Academic literature on the topic 'Ekonomisk globalisering'

Globalisation entails a rapid increase in economic, technological and cultural exchange, which flows from economically and technologically dominant nations to less dominant nations. Opsomming Globalisering behels ‘n toename in ekonomiese, tegnologiese en kulturele uitruiling vanaf ekonomies-dominante na ekonomies minder-dominante samelewings. *Please note: This is a reduced version of the abstract. Please refer to PDF for full text.

Die mees ingrypende ontwikkeling op ekonomiese gebied van die afgelope dekades is ongetwyfeld ekonomiese giobalisering. Tot heel onlangs is meestal in gloeiende positiewe terme oor ekonomiese globalisering gepraat.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.

Vi exponeras dagligen för rapporter om börsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter från världens alla hörn. Individens världsbild kan i dag påstås vara genomsyrad av föreställningen att världens ekonomi och politik är global snarare än nationell. Syftet med detta arbete är att med diskursanalys som ansats visa på hur svensk media språkligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan tänkas bidra till vår förståelse för och hur vi tänker kring fenomenet i fråga. En vidare ambition är att studera om media förefaller göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt. Analysunderlaget omfattar artiklar från svensk dagspress, närmare bestämt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samtliga artiklar publicerade under år 2010. Analysen har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med premisserna som ligger till grund för kritisk diskursanalytisk metod, i synnerhet Norman Faircloughs modell av denna. Resultatet har sammanfattats under fyra teman, Globala utmaningar – beroende makt och konflikter, Sverige - Kunskapslandet, Omställning – tillväxt och utveckling respektive Diskursiv inordning – behovet av anpassning. Globaliseringen, med betoning på den ekonomiska dimensionen av fenomenet, framstår i artiklarna som ett mångfacetterat och i flera avseenden motsägelsefullt projekt i artiklarna. Språkbruket ter sig därtill inte sällan hotfullt, vilseledande och mångtydigt. Huvudsakliga lösningar och svar på globaliseringen som lyfts fram i artiklarna syftar till ekonomisk tillväxt, kunskapsutveckling, konkurrens och investeringar. Ekonomipolitiska omställningar och anpassning är ytterliga centrala moment. Genom sättet att presentera, artikulera och förklara den globaliserade ekonomin förefaller media göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt.

The last years trends of increasing globalisation and the decreasing importance of the nationstate has led to rising flows of travellers and information throughout the globe. This has affected the competition between destinations; they are now competing in a global market. The importance of placemarketing and representing a place identity, is today essential to attract customers from around the world. The purpose of this essay was to examine how Iceland as a place is represented through the photographs in horse tourism. The research questions asked were: How is the Icelandic landscape represented in photographs? How is people and horses represented in the landscape? And how can the horse be analysed as a part of the Icelandic landscape? The method used for research was image-analysis, a qualitative approach where horse tourism-websites and photographs on these websites were strategically selected. Theories used to analyse the result were concepts like place, nature and wilderness, described as social constructions. The research showed that Iceland as a place is represented through a selection of myths. The role of the Icelandic landscape might be explained as a dichotomy of two contrasting representations, the dramatic and untamed landscape, and the idyllic and romantic landscape. The Icelandic horse is represented as a powerful, mythological, and divine creature, interacting with humans but not fully tamed. It is also represented as free, wild and a part of the Icelandic nature. In the photographs people are represented as active in an adventure. They become integrated with nature by the connection to the Icelandic horse. In conclusion this study shows that Iceland is represented as a place with a powerful and romantic landscape. Where people can get access to nature by the horse, they become part of an adventure but they never fully control either the horses or the landscape. People are depicted as humble participants, being part of something more powerful then themselves, the great Icelandic nature.

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  

Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.

Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del.

Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten.

Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study.

The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050.

The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose.

The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.

 

Sammanfattning

I takt med att världen krymper och gränserna mellan världens länder suddas ut ökar möjligheterna för små- och medelstora företag att snabbt slå sig in på den globala marknaden. De företag som inom de närmaste åren efter sin etablering får en snabb tillväxt på internationella marknader brukar benämnas Born Global företag. Det är just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som förespråkar att denna process sker gradvis hos företagen. Företagen ger sig in på nya marknader allt eftersom de får ny kunskap och information om de berörda marknaderna. Denna teori har på senare år blivit utmanad av Born Global fenomenet då Uppsalamodellen kan anses vara en föråldrad modell.

 

En generell definition av vilka kriterier som ett företag ska uppfylla för att klassas som ett Born Global företag finns inte, utan varje författare har en egen definition. Vi har därför kombinerat olika författares definitioner för att få fram lämpliga kriterier. Ett Born Global företag ska enligt oss ha en export som motsvarar minst 25 % av deras omsättning och detta ska ha skett inom tre år efter starten. Dessa kriterier använde vi sedan för att välja ut lämpliga företag att undersöka. Efter att ha genomfört undersökningen kom vi fram till att de viktigaste faktorerna för att överleva en tidig internationalisering är att ha en unik produkt eller tjänst samt en internationellt driven entreprenör.

 

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy.
Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

Globalisation has long been a debated issue in the political debate and in academia. nevertheless, there is advantages and disadvantages globalisation has led to. Thus, the motive behind this study will examine global collaborations, particularly the Trade Agreement and its global organisations and who is responsible for its regulation. The survey will find answers to the questions posed, which are following: How can geo-economic / political tools affect international trading systems particularly Washington-Consensus and Bretton-Wood’s system? What are the challenges to maintaining an open globalised world?  The research design for this study was based on an explanatory qualitative theory-as case study of the UN Trade Agreements with member countries of the IMF, WTO, and WB. The Theoretical referendums applied are based on liberalism and Steger's dimensions of globalisation, including political, economic and cultural dimensions. The results showed a significant correlation how political strategies can affect the economic and other dimensions of globalisation. The study has observed economic models, where it was found that self-regulatory economic systems is not sufficient to generate wealth in the world. Hence, many cases it may be necessary to supplement the financial management to achieve the Millennium Development Goals. The results showed that challenges from globalisation are highly tough and to some extent even necessary for the existence of humanity. furthermore, the study emphasises the importance of a globally functioning system, to save the planet, humans and create sustainable stable globalisation that generates everyone's prosperity without injustice.