsmedelskedjorna och dess leverantörer. Trots livsmedelskedjornas uppenbara maktövertag ser aktörerna många anledningar till att samarbeta med varandra. Det har blivit allt viktigare för aktörer inom distributionskanaler för färska livsmedel att samarbeta för att bland annat kunna erbjuda konsumenten högkvalitativa produkter. Som följd av detta har det skett en utveckling av relationerna inom dessa distributionskanaler med ökad interaktion mellan aktörerna. För leverantörer som erbjuder närodlade produkter har det visat sig vara av stor vikt med interaktion för att bygga en förtroendefull relation till det köpande företaget. Den svenska konsumtionen av både närodlad och ekologisk frukt och grönt har ökat markant under de senaste åren och har blivit viktiga produktkategorier för dagligvaruhandeln. Med utgångspunkt i den kunskapslucka som finns inom svenska distributionskanaler för ekologisk och närodlad frukt och grönt, avser studien att undersöka dessa produktkategorier närmare. Studien har främst fokuserat på hur odlare som erbjuder ekologisk respektive närodlad frukt och grönt kan stärka sin position på marknaden. Studien vill även påvisa skillnader mellan närodlat respektive ekologiskt och om leverantörer som erbjuder någon av dessa produktkategorier har en starkare position på marknaden än den andra. Syfte Syftet med studien är att analysera relationer och maktbalansen mellan aktörer i distributionskanaler för ekologisk respektive närodlad frukt och grönt, där fokus är att komparera dessa två produktkategorier. MetodFör att svara på syftet med studien genomfördes totalt 11 intervjuer  med fem olika företag inom distributionskanalen för frukt och grönt. Dessa företag var detaljisten och grossisten ICA, grossisten Östgöta Trädgårdshall och tre olika producenter (odlare). Slutsats Studien visar på att det finns en tendens till att leverantörer för närodlade produkter har en starkare maktposition på den studerade marknaden än ekologiska leverantörer. Det kan även fastställas att relationerna är viktiga i distributionskanalen för frukt och grönt, inte minst mellan aktörer som har ett utbyte av närodlade produkter. Relationer kan även konstateras ha en inverkan på maktförhållandet mellan aktörer, då det har visats att den enskilda leverantören kan stärka sin maktposition gentemot livsmedelskedjan genom att investera i en nära relation.
Background The Swedish food distribution industry is becoming increasingly concentrated with fewer and larger supermarket chains. This has resulted in power imbalance between supermarkets and their suppliers. Despite the power of the supermarkets, the channel members recognise the need to cooperate with each other. It has become increasingly important for members of the distribution channels for fresh food to cooperate in order to offer the consumers high-quality products. The outcome of this is an elaborated relationship and a higher interaction between channel members. For suppliers that offer local products, it has proved to be of even greater importance with interaction in order to gain trust from the purchasing companies. Consumption of both local and organic fruit and vegetables has increased significantly in the recent years in Sweden. Therefore these product categories have become important to the supermarkets. Based on the lack of research of the Swedish distribution channels for organic and local fruit and vegetables, this study intends to analyse these product categories further. The study has mainly focused on how growers, who offer local or organic fruits and vegetables, can strengthen their position in the market. The study also intends to demonstrate possible differences between suppliers offering local and organic products, to see if one of these categories has a stronger market position than the other. Purpose The purpose of the study is to analyse the relationships and the power balance between members in the distribution channels for organic and local fruits and vegetables, where the focus is to compare these two product categories. Execution To answer the purpose of the study, a total of 11 interviews with five different companies in the distribution channel for fruit and vegetables were conducted. These companies were the retailer and wholesaler ICA, the wholesaler Östgöta Trädgårdshall and three producers (growers). Conclusion The study implies that suppliers for local products may have a greater power position within the studied market than suppliers for organic products. Furthermore, the study confirms that relationships are important between actors in the distribution channel of fruits and vegetables, especially in channels that involve an exchange of local products. Relationships also have an impact on the power balance between the actors thus it appeared that individual suppliers strengthen their power position towards the supermarkets by intimate relationships.

Meiofauna, and especially marine nematodes are common in sediments around the world. Despite very wide ranging distributions in many nematode species, little is presently known about their dispersal mechanisms shaping these patterns. Rafting, and perhaps ballast water transport has been suggested as viable means for nematode long-range transport. On a much smaller scale other processes have been suggested for their dispersal. They generally include some form of passive suspension into the water column and later on a passive, haphazard settling back towards the bottom.

Small-scale phenomena in nematode dispersal were studied by conducting a series of studies at Askö field station, Trosa Archipelago, Baltic proper. Studied aspects were one case of macrofaunal influence on nematode dispersal rate, using an amphipod, Monoporeia affinis as disturbing agent, and three different studies on mechanisms related to settling. The experiments were conducted both in laboratory and field settings.

The amphipod Monoporeia affinis did not exert any influence on the dispersal rate in the nematodes. The nematode dispersal was only an effect of time, in the aspect that the more time that past, the more nematodes dispersed from their place of origin. The settling experiments revealed that nematodes do have an active component in their settling behaviour, as they were able to exert influence on the spot where they were to settle. They were able to choose settling spot in response to the food quality of the sediment. It also became evident that contrary to common belief, nematodes are able to extend their presence in the water column far beyond the times that would be predicted considering settling velocities and hydrodynamic conditions alone.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt. De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende. Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet.

The work has two parts - theoretical and practical. Theoretical part consists of two main themes: the relationship of man to nature, where we deal with the characteristics, development history and the influence of direct contact with nature in the development of individuals, and present selected aspects of the current state of the world, and values for sustainable development. The second part is devoted to environmental education, the basic starting points and objectives and identifies principles of effective environmental education. The practical part is a project of stay summer camp with ecoeducational content on the theme of "Disaster".

Abstracts in Afrikaans, English and Southern Sotho
Geweld en skoolgeweld veroorsaak ernstige maatskaplike ontwrigting in Suid-Afrika. Die metodes waarmee skoolgeweld tans hanteer word, is oneffektief en meestal op mag en dissipline gegrond. Die doel van hierdie navorsing is om alternatiewe benaderings vir die hantering van skoolgeweld te ondersoek en om ʼn implementeringsraamwerk vir ʼn heelskoolbenadering teen skoolgeweld te ontwikkel. Ten einde hierdie doel te bereik, fokus die navorsing, wat binne ʼn aangepaste ekologiese model (AEM) onderneem is, op ʼn konseptuele analise van die aard en inhoud van die konsepte “geweld” en “skoolgeweld”, omdat beide dikwels met konsepte soos “mag” en “dissipline” verwar word. Beide begrippe is multidimensioneel en kom binne al die sfere van die AEM voor. Dit sluit geweld weens verskeie oorsake, soos psigo-biologiese faktore, strukturele geweld en reaksiegeweld in. Skoolgeweld kom eweneens weens verskeie oorsake en in verskillende vorms binne die sfere van die AEM voor. Voorbeelde sluit lyfstraf, boeliegedrag, bendes en strukturele skoolgeweld soos rassisme, die kwaliteit van onderwys en oorvol klasse, in. Die navorsing toon aan dat die wyse waarop skoolgeweld tans in Suid-Afrika hanteer word, onsuksesvol is. Dit word hoofsaaklik by wyse van mag, dissipline en ʼn strafbenadering hanteer, wat meebring dat die verhoudings wat weens die geweld beskadig word of skipbreuk ly, versoening tussen dader en slagoffer verhoed en dat die slagoffer se behoeftes nie in ag geneem word nie. Die wyse waarop skoolgeweld hanteer word, bied ook nie ʼn wyse waarop strukturele skoolgeweld bestuur kan word nie. Een van die alternatiewe wyses waarop skoolgeweld hanteer kan word, is herstellende onderwys. Dit is ʼn betreklik nuwe benadering tot onderwys, wat op herstellende geregtigheid gegrond is, maar ook proaktiewe aktiwiteite insluit. Omdat herstellende onderwys op beginsels soos verhoudings, dialoogvoering, waardegedrewenheid, herstel en versoening gegrond is, kan dit gebruik word om skoolgeweld te beheer. Herstellende onderwys maak van verskillende proaktiewe en reaktiewe metodes gebruik, soos slagoffer-oortrederbemiddeling en groepsgesprekke. Dit fokus op ʼn skoolgemeenskap wat waardegedrewe is, eerder as op oortredings. Herstellende onderwys word egter deur ʼn aantal knelpunte gekniehalter. Die navorsing toon aan dat hierdie knelpunte deur die Freire se benadering tot onderwys ondervang kan word. Freire se benadering tot onderrig word aan die hand van ʼn aantal kernelemente, wat in vyf groepe verdeel is (naamlik sy siening oor mag en bemagtiging, etiesgodsdienstige elemente, bewustheid en aksie, dialoogvoering, onderwyspraktyk en onderwys en die samelewing) hanteer. Die navorsing toon aan dat hierdie elemente gebruik kan word om die leemtes in herstellende onderwys te vul en dat die twee benaderings en ʼn aantal ander benaderings wat daarby aansluit, soos onderwys vir maatskaplike geregtigheid, kritiese pedagogiek en die leerstellings van Mohlomi, tot ʼn geïntegreerde onderwysbenadering – geïntegreerde helende onderwys – saamgevoeg kan word. In die voorlaaste gedeelte van die navorsing word die beginsels van geïntegreerde helende onderwys gebruik om ʼn praktykgerigte implementeringsraamwerk te ontwikkel. Die raamwerk word in twee dele hanteer: eerstens die implementeringsterreine, naamlik die geleerde en geleefde leerplanne, en tweedens die implementeringsproses wat deur middel van deelnemende aksienavorsing uitvoer kan word. Die navorsing sluit af met ʼn opsomming van die navorsing, ʼn uitwysing van die beperkings van die studie en aanbevelings vir verdere ondersoek.
Violence and school violence play havoc with South African society. Current methods to curb school violence depend on power, discipline and a penal approach, and prove to be ineffective. The purpose of this research was to investigate alternative approaches to manage school violence and develop an implementation framework for a whole-school approach to it. This research was conducted according to an integrated ecological model. The concepts “violence” and “school violence” were analysed as they are often confused with the concepts “power” and “discipline”. The former pair of concepts are multidimensional and present in all spheres of the integrated ecological model. They include individual violence, group violence and structural violence. School violence manifests in different forms, including bullies and gangs. This research differentiates between controllable school violence – which is within the school community’s sphere of influence – and manageable school violence – which originates outside the school community. The research indicates that the ways in which school violence is currently addressed do not consider damaged relationships because of violence, reconciliation between the perpetrator and the victim, and the needs of the victim. In addition, they do not contribute to the management of structural school violence. Restorative education is a recent approach based on restorative justice and includes proactive activities. Because it is value-driven and grounded on relationships, dialogue, restoration and reconciliation, it can be of great use in the fight against school violence. Restorative education includes both proactive and reactive methods such as victim-offender mediation and group discussions. It focuses on a value-driven school community rather than infringements. However, restorative education has certain deficiencies. This research indicates that they can be made good thanks to Freire’s approach to education. Freire’s approach to education comprise a number of key elements, which can be divided into five groups, viz his views on power and empowerment; ethical-religious elements; consciousness and action; dialogue; educational practice; and education and the community. The research indicates that these elements can compensate for the deficiencies in restorative education. Freire’s approach and a number of connected approaches such as education for social justice, critical pedagogy and the doctrines of Mohlomi, can be combined in an integrated approach to education, referred to as integrated healing education. In the penultimate part of the research, the principles of integrated healing education are utilised to develop a practice-orientated implementation framework. The framework is discussed in two sections: the fields of implementation, viz the learned and lived curricula, and the implementation process through action research. The research concludes with a summary, limitations of the study, and recommendations.
Tirisodikgoka le tirisodikgoka ya kwa sekolong di baka tlhakatlhakano mo baaging ba Aforikaborwa. Mekgwa ya ga jaana ya go fedisa dikhuduego e ikaegile ka dithata, maitsholo a a siameng le molebo wa kotlhao, mme go bonala e sa nonofa. Maikemisetso a patlisiso eno e ne e le go batlisisa melebo e e farologaneng ya go samagana le tirisodikgoka ya kwa sekolong le go tlhama letlhomeso la tsenyotirisong la molebo wa sekolo sotlhe go samagana nayo. Patlisiso e dirilwe go ya ka sekao se se golaganeng sa ikholoji. Go lokolotswe megopolo ya "tirisodikgoka" le "tirisodikgoka ya kwa sekolong" ka ntlha ya fa gantsi e tlhakatlhakanngwa le megopolo ya "dithata" le "maitsholo a a siameng". Sebedi sa ntlha sa megopolo se dintlhadintsi mme di gona mo magatong otlhe a sekao se se golaganeng sa ikholoji. Se akaretsa tirisodikgoka ya batho bongwe ka bongwe, tirisodikgoka ya setlhopha le tirisodikgoka e e rulaganeng. Tirisodikgoka ya kwa dikolong e tlhagelela ka dipopego tse di farologaneng, go akaretsa badipisi le digongwana. Patlisiso eno e farologanya magareng ga tirisodikgoka e e laolegang ya kwa dikolong – e e mo legatong la tlhotlheletso la mo sekolong – le tirisodikgoka e e tsamaisegang kwa dikolong – e e tswang kwa ntle ga sekolo. Patlisiso e bontsha gore ditsela tse go samaganwang le tirisodikgoka ya kwa dikolong ka yona ga jaana ga di lebelele dikamano tse di senyegang ka ntlha ya tirisodikgoka, poelano magareng ga modiri le motshwasetlhabelo, le ditlhokego tsa motswasetlhabelo. Go tlaleletsa foo, ga di tshwaele mo tsamaisong ya tirisodikgoka ya kwa dikolong e e rulagantsweng. Molebo wa pusetso ke molebo wa fa gautshwane o o theilweng mo bosiamising jwa pusetso mme o akaretsa ditiragatso tsa pele ga tiragalo. Gonne o tsamaisiwa ke dintlhatheo mme o theilwe mo dikamanong, dipuisano, pusetso le poelano, o ka nna mosola thata mo ntweng kgatlhanong le tirisodikgoka ya kwa dikolong. Thuto ya pusetso e akaretsa mekgwa ya pele ga tiragalo le ya go tsibogela tiragalo e tshwana le tsereganyo ya motswasetlhabelo-molatofadiwa le dipuisano tsa ditlhopha. E tota baamegi ba sekolo ba ba laolwang ke dintlhatheo go na le tlolomolao. Le gale, thuto ya pusetso e na le makoanyana a a rileng. Thutopatlisiso eno e bontsha gore a ka baakanngwa ka molebo wa ga Freire wa thuto. Molebo wa ga Friere wa thuto o na le dikarolo di le mmalwa tsa botlhokwa, tse di ka aroganngwang ka ditlhopha tse tlhano, e leng, megopolo ya gagwe malebana le dithata le maatlafatso; dintlha tsa maitsholo-tumelo; temogo le tiragatso; puisano; tiragatso ya thuto; le thuto le baagi. Patlisiso e bontsha gore dintlha tseno di ka emela makoa a a mo thutong ya pusetso. Molebo wa ga Freire le melebo e mengwe e le mmalwa e e golaganeng e tshwana le thuto ya tshiamiso ya loago, thuto e e rutang barutwana go sekaseka dithata le kgatelelo le ditumelo tsa ga Mohlomi, di ka kopanngwa mo molebong o o golaganeng wa thuto, o o bidiwang thuto e e golaganeng e e alafang. Mo karolong ya pele ga ya bofelo ya patlisiso, go dirisiwa dintlhatheo tsa thuto e e golaganeng e e alafang go tlhama letlhomeso la tsenyotirisong le le theilweng mo tiragatsong. Letlhomeso le tlhalosiwa mo dikarolong tse pedi: lephata la tsenyotirisong, e leng kharikhulamo e e ithutilweng le e e tshetsweng, le tirego ya tsenyotirisong ka patlisiso ya tiragatso. Patlisiso e konosetsa ka tshobokanyo, ditekanyetso tsa thutopatlisiso, le dikatlenegiso.
Educational Foundations
Ph. D. (Philosophy of Education)