To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ekologisk utveckling.
Dissertations / Theses on the topic 'Ekologisk utveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Ekologisk utveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Albinsson, Ellen. "Hållbar utveckling - ekologisk bebyggelse." Thesis, Växjö University, School of Technology and Design, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5942.
Full textAbstract:
Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling– ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling.
2
Martinsson, Pernilla, and Alice Söderholm. "Förskolechefer om ekologisk utveckling : en fenomenologisk studie om ekologisk utveckling i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69373.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling.
3
Aspenberg, Simon. "Reglering av ekologisk hållbar utveckling i detaljplaner." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276783.
Full textAbstract:
En ökande befolkning kombinerat med en kraftig urbanisering gör att städer växer i snabb takt, både i världen i stort och här i Sverige. En växande befolkning ställer krav på ökat byggande och för att säkerställa goda förhållanden för framtida generationer är en hållbar stadsutveckling nödvändig. I synnerhet inom den ekologiska hållbarheten är åtgärder nödvändiga, detta dåbygg- och fastighetsbranschen har stor påverkan på kvalitén av luft, land och vatten. Branschen orsakar idag även ca 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska miljöpåverkan har samhällsplaneringen en rad olika verktyg att använda sig av. Genom optimerad planering av den fysiska miljön kan transportbehovet minska, grönytor gynnas och användningen av moderna och hållbara tekniker underlättas. Ett viktigt redskap inom stadsplanering är detaljplanen som reglerar användningen av mark med juridiskt bindande verkan. Studiens syfte är att studera och analysera hur detaljplan enligt lag kan användas som ett verktyg för att möjliggöra en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom att studera vilka typer av bestämmelser som enligt lag får användas, samt hur dessa, ibland begränsade möjligheterna, kan användas på ett sätt för att skapa möjligheter för hållbarhet. Syftet är vidareatt undersöka hur dessa möjligheter används i praktiken i aktuella detaljplaner. För att undersöka detta har inledningsvis regelverket studerats och därefter har en fallstudie genomförts i form av en dokumentstudie där relevanta detaljplaner i Stockholms stad granskats.För att på ett enhetligt sätt kunna jämföra de studerade detaljplanerna så har en analysmodell tagits fram med utgångspunkt i de miljömål som Stockholms stad satt upp. Med hjälp avanalysmodellen har detaljplanerna granskats, detta med fokus på hur planerna reglerar grönytor, hållbara byggmaterial och energiförsörjning samt hållbara transporter. Studiens resultat visar att detaljplanen är ett verktyg bland flera andra för att reglera hållbarhet i stadsutvecklingen. Isolerat fungerar detaljplanen främst för att skapa möjligheter för en hållbar utveckling, medan den har begränsade möjligheter att mer i detalj reglera och styra denna.Fallstudien visar att i de studerade detaljplanerna så används vissa av dessa möjligheter i stor utsträckning medan andra används ytterst begränsat. Detta ger en bild av att det finns mer stadens planerare kan göra för att i större utsträckning främja byggandet av en ekologiskt hållbar stad.An increasing population combined with strong urbanization makes cities growing at a rapid pace, both in the world at large and also here in Sweden. A growing population results in anincreased construction demand and in order to ensure good living conditions for future generations, sustainable urban development is necessary. Particularly in ecological sustainability, measures are necessary, as the construction and real estate industry has a major impact on the quality of air, land and water. Today, the industry causes about 20% of Sweden'stotal greenhouse gas emissions. In order to reduce the environmental impact, the spatial planning has a number of different tools to use. Through optimized planning of the physical environment, the need for transports can bereduced, green areas can benefit, and the use of modern and sustainable technologies can be simplified. An important tool in spatial planning is the detailed development plan that regulates the use of land with legally binding effect. The purpose of this study is to investigate and analyze how detailed development plans can be used as a tool for enabling ecologically sustainable urban development. This is explored by studying the types of regulations that may be used by law, and how these, sometimes limited,opportunities can be used in a way to create opportunities for sustainability. The purpose is also to investigate how these opportunities are used in practice in the current detailed development plans. To research this, the regulatory framework was initially studied and then a case study was conducted in the form of a document study where relevant detailed development plans in the City of Stockholm were examined. In order to be able to compare the studied detailed development plans in a structured way, an analysis model has been developed based on the environmental goals set by the City of Stockholm. Using the analysis model, the detailed development plans have been reviewed, focusing on how the plans regulate green areas,sustainable building materials and energy supply as well as sustainable transports. The study's results show that the detailed development plan is a tool among several others to regulate sustainability in urban development. In isolation, the detailed plan works primarily to create opportunities for sustainable development, while it has limited opportunities to regulateand control this in more detail. The case study shows that the studied detailed development plans, some of these possibilities are widely used, while others are used to a very limited extent.This gives the impression that there are more the city’s spatial planners can do to promote the development of an ecologically sustainable city to a greater extent.
4
Lehtinen, Emma. "Ekologisk hållbarhet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23061.
Full textAbstract:
Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen behandlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsatsen. Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en inblick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur deras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen. En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som behöver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och naturen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar.This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important aspect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.
5
Missfeldt, Charlotta, and Golozar Pad. "Ekologisk utveckling ur ett lärarperspektiv : En kvalitativ studie." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14182.
Full text
6
Rällfors, Siri. "Ekologisk hållbar utveckling i skolmiljön : En kvalitativ studie om hur några skolors arbete för ekologisk hållbar utveckling syns i den fysiska skolmiljön." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-394900.
Full text
7
Fors, Sara. "Lärarperspektiv på ekologisk hållbar utveckling : En studie om lärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling och hur det kommer i uttryck i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78432.
Full textAbstract:
Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö. I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande
8
Welin, Kristina. "Eu:s jordbrukspolitik sett ur perspektivet ekologisk hållbar utveckling i Sverige." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-648.
Full textAbstract:
The aim of this essay is to give the reader an idea of how the European agricultural policies have developed, in regard of sustainable development, since Sweden became a member in the union 1995. The main aspect that’s been investigated is the issues regarding sustainable development and how the issues regarding the ecological farming methods have been dealt with. My research questions are:
- How has the European environment- and agricultural politics changed since Sweden
joined the union in 1995?
- What consequences have the changes had for ecological farming?
The answers to the stated questions are that there have been several treaties in the field of environmental development of the agricultural policy, starting with the Maastricht treaty and ends up with the European Action Plan for Organic Food and Farming. Since there are economical aid to back up the decisions there have been some restructuring of the farming policies in the way that makes it’s possible to produce ecological products even if that’s more expensive than the regular actions.
9
Åsedal, Camilla. "Folkbibliotek och ekologisk hållbar utveckling : En studie av Sveriges biblioteksplaner." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12430.
Full textAbstract:
Sustainable development and environmental questions are currentsocial issues. Public libraries are supposed to ensure globalchanges and according to Agenda 21 every organisation aresupposed to work towards a sustainable climate. The purpose of this bachelor thesis is to discuss how the conceptsustainable development is mentioned in public library plans, andanalyze the role libraries take in terms of environmentalquestions and sustainable development. The following questionswere discussed: ”Does the concept sustainable developmentoccur in the public library plans and in that case to whatextent?” ”Which similarities and differences can be found in how the concepts of environmental issues and sustainabledevelopment are addressed in the library plans?” A combined quantative and qualitative content analysis was made based on public library policies, using Kathryn Millersconcepts envionmental leader and environmental educator. The result shows that most of the libraries mention sustainable development as a general concept, often as a part of a municipal vision rather than that of a goal of the library. The results also shows that the public libraries that mention ecological sustainable development takes an environmental leadership role rather than aenvironmental educator role. The expressions related to the library as an environmental educator tends to be more substantial than the expressions related to the environmentalleader role. However, it is possible that these expressions of sustainable development is written in a rhetorical sense in away to try to market the library as an organization that contributes to sustainable development.
10
Leonardo, Åsen. "Hockeygymnasium -Utveckling och upplevelse : - Elevers socio-kulturella bakgrunds bidrag till utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44153.
Full text
11
Arvidsson, Martin, and Caroline Karlsson. "Socialpsykologi och hållbar utveckling : I främjandet av arbetet med hållbar utveckling och spridningen av ekologisk medvetenhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32426.
Full textAbstract:
Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet.Institutions are be/e/ing urged today to bring in sustainable development as part of the education, which is the foundation for this thesis purpose. University of Halmstad established in year 2013, the Sustainable Development Committee where one of the goals is to make students and staff aware of the work. We as students have never been in contact with the concept and from there have an interest in what social psychology can contribute to the expansion of sustainable development in an institution. The essay is based on a qualitative study based on empirical material collected from interviews with members of the Commission for Sustainable Development in an institution of higher learning. The purpose of the study is to seek an understanding of the barriers and opportunities that may arise in the implementation of guidelines for sustainable development at a higher education institution. The study gives an overview of some of the barriers and opportunities that arise in its implementation. The main focus lies in the basis of our social psychological knowledge to understand the ecological importance of communication, both through text and humans and between humans. We believe that it is the communication that is the basis for coordination of actions. The thesis theoretical emphasis is found in Niklas Luhmnnas system theory, Dorothy Smiths institutional ethnography and Johan Asplunds theory of ”social responsiveness”. The results show that coordination locally is partially affected by translocal coordination and interpretation, and understanding has a significant impact on the coordination of efforts to promote ecological awareness.
12
Johanna, Blixt, and Lovisa Lomakka. "Mjölken är ekologisk, räcker inte det? : En kvalitativ studie om ekologisk hållbarhet på mötesanläggningar." Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33145.
Full textAbstract:
Tourism in Sweden is growing rapidly and the tourism industry is facing many challenges. Global tourism is getting less sustainable due to the rapid growth of the tourist industry and it is of great importance that actors within the industry starts working preventively to reduce negative environmental impact. There are great challenges then as growth in traveling must be combined with sustainable development. Included in tourist industry are meetings industry. Business traveling generates a large part of the total tourism revenue and this sector. This essay touches on the meetings industry and the ecological sustainability with focus on meetings facilities and their work regarding sustainable development. Explored is how chosen facilities work with these issues, how they experience the work and the challenges surrounding the implementation of environmental issues. Furthermore, the authors touches on subjects relating to rules and regulations which actors in the tourist industry should take into consideration.Turismen i Sverige ökar kraftigt och turismindustrin står inför många utmaningar. Den globala turismen blir mindre hållbar på grund av turismindustrins snabba tillväxt och det är av stor vikt att aktörer inom turismindustrin börjar arbeta i förebyggande syfte för att minska den negativa påverkan på miljön. Det finns stora utmaningar då det gäller att kombinera det ökande resandet med en hållbar utveckling. Inkluderat i turismindustrin är mötesindustrin och affärsresandet som genererar en stor del av den totala turismomsättningen. Denna uppsats berör mötesindustrin och den ekologiska hållbarheten med fokus på mötesanläggningar och deras arbete kring hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur anläggningar arbetar samt hur de upplever arbetet och svårigheter kring implementering av miljöfrågor. Vidare tar föreliggande studie upp ämnen som rör ramar och regelverk som aktörer inom turismindustrin bör ta i beaktning.
13
Kalén, Victoria. "Hållbar utveckling : En idéanalys av Norra Djurgårdsstaden." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1002.
Full textAbstract:
Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.
14
Yassine, Lamis. "Hållbara förpackningar för kosmetikprodukter – En studie om produktdesign och ekologisk hållbar utveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22455.
Full text
15
Löthman, Eva, and Hanna Larsson. "Hållbar utveckling i undervisningen : Hur arbetar lärare med hållbar utveckling och de tre dimensionerna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15654.
Full textAbstract:
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.
16
André, Hampus, and Max Jonsson. "INDUSTRIELLT EKOLOGISK STADSODLING : EN KVALITATIV STUDIE SOM UNDERLAG FÖR EN STADSODLINGSREVOLUTION I STOCKHOLM." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-139345.
Full textAbstract:
Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings. Prominent occurrences of eco-restructuring objectives and provisioning of ecosystem services motivated, for instance; green walls on Hornsgatan, aquaponics on allotments, waste heat-utilizing rooftop gardens, as well as vertical farming in suitable eco-industrial symbioses.Utifrån teorier inom det vetenskapliga fältet Industriell Ekologi (IE) bedömer denna rapport hur stadsodling i Stockholms innerstad, både som koncept och praktiska tekniker, kan bidra till ökad ekologisk hållbarhet. I detta syfte genomfördes en övergripande litteraturstudie samt intervju, resulterande i en kvalitativ analys med tillhörande förslag på tillämpningar i Stockholm. Det upptäcktes att IE:s eko-restruktureringsmål fanns återspeglade i motiven för stadsodling som koncept, samt i varierande grad i samtliga berörda stadsodlingstekniker. Diversiteten av stadsmiljöer kan besvaras av kombinationer av stadsodlingstekniker, permakulturella koncept och industriella symbioser. Särskilt utmärkande förekomster av eko-restruktureringsmål samt utförande av ekosystemtjänster motiverade bland annat; väggodlingar på Hornsgatan, aquaponics på kolonilotter, spillvärmetillvaratagande takodlingar samt vertikala växthus i adekvata industriella symbioser.
17
Öst, Thomas. "Livsstilsförändringar och "grön" teknik : om relationen mellan ekonomisk och ekologisk rationalitet i miljöpolitiken /." Uppsala : Uppsala universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8271.
Full text
18
Sandberg, Louise, and Emma Nilsson. "Magiska möten med naturen : en litteraturstudie om naturen som lärande miljö inom arbetet för ekologisk hållbar utveckling i grundskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42653.
Full textAbstract:
Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.
19
Emanuelsson, Anna, and Linn Friberg-Pedersen. "Elevers samtal om ekologisk hållbarhet : En kvalitativ studie om hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet i två olika skolmiljöer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45261.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.
20
Larsson, Malin. "Kommuners arbete med ekologisk hållbar utveckling : En studie av kommuner i Lappland, Norrbotten och Västerbotten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138750.
Full textAbstract:
To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.
21
Gustavsson, Elinor, and Ida Hallberg. "Betydelsen av utomhusundervisning om biologisk mångfald : för lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21417.
Full textAbstract:
Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.
22
Eriksson, Anna. "Närproducerat : Hur långt bort är nära, och leder det till en ekologisk hållbar utveckling?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67383.
Full textAbstract:
Mitt val av uppsatsämne grundar sig på ett intresse för hållbar utveckling, som sedan har utvecklats till ett intresse för närproducerade/närodlade livsmedel. Varför just närproducerat/närodlat beror delvis på min mor som i liten skala försöker sig på självförsörjning och även en viss försäljning av bland annat ägg. Där har funderingar växt kring vad närproducerat egentligen innebär, hur man kan livnära sig på närproduktion och om det är en nödvändighet för att främja en hållbar utveckling. Diskussionen om närproducerat och närodlat är också ett aktuellt ämne idag, och det finns ett ökat intresse bland konsumenter för närproducerade livsmedel. Det gör att det känns som ett relevant ämne att skriva om. Hur vi väljer att konsumera påverkar produktionen, och indirekt har det effekter på hur miljön påverkas.
23
Nilsson, Nina, and Rebecca Sperling. "Nu får hönorna mat för det blev över : inkluderande pedagogik för ekologisk hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13793.
Full textAbstract:
Inledning Detta är en kvalitativ studie om det handlings kompetenta barnet inom ekologisk hållbar utveckling. Detta för att ekologisk hållbarhet är väldigt aktuellt i dagens samhälle på grund av att vi överkonsumerar jordens resurser. Hållbar utveckling är även ett mål som kommer skrivas fram tydligare i den ny reviderade läroplan för förskolan som kommer år 2018. Vårt intresse till att undersöka om barns inkludering i dokumentation och uppföljning kring ekologisk hållbar utveckling härrör från personliga intressen samt forskning. Vi har under vår studietid kommit i kontakt med forskning som visar på att barn ofta blir passiva deltagare inom ekologisk hållbar utveckling, därmed vill vi undersöka hur barnen kan bli handlingskompetenta deltagare. Syfte Syftet är att undersöka hur barn inkluderas i förskolors pedagogiska arbete för att främja ekologisk hållbar utveckling. Metod Materialet till studien samlades in via intervjuer som hölls med fem pedagoger från tre olika förskolor i samma kommun. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ analys med Bronnfenbrenners utvecklings ekologiska teori som grund. Resultat Resultatet visar att samtliga av pedagogerna vi intervjuade använder sig av ekologisk hållbar utveckling i förskolan samt att de både dokumenterade och följde upp arbetet tillsammans med barnen. Däremot framkom det att det inte alltid blev en uppföljning kring det vardagliga arbetet. Mycket av det de gjorde verkade ske utifrån rutin och pedagogerna upplevde själva att det inte reflekterade tillsammans med barnen kring varför det gjordes.
24
Olsson, Sofia Anesäter. "Ekologisk hållbarhet- en fallstudie över Saltö udde." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3750.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.
25
Gedda, Susanne, and Arianne Persson. "Hållbar utveckling : En studie av hur ekologisk, social och ekonomisk aspekt av hållbar utveckling synliggörs och tydliggörs genom lärandet i förskola/förskoleklass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9038.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling. Med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur som berörde ämnet, kunde vi analysera det resultat vi kom fram till. Resultatet visar delvis det vi trodde, det vill säga, att det finns en osäkerhet bland intervjupersonerna om innebörden av hållbar utveckling samt hur de olika aspekterna kan integreras i arbetet med barnen.
26
Blomdahl, Katja. "Hållbar utveckling och ekologisk modernisering i partipolitiken : En jämförande studie av Socialdemokraternas och Moderaternas miljöpolicys." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7855.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier. Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering. Att dessa skillnader existerar kan uppfattas som något överraskande eftersom båda partierna stödjer den nationella strategin för hållbar utveckling tillsammans med att senaste ordförandeskapet för kommissionen för hållbar utveckling innehades av Moderaternas partiledare.Sustainable development as a concept is frequently utilized nowadays in our society and is additionally used as a comprehensive goal of Swedish national strategy. The purpose of this essay is approach this issue and to examine whether sustainable development and/or ecological modernization best describes the environmental policy of the two major political parties in Sweden. Socialdemokraterna and Moderaterna belong to opposite ideological parties, one on the left wing and the other one on the right wing. The result of this essay concludes that there are essential differences between the environmental policies of the two parties that are related to the underlying political ideology. Socialdemokraterna, on the one hand, has its root in democracy, social justice and welfare issues and the environmental policy mostly agrees with sustainable development. Moderaterna, on the other hand, takes its starting point in liberal-conservative thoughts with individualism and market-based economies and their environmental policy is in almost every aspect in accordance with ecological modernization. Yet, the differences in environmental policies are to some extent unexpected since both parties support the national strategy of sustainable development. Besides, the latest chairman of the Commission on Sustainable Development was the party leader of Moderaterna.
27
Hagström, Martina. "Den gröna tråden : En studie om hur två svenska företag resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av ekologiska textilier." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56903.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.
28
Nyberg, Carina. "Offentlig upphandling, en väg mot hållbar utveckling?" Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1449.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.
29
Norberg, Linda. "Hållbar utveckling i ämnet slöjd : En kvalitativ studie ur ett slöjdlärarperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64264.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.
30
Nilsson, Sandra. "Koh Chang - turism och lokalbefolkning : Från ett fiske- och agrikultursamhälle till en turistort i världsklass." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-221172.
Full text
31
Hergefeldt, Frida, and Lisa Strandell. "Hållbar utveckling i socialt arbete : En forskningsöversikt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32688.
Full textAbstract:
The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development.Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling.
32
Bergqvist, Andreas, and Jon Eriksson. "Hållbar utveckling - En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24031.
Full textAbstract:
AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.
33
Bergic, Evelina, and Niklas Olsson. "Ett samhallsplanerarperspektiv : Att vacka en outnyttjad plats till /iv utifran ett hal/bart perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67381.
Full textAbstract:
Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.
34
Andréasson, Robin. "En kritisk diskursanalys av Europa 2020 strategins förhållningssätt till hållbar utveckling. : Ur perspektiven ekologisk modernisering och miljörättvisa." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45451.
Full textAbstract:
Sammanfattning Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik.Abstract Inspired by Maarten A. Hajer (1995), this work will analyze and attempt to clarify how environmental and equity issues are reflected in the development policies that takes place from a contemporary perspective at EU level. In this case, with a focus on the Europe 2020, “A European strategy for smart, sustainable and inclusive growth” Which are analyzed through a critical discourse analysis after Fairclough’s three dimensional model in relation to the research question: Which discourse/discourses appears in the “Europe 2020” in terms of economic development in relation to the environment and justice, and; What truths/hegemonies emerges in relation to the environment and development in this communicative event? The analysis contributed to the clarification of a number of prominent discourses, truths/hegemonies described constituted and likewise reproduce the larger ideological social practice. Growth discourse is seen as the reigning discourse for which all inferiors discourses comply. Its realization is seen as a prerequisite for sustainable development and social shared stance. This thus realized through ecological modernization as a tool to decouple environmental degradation and create new markets and competitive advantages and thus prosperity in terms of growth. In relation to the essays purpose to see whether the EU sustainability discourse is used as a power discourse, it is clear in relation to previous research and critique of ecological modernization that some equity perspectives and interests are being excluded in this discursive practice.
35
Nilsson, Angelica, and Maria Rudolfsson. "Nere på botten ska det vara toppen : Att undervisa om ekologisk hållbar utveckling med hjälp av barnlitteratur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75881.
Full textAbstract:
Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker från olika decennier framställer ekologisk hållbar utveckling med fokus på nedskräpning i havet, samt vilka aspekter om miljö en elevgrupp uppmärksammar. Barnlitteraturen som analyseras är Tore och Ama räddar havet (2015) och Plupp och havet (1986). Vi gör ekokritiska läsningar av de båda böckerna samt genomför två lektionstillfällen med tillhörande observation för att undersöka vilka aspekter eleverna uppmärksammar om ekologisk hållbar utveckling. De teoretiska utgångspunkterna som vår forskningsstudie utgår från är det ekokritiska och det sociokulturella perspektivet. Studien visar betydelsen av praktiska inslag i undervisningen, diskussionens betydelse i komplexa ämnen samt vikten av att läraren är väl förberedd på vad eleverna skulle kunna uppmärksamma, vilket läraren kan göra genom att ekokritiskt granska sitt material. Eleverna visar under forskningsstudien intresse för ekologisk hållbar utveckling samt att de är medvetna om vad människan kan göra för att hjälpa naturen. Vi upplever att de har kunskaper om var skräp bör slängas, men inte om konsekvenserna om det till exempel hamnar i havet. Slutsatsen av vår undersökning är att eleverna är medvetna om att alla kan bidra med någonting för att främja en hållbar utveckling.
36
Larsson, Ebba. "Förtätning genom ekologisk modernisering? : En diskursanalytisk studie av hållbar utveckling och planering på Boverket och Naturvårdsverket samt i Stockholms stad." Thesis, Uppsala University, Institute for Housing and Urban Research, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7240.
Full text
37
Göransson, Gunnar. "Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse med utgångspunkter i hållbar stadsutveckling." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5335.
Full textAbstract:
Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.
38
Norman, Linnéa, and Jenny Persson. ""Kommer Jorden att gå under?" : Förskollärares upplevelser av att arbeta tillsammans med barn för en ekologisk hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40543.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogiskt arbete med ekologisk hållbar utveckling. Detta görs genom att intervjua förskollärare som arbetar med ekologisk hållbar utveckling tillsammans med barn i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna berör förskollärarnas upplevelser av barns delaktighet, svårigheter och framgångsfaktorer förskollärarna beskriver av arbetet samt deras erfarenheter av konkreta upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling, med en fenomenologisk livsvärldsansats som vill synliggöra människors upplevelser och tankar. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna upplever att barn blir delaktiga i arbetet med ekologisk hållbar utveckling genom konkreta upplevelser så som att vistas i naturen. Ett annat resultat är att förskolechefen upplevs viktig för förskollärarnas arbete. Resultatet visar även att barns ålder spelar roll i arbetet med hållbar utveckling. Vår förhoppning med studien är att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får större förståelse för hur ett arbete med hållbar utveckling kan implementeras i verksamheten.
39
Westberg, Karin. "Hållbar stadsutveckling : En fallstudie av nya stadsdelen Rosendal i södra Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312609.
Full textAbstract:
Världens städer expanderar kraftigt och det ökade invånarantalet leder till en stor efterfråga på bostäder och en större belastning på miljön. Det ställer i sin tur allt högre krav på att den globala stadsutvecklingen sker på ett hållbart sätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka nybyggnationen av Rosendal i Uppsala samt på vilket sätt Rosendal kan betraktas som en ny hållbar stadsdel. För att göra det genomförs en empirisk undersökning av Rosendalsfältet, ett större nybyggnationsområde i Rosendal som är avgörande för hur hela området kommer att betraktas. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med de aktörer som är inblandade i planeringen av Rosendalsfältet samt på en litteraturstudie. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att ambitionerna för att Rosendal ska kunna betraktas som en ny hållbar stadsdel är höga. Visionen och målen med planeringen av Rosendalsfältet stämmer väl överens med vad som krävs för en hållbar stadsutveckling. Men för att detta ska uppnås måste även dessa lyckas uppfyllas i praktiken. En stor osäkerhetsfaktor är den framtida trafikmängden i området men även boendekostnaden. Om det blir för dyrt att bo i området motverkas visionen av Rosendalsfältet som en stadsdel med mångfald.
40
Öström, Elena. "Betydelsen av odlingskunskaper för barn i urban miljö : Förhinder och eventuella lösningar för skolträdgårdsetablering i Uppsala kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-277150.
Full textAbstract:
Forskning har lyft fram etablering av skolodlingsprojekt som en metod för att skapa en övergripande förståelse om hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför skolor i Uppsala kommun väljer (eller inte väljer) att upprätta skolodlingsprojekt. Den behandlar vidare varför det är viktigt att barn lär sig att odla och vilken roll skolan har att förse barn med odlingskunskaper. Uppsatsen undersöker slutligen vilka lösningar som är relevanta för att påbörja skolodlingsprojekt. Resultatet av undersökningen visar att det i Uppsala kommun inte är vanligt att skolor upprättar skolodlingsprojekt. De bakomliggande faktorerna till detta är bland annat betydelsen av lärarnas och rektorernas odlingsintresse, tidsbrist, ekonomiska förutsättningar och praktiska förutsättningar - som till exempel för små skolgårdar. Resultatet visar även att det finns ett ökande odlingsintresse bland skolor i Uppsala kommun. Det beror bland annat på att det finns verksamheter som arbetar med att påverka skolornas beslut för upprättande av skolodlingsprojekt. Avslutningsvis visar undersökningen att det finns vuxna, däribland föräldrar, som introducerar barnen till odling genom urbanodlingsföreningar, som till exempel Matparken.
41
Svensson, Moa. "Undervisning om hållbar utveckling i skolans tidigare år. : En kvantitativ studie om lärares undervisning om hållbar utveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34082.
Full textAbstract:
Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.
42
Jägerström, My. "Förskollärares tolkningar av begreppet hållbar utveckling : En intervjustudie kring de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i förskoleverksamheten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73540.
Full text
43
Rällfors, Siri. "Hållbar utveckling i geografiläroböcker för årskurs 4-6 : En innehållsanalys av några geografiläroböcker för årskurs 4-6 gällande hållbar utveckling och de tre dimensionera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412436.
Full text
44
Borgström, Maja. "De tre dimensionerna av hållbar utveckling -en kvalitativ studie av hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75411.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.
45
Säterberg, Linnéa, and Erik Holmberg. "Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16) Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljöarbete, geografiska spridning samt antagandedatum för respektive plandokument. Det empiriska material som studerats är översiktsplaner samt detaljplaner från Östersunds, Säffle, Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning. Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översiktsplanerna. Detta framgår genom olika strategier, både övergripande och mer konkreta sådana. Huruvida begreppet behandlas i detaljplanerna är mer diffust. Subjektiva tolkningar av detaljplanernas innehåll gentemot översiktsplanernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detaljplanernas områdesspecifika inriktning och översiktsplanernas övergripande och visionära orientering. Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detaljplanerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna. Det går avslutningsvis att dra slutsatsen att hållbar utveckling är svårt att översätta till praktiken såsom det svenska planeringssystemet ser ut idag. Glappet mellan översiktsplaners övergripande visioner och detaljplaners mer specifika avgränsning gör det problematisk att applicera hållbarhetsstategier som får faktiskt utfall. Det går således att fråga sig om tillvägagångssättet för hållbar utveckling inom fysisk planering, är just hållbart?
46
Gustafsson, Ulrika, and Magnus Simonsson. "Klimatsmarta Stockholmare : En granskning av Stockholms stads klimatarbete utifrån ekologisk modernisering och ecological citizenship." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-189127.
Full textAbstract:
I denna rapport undersöks på vilka sätt Stockholms stad försöker minska invånarnas klimatpåverkan när det gäller konsumtion av mat och transporter. Med utgångspunkt i teorierna om ekologisk modernisering (EM) och ecological citizenship (EC) studeras Stockholms stads dokument och planer för klimatarbete. Vad gäller transporter så genomför Stockholms stad åtgärder för att minska biltrafiken och användningen av fossila bränslen, effektivisera godstrafiken samt öka cykel, gång och kollektivtrafik. Det finns betydligt färre åtgärder som rör livsmedel. De som finns är informativa styrmedel riktade till privatpersoner och företag med tips på hur klimatpåverkan från mat kan minskas, till exempel genom att äta mindre kött. Sammantaget har Stockholms stads åtgärder ett mer lokalt än globalt fokus, åtgärderna bygger mer på innovationer än beteendeförändringar. Den uttalade anledningen för förändring handlar om god livskvalitet i Stockholm snarare än global rättvisa. Detta leder till slutsatsen att Stockholms stads klimatarbete präglas av EM i betydligt större utsträckning än EC. Detta är inte oväntat eftersom EM länge varit dominerande i den miljöpolitiska debatten. EM har fått mycket kritik för att sakna globalt perspektiv, därför kan dess effektivitet för att lösa globala problem ifrågasättas.
47
Bergkvist, Johanna, and Linda Strandberg. "En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling : Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28122.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.
48
Gustafsson, Nathalie. "Ekologisk odling - Ett arbetssätt som har betydelse för en hållbar utveckling : Hur förskolans verksamhet tar tillvara på möjligheterna för odlingsarbete." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26275.
Full text
49
Jylhä, Mia-Lina. "EN MILJÖVÄNLIG UPPLEVELSE : En studie om ekologisk hållbarhet, musikfestivaler och dess komplexitet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172044.
Full text
50
Jigenheim, Elin, and Maria Johansson. "”ICA I love eco" : Kommunikationsverktygen bakom ICA-koncernens gröna försäljningssuccé." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17219.
Full textAbstract:
Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA använder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna är reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrån semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA använder samhällsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi. Resultat visar även att ICA använder fem olika dimensioner av nytta, positiv och negativ emotionell nytta, värde för pengarna, sociala livet samt funktionaliteten, i marknadsföringen av det ekologiska sortimentet.