Academic literature on the topic 'Ekonomisk rapportering'

Bakgrund och syfte: Tidigare studier visar att internationella M&A:s ofta misslyckas med att uppnå uppsatta mål. En anledning till misslyckande kan vara svårigheten att integrera företagskulturen i den nya verksamheten. Studiens syfte är att öka förståelsen för integration av företagskultur efter internationella M&A:s utifrån svenska företags perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Studien har en hermeneutisk och socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Den empiriska datainsamlingen införskaffades genom semistrukturerade intervjuer med elva stycken personer vilka samtliga haft en roll i respektive företags M&A. Vår teoretiska referensram innefattar tidigare forskning och det empiriska underlaget bygger på intervjuerna. Analysen ställer empiri mot teori för att hitta likheter och skillnader och addera nya synvinklar.   Resultat & slutsats: Denna studie åskådliggör hur företag efter internationell M&A ser på, och arbetar med, integration av företagskultur. Med hjälp av den teoretiska referensramen skapade vi en uppfattning om vilka delar som behövdes för att framgångsrikt integrera företagskulturen, främst kommunikation. Det empiriska materialet adderade sedermera nyckelpersoner och ekonomisk rapportering.   Förslag till vidare forskning: Bristfälligheten i tidigare forskning vad gäller omställning i och med ökad ekonomisk rapportering ger upphov till framtida studier som kan studera hur ökad ekonomisk rapportering påverkar de uppsatta målen. Vidare föreslår vi att framtida forskning studerar om det skiljer sig mellan tjänsteföretag och producerande företag och benägenheten för dessa att byta ut nyckelpersoner efter en M&A.   Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag innefattar huvudsakligen ökad förståelse för problematiken kring nyckelpersoner, involverande kommunikation och ekonomisk rapportering. Det praktiska bidraget ger rådet till företag att överbemanna främst ekonomiavdelningen med kompetent personal efter en M&A för att underlätta integrationen.
Aim: Previous studies have shown that international M&A:s has high failure rates. One reason for failures has been shown to be the difficulty and lack of knowledge to integrate corporate culture.  The aim for this study is therefore to increase the understanding of corporate culture integration after international M&A:s through the perspective of Swedish businesses.   Method: This study has a qualitative research design with an abductive approach. The study has both a hermeneutic and social constructionist perspective, which it’s being influenced by. The empirical data collection was gained by semi-structured interviews with eleven respondents with previous experience of M&A:s. Our theoretical framework includes previous research and the empirical compilation is based on the interviews. The analysis is where the theoretical framework and empirical compilation is analyzed together to find similarities and differences but also new aspects on the subject.  Result and conclusions: This study illustrates how businesses look at international M&A:s and how they work with the integration of corporate culture in that context. With the theoretical framework we could estimate what was necessary to integrate corporate culture successfully, which was mainly communication. The empirical compilation later added key personnel and financial reporting to this.  Suggestions for future research: The deficiency of previous research regarding the impact of increased financial reporting after M&A:s cause us to enquire future research on how it affects businesses and the integration of corporate culture. We also suggest that future research on key personnel is needed and how their importance differs between the service sector and industrial sector.  Contributions of the thesis: From the theoretical viewpoint the study contributes in further understanding of key personnel, communication and financial reporting in the context of international M&A:s. From the practical viewpoint we advise businesses to first and foremost overstaff the financial department with qualified personnel after M&A:s to facilitate corporate culture integration.

Background: The environment and the design of auditing regulation can vary significantly between countries, which can affect the form, content and quality of the audit report. The purpose of the International Standards on Auditing, ISA, is to facilitate the work for auditors on an international basis. Sweden today follows the RS 600 which is based on ISA 600, which contains standards for when an auditor use work performed by other auditor. In October 2007, came a revised and redrafted version of ISA 600 that will be enforced in Sweden in the audit of the financial year beginning on 1 January 2011. To what degree the new requirements will affect the group audit is clearly dependent on how the reporting, evaluation and instructions between the group auditor and other auditor has been carried out previously.

Aim: The aim with this paper is to explain the reporting between the group auditor and other auditor in an international corporate group. The aim is also to study the factors that can influence the final outcome of this report and why they affect the outcome. Furthermore, the paper will discuss the report process changes that could take place between the group auditor and other auditor after the introduction of ISA 600.

Definitions: This paper has a geographic delimitation to Sweden. The paper is delimited to only consider auditing of corporate groups whose parent is located in Sweden and subsidiaries are located abroad. This means that respondents are bounded to the group auditors.

Completion and results: Factors affecting reporting between auditors in an international corporate group turned out primarily to be language and communication differences, differences in accounting standards and determination of the materiality level. The risks are considered minimized through documentation reviews and both internal- and external quality controls. An understanding of social and cultural differences is a key factor to be able to have successful cross cultural collaborations. Education, experience and practise are the solutions to understand this issue. This paper demonstrates that cross-cultural training is not given at the accounting firms, which are proposed to be a beneficial investment. The instructions and contact with other auditors are expected to be put earlier after the introduction of ISA 600, also that the report itself will be more detailed.

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.

                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen. Granskningen gjordes med hjälp av Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning. Resultaten visar att spridningen är stor i vad och vilken utsträckning företagen redovisar, men att de större företagen redovisar mest. Spridningen kan bero på att det inte är lagstadgat för andra än statliga företag att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Oavsett legalt krav eller inte på att anamma själva redovisningsprincipen är det upp till företag som använder sig av GRI att själva välja vilka riktlinjer inom ramverket som ska redovisas. För att fler företag ska implementera och redovisa hållbarhetsarbete, och därmed bidra på vägen till en hållbar utveckling, kan ett lagstadgande vara nödvändigt för samtliga företag. Dels att utforma hållbarhetsredovisning enligt GRI, dels att lagstadga vissa av riktlinjerna inom ramverket.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin.  I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs.
The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry.  The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.

Bakgrund:

Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.

Syfte:

Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.

Genomförande:

Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.

Resultat:

Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter.
The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced.
I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.