To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ekologisk systemteori.
Dissertations / Theses on the topic 'Ekologisk systemteori'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 22 dissertations / theses for your research on the topic 'Ekologisk systemteori.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Segersam, Ingvild. "Relationen mellan pedagogen och barnet iförskolan : En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32115.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogen upplever relationen mellan sig själv och barnet i förskolan. Grunden för studien har utgjorts av manknytningsteori ekologisk systemteori samt tolkningar av de samma. Anknytningsteorin har bidragit till att ge en grundförståelse för betydelsen av en trygg relation och anknytning mellan barnet och vårdnadshavaren och vilka effekter anknytningen har på barnets emotionella och även kognitiva utveckling. Systemteorin har använts för att förklara den olika kontexter barnet befinner sig i och hur dessa samverkar med varandra. Förskolans förmåga att integrera strukturella faktorer i lärardimensionen med barndimensionen och förmågan att tillgodose barnens omsorgs- och relationella behov, såsom gruppstorlek och personaltäthet, är avgörande både för barnets utvecklingspotential och kvaliteten på relationen mellanpedagogen och barnet. Studien har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika verksamheter. Frågorna har fokuserat på relationen mellan pedagogen och barnet därrespondenterna gavs möjligheten att beskriva sina upplevelser kring relationsbyggande och även denkontext relationen uppstår i. Resultatet har visat att relationen till barnet uppfattas som en självklarhet och som en förutsättning för att barnet skall känna trygghet och kunna lära. Vissa strukturella ramar såsom barngruppens storlek, relationen till föräldrarna och personalens kontinuitet visade sig också vara relationella påverkansfaktorer. Det existerar flera parallella synsätt på barn samt flera pedagogiska traditioner som pedagogen pendlar mellan när hen interagerar med barnet.Godkönnande datum: 2017-06-02
2
Stenlund, Stina. "Skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177975.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv analysera skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. I studien undersöks skolans beskrivningar av vilka hindrande och möjliggörande faktorer som ligger till grund för elevers problematiska skolfrånvaro och arbetet med detta. Studien undersöker vidare hur pedagogiska kartläggningar av elevers problematiska skolfrånvaro relaterar till efterföljande åtgärdsprogram samt hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro bidrar till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Som teoretisk utgångspunkt tillämpas ekologisk systemteori för att nå en förståelse av helheten. Tre specialpedagogiska perspektiv används för fördjupad insikt om skolans perspektivtagande och dess följdverkan. Studien är kvalitativ och bygger på 10 kartläggningar med tillhörande åtgärdsprogram samt 6 kompletterande semistrukturerade intervjuer med lärare. Vid analys av data tillämpas tematisk analysmetod med en i huvudsak induktiv ansats. Resultat och analys redovisas i 10 teman: individburna faktorer, familjen, motivation, relationers verkan, skolfaktorer, samhället, kartläggningar, samverkan, åtgärder, övrigt stöd. Studiens resultat visar att när de studerade skolorna analyserar orsaker för skolfrånvaro ser skolan framförallt hindrande faktorer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Möjligheter uppfattas med grund i ett kritiskt perspektiv. Faktorer i skolan och hemmet utvärderas i ringa grad vilket leder till att kartläggningar saknar helhetsperspektiv. Följdverkan är att åtgärdsprogram inte upprättas utifrån bred grund. Vidare visar studiens resultat på att de studerade skolornas arbete utgår från åtskilda mikrosystem som får till följd att samverkan brister samt att elevhälsan intagit en dokumenterande undanskymd roll. Resultatet visar att de studerade skolorna har behov av en aktiv och samverkande elevhälsa med bred förståelse för individens möjligheter och hinder likväl som för skolans egna organisation i samspel med eleven. Vidare visar studiens resultat hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro kan bidra till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Nyckelord: åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, ekologisk systemteori, skolnärvaro, elevhälsa
3
Gustavsson, Johanna. "Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv - En studie om rektorers, lärares och elevhälsomedarbetares uppfattningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32321.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att bidra med ökad kunskap om de olika perspektiv som finns i det specialpedagogiska uppdraget. Detta har gjorts genom att undersöka förväntningar, uppfattningar och ramar hos rektorer, lärare och elevhälsopersonal. Studien är gjord utifrån en ekologisk systemteoretisk teori med en fenomenografisk forskningsansats där man tolkar och analyserar uppfattningar med kvalitativ intervju som metod. Uppfattningar hos informanterna har varit det centrala. Pedagogiska perspektiv som synliggjorts är det relationella- och det kompensatoriska i analysen slagit samman till elevsyn. Studien visar på att det fanns skillnader i uppfattningar rörande speciallärar- och specialpedagoguppdraget mellan informanterna, vidare såg några av informanterna specialpedagogen som en övergripande specialist. Studiens resultat redovisar också synsätt, tolkningar och uppfattningar gällande handledning, det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet och vem som ska ha ansvaret för elever i behov av särskilt stöd. Det fanns bland lärarna skillnader i uppfattningar och förväntningar på specialpedagogen men genom en tydlig arbetsbeskrivning, skulle förståelsen för uppdraget kunna öka.Gustavsson, Johanna (2020). Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv. The special education assignment from different perspectives -a study on the perceptions of principals, teachers and student health workers. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. The purpose of the study has been to gain increased knowledge about the different perspectives contained in the special education assignment. I have done this by examining the expectations, perceptions and frameworks of principals, teachers and student health staff. The study is done with ecological systems theory and a phenomenographic research approach where one interprets and analyzes perceptions with qualitative interview as method. The views of the informants have been central. Educational perspectives that have been made visible are like the relational and compensatory ones that I have combined in the analysis in views of pupils. Differences between the special teacher assignment and the special education assignment and that some mentioned the special educator as an overall specialist. The results of the study presents the views, interpretations and perceptions regarding supervision, the prevention, promotion and corrective work and who should be responsible for students in need of special support and the assignment as a whole. Teachers want to be able to influence efforts to varying degrees and differences in perceptions and expectations exist. Through a job description, a responsiveness and having a mandate from the pricipal makes an understanding and clarifies the assigntment.Keywords concensus, ecological systems theory, leadership, perceptions, relationship
4
Gråhns, Hanne, and Moen Elenor Sahlström. "Biologiska barn i familjehem, vad hände sen? - En kvalitativ studie om att växa upp som biologiskt barn i familjehem och vad det kan få för framtida konsekvenser." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68168.
Full textAbstract:
Föreliggande studie behandlar familjehemsvård och berör vuxna personers erfarenheter av att växa upp i ett hem som tagit emot familjehemsplacerade barn. Studien belyser de biologiska barnens delaktighet i vården, engagemang hos deras föräldrar samt svårigheter för barnen i familjehemsvården med fokus på konsekvenser barnen fått senare i livet. Studien är en intervjuundersökning med kvalitativ metod. Totalt har sex intervjuer utförts, tre med familjehemsföräldrar och tre med deras biologiska barn. Den teoretiska förankringen utgörs av KASAM samt generell- och socialekologisk systemteori. De biologiska barn som deltagit i studien anser att de har varit delaktiga i familjehemsvården, dock har de inte varit delaktiga i beslutet om att bli familjehem. Vidare framkommer att föräldrarna har varit engagerade i barnen och att engagemanget inte har påverkats av familjehemsvården. Trots detta framkommer vissa svårigheter, som beskrivs vara exempelvis konflikter mellan de biologiska och de placerade barnen samt en oro för de biologiska barnens föräldrar. Det går att uttyda att barnen blivit påverkade även i vuxen ålder av familjehemsvården, mestadels positivt. Tidigare forskning har inte uppmärksammat området utan mestadels genomfört studier som belyser effekter för biologiska barn i aktiv familjehemsvård. Således har resultat framkommit i tidigare forskning som motsätter sig flera av slutsatserna i vår studie.
5
Vikergård, Joanna, and Berggren Anna Wikström. "Olika sätt att förstå matematik : Kartläggning av elevers strategival och matematikens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i åk 6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44087.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka variationer kring hur elever förstår vissa matematiska begrepp och vilka strategier de använder för att lösa matematiska uppgifter samt hur de utvecklat denna praktik. Denna kunskap kan vara ett stöd för speciallärare/specialpedagoger i arbetet med att stötta både elever och lärare i den kunskapande processen, både i verksamheten samt vid kartläggning på individ- och gruppnivå. Inledningsvis beskrivs författarnas ingång i ämnet och hur forskning visat att matematiska samtal och ökad kunskap om elevers förståelse av matematik kan leda till bättre anpassad undervisning. I bakgrunden presenteras vidare forskning med relevans för området där två centrala områden är olika sätt att lära och matematikundervisningens utformning och kritiska moment. Metoden i studien är en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av semistrukturerad intervju och observation av hur elever i åk 6 beskriver sina strategier när de löser uppgifter inom områdena taluppfattning och aritmetiska operationer samt problemlösning. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna använder sig av olika strategier, en del av dem multimodala och att de i olika grad är medvetna om dessa val av strategier. Resultaten analyseras även i relation till en tolkning av Bronfenbrenners ekologiska systemteorin och KASAM. Fokus ligger på hur lärandet påverkas av individ-, micro- och chronoszonen. Subtraktions- och divisionsuppgifter är begripliga, hanterbara och meningsfulla för de flesta. Däremot så sjunker KASAM-värdet för uppgifter med bråk- och decimaltal samt vid problemuppgifter. Detta diskuteras vidare i diskussionen och relateras till viktiga personer och sammanhang som påverkar elevens lärande. Sist presenteras förslag på implikationer av resultatet på hur speciallärare och specialpedagoger kan använda sig av resultatet på individ-, grupp- och organisationsnivå genom en presentation av en utvidgad modell av den didaktiska triangeln och ett förslag på kartläggningsanalys på individ- och gruppnivå. Avslutningsvis föreslås vidare forskningsuppslag om vilken roll specialpedagogen/specialläraren ska spela för att så många som möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen, då den behöver vara differentierad för att stimulera så många som möjligt.
6
Ugarph, Malin. "Kollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29274.
Full textAbstract:
Sammanfattning/abstractKollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare. Collegial Coaching in the Profession - a Study of Interviews with newly qualified Special Need Teachers. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan ses som vägledande i det specialpedagogiska arbetet kring kollegial lärande och skolutveckling. Speciallärarna har en viktig roll utifrån sin fördjupade kompetens. Kollegial handledning och förebyggande specialpedagogiskt arbete bör tydliggöras grundligt i hela organisationen för bäst effekt.Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att studera nyutbildade speciallärares tankar och uppfattningar inom specialiseringen språk-, läs- och skriv. Studiens undersökning riktas mot att diskutera ett av speciallärarutbildningens utbildningsmål, kollegial handledning utifrån vad de har för upplevelser om hur deras kompetens tas till vara i yrkespraktiken, samt hur deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elever i behov av särskilt stöd. Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens inom kollegial handledning tas tillvara i yrkespraktiken?Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elver i behov av särskilt stöd?TeoriStudien anknyter till det systemteoretiska perspektivet, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.MetodStudien har en fenomenologisk ansats och utgår från hermeneutik genom att forskaren tolkar information för att få en större förståelse för det undersökta. Metoden syftar till att beskriva och förklara den information som synliggörs. Detta är en kvalitativ studie och undersökningarna genomförs med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.ResultatI studien framträder resultat inom två områden. De tyder på att speciallärarna i studien anser att deras kompetens tas tillvara i yrkespraktiken. Det betonas av samtliga speciallärare i studien och bekräftas också i tidigare forskning. Det framkommer att speciallärarnas förutsättningar varierar. Det beror på skolans specialpedagogiska vision, nivåer av samarbeten, relationer och nätverk. Vidare framkom att normkritik utgör ett hinder i arbetet med kollegial handledning. Det framkom svårigheter i det kategoriska perspektivet och i det relationella perspektivet. Bättre nivåer av styrning från makronivå till mikronivå ger effekter på deras förutsättningar. I arbetet med extra anpassningar finns ett utvecklingsbehov på organisationsnivå.ImplikationerSpeciallärare ska enligt examensförordning kunna leda, följa upp och utvärdera pedagogiskt utvecklingsarbete utifrån sin ämnesspecialisering och utifrån en likvärdig utbildning. Detta kräver att verksamhetens specialpedagogiska vision tydliggörs från skolledningen genom diskussion runt hur skolans speciallärare ska utnyttjas utifrån sina fördjupade kunskaper. Likvärdighetsuppdraget behöver tydliggöras i hela organisationen. Normkritik utgör ett hinder liksom en avsaknad av nätverk och samarbete. Samarbete underlättar förändringsarbete.SlutsatsSpeciallärare ska fungera i den inre organisationen och bidra med sin syn på det kategoriska och det relatioella perspektivet. Speciallärarna ska prioritera kollegial handledning utifrån sitt ansvar . Det specialpedagogiska visionen måste synliggöras i verksamheten och tydliggöra speciallärarnas roll och funktion genom att ledningen belyser och tydliggör en arbetsbeskrivning. Ledningen bör prioritera normkritiska diskussioner och utbildning inom sin verksamhet för att utveckla personalens kunskaper. Speciallärare är beroende av samarbetspartners och nätverk för att stärka arbetet.
7
Lind, Niittymäki Jonna. ""Från Start Till Mål" : En intervjustudie med förskollärare om användning av ett pedagogiskt dokumentationsverktyg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34600.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.
8
Andreas, Marie. "Vägen bort från kvinnovåldet : tre män berättar om sin förändringsprocess." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1176.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi. Vidare jämfördes männens utsagor med resultat av tidigare forskning på området. Det visade att männen främst såg sin partner och barn som skäl att förändras. Det visar också att olika situationer som de upplevde som krisartade gjorde att de hittade motivation att acceptera hjälp. Vidare att ansvarstagande för sina handlingar, kommunikation och empati har stor påverkan på att hitta motivation och att förändras för de tre männen.
9
Ersson, Evelina. "Styrelsemedlemmars upplevelser om jämställdhet inom idrotten : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39181.
Full text
10
Davidsson, Anna-Karin, and Mette Fischer. "Specialpedagogik i omvandling : en kvalitativ studie om tvålärarskap och inkludering." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22137.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.
11
Asplund, Sara, and Ida Önsten. "Unga individers återgång till sysselsättning : En studie utifrån anhörigas och en professionell persons uppfattning." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411647.
Full textAbstract:
Då unga individer varken arbetar, studerar eller erhåller annan likvärdig sysselsättning skapas problem på olika nivåer eftersom såväl samhälle, familj och individ påverkas. Vidare saknas anhörigas perspektiv vilket kan problematiseras utifrån att kunskap kring unga individers återgång till sysselsättning är av betydelse och deras anhöriga kan tänkas besitta kännedom om ämnet. Studien syftar sammanfattningsvis till att genom kvalitativa intervjuer med anhöriga och en professionell person fördjupa kunskapsläget samt öka förståelse för deras uppfattning, med fokus på vad som hindrar respektive bidrar till unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Studien berör unga individer av olika kön i åldrarna 14 till och med 26 år vilka är eller tidigare varit utanför studier, arbete eller praktik. Ekologisk systemteori utgör studiens teoretiska utgångspunkt och används i en tematisk analys av resultatet. Studien resulterar i ett flertal bidragande respektive hindrande faktorer för unga individers återgång. Individens motivation, utveckling och relationer kan bidra till men också hindra återgång. Detsamma gäller stöd och anpassningar, organisatoriska aspekter samt anhöriga. Även normer och regleringar kan verka bidragande samt hindrande för unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Därutöver visar resultatet att unga individers återgång hindras av psykisk ohälsa, händelser, ekonomiska aspekter samt av den tid som individen varit utanför studier, arbete eller praktik. Studien görs som en del av Vi-projektet.
12
Johansson, Håkan. "Skolfaktorer som främjar närvaro i grundskolans senare år." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32296.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att skapa bättre förutsättningar för elevhälsansnärvarofrämjande arbete genom att synliggöra kontextuella skolfaktorer som har ett samband med hög skolnärvaro enligt svenska grundskoleelever. Genom att lyfta fram kontextuella skolfaktorer ville examensarbetet rikta fokus bort från enskilda elevers höga frånvaro och det individcentrerade bristperspektiv som ofta använts för att förklara denna och lyfta blicken mot det som skolor kan utveckla för att främja en hög närvaro.För att uppfylla detta syfte designades en undersökning där sju elever i årskurs nio medbilder fick lyfta fram närvarofrämjande faktorer i sin skolmiljö med hjälp av metodenPhotovoice. Bilderna diskuterades under tre workshopar som dokumenterades medljudupptagning. Transkriptionerna och bilderna som generades av processen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.I resultatet av undersökningen lyfte eleverna fram åtta olika kontextuella faktorer som detrodde hade ett samband med hög närvaro. Dessa lät sig kategoriserades utifrånhuvudkategorierna pedagogisk miljö (digitala verktyg, arbetsbelastning, relevans, flexibilitet och variation) och social miljö (relationer, skolklimat, skolmat). Resultaten analyserades utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och relaterades till relevant forskning utifrån faktorerna lärmiljö, skolklimat, relationer och skolanknytning.I examensarbetets avslutande del diskuterades de specialpedagogiska implikationerna avresultaten och kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens modell för tillgängliglärmiljö och de indikatorer som enligt modellen är utmärkande för en tillgänglig utbildning.
13
Lenasson, Sophie, and Matilda Pettersson. "Våld i nära relation hos ungdomar - Professionellas perspektiv på en osynlig målgrupp." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68233.
Full textAbstract:
Studien syftar till att genom professionellas erfarenheter och arbete skapa förståelse för deras upplevelser av ungdomars situation gällande utsatthet för våld i nära partnerrelationer inom en svensk kontext. Studien är kvalitativ, baserad på fem semistrukturerade intervjuer med professionella som utför någon form av socialt arbete med utsatta ungdomar. Resultatet visar slutsatserna att de professionella upplever fenomenet som vanligt förekommande även om de möter få utsatta, av dessa är flertalet heterosexuella tjejer som söker hjälp för annan problematik. De upplever även fenomenet likt vuxna våldsutsattas situationer och de ser det som centralt att få hjälp för att inte utveckla framtida problem. Det anses centralt att förebygga fenomenet genom information i skolor. Uppfattningen av våldet beskrivs som psykiskt, fysiskt, sexuellt och digitalt, där ungdomarna upplevs sårbara inom sin identitetsutveckling och därav känsliga för påverkan av våldet. De upplevs även osäkra gällande gränssättningar inom förhållanden. De professionella har uppfattat att relationerna ofta innehåller äldre partners och de beskriver dem som destruktiva samt svåra att förklara. Ungdomar, vilkas nätverk tidigare innefattat våld, förstås normalisera beteendet medan ett stöttande nätverk möjliggör förändring. Det sociala arbetet sker då ungdomarna blivit utsatta och söker stöd, det går ut på att lyssna till, samt stödja, individerna i problematiken och tankarna kring polisanmälan. Sammanhang samt bakomliggande faktorer uppmärksammas och samverkan sker med andra instanser dit individerna kan härledas för behandling.
14
Karlsson, Maria, and Christin Kupias. "Finns det någon som förstår mig och mitt barn? : En kvalitativ studie om vårdnadshavares upplevelser gällande undervisningssituationen för barn med särskild begåvning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165400.
Full text
15
Grenevall, Sofia, and Smedman Beatrice Harknäs. ""Aten just nu, är helvetet på jorden" : Resiliens - viktig faktor i det sociala arbetet med flyktingar." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7647.
Full textAbstract:
I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer. Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens. Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete.Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations. The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience. The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways. What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.
16
Geisler, Louise. "Den likvärdiga förskolan : Likvärdig undervisning i förskolan sett ur förskolechefens perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68366.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att lyfta förskolechefers syn på och arbete kring likvärdig undervisning i förskolan. I studien har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, med en intervjuguide där följdfrågorna baserades på respondenternas svar. I undersökningen har fem förskolechefer intervjuats för att få en bredd på förskolechefens syn på likvärdig undervisning. Analyseringsarbetet har skett genom tematisk analys. Resultatet visar att alla deltagande förskolechefer ansåg att likvärdig undervisning är ett viktigt begrepp för att lyfta fram förskolans kvalitet och betydelse. De lyfte även vikten av att ha kunnig och professionell personal ute på förskolorna, då de ansåg att det hade stor betydelse för hur de som chefer kunde fullfölja sitt uppdrag. Resultatet är kopplat till den ekologiska systemteorin.The purpose of this study is to raise the point of view and the work around equivalent education in preschool. In the study, qualitative interviews has been used as data collection method according to a guide, but follow up questions have been based on the responders answers. Five different preschool managers has been interviewed to get a wide range of their look on equivalent education. The responder’s answers has been analyzed according to the thematic analysis. The result shows that all the different head of preschools felt that equivalent education is an important matter to raise the quality and the meaning of the preschool. They also felt that it’s important to have knowledgeable and professional staff at the preschools, because it has a big meaning of how the head of preschools can complete their assignments. The result is connectedto the ecological system theory.
17
Olsson, Kristina, and Helena Bäckström. "Tjugoåringars upplevelse av vilka faktorer som har haft betydelse för hur fysiskt aktiva de varit över tid." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31502.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Fysisk aktivitet främjar hälsan och medför positiva effekter för kroppen. Barns och ungdomars fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer på individ- och omgivningsnivå. Faktorerna interagerar med varandra och påverkar den fysiska aktiviteten på olika sätt och i varierande grad, faktorerna kan delas in i olika system i den Ekologiska systemteorin. Det kan exempelvis handla om föräldrars och vänners attityder och hur den fysiska miljön är utformad. Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån ett Ekologiskt systemteoretiskt perspektiv undersöka 20-åringars upplevelse av vilka faktorer som har haft betydelse för hur fysiskt aktiva de har varit från 11-års ålder fram till idag. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Fem deltagare intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tolka materialet. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med 14 underkategorier. Kategorierna blev: ”Engagemang i idrotten påverkas av inre känslor och yttre krav”, ”Att vara en del av gemenskapen”, ”Den fysiska miljön och de socioekonomiska förutsättningarnas inverkan” och ”Andra möjliga påverkande faktorer på utövande”. Slutsats: Resultatet visade att de faktorer som har störst påverkan finns inom micro- och exosystemen. Faktorerna varierar med åldern och innefattar främst föräldrar, vänner och tillgänglighet.ABSTRACT Background: Physical activity promotes health, and will have positive effects for the body. Children and adolescents physical activity is influenced by different factors at individual and environmental level. The factors integrate with each other and affect the physical activity in different ways and can be divided into different systems according to the ecological systems theory. It could for example involve the attitudes of parents and friends and how the physical environment is designed. Aim: Based on Ecological systems theory the purpose of this study is to examine 20-yearolds experience of which factors that have had an impact on their physical activity from 11 years old until today. Method: The study was conducted with a qualitative design with inductive approach. Five participants were interviewed based on an interview guide containing semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyze and interpret the material. Result: The analysis resulted in 4 categories with 14 subcategories. The categories were: "Involvement in sport is affected by internal feelings and external demands", "Being a part of the community", "The impact of physical environment and socioeconomic conditions" and "Other possible factors affecting the activity". Conclusion: The result showed that the factors with the greatest impact is within the micro and exosystems. The factors varies over time and focuses on parents, friends and availability.
18
Danielsson, Sandra, and Emilia Nilsson. "Leken som en främjande faktor i arbetet med inkludering i förskolan : En studie om förskollärares, barnskötares och specialpedagogers uppfattningar om lek och inkludering." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22216.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till.The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.
19
Lidström, Michelle, and Gloria Smith. "Reunification – A difficult and lengthy process : A qualitative study examining social workers’ experiences of the reunification process in South Africa." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50558.
Full textAbstract:
The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child.Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.
20
Hall, Frida, and Emelie Kazemi. "Resiliens hos svenska ungdomar : En studie om resiliens som moderator i relationen mellan traumaupplevelse och traumasymtom och en påbörjan av validering för Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ)." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166901.
Full textAbstract:
I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.
21
Brandström, Nina. "Underutnyttjande av vårdens informationssystem : Informationslogistik och samordnad vårdplanering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27973.
Full textAbstract:
Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan. Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet.Expected impact of electronic healthcare systems is increasing patient safety, care quality and availability. Using the system is essential to achieve this. This study explain the assimilation gap in an electronic healthcare system used in coordinated care planning by theories how individuals’ intentions and willingness to use electronic systems is affected by environmental influences. The result shows that the end users lack technical, organizational, and management support, which can explains the assimilation gap.
22
Gustavsson, Sophia, and Maria Bergstén. "Hur kan undervisning i förskolan utformas och anpassas för att inkludera alla barn? : Pedagogers erfarenheter av ett dubbelt uppdrag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95158.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.