Contents
Academic literature on the topic 'Ekologisk produktion'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ekologisk produktion.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Ekologisk produktion"
1
Poutanen, Heidi. "(Sinne)bilder av ekologisk produktion och konsumtion." Sakprosa 13, no. 1 (March 16, 2021): 1–39. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.8193.
Full textAbstract:
Denna artikel tar avstamp i den socialsemiotiska multimodalitetsforskningen som utgår från att betydelser skapas i samspel mellan olika semiotiska system, som skrift och bild. I artikeln besvarar jag frågan hur djur, växter och människans relation till dem representeras i texter som handlar om ekologisk produktion och konsumtion inom den finska dagligvaru- och alkoholhandeln. Jag diskuterar även likheter och skillnader mellan representationerna i skrift och bild. Mitt material består av multimodala texter från tre svenspråkiga kundtidningar i Finland: Etiketten, K-Mat och Samarbete. I analysen redogör jag för olika semiotiska resurser och deras betydelsepotentialer i representationerna. Resultaten visar att representationer av det lyckliga livet av korna har en framträdande roll i marknadsföringen. Dessutom framkallar representationerna minnen från det förflutna och väcker konnotationer av den äkta och traditionella, finska matkulturen. I texterna betonas även den ömsesidiga relationen mellan människor och djur och människor och växter. Min analys visar att kundtidningarnas texter som helhet orienterar sig mot en verklighet där känslor och det sinnliga har betydelse.
2
Kurniasari, Nendah, Maharani Yulisti, and Christina Yuliaty. "LUBUK LARANGAN: BENTUK PERILAKU EKOLOGIS MASYARAKAT LOKAL DALAM PENGELOLAAN SUMBER DAYA PERIKANAN PERAIRAN UMUM DARATAN (TIPOLOGI SUNGAI)." Jurnal Sosial Ekonomi Kelautan dan Perikanan 8, no. 2 (December 10, 2015): 241. http://dx.doi.org/10.15578/jsekp.v8i2.5676.
Full textAbstract:
Perilaku ekologis masyarakat di sekitar sungai merupakan sebuah modal mendasar bagi keberlangsungan sumberdaya ikan di kawasan sungai tersebut. Oleh karenanya, makalah ini bertujuan untuk menganalisis perilaku ekologis masyarakat lokal dalam memanfaatkan sumberdaya sungai. Penelitian dilaksanakan pada tahun 2012 pada masyarakat Nagari Manggilang Kecamatan Pangkalan Koto Baru Kabupaten Lima Puluh Kota Sumatera Barat yang menetap di daetah aliran sungai Batang Talagiri dan Batang Manggilang. Analisis data menggunakan analisis deskriptif kualitatif yang menginterpretasikan secara logic hubungan antara faktor-faktor pendorong, implementasi serta implikasi perilaku ekologis tersebut. Hasil penelitian menunjukkan bahwa Perilaku ekologis masyarakat Nagari Manggilang dalam memperlakukan sungai didukung oleh beberapa hal yaitu kondisi geografis, pola kepemimpinan, hukum adat, dan sistem mata pencaharian masyarat. Keempat unsur ini turut andil dalam melestarikan perilaku ekologis tersebut. Perilaku ekologis masyakat Manggilang yang terwujud dalam lubuk larangan tidak hanya berimplikasi terhadap perilaku ekologi masyarakat secara kolektif, juga merubah perilaku sosial ekonomi masyarakat ke arah yang lebih produktif dan memiliki nilai moral yang tinggi. Title: Lubuk Larangan: Form of Ecological Behavior of Local Community in The Inland Fisheries Resource Management (River Tipology)Ecological behavior is a potential capital of sustainable resources. This paper aims to study the ecological behavior of local communities in the use of river resources. This study was conducted in 2012 at Nagari Manggilang, Pangkalan Koto Baru, Lima Puluh Kota District, West Sumatera with the objects are the community who settled in the watershed of the Batang Talagiri river and Batang Manggilang river. Data analysed by using descriptive qualitative that interpreted logically the relation among the supportive factors, implementation factors, and the implication of the ecological behavior. The results showed that the ecological behavior of Nagari Manggilang’ residents in treating the river suppoerted by several elements: geography, leadership patterns, customary laws, and livelihood systems. All of these elements contributed to preserve the ecological behavior. This ecological behavior at Nagari Manggilang’ residents that materialized as “Lubuk Larangan” was not only implicated to the ecological behavior of the society, but also changed the social behavior as well as economic behavior towards a more productive society and higher morale values
3
Santosa, Imam, and Suyono Suyono. "PENGEMBANGAN ETIKA SUBSISTENSI BERWAWASAN EKOLOGIS UNTUK PENGEMBANGAN PERILAKU PRODUKTIF BAGI KOMUNITAS PETANI." Agritech: Jurnal Fakultas Pertanian Universitas Muhammadiyah Purwokerto 20, no. 2 (January 29, 2019): 1. http://dx.doi.org/10.30595/agritech.v20i2.3977.
Full textAbstract:
The spreading of spatial-ecological conflicts are becoming worse with the greater crisis of ecological values. Natural resource exploitation are becoming more massive by various groups in society. The subsistence ethics of peasants in conducting productive behavior in the countryside is very necessary to be considered in preparing a new formulation of development. This research uses a qualitative approach to find the new concept. This research is located in District Karangreja and District Bojongsari, Purbalingga Regency. Based on this research, it is revealed that (1) the ecological social condition behind the ecological crisis is that the peasants are aware that their land is vulnerable to erosion but the control measures are still minimal due to the demands of economic factors (achievement of production targets), (2) ecological degradation always coincident with the decline of subsistence ethics, (3) the embryo of the concept of subsistence ethics with ecological insight for the development of productive behavior derived from several ecological values and it still maintained by the peasants who have refrained from excessive use of ground water for interest of irrigation water. Based on this research, it is suggested that the government through the related apparatus should provide more assertive signs so that the fulfillment of production targets (economic orientation) does not ignore the ecological degradation that can cause the leveling off in the future. It is important to realize that the cause of ecological degradation is not a single impact that is going to happen. Therefore, the effort to control this should necessarily require cohesiveness and culture-based peasants.
4
Margiyono, Margiyono, Ahmad Fauzi, Ernan Rustiadi, and Bambang Juanda. "Kerugian Ekologis dalam Pembangunan di Provinsi Kalimantan Timur." Jurnal Ekonomi dan Kebijakan Publik 10, no. 1 (July 9, 2019): 43–55. http://dx.doi.org/10.22212/jekp.v10i1.1162.
Full textAbstract:
Kalimantan Timur adalah salah satu provinsi terkaya di Indonesia yang dikaruniai kelimpahan sumber daya alam. Rata-rata pertumbuhan ekonomi Provinsi Kalimantan Timur selama tahun 1990an hingga tahun 2000an mencapai lebih dari 7 persen per tahun, indeks pembangunan manusia (IPM) tertinggi ketiga di Indonesia, dan indeks kualitas lingkungan juga sangat baik. Namun saat ini, Provinsi Kalimantan Timur mengalami kontraksi pertumbuhan ekonomi hingga -1,28 persen yang dibarengi pula dengan peningkatan kejadian bencana alam. Hal ini menunjukkan indikasi bahwa Provinsi Kalimantan Timur mengalami paradoks kesejahteraan dan kelestarian. Oleh karena itu, tujuan studi ini adalah untuk mengetahui nilai kerugian ekologis, dampaknya terhadap kesejahteraan, dan penyebab kerugian ekologis. Untuk menjawab tujuan itu maka digunakan metode ecological account. Hasil studi menunjukkan bahwa kerugian ekologis tertinggi disebabkan oleh luasnya lahan kritis, kemudian secara berurutan kerugian akibat eksploitasi batu bara, gas bumi, dan minyak bumi. Kerugian ekologis tersebut telah mengoreksi tingkat kesejahteraan sampai 76 persen dari PDRB. Hasil studi lainnya menunjukkan bahwa tingginya kerugian ekologis disebabkan oleh lemahnya peraturan daerah yang berkaitan dengan lingkungan dan penegakan hukum. Akhirnya, studi ini merekomendasikan bagi para pembuat kebijakan bahwa dalam upaya untuk meningkatkan pembangunan di Provinsi Kalimantan Timur atau daerah lain yang memiliki karakteristik yang sama maka perlu merehabilitasi lahan kritis untuk aktivitas yang produktif, diikuti dengan transformasi struktur ekonomi yang lebih berorientasi pada sumber daya alam yang dapat diperbaharui, serta melakukan revisi peraturan daerah tentang lingkungan dengan menerapkan pendekatan insentif dan disinsentif.
5
Permana, Aditya, Nunu Mahmud Firdaus, Dida Firmansyah, and Indra Permana. "IMPLEMENTASI PEMANFAATAN LATIHAN TERBIMBING DAN PEMBELAJARAN MENULIS NASKAH DRAMA BERBASIS EKOLOGI DAS CITARUM." Abdimas Siliwangi 2, no. 2 (August 31, 2019): 103. http://dx.doi.org/10.22460/as.v2i2p103-112.3258.
Full textAbstract:
Implementasi Pemanfaatan Latihan Terbimbing dan Pembelajaran Menulis Naskah Drama Berbasis Ekologi DAS Citarum. Daerah aliran sungai (DAS) Citarum menjadi salah satu perangkat utama dalam proses pembelajaran dengan tujuan untuk membangun kesadaran masyarakat terhadap upaya pemeliharaan kualitas lingkungan yang berada di DAS Citarum. Proses upaya penyadaran dilakukan dengan berbagai pendekatan yang saling berkaitan terutama dalam membentuk karakter utama masyarakat dalam pemanfaatan ekologi DAS Citarum secara bijaksana dan produktif. Pembelajaran bahasa melalui drama, diharapkan dapat menjadi salah satu upaya untuk menunjang pembelajaran terhadap masyarakat, dengan metode yang tidak terlalu kaku, namun efektif. Drama sebagai salah satu bentuk sastra populer diharapkan dapat membangun kesadaran masyarakat dengan komunikasi yang lebih menarik. Pelatihan terbimbing merupakan metode pendidikan sastra yang lebih fleksibel terhadap kualitas pembelajaran bahasa dan sastra. Landasan utama dalam program pengabdian adalah hasil pengabdian yang dilakukan oleh A. Permana dan R. Hidayat (2018) yang berkaitan dengan latihan terbimbing dan pembelajaran menulis naskah drama. Metode pengabdian yang dilakukan adalah dengan program pelatihan terbimbing dan demonstrasi drama dengan memanfaatkan ekologi DAS Citarum
6
Riniatsih, Ita. "Struktur Komunitas Larva Ikan Pada Ekosistem Padang Lamun Di Perairan Jepara." Jurnal Kelautan Tropis 19, no. 1 (July 18, 2016): 21. http://dx.doi.org/10.14710/jkt.v19i1.596.
Full textAbstract:
Ekosistem padang lamun sebagai salah satu ekosistem di wilayah pesisir yang produktif mempuyai fungsi secara ekologis sebagai tempat untuk memijah, daerah asuhan bagi larva yang dihasilkan dan tempat untuk mencari makan berbagai organism laut yang hidup di dalamnya. Kelestarian dan keanekaragaman organism laut sangat tergantung dari keberadaan dan kondisi biofisik padang lamun sebagai habitat sementara atau habitat selama siklus hidupnya. Penelitian tentang kajian fungsi ekologis padang lamun ini dilakukan untuk melihat seberapa jauh keterkaitan tentang kondisi padang lamun dengan keaneragaman larva ikan yang memanfaatkan padang lamun untuk tempat berlindung dan mencari makan. Penelitian dengan metoda deskriptif ini dilakukan di ekosistem padang lamun Jepara di perairan Teluk Awur, Pantai Bandengan dan perairan Mororejo. Sampel ikan di tangkap dengan menggunakan jarring sudu, yang didorong sepanjang 150 meter sejajar garis pantai. Jumlah total larva ikan yang tertangkap selama penelitian adalah sebanyak 570 ekor dari 12 famili. Hasil identifikasi memperlihatkan famili ikan yang tertangkap adalah Apogonidae, Carapidae, Blenniidae, Egraulidae, Epilephenidae, Gerridae, Heniranphidae, Labridae, Gobiidae, Lutjanidae, Syngnathidae, Mullidae, dan Siganidae. Famili ikan yang teridentifikasi didominasi dari famili Gobiidae, Bleniidae dan Eugraulidae. Berdasarkan lokasi pengamatan, lokasi perairan Bandengan merupakan lokasi dengan hasil tangkapan larva ikan tertinggi, yaitu sebanyak 9 famili, perairan Teluk Awur sebanyak 7 famili dan perairan Mororejo sebanyak 5 famili. Kata kunci: larva ikan, padang lamun, perairan Jepara
7
Ramadhan, Gilang Mas. "Pelatihan Pengembangan Sistem Aquaponik Budikdamber Untuk Meningkatkan Ketahanan Pangan dan Kecerdasan Ekologis Masyarakat." Madaniya 2, no. 1 (January 21, 2021): 51–59. http://dx.doi.org/10.53696/27214834.56.
Full textAbstract:
Dewasa ini pemanfaatan lingkungan yang baik dapat menjadi salah satu akses untuk mencapai kesejahteraan hidup, guna menghasilkan produktifitas yang teraktualisasi dalam perilaku masyarakat yang aware akan lingkungan terutama dalam memanfaatkan sumber daya alam lokal, begitupun masyarakat Desa Kutasirna, tepatnya warga RT 12 dan 13 di Kecamatan Cisaat, Kab. Sukabumi, daerah dengan potensi alamya di bidang budidaya ikan air tawar dan pertanian, namun fakta di lapangan menunjukan warga belum terlalu memaksimalkan potensi tersebut, selain itu kesadaran warga akan pentingnya ketahanan pangan dengan cara sistem tanam aquaponik dan hidroponik masih kurang, juga belum ada wadah terorganisir dalam memasarkan hasil perikanan dan pertanian, oleh karena itu perlu adanya upaya pemberdayaan serta pendampingan kepada masyarakat, agar lebih produktif. Metode pelaksanaan pengabdian pada masyarakat ini dimulai dengan tahap sosialisasi mengenai Inovasi dalam sistem tanam aquaponik kemudian tahap pembangunan sistem tanam aquaponik, tahap manajemen kelembagaan masyarakat dan diakhiri dengan evaluasi serta monitoring. Hasil dari pengabdian ini sendiri adalah semakin meningkatnya kecerdasan ekologis yang terimplementasi pada pengetahuan, sikap dan keterampilan masyarakat setempat. Setelah program pengabdian ini dilaksanakan, masyarakat kini memiliki kesadaran akan pentingnya ketahanan pangan, keterampilan dalam sistem tanam aquaponik serta keterampilan membuat olahan makanan ikan lele dari hasil budikdamber yang selanjutnya dapat dipasarkan di platform aplikasi Kutamart, sehingga sektor kewirausahaan dan ekonomi kreatif dapat tumbuh dan berkembang di Desa Kutasirna ini, kemudian diharapkan dapat menciptakan sinergitas antara masyarakat dan pemerintah dalam upaya menciptakan SDM yang unggul dan mampu bersaing di era digital melalui kolaborasi dengan stakeholder, pemerintah setempat dan UMKM yang ada.
8
Tahir, Irmalita, Rustam Effendi Paembonan, Zulhan A. Harahap, Nebuchadnezzar Akbar, and Eko Setyabudi Wibowo. "SEBARAN KONDISI EKOSISTEM HUTAN MANGROVE DI KAWASAN TELUK JAILOLO, KABUPATEN HALMAHERA BARAT. PROVINSI MALUKU UTARA." JURNAL ENGGANO 2, no. 2 (September 29, 2017): 143–55. http://dx.doi.org/10.31186/jenggano.2.2.143-155.
Full textAbstract:
Ekosistem mangrove merupakan salah satu ekosistem utama di wilayah pesisir yang sangat produktif namun sangat rentan terhadap perubahan lingkungan. Pengelolaan ekosistem mengrove harus memperhatikan keterpaduan secara ekologis, ekonomis dan sosial-budaya masyarakat agar pengelolaan secara optimal dan lestari tercapai. Potensi sumber daya ekosistem mangrove di Kawasan Teluk Jailolo cukup besar tetapi kondisi hutan mangrove belum terdata optimal. Tujuan dari penelitian ini untuk mengetahui sebaran kondisi ekosistem hutan mangrove di kawasan Teluk Jailolo, dengan harapan agar pemanfaatan potensi ekosistem mangrove dapat meningkatkan kesejahteraan masyarakat. Metode yang digunakan dengan pendekatan teknologi penginderaan jauh dalam memperoleh data dan informasi spasial tentang kondisi ekosistem mangrove dan pengukuran langsung (survey lapangan) untuk memperoleh data sebaran dan kondisi ekosistem mangrove di kawasan pesisir Teluk Jailolo. Berdasarkan hasil analisis data Citra Alos Avnir-2 bahwa luas mangrove yang terdapat di Teluk Jailolo adalah 393.77 ha, sebagian besar menyebar disekitar garis pantai bagian Timur Teluk Jailolo, dengan kategori tingkat kerapatan sangat jarang hingga lebat. Berdasarkan analisis NDVI diketahui bahwa luas mangrove untuk kategori sangat jarang 20.18 ha, jarang 91.97 ha, sedang 157.83 ha, dan lebat 123.79 ha
9
Maryani, Anis Tatik, and Fetty Febriasti Bahar. "Pemanfaatan lahan tidak produktif dengan penanaman aneka tanaman buah-buahan di Desa Nyogan Muaro Jambi." Unri Conference Series: Community Engagement 1 (September 27, 2019): 262–66. http://dx.doi.org/10.31258/unricsce.1.262-266.
Full textAbstract:
Tanaman buah-buahan (mangga dan avokad) merupakan salah satu tanaman komoditas hortikultura yang bernilai ekonomis tinggi yang memiliki peluang untuk dikembangkan dalam rangka menambah pendapatan bagi warga desa. Tanaman buah-buahan (mangga dan avokad) dengan perbanyakan secara vegetatif (cangkok atau penyambungan) ini mulai berbuah pada umur tanaman berkisar antara 2-3 tahun. Hasil observasi dari potensi desa menunjukkan bahwa di desa Nyogan cocok untuk dibudidayakan tanaman mangga dan advokad hasil perbanyakan cangkok dan penyambungan. Atas dasar ini sangat memungkinkan jika diterapkan pada lahan tidur yang tidak dimanfaatkan lagi atau (pada lahan yang sudah terdapat komoditi yang tidak produktif). Tanaman buah-buahan menjadi sangat mungkin untuk dikembangkan pada lahan-lahan rakyat yang terdapat di sekitar perumahan atau lahan-lahan perkebunan kosong yang selama ini tidak termanfaatkan. Hasil evaluasi menunjukkan bahwa tanaman mangga dan advokad sudah dikenal cukup baik di Desa Nyogan, diperoleh secara konvensional. Setelah diperkenalkan bibit tanaman hasil perbanyakan cangkok dan sambungan serta prospek dari tanaman ini, masyarakat khususnya petani menjadi tertarik. Atas dasar ini tanaman buah-buahan sangat mungkin untuk dikembangkan pada lahan-lahan rakyat yang terdapat di sekitar perumahan atau lahan-lahan perkebunan kosong yang selama ini tidak termanfaatkan agar produktif dan memiliki nilai tambah ekonomi maupun ekologi.
10
Sutikno, Agus, and Hadli Lidya Rikayana. "PENGELOLAAN SOSIAL EKOLOGI MASYARAKAT PESISIR DI PULAU SINGKEP (MELALUI BUM DESA DI KECAMATAN SINGKEP PESISIR)." Journal of Maritime Empowerment 1, no. 1 (November 30, 2018): 33–37. http://dx.doi.org/10.31629/jme.v1i1.1062.
Full textAbstract:
Kesulitan meningkatkan kesejahteraan masyarakat desa yang tinggal di daerah pesisir karena kurangnya kesempatan untuk mengakses dan menguasai teknologi serta tidak memiliki modal yang cukup adalah faktor-faktor yang sering menyulitkan dalam mengelola masyarakat desa untuk meningkatkan taraf hidup mereka. Tujuan kegiatan pengabdian masyarakat ini adalah 1) Untuk mengetahui sejauh mana peran serta masayarakat dalam penyelenggaran BUM Desa pada desa di Kecamatan Singkep Pesisir, 2) Untuk melihat perkembangan BUM Desa pada desa di Kecamatan Singkep Pesisir, 3) Mendorong pendirian BUM Desa dan mengoptimalkan pengelolaan BUM Desa pada desa di Kecamatan Singkep Pesisir. Lokasi kegiatan pengabdian masyarakat ini akan dilaksanakan pada empat desa di Kecematan Singkep Pesisir yaitu Desa Lanjut, Desa Sedamai, Desa Persing, dan desa Pelakak. Pengabdian Kepada Masyarakat (PKM) ini merupakan penelitian studi kasus dengan menggunakan teknik observasi, diskusi pendekatan kemasyarakatan, survei dan wawancara sesuai dengan tahapan kegiatan yang dilakukan. Dari kegiatan pengabdian ini diketahui bahwa 1) Peran serta masyarakat desa di Kecamatan Singkep Pesisir dalam penyelenggaraan BUM Desa masih kurang. Terutama kurangnya partisipasi generasi muda produktif yang memiliki pendidikan SMA dalam Pengelolaan BUM Desa. 2) Pekembangan BUM Desa pada desa di Kecamatan Singkep Pesisir masih kurang karena tidak ada pendampingan dan kurangnya partisipasi SDM yang berpendidikan SMA untuk ikut mendirikan dan mengelola BUM Desa.3) Dengan adanya pengabdian ini akan mendorong Pendirian BUM Desa karena kedepanya pengabdian masyarakat ini akan terus dilanjutkan untuk melakukan pendampingan ke masyarakat untuk pengelolaan dan pengembangan BUM Desa.
Dissertations / Theses on the topic "Ekologisk produktion"
1
Jandovský, Martin. "Inga miljövinster med ekologisk produktion? : Lägesrapport över den svenska jordbruksdebatten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-13863.
Full textAbstract:
Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.
2
Glaumann, Karin. "KRAV-certifiering - en möjlighet till förändring inom lantbruket? : En studie av svenska mjölkgårdar i Hallands län." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54695.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret. Det faktum att 11 av 12 problemfaktorer var relaterade till bristande kunskap och fördomar tyder på att många producenter kan vinnas över till ekologisk produktion om man jobbar på bred front och långsiktigt. Sådana insatser saknas till stor del idag.
3
Olsson, Hannah, and Amanda Thorup. "Ekologiska livsmedel : Vilka aspekter ligger till grund för svenska konsumenters val när de väljer att handla ekologiska livsmedel?" Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61951.
Full text
4
Haenel, Nathalie, and Josefin Sandberg. "Vattenavtryck i konventionell och ekologisk produktion. En jämförande studie av svenska råvaror i en hamburgare." Thesis, KTH, Mark- och vattenteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170033.
Full textAbstract:
På senare tid har koldioxidavtryck och det ekologiska fotavtryck som vi människor lämnar efter oss fått större uppmärksamhet. Vattenavtryck är däremot något som i Sverige inte förekommer lika frekvent i olika medier. Definitionen på vattenavtryck är den mängd vatten som konsumeras för att producera en vara eller tjänst i alla processens ingående delar och finns dolt i den färdiga produkten. För att ur vattensynpunkt beräkna påverkan av en process finns en mängd olika vatten-avtrycksmetoder. Hoekstra och Hung (2002) introducerade under tidigt 2000-tal konceptet Water Footprint, vattenavtryck. År 2010 publicerade de en global standard för beräkning av vatten-avtrycket hos en process, produkt, producent eller konsument som idag används världen över av olika organisationer och verksamheter. Med fokus på nötfärsbiffen syftar studien i denna rapport till att beräkna och utvärdera vattenavtrycket hos en konventionell och en ekologiskt framställd hamburgare, med målet att kvantifiera och jämföra den relativa betydelsen av de olika produktionsstegen. Att göra en analytisk bedömning av ineffektiva processer och kritiskt granska data samt beräkningsmetoden är även en del av målet. Platsspecifika data kunnat användas för att åstadkomma ett trovärdigt resultat genom att studera en konventionell och en ekologisk gård. För att presentera ett jämförbart värde för en hel hamburgare har resultat från tidigare publikationer använts. Resultaten visar att vattenavtrycket av en konventionell hamburgare är ungefär hälften så stort som för en ekologisk och samma resultat gäller för enbart nötfärsbiffen. Nötköttet står för den betydande delen då vegetabilierna i snitt endast utgör cirka 5 % av det totala vattenavtrycket. Att räkna på vattenavtryck är en komplicerad process där många parametrar hanteras. Valet av data är avgörande då felen i beräkningarna ackumuleras i varje steg. Även om metoden är en förenkling av verkligheten kan vi konstatera att resultaten pekar på att en utveckling mot en lägre köttkonsumtion är nödvändig för att minska miljöpåverkan.The carbon- and ecological footprint due to human activities has in later years gained more attention. In the Swedish media however the water footprint is not as commonly heard of. The definition of a water footprint is the amount of water consumed within the different steps of production of goods and services, the embedded water in the final product or service. There are different methods to calculate the water consumption and water footprint in production in order to measure environmental impact from a water perspective. During the early 21st century Hoekstra and Hung (2002) introduced the concept of water footprint and in 2010 a global standard was published. This study means to calculate and analyze the water footprint of a conventional and organically produced hamburger, with the aim to quantify and compare the relative importance of different production steps focusing on the beef. To evaluate the ineffective processes and the calculation method as well as critically review data are also part of the purpose. Two specific farms have been examined to achieve site specific data on conventional and organic meat production. Some results from previous official publications have been used to fill in data in order to enable analysis of a complete hamburger. The result shows that the water footprint of the conventional hamburger is approximately half of the organic one, with the same results showing regarding the ground beef. In both cases the water footprint of the vegetables constitutes about 5 % of the total. Calculating the water footprint is a complicated process with many parameters to consider. The selection of data is crucial due to errors in data accumulating in every step of the calculating process. Ever though the method is a simplification of reality we conclude that the results are pointing to the importance of a higher awareness of the environmental impact of meat consumption.
5
Hägglund, Kristian. "Utbildningen bakom jordbruksmetoden : Utbildningens roll för valet av konventionell eller ekologisk produktion bland jordbrukare i Sverige." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30635.
Full textAbstract:
Den svenska regeringen har som ett led i uppfyllandet av deras miljömål beslutat att ekologiskt jordbruk ska främjas. Trots detta så har omställningen till ett mer ekologiskt jordbruk i Sverige saktat ner de senaste åren. För att på ett effektivare sätt kunna påverka omställningen i önskad riktning behövs en bättre förståelse för vad som påverkar jordbrukare att välja ekologisk eller konventionell produktion. Tidigare forskning har visat på vikten av både ekonomiska och sociala faktorer. En faktor som tilldelats betydelse är jordbrukarens utbildningsbakgrund där ekologiska jordbrukare i högre utsträckning funnits vara högutbildade jämfört med konventionella. Huruvida detta stämmer i Sverige och på vilket sätt utbildningen påverkar jordbrukares val av jordbruksmetod är dock outforskat. Denna studie har ämnat fylla denna kunskapslucka genom en enkätundersökning av ekologiska och konventionella jordbrukare i Sverige och en resultatanalys med stöd av teorin om innovationsspridning och teorin om planerat beteende. Studien fann inga skillnader i utbildningsbakgrund mellan de konventionella och ekologiska jordbrukarna i undersökningen. Däremot upplevde en minoritet av jordbrukarna att deras utbildning haft betydelse för deras val av jordbruksmetod. Av dessa upplevde fler att utbildningen påverkat avhållande snarare än bejakande till upptag av ekologiskt jordbruk. Orsaker bakom denna påverkan identifierades i huvudsak som negativa attityder till ekologiskt jordbruk samt kunskapsbrister i undervisningen. Sådana avhållande inslag i utbildningen skulle kunna bidra till en ogynnsam utveckling på jordbruksområdet. För att främja välavvägda beslut bland jordbrukare och beslutsfattare föreslås därför vidare forskning kring den faktiska omfattningen på dessa inslag och orsakerna bakom dem.The Swedish government has decided to support organic agriculture in their effort to fulfill their environmental goals. However, the conversion to a more organic agriculture in Sweden has slowed down the last years. In order to be able to affect the transition in a more efficient way, a better understanding of what influence farmer’s decision to choose either conventional or organic production is needed. Earlier studies have shown the importance of both financial and social factors. One factor that has been given importance is the education background of the farmer where organic farmers in general have been found to be higher educated than conventional farmers. If this is true in Sweden, and in what way education affects the farmers choice of farming method, is however unexplored. This study has been attempting to fill this knowledge gap through a survey of organic and conventional farmers in Sweden and an analysis with support from the diffusion of innovations theory and the theory of planned behavior. The study found no differences in the educational background between the conventional and organic farmers in the survey. However, a minority of the farmers experienced that their education had affected their choice of farming method. Among these, more farmers had experienced this influence as deterrent rather than affirmative on adopting organic farming methods. Reasons behind this influence were mainly identified as negative attitudes towards organic agriculture combined with a lack of knowledge in the education. Such deterrent elements in the education could potentially contribute to an undesired development in the area of agriculture. To support considered decisions among farmers and policy makers, this study therefore suggests future research to investigate the actual scope of such elements and the reasons behind them.
6
Nygren, Nathanlie. "Miljömässiga kundvärden i en akvaponi : En studie av alternativa kundvärden när en ekologisk certifiering inte är möjlig." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30698.
Full textAbstract:
I en akvaponi odlas fisk och grönsaker i ett kretslopp med cirkulerande vatten. Enligt EU:s regelverk, EG nr 889/2008, kan ett sådant odlingssätt inte certifieras ekologiskt. Problematiken uppstår i hur en giftfri odling kan nå de miljömedvetna konsumenterna utan en certifiering. Studien syftar till att ta reda på hur man i en akvaponi kan skapa miljömässiga värden och vilket leveranssätt som är mest hållbart. Genom en enkätundersökning till konsumenter och personer inom restaurangbranschen har det framkommit att miljömärkning har ett högt värde likväl som kvalité. En stark konkurrenskraft är den lokala marknaden som också värderas högt. Efterfrågan på miljömärkt fisk är större än på grönsaker där konsumenterna hellre väljer lokalproducerat. Den lokala produkten förutsätter i många fall att konsumenten känner till dess produktionsprocess, då en lokalt odlad produkt inte per automatik blir miljömässigt hållbar. Är inte fisken miljömärkt påverkar det köpkraften något mer negativt än om grönsakerna inte är miljömärkta enligt urvalet av konsumenter. Personerna inom restaurangbranschen anser däremot att de produkterna som är lokalproducerade har lika stor plats som de miljömärkta. Utifrån enkätresultatet framgår att en akvaponiproducent kan distribuera lokalt som alternativ till ekologiskt märkning. Vill producenten ha ett transparent arbete och ytterligare möjliggöra miljömässiga hållbarhetsaspekter i sin verksamhet är transporten till kunden en viktig faktor. Hur produkterna ska levereras för att vara mest miljömässigt hållbara beror på lokalisering. Vad som avgör transportens miljöpåverkan är transportmedlet, hur mycket som fraktas, drivmedlet och sträckan. Oavsett transportfordon kan inte alla hållbarhetsprinciperna uppfyllas till fullo, men en minimering av påverkan kan väljas.The aquaponic system includes cultivation of fish and vegetables in a cycle with circulating water. A closed system with circulating water is not possible to certify ecological according to the EU regulations, EG 889/2008. This causes a problem for the aquaponic producer who has a non-toxic production that is not possible to certify. The aim with this study is to find out if there is any alternative environmental values for an aquaponic and how the delivery can be done in the most environmental sustainable way. Results from the survey for consumers and persons in the restaurant branch show that environmental certification and quality are valued high. There is also a high demand for locally produced products. There is a higher demand for ecological fish than vegetables that has a higher demand for local production. Such a production requires that the consumer knows how the production is done since a local produced product does not necessarily mean that it its environmental sustainable. The buying power of the fish is affected more negatively than it is for vegetables if it is not environmental certified according to the consumers. The people in the branch of restaurants do however see local production and certification as equally important. The aquaponic producer has an opportunity to distribute the products locally based on the survey results. Would the producer have a transparent work and further enable environmental sustainability aspects in their business, the transport to the customer becomes an important factor. How the products will be delivered to be the most environmentally sustainable depends on location. The delivery method that provides good opportunities for relationship building between supplier and customer risk to be what leads to the most energy demand. While the delivery method that reduces the contact between the parties in many cases leads to minimum energy consumption. What determines transport energy consumption is the means of transport, how much is transported, the fuel use and the distance. Not all principles of sustainability be met in full regardless of vehicles, but the minimization of impact can be selected.
2016-06-29
7
Malmgren, My, and Nils Lindvall. "Hållbar produktion : En analys av energiförbrukning och avfall för minskad miljöpåverkan inom växellådsmontering." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79174.
Full textAbstract:
Scania är en del av Traton Group och är världsledande inom hållbara transporter. Examensarbetet genomfördes hos transmissionsmontering på Scania i Södertälje där även huvudkontoret för forskning och utveckling ligger beläget. I Södertälje finns produktionsenheter för chassi, motor och transmission. På Scanias transmissionsmontering monteras växellådor och axlar ihop, testas och målas innan de slutligen lämnar området. Projektet har fokuserat på växellådsmonteringen och tillhörande utrustning och processer. Scanias transmissionsmontering står inför flera utmaningar kopplade till framtiden och för att fortsätta sträva mot att vara ledande inom hållbara transporter behöver även nya steg tas mot en mer hållbar produktionsmiljö. Projektet syftar till att undersöka produktionsförhållanden och utrustning hos transmissionsmontering och hur dessa kan effektiviseras med avseende på hållbarhet. Genom att ta fram områden med hög miljöpåverkan och energikonsumering kan också framtagning av lösningsförslag och rekommendationer göras. Vid implementation skulle detta bidra till en minskning av transmissionsmonteringens miljöpåverkan. Arbetet påbörjades med utformning av en teoretisk referensram för arbetet. Den teoretiska referensramen behandlade teori och information relevant till arbetets syfte och undersökningsområden. Den teoretiska referensramen fokuserade på hållbar utveckling, miljöpåverkan samt energi och avfall. Därpå utfördes en nulägesanalys för identifiering av de mest kritiska undersökningsområdena utifrån ett hållbarhetsperspektiv. De kritiska områdena utgjordes av värme- och elförbrukning samt energiåtervinning av icke-farligt avfall. För framtagning av relevanta lösningsförslag kopplade till de kritiska undersökningsområdena utfördes en litteraturstudie. Resultatet från litteraturstudien granskades sedan i en beslutsmatris för att presentera slutgiltiga rekommendationer för de kritiska undersökningsområdena. Beslutsmatrisen som användes för framtagning av de slutgiltiga rekommendationerna utgick ifrån lösningsförslagens påverkan utifrån ekonomisk och ekologisk påverkan. Den ekologiska påverkan uttrycktes i koldioxidekvivalenter medan den ekonomiska påverkan uttrycktes i lösningsförslagens återbetalningstid. Det lösningsförslag som presenterades som rekommendation kopplat till energiförbrukningen var sensibel värmelagring. Det lösningsförslag som blev den slutgiltiga rekommendationen för att minska miljöpåverkan från avfall ur ett hållbarhetsperspektiv blev ett ''rätt från mig''-system.Scania is a part of the Traton Group and is world leading within sustainable transports. The master thesis was performed at the transmission assembly at Scania in Södertälje, where the headquarters for research and development also is located. In Södertälje, production units for chassi, engine, and transmission are located. At Scania's transmission assembly gearboxes and axles are assembled, tested and painted before leaving the area. The project focused on gearbox assembly and the related equipment and processes. Scania's transmission assembly faces several challenges connected to the future and in order to continue their vision of being the leader within sustainable transports, new steps needs to be taken towards a more sustainable production environment. The project aims to look over the production conditions and equipment of the transmission assembly and how these can be improved regarding sustainability. By finding areas with high environmental impact and energy consumption, solutions can be developed and recommendations can be made. If implemented, this would contribute to a reduction in the environmental impact of the transmission assembly. The project began with a theoretical reference frame. The theoretical reference frame included theory and information regarding the project's purpose and the areas of investigation. The theoretical reference frame focused on sustainable development, environmental impact as well as energy and waste. Thereon, a current state analysis was conducted in order to identify the most critical areas of investigation from a sustainability perspective. The most critical areas of investigation consisted of heat and electricity consumption as well as energy recovery of non-hazardous waste. In order to identify relevant solutions to the critical areas, a literature study was conducted. The results from the literature study was analyzed with respect to ecological and economic sustainability. The solutions were compared via a decision matrix to produce a final recommendation. The decision matrix that was used was based on ecological and economic sustainability. In the matrix, the different solutions were compared with regards to carbon dioxide equivalents from an ecological perspective and with regards to the payback time from an economic perspective. The solution that was presented as the final recommendation from an energy perspective was sensible heat storage. The final recommendation in order to reduce the environmental impact from waste was a ''right from me'' system.
8
Björnberg, Lova, and Alexandra Laitila. "Köttproducenter och processen för miljöcertifiering : En kvalitativ studie om miljömärkningar ur köttproducentens perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187920.
Full textAbstract:
Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning.This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.
9
Strid, Österman Tobias, and David Svantesson. "Den ekologiska märkningens betydelse för produkten: Attityder och upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27391.
Full textAbstract:
Ekologisk mat har blivit ett hett ämne. Då forskningen är tvetydig är det intressant att uppmärksamma vad människor faktiskt tycker. Studien bestod av två delar, en enkät där deltagarna fick skatta sina tankar kring ekologiska produkter, och ett kompletterande experiment där deltagarna fick skatta eko-märkt eller omärkt kaffe. Studien undersökte 133 högskolestudenters självskattade intresse för hälsa, miljö och tankar kring ekomärkning mot deras skattning av tre ekologiska produkter. Experimentet hade 43 deltagare och syftade till att undersöka om en halo-effekt förelåg hos märkningen på ekologiskt kaffe. Materialet analyserades med hjälp utav t-test, envägsanova och Pearsons korrelationskoefficienter, som bland annat visade att kön, inkomst, och föräldraskap påverkade attityden mot ekologiska produkter medan miljövänlig inställning och intresse för egen hälsa inte påverka attityden. Detta sista resultat antas bero på brister i studien snarare än att faktorerna inte har någon påverkan.
10
Sjöholm, Sandra, and Emelie Svensson. "Etiskt och/eller miljömärkt mat och vin : - i butik och på restaurang." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51733.
Full text