Academic literature on the topic 'Ekonomisk teori om brottslighet'

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Denna studie undersöker förhållandet mellan unga brottslingars ålder vid den första lagföringenoch deras livsutfall. Genom att använda oss av unika data från The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) kan vi följa individerna upp till 27 års ålder i administrativa register. Detta gör det möjligtför oss att observera kriminellt beteende både för individer över och understraffmyndighetsåldern. Vi finner att personer som begår brott i tidig ålder har en signifikanthögre risk att återfalla i brott jämfört med personer där brottsdebuten sker relativt sent; såledeskan åldern vid brottsdebuten påverka individers framtidsutsikter både direkt och indirekt.
This study examines the correlation between the age of individuals’ first appearance in policerecords and their outcomes in life. By using unique data from The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) we are able to follow individuals up to the age of 27 in administrative registers. Thisenables us to observe criminal behavior for individuals both above and below the age of criminalresponsibility. We find that people engaging in crime in early ages have a significantly higherrisk of relapsing into crime compared to people with a relatively late criminal debut, thus the ageof a criminal debut directly and indirectly may affect the prospects of individuals.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.

Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt.

Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.

When economic crime is discovered it tends to result in solutions that strengthen the audit. In 2010 a law was adopted which reduced the influence of the audit. The reform gave the smallest companies the opportunity to actively refrain external audit. That can be seen as remarkable as the auditors are the primary control organ of smaller companies. The reform was introduced to simplify the administrative burden and reduce its costs. This qualitative study aims to explain the factors that have been affected by the abolition of auditing based on the auditors' perspective. By answering the research questions: What are the effects caused by the elimination of auditing requirements for smaller companies from the auditor's perspective? What does the financial crime look like in these companies and what factors affect the auditors' decision-making regarding eco-crime? What affects individuals' inclination to commit financial crime? The aim of this study is to chart the factors that have been affected by the elimination of auditing for small companies from the perspective of auditors. Furthermore, the study aims to increase the understanding of the interplay between company stakeholders, small companies and auditors, as there is currently no qualitative research in this area. The research questions are answered using collected secondary data and qualitative interviews. The conclusion of the study suggests that the abolition meant that business leaders without the necessary skills now produce the annual report and the current accounts. Further effects that have arisen are that authorities have increased workload due to both poor annual reports and that audit work has to some extent been shifted from auditors to government agencies. The bolition has also resulted in an increased incidence of economic crime. The factors that affect he auditors' inclination to report criminal acts are primarily; transaction size, the individual's wareness of the crime, the motivation behind it, the customer's inclination to remedy the act and the parties concerned by the action. The study indicates that there is a correlation between the existence of financial crime and high frequency of cash handling. The factors that influence an individual to commit crimes are corporate culture. In the companies where employees commit financial crime, mainly lack of internal control is seen as the reason.

För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut. Syftet är även att undersöka om derasattityder skiljer sig åt beroende på om det finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer sombrottsangreppet riktar sig emot. Studien genomfördes så att sex gymnasieklasser i Linköpingskommun fick besvara en enkätundersökning där fyra fall av ekonomisk brottslighet beskrevs,två fall innehållandes ett direkt brottsoffer och två fall med så kallade offerlösa brott. Därefterfick eleverna utifrån olika påföljdsalternativ besvara två frågor, dels vilket straff de självaansåg lämpligast och dels vilket straff de tror att en domstol skulle döma. Elevernas svarställdes i förhållande till vad tre domare har utdömt för straff för samma vinjetter.Avslutningsvis jämfördes attityderna för de brott där de fanns respektive inte fanns ett direktbrottsoffer som drabbades av brottet. Studien visade att en majoritet av eleverna själva önskade mildare straff jämfört med depåföljder som de tillfrågade domarna utdömde, men även att de trodde att straffen förekonomisk brottslighet skulle vara mildare än de faktiskt är. När man jämför de vinjetter sominnehåller ett direkt brottsoffer mot de två offerlösa vinjetterna så indikerar resultatet en vissskillnad i straffbenägenhet. Eleverna blir mer straffbenägna när det återfinns ett direktbrottsoffer i jämförelse när brottet är ett såkallat offerlöst brott.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad.

Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar

såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998

och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten

har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska

brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur

ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som

finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning

till en i huvudsak legal näringsverksamhet.

För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår

kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv

forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts

upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska

referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är

dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är

generaliserbart.

Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,

rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt

teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som

uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger

till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör

bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk

brottslighet.

Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och

indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att

Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv

ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det

huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt

oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer

påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och

diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och

analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av

stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i

sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en

förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,

drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största

sannolikhet inte kommer att minska.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara.
Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer från olika revisionsbyråer. Detempiriska materialet har analyserats samt tolkats utifrån den teoretiska referensramen ochslutligen resulterat i vår slutsats.Vår slutsats av denna studie är att en revisor kan hålla ovan nämnda balans och att dennabalans är hållbar ur ett framtidsperspektiv.
Uppsatsnivå: C

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit. Det senaste har kommit att omfatta nya aktörer, bland andra revisorer. Denna studie har tillkommit för att undersöka hur direktivet har tillämpats av svenska aktörer i byråer av mindre storlek, samt vilka förändringar tillämpningen har inneburit i det praktiska arbetet. Vi har även haft för avsikt att undersöka om direktivet har påverkat kundrelationen mellan revisor och kund. För att besvara syftet valde vi att utföra intervjuer med revisorer från små revisionsbolag - bolag med fyra eller färre anställda. För att kunna dra en slutsats har vi kompletterat empirin med tidigare forskning och etablerad teori. Det som har framgått av vår undersökning är att revisorerna upplever att de tillämpar lagkraven. Däremot visar deras handlingar att egna tillämpningar av lagen görs. Dessa revisorer har inte märkt några förändringar i deras befintliga arbetsuppgifter, trots att förändringar i lagkraven har skett. Kundrelationen har, enligt revisorerna, inte påverkats av skyldigheterna som lagen ställer på dem. Dock har arbetet påverkats av kundrelationen. En del av revisorerna är mycket försiktiga med att ställa frågor, vilket kan påverka arbetet. Därmed är det kundrelationen som styr arbetet.