Dissertations / Theses on the topic 'Ekonomifunktionen'

Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse kring hur små företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur små företag behåller styrningen över ekonomifunktionen när den outsourcas. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med nio små företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och få ett perspektiv från den externa parten har även två intervjuer på en redovisningsbyrå och på en bokföringsbyrå utförts, eftersom de erbjuder tjänster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier använts för att besvara problemformuleringen och syftet. Denna studie visar att alla små företag använder sig av en splittrad outsourcing istället för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta är små företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt. Vidare visade studien att alla små företag oftast outsourcar sin årsredovisning och bokslut eftersom dessa delar anses vara är mer komplicerade än den de övriga. Därmed anses brist på kunskap vara den främsta orsaken till att små företag outsourcar sin ekonomifunktion. Behovet av kompetens och expertiskunskap förknippas med kostnadsfrågan. Eftersom företagen anser att det är billigare att köpa tjänsten än att anställa intern personal som har kompetens. Outsourcing av ekonomifunktion ger därmed små företagen möjligheten att fokusera på sin kärnkompetens. Studien visade också att små företag använder sig av ett förtroendebaserat eller marknadsbaserat styrningsmönster vid outsourcing för att behålla styrningen över ekonomifunktionen. Eftersom styrningsförmågan kan förloras eftersom företagen överlämnar all information till den externa parten då det fortsatta arbetet sker externt. Företagen anser dock att man kan behålla någorlunda styrning genom regelbunden kontakt och egna rutiner.
Purpose: The aim of this study is to gain a broader understanding of how small enterprises outsource their accounting function and the reasons behind the choice of outsourcing parts of or the entire accounting function. Furthermore the study will shed light on how small enterprises retain control over the accounting function when it is outsourced. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews with nine small enterprises that outsource parts of or all of the accounting functions. In order to strengthen the results of the study two interviews in two different accounting firms have been conducted. Theories and data from previous studies have been used in this study to answer the research question and the purpose. Conclusion: This study shows that all small enterprises make use of a fragmented outsourcing instead of an integrated outsourcing, when outsourcing their accounting function. The reason for this is the small enterprises have the ability to perform certain parts of the accounting function internally. Furthermore the study showed that all small enterprises often outsource their annual report and accounts as these parts are considered to be more complex than the others. Therefore is lack of knowledge the main reason that small enterprises outsource their accounting function. The need for competence and expertise knowledge is associated with the cost issue. Since companies believe that it is cheaper to buy the service than having internal staff that have expertise. Outsourcing the accounting function thus provide small enterprises the opportunity to focus on their core competencies. The study also showed that small enterprises make use of a trust-based or market-based control pattern to retain control over the accounting function. Because it is difficult for the enterprises to retain control over the accounting function they have chosen to outsource because the information is transmitted to the external party since the continued work is done externally. The companies do however reckon to maintain a fairly good amount of control through regular contact and own routines.

Titel: Outsourcing av ekonomifunktionen Ämne: Företagsekonomi Författare: Emelie Andersson och Johanna Carlsson Handledare: Thomas Karlsson   Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrån erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing är att företag insåg fördelen med att använda sig av externa specialister inom de områden som företagen inte själva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kärnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan läggas ut på ett annat företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det är möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet. Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag väljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter från fem olika företag inom olika branscher. Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar främst för att få tillgång till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen är att företag väljer att lägga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att få loss tid till annat. Anledningen till att vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att insourca beror oftast på företagens storlek och situation men även teknik och mjukvara har betydelse. Huruvida företag förlorar kontroll över ekonomifunktionen och verksamheten eller inte har att göra med hur avtalen är utformade och företagens intresse för ekonomin.

Syfte: Syftet med studien är att belysa en ökad förståelse för hur relationen mellan leverantör och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende på hur kommunikation och tillit påverkar relationen. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillvägagångssätt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Studiens datainsamling har sedan ställts mot den teoretiska referensramen i en analys. Resultat & slutsats: Studien tyder på att kommunikation och tillit är två viktiga komponenter för att outsourcingrelationen ska utvecklas och hålla. Tilliten är kunskapsbaserad och baseras på god prestation och indikerar ha låg tolerans mot misskötsamhet och misstag, då den omedelbart övergår till misstro och påverkar relationen negativt. Relationens kommunikationsfrekvens är baserad på graden av tillit och påverkar relationens samarbete. Förslag till fortsatt forskning: Outsourcingrelationen går att studera utifrån flera perspektiv och denna studie har avgränsat sig till kommunikationen och tillitens påverkan av den. Ytterligare en avgränsning är att studien observerar SME-företag. Intressant vore att studera hur större företag hanterar och förhåller sig till misstag och konflikter i en outsourcingrelation. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att relationen är individuell och unik för varje outsourcingsamarbete. Personkemin är essentiell för att upprätthålla en fungerande relation på lång sikt och kan växa fram genom att leverantörerna visar genuint intresse för klienternas verksamheter och förstår den.
Aim: The study aims to provide a greater understanding of how the relationship between the vendor and client works when outsourcing the accounting function, with regards of how communication and trust affects the relationship. Method: The study was based on a hermeneutic perspective with a social constructive nature. The theoretical and empirical materials have both recapitulated through deductive approach and case studies with a qualitative research design and semi-structured interviews. The study’s data collection has subsequently been contrasted with the theoretical frame of reference in an analysis. Result & Conclusions: The study indicates that communication and trust are two significant components in order for the outsourcing relationship to progress and last. The trust is knowledge-based and is based upon good performance and has short tolerance against misconduct and mistakes, since it immediately goes on to mistrust and affects the relationship negatively. The frequency of the communication in the relationship is based on the degree of trust and affects the relationships interaction. Suggestions for future research: The outsourcing relationship can be studied from various perspectives and this study has defined the communication and the trusts affect on it. Additional definition to the study is that the study observes small and medium- sized enterprises (SMEs). It would be interesting to research how major enterprises deal and relate to mistakes and conflicts in an outsourcing relationship. Contribution of the thesis: The contribution of the thesis shows that the outsourcing relationship is individual and unique for any outsourcing cooperation. The chemistry is essential to maintain an adequate relationship in the long run and can emerge by the vendors showing genuine interest in the clients business and by understanding it.

Den hårdnande konkurrensen mellan företag och jakten efter kostnadsbesparingar har fått vissa företag att outsourca sina stödfunktioner vilket kan vara hela eller delar av ekonomifunktionen. Av mindre företag i Sverige outsourcar cirka ett av tre och andelen är i stigande enligt Exido(2007). Trenden gäller även för stora företag enligt Deloitte (2014). Genomgångna studier, framförallt studier av outsourcingrelationer mellan större företag, utförda antingen explicit på outsourcingrelationer eller det bredare begreppet interorganisatoriska relationer visar att det finns områden som är återkommande i forskningen. De benämns som nyckelområden i denna studie och är kontrakt, kontroll, relation, förtroende, kostnad, kvalitet och kompetens. Jag har beskrivit och analyserat fyra outsourcingrelationer där hela eller delar av ekonomifunktionen outsourcas från det outsourcande företagets synvinkel med syfte att undersöka om det finns nyckelområden som är viktigare än andra för att outsourcingen ska anses lyckad. Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra personer i ledande befattningar hos outsourcande företag i Sundsvallsområdet. Resultatet tyder på att det finns nyckelområden som anses vara viktigare än andra vilket för respondenterna i denna studie är kompetens, framförallt, och kvalitet. Anledningen till att kompetens bedöms som det viktigaste nyckelområdet är att kompetens saknades internt och att den anses driva andra nyckelområden som t.ex. kvalitet. Det minst viktiga området för en lyckad outsourcingrelation visade sig vara kontraktet.
The increasing competition between companies and the hunt for cost savings have driven some companies to choose outsourcing for a part of or all of the support functions within the financial function. For smaller companies in Sweden one out of three are outsourcing and the trend is increasing according to Exido (2007). The increasing trend also applies to big companies according to Deloitte (2014). Outsourcing studies reviewed, mainly studying the outsourcing relationship between big companies, either explicit on outsourcing relationships or the broader concept of interorganizational relationships have shown that there are areas of outsourcing relationships that are recurring in the field of research. These are referred to as key areas in this study and are contract, control, relationship, trust, cost, quality and competence. I have described and analysed four outsourcing relationships from the perspective of the company using outsourcing with the purpose to investigate whether there are key areas that are more important than others for the outsourcing to be deemed as successful. Empirical data have been collected through interviews with persons in management position at companies that use outsourcing in the Sundsvall area. The result of this study indicates that there are key areas that are more important than others for companies utilizing outsourcing. For the participants in this study these are foremost competence and secondly quality. The reason why competence is the most important key area is that the companies lacked internal competence and because competence is deemed to drive other key areas, e.g. quality. The least important key area for a successful outsourcing relationship turned out to be the contract.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna. Studien inspireras av grundad teori eftersom en ny empirisk synvinkel presenteras och analyseras tillsammans med övrig teori och empiri. Slutsats: Studien tyder på att SMF-företag inte reflekterar över kostnadsreducering som ett motiv till att outsourca ekonomifunktionen. För SMF-företag finns behov av extern kompetens och expertiskunskaper, vilket motiverar dem att välja outsourcing. Studien uppmärksammar också ett nytt främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen; trygghet. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka mer grundligt trygghet som ett främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen. Eftersom studien utgår från SMF-företag som anlitar en outsourcingpartner, föreslår vi till vidare forskning att undersöka outsourcing av ekonomifunktionen utifrån både företag som anlitar och som anlitas för att vidga synen på fenomenet. Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa trygghet som ett främsta motiv till varför SMF-företag outsourcar ekonomifunktionen. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till redovisningsbyråer att med fördel fokusera sin marknadsföring kring trygghet när de riktar sig till SMF-företag, främst små företag.

Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend där stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing är något som har varit och är på frammarsch inom outsourcingområdet och innebär outsourcing av hela affärsprocesser, såsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mål som företaget vill nå upp till. De finansiella målen som företaget har ställt upp samlas under benämningen ekonomistyrning och det är företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete. Uppsatsens utgångspunkt är att studera hur företagets ekonomistyrning påverkas om man väljer att lägga ekonomifunktionen och därmed den funktion som svarar för företagets ekonomistyrning på en extern part. Uppsatsen syfte är därmed att genom empiriska studier undersöka varför företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen samt huruvida outsourcing av ekonomifunktionen påverkar företagets ekonomistyrning. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av sju företag. Fyra av dessa är redovisningsföretag som tar hand om ekonomifunktionen som företagen outsourcar. Två av dem är företag som valt att outsourca ekonomifunktionen och ett företag som är med i studien valt att inte längre ha sin ekonomifunktion outsourcad. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod för att möjliggöra en djupare förståelse för ämnet. I den empiriska undersökningen har vi undersökt vad som motiverar företagen att outsourca ekonomifunktionen, vilka fördelar och nackdelar detta för med sig samt hur tillvägagångssättet ser ut när företagen väljer att outsourca ekonomifunktionen. Uppsatsens fokus ligger på att finna huruvida ekonomistyrningen påverkas när företagen väljer att outsourca den del av verksamheten som svarar för ekonomistyrningen. Studien visar att så länge företagen och outsourcingleverantören har ett nära och bra samarbete behöver inte ekonomistyrningen påverkas negativt. Det är upp till företaget att välja hur ekonomistyrningen skall gå tillväga och vem som skall utföra den oavsett om ekonomifunktionen finns inom företaget eller utanför. I mångt och mycket ligger ekonomistyrning fortfarande inom företagets kontroll även om ekonomifunktionen outsourcas.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.

 

Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.

 

En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.    

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.

Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns ekonomiska, sociologiska och strategiska faktorer som kan vara motiv till outsourcing. Vidare menar forskningen att det finns begränsat med studier som fokuserat på vilka strategiska faktorer små och medelstora företag ser som motiv till outsourcing. Därför syftar denna studie till att skapa förståelse för vilka strategiska faktorer som småföretag ser som motiv för outsourcing av ekonomifunktionen samt vilken betydelse de olika motiven har. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom tio semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika företag. Materialet har sedan bearbetats och analyserats för att till sist presentera ett bidrag Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på både likheter och skillnader mot tidigare forskning. Samtliga strategiska faktorer som presenterades i det teoretiska avsnittet bekräftades som motiv till outsourcing av respondenterna i den empiriska delen. Vad som skiljer empirin mot den befintliga teorin är rangordningen över vilken faktor som anses vara det starkaste motivet till outsourcing. Förslag till fortsatt forskning: Då respondenternas svar tydligt kategoriserades utifrån vilken position respondenterna hade på företagen, anser vi att det hade varit intressant att undersöka de olika kategorierna var för sig. Ett annat förslag till vidare forskning är att dela upp och studera de olika delarna av ekonomifunktionen var för sig, då vi kunde urskilja tydliga skillnader mellan respondenternas åsikter beroende på vilken del av ekonomifunktionen de outsourcade.   Uppsatsens bidrag: Studien har lämnat ett teoretiskt bidrag i den mening att resultatet från empirin skiljer sig till viss del från tidigare forskning. Studien har även lett till ett praktiskt bidrag som leverantörer av redovisningstjänster kan ha användning av i den dagliga verksamheten.
Aim: Prior research has shown that there are economic, sociological and strategic factors that affect the decision of outsourcing in companies. Research has mainly focused on outsourcing in big enterprises, why researchers asks for more studies focusing on small and medium enterprises. Therefore, the aim for this study is to provide understanding of which strategic factors small enterprises sees as motives for outsourcing and what importance the different factors have. Method: The study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. Further the study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data has been collected by ten semi-structured interviews with respondents from different enterprises. The material has been processed and analyzed to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show both similarities and differences with previous research. All strategic factors presented in the theoretical section were confirmed as the motives for outsourcing by the respondents in the empirical part. What distinguishes the empirical data from the existing theory is the rank of the factor that is considered the strongest motive for outsourcing. Suggestions for future research: Given that the respondents' answers clearly were categorized on the basis of the position of the respondents had on businesses, we believe it would have been interesting to examine the different categories separately. Another suggestion for further research is to divide and study the various components of the finance function separately, this because we could discern clear differences between respondents' opinions depending on which part of the finance function outsourced. Contribution of the thesis: The study has provided a theoretical contribution in the sense that the results from the empirical data differs somewhat from earlier research. The study has also led to a practical contribution that suppliers of accounting services could use in daily operations.

Bakgrund & Problem: Globaliseringens framväxt har bidragit med ett omvärldstryck vilket tvingat branscher, främst inom bil- och elektronikindustrin, att omstrukturera sin verksamhet och satsa  på  sin   kärnverksamhet  för  att  nå  konkurrensfördelar.  Genom  att  automatisera  och systematisera produktionen kunde företagen sänka sina produktionskostnader. Det bidrog till att företagen började se de administrativa servicefunktionerna inom företaget som en börda, eftersom de inte bidrog till kundnyttan. Behovet att reducera kostnaderna och öka flexibiliteten bidrog till att företagen började överlåta icke-värdeskapande aktiviteter till underleverantörer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de bakomliggande anledningarna till varför tillverkningsföretag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen. Vidare är syftet att analysera hur tillverkningsföretagen behåller kontrollen inom företaget vid tillämpning av outsourcing på ekonomifunktionen.   Metod:  Vi  har  använt  oss  av  en  kvalitativ  studie  för  analysen  och  valt  att  intervjua  tre tillverkningsföretag som valt att outsourca ekonomifunktionen, två som inte tillämpar outsourcing på ekonomifunktionen, samt två revisionsbyråer som har en djupare inblick i outsourcingbranschen. Vidare har vi valt att tillämpa en abduktiv ansats då vi inte vill begränsa datainsamlingen, samt ville vi få möjligheten att förändra den teoretiska referensramen efter det insamlade materialet från intervjuerna.   Slutsats: Företagen tillämpar outsourcing för att skapa centraliserade enheter inom koncernen, vilket bidrar till att all kunskap samlas på ett och samma ställe. Faktorerna som är avgörande för företaget är kostnadsbesparing, tillgång till egna juridiska enheter, lättheten att avgränsa enheter som outsourcas utan påverkan på tillverkningen, samt kvalitet och förtroende. Företaget behåller kontrollen genom att inte  outsourca controllerns arbetsuppgifter i för  stor utsträckning, samt genom att genomföra ett noggrant analysarbete och inte outsourca i okontrollerade former.

För att överleva på en konkurrensutsatt marknad väljer allt fler företag att fokusera på kärnkompetensen i verksamheten och låta utkontraktera de delar som inte hör till företagets huvudsyssla. Denna företeelse kallas outsourcing och motiven bakom detta är bland annat tids- och kostnadsreducering. Studiens syfte är att öka kunskapen om outsourcing av ekonomifunktionen i mindre företag, identifiera och analysera motiven, samt utreda eventuella negativa konsekvenser som följer av outsourcingen.

För att kunna svara på studiens syfte samt uppnå djupare kunskap för ämnet studerades inledningsvis befintlig teori och därefter genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Dessa utfördes dels med tre företag som outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion samt dels med en outsourcingleverantör. Efter den genomförda undersökningen framkom i enlighet med den teoretiska referensramen att motiven för outsourcing av ekonomfunktionen utgörs av bland annat kunskaps- och tidsbrist. Den främsta anledningen angavs dock vara en strävan efter ökat fokus på företagets kärnkompetens. En negativ aspekt som framkom var kontrollförlusten för företag som uppstår i samband med outsourcingen. Undersökningen påvisade att beslutsprocessen för outsourcing inte är särskilt omfattande för mindre företag, men det har trots detta inte lett till negativa följder. Vidare konstaterades att en varaktig relation till outsourcingleverantören uppnås genom en väl fungerande personkemi där tillförlitlighet är den viktigaste grundstenen.

Sammanfattningsvis påvisade studien att outsourcing av ekonomifunktionen är en lyckad lösning för mindre företag där avsaknad av kunskap samt tidsbrist är vanliga problem. Outsourcingen resulterar således i större möjlighet för företagen att fokusera på dess kärnkompetens och därmed kan slutsatsen dras att outsourcing av ekonomifunktionen inte är en övergående trend.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom valet att outsourca kontra inte outsourca och varför inte fler företag väljer att outsourca med tanke på de fördelar som finns. Utifrån teori och tidigare forskning har fyra forskningsfrågor tagits fram som sedan testas under kapitlet resultat. I denna uppsats har kvalitativ metod använts. Sekundärdata har hämtats från lit-teratur i form av böcker och artiklar. Inspiration har även hämtats ifrån tidigare uppsatser, tidningsartiklar och olika internetsidor. Primärdata har insamlats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som sedan redovisas under kapitlet resultat. Primärdata har ställts mot sekundärdata för att analysera vilka likheter respektive skillnader som finns. Stäm-mer forskningsfrågorna, hämtade från teori och tidigare forskning, med svaren från intervjuerna? Genom intervjuerna har det uppmärksammats att intervjuobjekten haft både positiva och negativa erfarenheter av outsourcing. Dock framkom det att de ne-gativa erfarenheterna ofta överväger de positiva och att de som tidigare outsourcat valt att inte göra det igen.

Det övergripande syftet är att beskriva hur och kartlägga varför ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska även öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför på den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien också ge rekommendationer till idrottsföreningar som står inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. Kända referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna ställas i relation till svaren. Slutsatserna av studien är att ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion eftersom de vill få mer tid till kärnverksamheten, av ekonomiska skäl och för att få in rätt kompetens för att skapa en stabilitet i föreningens ekonomihantering. Effekterna av outsourcingen blir att föreningar sparar pengar i jämförelse med att ha anställda, att de ökar sina intäkter och att mer tid och pengar kan läggas på den sportsliga delen av verksamheten. Vidare innebär en outsourcad ekonomifunktion en avlastning för ideellt arbetande personer och att det underlättar för nyrekryteringen av ideella krafter.

Syfte: Tidigare forskning har visat att intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Emellertid är det mindre beforskat på vilket sätt och hur intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Syftet är att öka förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och empirin bygger på tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare från tio olika företag. Materialet bearbetades och analyserades för att sedan få fram ett bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på likheter och skillnader jämfört med tidigare forskning. Vi såg att några företagsledare ansåg att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen, medan några företagsledare inte har samma åsikt. Kommunikation, kontinuerlig uppföljning, ekonomisk kunskap samt genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen var avgörande faktorer till förändring av intern kontroll och styrning vid outsourcing av ekonomifunktionen. Examensarbetets bidrag: I detta arbete har vi ökat förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Studiens främsta teoretiska bidrag är att genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Ekonomisk kunskap hos företagsledare, kontinuerlig uppföljning samt kommunikation från leverantören var andra avgörande faktorer. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att fortsatt forskning bör studera ett flertal små och stora företag på djupet för att undersöka om storlek på företag förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Det andra förslaget är att studera hur kunskap, kommunikation och kontinuerlig uppföljning samspelar med varandra. Tredje förslaget är att endast undersöka företagsledare som valt att bygga upp en ekonomifunktion internt med externa resurser.
Aim: Previous research has shown that internal control changes when outsourcing the accounting function. However, it is less researched in which way internal control changes when outsourcing the accounting function. The aim is to provide an enhanced understanding of how managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when the accounting function is outsourced. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. The study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data is built on ten semi-structured interviews with managers in ten different companies. The material has been processed and analyzed in order to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show similarities and differences with previous research. We saw that some business managers experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. while some business managers did not have the same opinion. Communication, continuous monitoring, knowledge in economics and the implementation of outsourcing of the accounting function were crucial factors to changes in internal control when outsourcing the accounting function. Contribution of the thesis: In this work, we have increased the understanding of how business managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. The main theoretical contribution of the study is that the implementation of outsourcing changes the possibilities of building and using internal control. Knowledge from the business managers, continuous monitoring and communication from the supplier were other crucial factors. Suggestions for future research: We propose that further research should study many small and large companies in depth to investigate whether the size of the companies affects the opportunities to build and use internal control. The second suggestion is to study how knowledge, communication and continuous monitoring interact with each other. The third suggestion is to only investigate business managers who have chosen to build up an accounting function internally with external resources.

Det faktum att RPA är ett så pass nytt fenomen, kan till viss del utmana implementeringsprocessen på grund av otillräcklig erfarenhet hos involverade medarbetare samt bristande utbud av allmän information om ämnet. För att hantera denna utmaning kan ett agilt arbetssätt underlätta processen. Trots att RPA och agilt arbetssätt kombineras i stor utsträckning inom näringslivet, finns det tämligen lite forskning kring kombinationen - vilket har bidragit till vårt forskningsgap. Utifrån detta forskningsgap har vi vidare lyckats formulera följande frågeställning: ​Hur kan en robotisk processautomatisering (RPA) implementeras i ekonomifunktionen, med hjälp av ett agilt arbetssätt? Fortsättningsvis är studiens genomgående syftet att beskriva och analysera hur RPA kan implementeras i en etablerad ekonomifunktion, genom användning av ett agilt tillvägagångssätt. För att lyckas generera ett nyanserat och träffsäkert svar till frågeställningen, har svar inhämtats via åtta intervjuer. En teoretisk grund har även inhämtats i form av ett antal vetenskapliga artiklar, för att skapa en vetenskaplig tyngd i arbetet. Analys har därefter gjorts utifrån en jämförelse mellan teori och empiri i syfte att kunna framställa en allmän slutsats kopplat till problemet. Metoden som använts är således en kvalitativ studie baserad på en induktiv ansats. I slutsatsen konstateras att RPA-implementering och agilt arbetssätt är en hållbar metod att arbeta i. Vidare har ett antal olika implementeringslösningar presenterats; därav ett antal konkreta metoder inom agilt arbetssätt samt ett antal modeller inom RPA. Däremot drogs slutsatsen att nyckeln till framgång är ett öppet mindset från medarbetarnas sida; där medarbetaren förstår värdet av varför agilt arbetssätt används i den specifika kontexten. Avslutningsvis presenterar även vi som författare våra uppfattningar om ämnet baserat på de empiriska och teoretiska intryck vi fått uppleva under studiens gång.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har medfört en tilltagande mängd information samt en omfördelning av standardiserade arbetsuppgifter till ett kvalificerat arbete. Dessa konsekvenser har influerat ekonomifunktionen till högre krav på hantering av information och en förändring av ekonomens roll. Det belyses även att digitalisering av ekonomifunktionens standardiserade processer ger upphov till effektivitet men ingen vidare förståelse avseende hur detta influerar de icke-standardiserade processerna och ekonomens roll.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur digitaliseringens utveckling påverkar ekonomifunktionens processer och därav vilka arbetsuppgifter som är möjliga att digitalisera. Vidare ämnar studien att analysera konsekvenserna, avseende krav på informationshantering samt ekonomens förändrade roll, som uppstår vid digitalisering av ekonomifunktionens processer. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap genom att förklara relationen mellan processer, hantering av information samt ekonomens förändrade roll.     Metod: För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie på tre fallföretag genomförts, där semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empirisk datainsamling. Intervjuerna har genomförts för att skapa en helhetsuppfattning av digitaliseringens påverkan på ekonomifunktionen.    Slutsats: Det kan konstateras att relationerna mellan ekonomifunktionens processer, hanteringen av information samt ekonomens förändrade roll är avgörande för att uppnå en effektiv ekonomifunktion. Ekonomens analytiska- samt digitala kompetens i kombination med digitala system möjliggör för god informationshantering där värdefull information genereras. Detta främjar till ett större fokus vid de icke-standardiserade processerna och därmed ekonomens förmåga att analysera information och generera ett välgrundat beslutsunderlag.
Background: The development of the digitalization has brought an increasing amount of information as well as a redistribution of standardized activities to a more qualified work. These implications have influenced the accounting function with higher qualification of the information management and an evolution of the role of the economist. It is clear that the digitalization of the accounting function standardized processes has facilitated effectivity. However, there is a lack of understanding about how the non-standardized processes and the role of the economist have been affected by this.    Purpose: The aim of this study is to describe how the development of the digitalization is affecting the processes of the accounting function as well as what tasks that are possible to be digitalized. The aim is also to analyze the implications regarding the qualifications of the information management as well as the evolving role of the economist, that is influenced by the digitalization of the accounting function. The purpose with this study is also to contribute with greater knowledge by explaining the relationship between processes, information management and the evolving role of the economist.   Method: To fulfill the purpose of the study, a case study of three companies has been carried out, where semi-structured interviews have formed the basis for empirical data collection. The interviews have been conducted to create an overall view of the impact of digitization on the accounting function.   Conclusion: It can be concluded that the relations between the processes of the accounting function, the information management and the evolving role of the economist are crucial for achieving an efficient accounting function. The economist’s analytical and digital competence combined with digital systems enable a beneficial information management which create valuable information. This enable greater focus of the non-standardized processes and the economist ability to analyze the information and elaborate a favorable basis for decisions.

Sammanfattning Titel: Outsourcing av ekonomifunktioner - En studie om företags tillvägagångssätt före implementeringen Författare: Daniel Bjuvstam och Tove Johannesson Färdigställd: Våren 2014 Handledare: Jan-Olof Müller Bakgrund: Enligt Ax et al. (2009) är ekonomifunktionen en viktig del i ett företag och den återspeglar organisationen och utvecklingen i ett företag. Utvecklingen går mot att företag outsourcar funktioner som inte endast ligger längst ifrån kärnkompetensen (Krell, 2008). Vanligaste förekommande motivet till outsourcing är viljan att reducera kostnader, förbättra effektiviteten och att snabba på de processer som inte tillhör verksamhetens kärnkompetens och låta leverantörer med högre kompetens, expertis och skalfördelar sköta detta istället (Lacity et al., 2011). Alla företag som implementerat outsourcing är inte nöjda och ett allt större antal outsourcingkontrakt förnyas inte (Maelah et al., 2010). Barthélemy (2003) beskriver även betydelsen av att implementera outsourcing korrekt. Genomförs implementeringen inte på rätt sätt kan outsourcing snarare orsaka mer skada än nytta. Det är därför viktigt att företagen följer de olika stegen i outsourcingprocessen noggrant (Power et al., 2006). Syfte: Syftet med studien är att, utifrån ett kundperspektiv, beskriva och analysera hur företags tillvägagångssätt kan se ut före implementeringen av outsourcing av hela eller delar av ekonomifunktionen. Vi vill även undersöka vilka motiv som ligger till grund för outsourcingbeslutet. Problemformulering: Vilka motiv föreligger då företag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen, och hur kan företag gå tillväga före outsourcing implementeras? Metod: Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt angreppssätt. Det empiriska materialet är insamlat genom sex intervjuer, en leverantör och fem stycken företag som outsourcar hela eller vissa delar av ekonomifunktionen. Respondenterna har varierande arbetsroller och arbetserfarenheter. Resultat: Gällande motiv till outsourcing förekommer alla motiv som den teoretiska referensramen lyfter fram bland respondenternas svar. Vi anser oss finna i denna studie att de företag som valt att outsourca flera ekonomifunktioner har fokus på kärnkompetensen som det enskilt viktigaste motivet. Vilket även leverantören i studien styrker. Kostnadsbesparingar är ett motiv som mer eller mindre framkommer hos de flesta respondenterna Ingen av respondenterna nämner dock detta motiv som enskilt avgörande utan det är andra motiv som väger tyngre. Vår studie visar att tillvägagångssättet före implementering av outsourcing varierar, vilket tyder på att varje outsourcingprojekt är unikt och har sin egen prägel och förutsättningar. Gemensamt för fallen är att leverantörsutvärdering och avtalshantering genomförs bland samtliga respondenter. Däremot förekommer det delade åsikter bland respondenterna angående att strategisk utvärdering bör genomföras innan outsourcing implementeras. Vi anser oss finna att endast ett av företagen genomfört en noggrann strategisk utvärdering.

Outsourcing har länge varit en effektiv form av företagsstyrning. De senaste decennierna har outsourcing dock genomgått en rad förändringar och en av de största nyheterna inom branschen är outsourcing av ekonomifunktionen.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att öka kunskapen om outsourcing av ekonomifunktionen i följande avseenden: vi vill identifiera de faktorer som bidrar till att outsourcing av en ekonomifunktion blir framgångsrik samt urskilja de negativa faktorer som kan vara förknippade med outsourcing. Slutligen ämnar vi belysa vilka fördelar som kan anföras med outsourcing av ekonomifunktionen.

För att besvara studiens syfte studerades vetenskapliga artiklar och litteratur rörande ämnet. Dessutom gjordes fem intervjuer med personer insatta i problematiken kring outsourcing av ekonomifunktionen för att ge oss en djupare förståelse kring ämnet.

Genom undersökningen kan vi konstatera att de faktorer som är avgörande för att outsourcing av en ekonomifunktion ska bli framgångsrik är relationen mellan kund och leverantör. En bra relation och kommunikation leder till en annan viktig faktor vilken är att kunden känner tillit till leverantören. Vidare är det av stor vikt att leverantören är flexibel gentemot kunden och har denne i fokus. Slutligen är det betydelsefullt att leverantören ständigt arbetar för att förbättra sin verksamhet och kvaliteten på tjänsterna. De fördelar som outsourcingen kan medföra är tidsbesparing, ökad konkurrenskraft samt ökad lönsamhet. De negativa faktorer som finns är att företaget outsourcar ekonomifunktionen som är en central och kritisk funktion i företaget. Dessutom kan kunden uppleva kontrollförlust, att svarstiderna är för långa samt att informationen är bristfällig. Dessutom upplevs att leverantören inte är insatt i kundens verksamhet och därmed inte kan uppfylla kundens behov.

Financial outsourcing has for quite some time been an efficient mode of corporate governance. In the last few decades, outsourcing has gone through a number of changes and the biggest news is the financial outsourcing.

The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of financial outsourcing as follows: we would like to identify the factors making financial outsourcing successful and also identify the factors that can be critical in outsourcing the financial function. Finally, we would like to highlight what positive effects outsourcing the financial function can have.

To meet the purpose of this thesis, scientific reports, papers and literature dealing with outsourcing were studied. Also, five interviews were made with people working closely with outsourcing of the business process function to gain a deeper understanding of the subject.

We have come to the conclusion that the relation between the client and the supplier is of outmost importance if the outsourcing is to prove successful. Good communication between the supplier and the client will hopefully develop a mutual trust between the parties. It is also of great importance that the supplier is flexible towards the client and always puts the client’s needs in focus. Finally, it is important that the supplier is constantly trying to improve the quality of the service she provides.

The positive effects that outsourcing may carry is time saving, competitive advantages and increased profitability. The fact that the financial function is a central and very important part of a company can be highlighted as one of the critical factors of outsourcing. The client can experience loss of control and lack of information regarding the company’s financial function. Insufficient knowledge in the core business from the supplier’s side can lead to the supplier not being able to fulfil the needs of the client.

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut. Dock har andra studier påpekat andra faktorer.

Syfte och avgränsningar: Syftet med studien är att undersöka hur outsourcing av ekonomifunktioner motiveras och används bland mikro- och småföretag inom Gävle kommun. Studiens syfte besvaras med hjälp av tre undersökningsfrågor. Dessa är vilken faktor som styr valet av outsourcing, vilka ekonomifunktioner som läggs ut samt vilken faktor som styr valet av leverantör. Avgränsningen grundar sig på aktiebolag, enskild firma, enkla bolag, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag samt ideella föreningar.

Metod: Uppsatsen utgår från ett positivistiskt synsätt med inriktning på kvantitativ metod. Metoden valdes på grund av att kunna mäta ett större urval. Enkäter via telefon har använts för insamling av primärdata. Urvalet består av 120 företag som slumpmässigt dragits ur en population på 2195 företag. Sekundärdata har inhämtats från litteratur och artiklar. 

Resultat och slutsatser: Vartannat företag i undersökningen lägger ut hela eller delar av ekonomifunktionen till extern part. Det främsta motivet till outsourcing beror på den brist på kunskap som företagen har. De ekonomifunktioner som vanligen läggs ut är förberedande bokslut, löpande redovisning och skattefrågor. Det som sällan läggs ut är affärs- och investeringsbeslut. Valet av leverantör är behovsinriktat där rykte och tidigare samarbete har störst påverkan.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT-2018. Författare: Jeanette Elbe och Ludvig Eriksson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Ekonomifunktionens roll för beslutsfattarna - Intern eller extern funktion i förhållande till organisationen? Sökord: Outsourcing, Ekonomisk administration, Kostnadslogiken, Strategiska logiken, Transaction Cost Economics, TCE, Resource-based View, RBV, Ekonomifunktionens roll   Bakgrund: Att betala en extern part för att utföra bolagets ekonomiska administration är ett växande fenomen och outsourcing av ekonomiska företagsprocesser är högaktuellt att förstå sig på. I outsourcinglitteraturen finns det två perspektiv som kan lyftas upp för att förklara outsourcingbeslutet och genom att studera beslutsfattarnas logik till outsourcingbeslutet tror sig författarna kunna bidra till en djupare förståelse inom ämnet.   Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för de logiker som ligger till grund för beslutsfattares outsourcingbeslut av den ekonomiska administrationen.   Metod och genomförande: Genom användandet av idealtyper bygger författarna upp två differentierade logiker för att utreda olika beslutsfattares förhållningssätt till outsourcing av ekonomisk administration - kostnadslogiken och den strategiska logiken. Logikerna har sedan studeras empiriskt genom en intervjustudie kopplad till ledande befattningshavare i medelstora företag lokaliserade i den småländska GGVV-regionen.   Slutsats: Studien visar att beslutsfattare som outsourcar större delar av den ekonomiska administrationen förhåller sig till kostnadslogiken. Den strategiska logiken är istället nära sammankopplad med den rationalitet som föreligger hos beslutsfattare som väljer att inte outsourca sin ekonomiska administration. Däremellan sker även ett möte mellan logikerna. De beslutsfattare som outsourcar mindre delar av den ekonomiska administrationen tar taktiska beslut vilket visar på ett yttrande gentemot kostnadslogiken. Dock blir det tydligt att det samtidigt finns ett bakomliggande strategiskt tankemönster i hur dessa beslutsfattarna resonerar kring ekonomifunktionen. Beslutsfattarna som omfattas av den strategiska logiken hämmas därför i dessa fall att outsourca större delar av ekonomifunktionens arbete.
Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, 2018. Author: Jeanette Elbe and Ludvig Eriksson Supervisor: Andreas Jansson Examiner: Karin Jonnergård   Title: The role of the accounting function for decision makers - An inhouse or outhouse function in relation to the organization? Keywords: Outsourcing, Accounting, Logic of cost, Strategic logic, Transaction Cost Economics, TCE, Resource-based View, RBV, The role of the accounting function   Background: Paying an external party to perform the company’s financial administration is a growing phenomenon and outsourcing of accounting and financial processes are highly relevant to understand. In the outsourcing literature, there are two perspectives that can be raised to explain the outsourcing decision, and by studying the decision makers’ logic to the outsourcing decision, the authors believe that they can contribute to a deeper understanding of the subject.   Purpose: The aim of this study is to increase the understanding of the logic that underlies decision makers' outsourcing decisions of the financial administration.   Method: Using ideal types, the authors build up two differentiated logics to investigate different decision makers' approaches to outsourcing of financial administration - the logic of cost and the strategic logic. The logics have been studied empirically through an interview study linked to senior executives in medium-sized companies located in the GGVV-area in the province of Småland in Sweden.   Conclusion: The study shows that decision makers who outsource major parts of the economic administration relate to the logic of cost. However, the strategic logic is closely linked to the rationality of decision makers who choose not to outsource their financial administration. In between, there is also a meeting between the logics. The decision makers who outsource smaller parts of the economic administration carry out tactical decisions, which indicates a relationship to the logic of cost. Anyhow, it becomes clear that there is an underlying strategic thinking pattern in how these decision makers argue about the financial function as a hole. The decision makers covered by the strategic logic are therefore in these cases hampered to outsource major parts of the financial administration.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ”satsa på din kärnkompetens”. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen. Oftast tillhör inte ekonomiavdelningen företagens kärnverksamhet vilket leder till att företagen väljer att outsourca den delen. Genom att istället satsa på kärnkompetensen kan ett företag vara starkare gentemot konkurrens från andra företag. När ett företag väljer att outsourca bör de vara uppmärksamma på de risker som kan föreligga. Forskare pratar om att det är viktigt med en bra relation mellan ett företag och en inhyrd kompetens, och att kommunikationen dem emellan måste fungera. Däremot är det få konsekvenser som tas upp i samband med dålig kommunikation.  Forskningsfrågor: Hur arbetar företaget respektive leverantören för att upprätthålla en god relation till varandra vid outsourcing av ekonomifunktioner? Hur upplever aktörerna att relationen fungerar? Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring hur relationen fungerar mellan företaget och redovisningskonsulten, när företaget väljer att outsourca sina redovisningsfunktioner. Målet med studien är att få en uppfattning om hur förtroende, kommunikation samt kom-petens bygger en relation.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med intervjuer. Både företag som outsourcar sina ekonomifunktioner samt auktoriserade redovis-ningskonsulter har intervjuats. Slutsats: För att upprätthålla en bra relation krävs bra kommunikation, starkt förtroende och kompetens. Att konsulten har rätt kompetens är under-förstått, och är inte alls lika avgörande för relationen. Personkemin mellan företaget och konsulten måste stämma för att samarbetet ska fungera. De intervjuade aktörerna upplever att relationen fungerar bra och är nöjda med den. Det är viktigt att företagen vet vad de vill uppnå med outsourcingrelationen innan den påbörjas.
Background: Outsourcing has been around since the 1960s; most commonly used in the IT sector. Today outsourcing is frequently used. In the 1990s out-sourcing made a great impact, when a slogan that was common read, "invest in your core competencies." Outsourcing entails releasing a portion of ones business to an external player to handles the task. Often the financial department is not considered to be the core business within the company, this leads to companies deciding to outs-ource this task and department. By focusing on the core competencies, a company can be stronger against the competition that affects companies. When outsourcing ones business the company should be aware of the risks that exist. Scientists talk about the importance of having a good relationship between a company and their outsourcing supplier. A good communication is vital between both parties. How-ever, the implications of poor communication are rarely discussed. Research questions: How do the company and the supplier work to maintain a good relationship between each other, when outsourcing financial and accounting functions? How do both parties experience that the relationship works? Purpose: The purpose of this study is to gain a greater understanding of how the relationship between a company and the accountant works when the company chooses to outsource their financial and accounting funct-ions. The goal is to get an idea and perception of how confidence, communication and skills build a relationship. Method: The essay is based on a qualitative approach based on interviews. Both companies that are outsourcing their accounting functions and authorized accountants have been interviewed. Conclusion: In order to maintain a good relationship good communication, strong confidence and competence is required. The fact that the consultant has appropriate skills is implied, and does not have much effect on the relationship. The chemistry between the company and the outsourcing supplier must correspond for the cooperation to function. Both parties in this study are satisfied with the relationship. It is of great import-ance that the company is aware of their expectations before entering a relation with an outsourcing company.

Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta.

Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing. Detta stämde även relativt väl överens med den teoretiska referensram som användes i uppsatsen.

En huvudsaklig slutsats i studien var att åtgärder bör vidtas av outsourcingföretag för att kunder inte ska förlora kontroll. Exempelvis bör kundföretag ha tillgång till utvecklade elektroniska system där de själva kan hitta specifika transaktioner och rapporter. Undersökningen kom även fram till att det ligger ett ansvar på kunderna själva avseende att ställa krav på outsourcingföretag.

Vi anser att de intervjuade företagen upplever att deras kunder är förvissade om att de inte riskerar att förlora kontroll. Dock har en viktig slutsats dragits om att outsourcingföretag bör fokusera mer på att förvissa framtida kunder om att kontroll inte förloras. Detta baserat på studier som visar på att svenska företag tenderar att vara försiktigare (jämfört med övriga världen) när det gäller outsourcing. Här finns alltså en stor potentiell marknad för outsourcingföretag om de lyckas sälja trygghet.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas. Trots att revisorer har påpekat denna typ av problem verkar det ha utförts få studier kring kopplingen mellan SSC och revision. Denna brist inom området gör det intressant att studera hur förekomsten av ett SSC påverkar revisionen. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om en koncerns SSC leder till några problem kopplade till revisionen av koncernens företag. Syftet behandlas både utifrån ett företags- och ett revisorsperspektiv. Metod: Denna studie är en tvärsnittsstudie mellan två grupper: företag inom koncerner med etablerade SSC:s samt personer som arbetar med revision av företag inom en koncern med ett SSC. Tre företagsrespondenter och fyra respondenter från revisionsbyråer har medverkat i studien genom intervjuer och skriftliga frågeformulär. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att ett SSC medför vissa problem kopplade till revisionen. Vi har kunnat urskilja flera typer av svårigheter, men framförallt har två övergripande problemområden framträtt: kommunikation samt arbets- och ansvarsfördelning. Dessa problemområden är starkt kopplade till varandra, då en god arbets- och ansvarsfördelning bygger på en god kommunikation. Kommunikationsproblem förekommer både revisorer emellan samt mellan revisorer och det granskade företaget. Då den ekonomiska informationen för en koncerns olika bolag finns samlad i ett SSC blir SSC:t ytterligare en part i revisionen att ta i beaktande för alla medverkande revisorer, såväl i moderbolaget som i dotterbolagen.