Dissertations / Theses on the topic 'Ekonometri'

Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt. I slutsatsen poängterar jag med stöd av teorin, vikten av folkhälsobefrämjande insatser och ytterligare forskning inom området.

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ”Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?”, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts. Detta trots att Sverige är en av världens största biståndgivare i relativa mått mätt. Sverige skänker varje år så mycket som 0,7 % av BNI i bistånd, och detta bara till FN. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om FN uppfyller de biståndsmål som Sverige har satt upp.

Genom att försöka hitta variabler som på ett konkret sätt ska mäta de olika biståndsmålen har en ekonometrisk tvärsnittsanalys genomförts. Undersökningen sträcker sig över fem 5-årsperioder, med start 1980. Som beroende variabel har FN:s bistånd per capita använts och som oberoende variabler används BNP per capita, demokrati, rättssäkerhet, jämställdhet, öppenhet, livslängd, barnmortalitet och totalt bistånd. En undersökning av skillnaden i bistånd mellan länder från olika regioner, olika inkomstklasser och med olika skuldsättning har också genomförts.

Resultatet verkar peka på att FN inte uppfyller de svenska biståndsmålen i sin allokering av bistånd till utvecklingsländer. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att så få av variablernas koefficienter visar signifikanta värden. Fler undersökningar bör göras innan en säker slutsats kan dras.

In year 2000 an econometric analysis of the world’s ODA was presented in the article “Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?” by Alberto Alesina and David Dollar. The purpose of the study was to find the variables that lie as ground for countries’ decision to give foreign aid. The result showed that there are more often strategic and political motives behind the donations, rather than a wish of reduced poverty and economic growth. After this study Sweden concluded that a similar study of the Swedish ODA never had been done. This despite the fact that Sweden is one of the world’s most generous donors, relatively spoken. Sweden donates as much as 0.7 % of its GNP each year, and that’s just to the UN. The purpose of this paper is therefore to investigate whether the UN fulfil the Swedish goals of foreign aid.

By trying to find variables that correctly measure the different goals, an econometric cross section analysis has been done. The study is divided into five 5-year periods, starting 1980. As dependent variable the UN’s aid per capita is used and as independent variables GDP per capita, democracy, rule of law, equality, openness, expected lifetime, childrens’ mortality and total aid. A study of the difference in aid between countries from different regions, different income classes and with different levels of debt has also been carried out.

The result implies that the UN does not act in accordance with the Swedish goals of foreign aid, when allocating ODA to developing countries. But it is hard to draw any real conclusions since so few of the coefficients show significant values. More studies should be done before any real conclusion can be made.

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002. Spikblad saknas

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen.

Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning.

Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

This bachelor thesis aims to uncover the determinants of the economic growth in Mexico with an exogenous growth model. The study is based in an Augmented Solow Model em-ployed by Mankiw, Romer and Weil in

"A contribution to the Empirics of the Economic Growth" (1992). The model uses annual data of Mexico from 1960-2007 and the regressions and tests are developed in the econometric package Stata 10 for eight different periods. The thesis not only uses the Effective Labour and Physical Capital as Inputs in the production Function, but also employs the variable of Human Capital as an economic determinant of growth in the production function. The results of the model correspond with the actual scenario in Mexico; more weight to the Effective Labour (76.34%) rather than to Human Capital (2.12%) or Physical Capital (21.54%) as determinants of growth.

Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1999

I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt.

In this master thesis the Engle-Granger method for cointegration analysis is used to examine long-term relationships between stock markets. The analysis is applied on Swedish stock market together with the stock markets in Germany, United Kingdom, United States and Japan. The result shows no significant signs of any form of long-term relationships between the Swedish and the foreign stock markets for the time period 1992 to 2010. The result therefore indicates that the Swedish stock market together with the foreign stock markets in the study is collectively efficient in at least the weak form according to Fama (1970). The result also indicates that portfolio diversification through investing in the Swedish stock market together with any of the foreign stock markets should be effective in the long run.

As the public becomes more concerned with the natural environment, one of the major topics discussed is the oil. Since there is no true source of knowledge how long the oil can continue to be extracted, it is interesting to know how long the world can benefit from such as scarce resource. Instead of idly watching as oil production decreases with time, which pre-measures could be taken in order to minimize a negative impact on an economy? The UAE is a thriving oil rich countries which for the past 30 years have experienced a vast oil wealth. Even though the oil gave wealth to the UAE, they should avoid any future oil dependency since it could negatively affect its now flourishing economy. Therefore, for the UAE to continue growing in the future it is in the best interest for the government to focus on a diversifying strategy that promotes the non-oil economy. By referring to concepts and theories of previous research in this field such as the Solow growth model, Resource curse and Dutch disease the authors find that the UAE had managed to diversify or not. Three sectors in different periods between 1970 and 2007 were measured: The oil sector, the non-oil sector and the government sector. Diversification changes means a decreasing dependency of the oil sector to the non-oil sector while the latter instead depends more on the government sector. Using British Petroleum (2008) and United Nations (2008) as sources, data was collected in order to draw a time-series regression analysis and test empirically for these diversification trends. The results for all periods confirmed that the UAE have indeed diversified and it could thus be observed that it started its successful strategy already in the 1970s. With the right government policy investments and the stability in the union, the UAE prevented from becoming dependent on oil and thereby not crowding out its important non-oil economy.

Med en ökad allmän medvetenhet angående naturmiljön så är oljan bland det mest omtalande temat. Eftersom inget vet exakt hur länge oljan kan utvinnas, är det intressant att veta hur länge världen kan förlita sig på en sådan begränsad resurs. Finns det förebyggande medel för att minska en negativ verkan på ekonomin istället för att passivt bevittna en sjunkande oljeproduktion? Förenta Arabemiraten (FAE) är en framgångsrik union som under de senaste 30 åren har åtnjutit en omfattande oljerikedom. Trots att oljan lade grunden för tillväxten i FAE, så börs unionen undvika sitt oljeberoende eftersom den negativt kan påverka den nuvarande blomstrande ekonomin. Således, för att bibehålla tillväxten i FAE för framtiden, borde det vara i statens största intresse att fokusera på en differentierings-strategi som främjar icke-oljans ekonomi. För att veta om FAE faktiskt har differentierat sig eller inte, används koncept och teorier för tidigare forskning kring områdets som t.ex. Solows tillväxtmodel, Resursförbannelsen och holländska sjukan. Tre sektorer mättes i olika perioder mellan 1970-2007: oljesektorn, icke-sektorn och statssektorn. Icke-olje sektorn förväntas minska oljeberoendet samt öka beroendet av statssektorn vilket resulterar i en differentieringstrend i ekonomin. Genom källor från British Petroleum (2008) och Förenta Nationerna (2008)  har data insamlats för att empiriskt testa en tidsserie regression och se förändringar mellan sektorerna. Under alla perioder i FAE blev en differentieringstrend bekräftad och man kunde därför se att denna framgångsrika strategi redan åtogs i 1970-talet. Med effektiva investeringar i den offentliga sektorn samt en hållbar stabilitet i unionen, undvek FAE ett oljeberoende och därmed främjade icke-olje ekonomin.