Dissertations / Theses on the topic 'Ekonomisk teori om brottslighet'

Denna studie undersöker förhållandet mellan unga brottslingars ålder vid den första lagföringenoch deras livsutfall. Genom att använda oss av unika data från The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) kan vi följa individerna upp till 27 års ålder i administrativa register. Detta gör det möjligtför oss att observera kriminellt beteende både för individer över och understraffmyndighetsåldern. Vi finner att personer som begår brott i tidig ålder har en signifikanthögre risk att återfalla i brott jämfört med personer där brottsdebuten sker relativt sent; såledeskan åldern vid brottsdebuten påverka individers framtidsutsikter både direkt och indirekt.
This study examines the correlation between the age of individuals’ first appearance in policerecords and their outcomes in life. By using unique data from The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) we are able to follow individuals up to the age of 27 in administrative registers. Thisenables us to observe criminal behavior for individuals both above and below the age of criminalresponsibility. We find that people engaging in crime in early ages have a significantly higherrisk of relapsing into crime compared to people with a relatively late criminal debut, thus the ageof a criminal debut directly and indirectly may affect the prospects of individuals.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.

Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt.

Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.

When economic crime is discovered it tends to result in solutions that strengthen the audit. In 2010 a law was adopted which reduced the influence of the audit. The reform gave the smallest companies the opportunity to actively refrain external audit. That can be seen as remarkable as the auditors are the primary control organ of smaller companies. The reform was introduced to simplify the administrative burden and reduce its costs. This qualitative study aims to explain the factors that have been affected by the abolition of auditing based on the auditors' perspective. By answering the research questions: What are the effects caused by the elimination of auditing requirements for smaller companies from the auditor's perspective? What does the financial crime look like in these companies and what factors affect the auditors' decision-making regarding eco-crime? What affects individuals' inclination to commit financial crime? The aim of this study is to chart the factors that have been affected by the elimination of auditing for small companies from the perspective of auditors. Furthermore, the study aims to increase the understanding of the interplay between company stakeholders, small companies and auditors, as there is currently no qualitative research in this area. The research questions are answered using collected secondary data and qualitative interviews. The conclusion of the study suggests that the abolition meant that business leaders without the necessary skills now produce the annual report and the current accounts. Further effects that have arisen are that authorities have increased workload due to both poor annual reports and that audit work has to some extent been shifted from auditors to government agencies. The bolition has also resulted in an increased incidence of economic crime. The factors that affect he auditors' inclination to report criminal acts are primarily; transaction size, the individual's wareness of the crime, the motivation behind it, the customer's inclination to remedy the act and the parties concerned by the action. The study indicates that there is a correlation between the existence of financial crime and high frequency of cash handling. The factors that influence an individual to commit crimes are corporate culture. In the companies where employees commit financial crime, mainly lack of internal control is seen as the reason.

För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut. Syftet är även att undersöka om derasattityder skiljer sig åt beroende på om det finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer sombrottsangreppet riktar sig emot. Studien genomfördes så att sex gymnasieklasser i Linköpingskommun fick besvara en enkätundersökning där fyra fall av ekonomisk brottslighet beskrevs,två fall innehållandes ett direkt brottsoffer och två fall med så kallade offerlösa brott. Därefterfick eleverna utifrån olika påföljdsalternativ besvara två frågor, dels vilket straff de självaansåg lämpligast och dels vilket straff de tror att en domstol skulle döma. Elevernas svarställdes i förhållande till vad tre domare har utdömt för straff för samma vinjetter.Avslutningsvis jämfördes attityderna för de brott där de fanns respektive inte fanns ett direktbrottsoffer som drabbades av brottet. Studien visade att en majoritet av eleverna själva önskade mildare straff jämfört med depåföljder som de tillfrågade domarna utdömde, men även att de trodde att straffen förekonomisk brottslighet skulle vara mildare än de faktiskt är. När man jämför de vinjetter sominnehåller ett direkt brottsoffer mot de två offerlösa vinjetterna så indikerar resultatet en vissskillnad i straffbenägenhet. Eleverna blir mer straffbenägna när det återfinns ett direktbrottsoffer i jämförelse när brottet är ett såkallat offerlöst brott.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad.

Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar

såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998

och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten

har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska

brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur

ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som

finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning

till en i huvudsak legal näringsverksamhet.

För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår

kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv

forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts

upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska

referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är

dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är

generaliserbart.

Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur,

rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt

teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som

uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger

till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör

bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk

brottslighet.

Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och

indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att

Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv

ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det

huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt

oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer

påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och

diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och

analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av

stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i

sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en

förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag,

drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största

sannolikhet inte kommer att minska.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara.
Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer från olika revisionsbyråer. Detempiriska materialet har analyserats samt tolkats utifrån den teoretiska referensramen ochslutligen resulterat i vår slutsats.Vår slutsats av denna studie är att en revisor kan hålla ovan nämnda balans och att dennabalans är hållbar ur ett framtidsperspektiv.
Uppsatsnivå: C

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit. Det senaste har kommit att omfatta nya aktörer, bland andra revisorer. Denna studie har tillkommit för att undersöka hur direktivet har tillämpats av svenska aktörer i byråer av mindre storlek, samt vilka förändringar tillämpningen har inneburit i det praktiska arbetet. Vi har även haft för avsikt att undersöka om direktivet har påverkat kundrelationen mellan revisor och kund. För att besvara syftet valde vi att utföra intervjuer med revisorer från små revisionsbolag - bolag med fyra eller färre anställda. För att kunna dra en slutsats har vi kompletterat empirin med tidigare forskning och etablerad teori. Det som har framgått av vår undersökning är att revisorerna upplever att de tillämpar lagkraven. Däremot visar deras handlingar att egna tillämpningar av lagen görs. Dessa revisorer har inte märkt några förändringar i deras befintliga arbetsuppgifter, trots att förändringar i lagkraven har skett. Kundrelationen har, enligt revisorerna, inte påverkats av skyldigheterna som lagen ställer på dem. Dock har arbetet påverkats av kundrelationen. En del av revisorerna är mycket försiktiga med att ställa frågor, vilket kan påverka arbetet. Därmed är det kundrelationen som styr arbetet.

Sammanfattning

Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.

Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.

Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?

Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?

En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.

Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.

I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.

The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.

In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.

After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business. Therefore, we cannot see any reason for smaller companies not to have an internal control, as we understand that control is of paramount importance to protect their businesses against economic crimes of all kinds. We also believe that economic crime will increase and that it will find new ways, which means that this type of control system will become even more important in the future. Another support system for companies to detect inaccuracies has been the investigative accountant, but when the duty now will vanish for smaller businesses, we believe that internal control will become even more important to prevent economic crime.

Syftet med den uppsatsen var att undersöka om mindre företag kan undvika bokföringsbrott med en bra intern kontroll. Frågorna vi ställde oss är med andra ord om, och i så fall hur, företag kan undvika att en anställd begår ekonomisk brottslighet genom att ha en in-tern kontroll.

Vi använde oss av en kvalitativ metod i den här uppsatsen och har därmed samlat in väsentlig information från olika intervjupersoner. Vi har även arbetat utifrån en induktiv ansats som innebär att vi har intervjuat personer utan att ha någon egentlig forskning att utgå från. Metoden utgörs även av ett hermeneutiskt tolkande perspektiv vilket innebär att vi gör olika tolkningar utifrån referensramen och empirin.

Efter genomförd studie kom vi fram till att allt tyder på att även mindre företag behöver en intern kontroll för att kunna skydda sin verksamhet. Vi kan inte se att det finns någon anledning för mindre företag att inte ha en intern kontroll då vi förstått att kontrollen är av oerhörd stor vikt för att skydda sitt företag mot ekobrott av alla dess slag. Då vi även tror att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka och att den kommer finna nya vägar så blir kontrollerna ännu viktigare i framtiden. En annan hjälp för företagen att upptäcka felaktigheter har varit revisorns granskande men då revisorplikten nu kommer att försvinna för mindre företag så tror vi att den interna kontrollen kommer få ännu större betydelse för att gardera sig mot felaktigheter.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.

Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM.

Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.

Föreliggande studie är en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ICAP teorin och återfallsbrottslighet i the Cambridge Study in Delinquent Development. Syftet med studien är att undersöka om det existerar ett signifikant samband mellan långsiktig antisocial potential (AP) respektive kortsiktig AP och risken för återfall, samt vilken effekt AP har på återfall. Studien är ett försök till att öka kriminologisk kunskap samt identifiera riskfaktorer för återfall, speciellt om långsiktig och kortsiktig AP kan användas för att förutsäga återfall i brott. Begreppet antisocial potential är baserad på David Farringtons ICAP teori om sambandet mellan AP och brottslighet och fungerar som ett försök att identifiera och utvärdera vilka individuella riskfaktorer som kan förutsäga återfall. Återfall mäts i variabeln officiellt återfall. För att mäta långsiktig AP respektive kortsiktig AP skapas variabler bestående av föräldrars äktenskap, äldre syskons brottslighet, familjestorlek, brottslighet bland vänner, koncentration, rastlöshet, alkohol samt droger. Resultaten visar på ett samband mellan hög långsiktig AP och officiellt återfall i brott samt mellan hög kortsiktig AP och officiellt återfall i brott. Variablerna föräldrars äktenskap, äldre syskons brottslighet och brottslighet bland vänner visar sig öka risken för officiellt återfall vid hög långsiktig AP medan sannolikheten för officiellt återfall ökar vid hög kortsiktig AP och variablerna koncentration, rastlöshet samt droger oberoende av förekomsten av hög långsiktig AP. Studiens konklusion är att resultaten ej stödjer att ICAP teorin som helhet kan användas som prediktor för officiellt återfall i brott då hög AP även existerar inom gruppen som ej återfallit i brott.
The present study is a quantitative study of the relationship between ICAP theory and recidivism in crime in the Cambridge Study in Delinquent Development. The purpose of the study is to investigate whether there is a significant correlation between long-term antisocial potential (AP) and short-term AP and the risk of recidivism, as well as the effect of AP on recidivism. The study is an attempt to increase criminological knowledge as well as identify risk factors for recidivism, especially if long-term and short-term AP can be used to predict recidivism in crime. The term antisocial potential is based on David Farrington's ICAP theory about the relationship between AP and crime and serves as an attempt to identify and evaluate which individual risk factors can predict relapse. Relapse is measured in the variable “official recidivism”. To measure long-term AP and short-term AP, variables are created consisting of parental marriage, criminal older siblings, family size, crime among friends, concentration, restlessness, alcohol and drugs. The results show a link between high-long-term AP and official recidivism in crimes, as well as between high short-term AP and official recidivism in crimes. The variables parental marriage, criminal older siblings and crime among friends increase the risk of official recidivism at high long-term AP while the probability of official recidivism increases at high short-term AP amongst the variables restlessness and drug regardless of the existence of high long-term AP. The conclusion of the study is that the results do not support that the ICAP theory as a whole can be used as a predictor for official recidivism in crimes, as the high AP also exists within the group that has not relapsed in crimes.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem. Vi har kombinerat den kvalitativa metoden där vi har intervjuat fyra personer med inslag av kvantitativ information där vi har använt oss av statistiska data.

Enligt svensk lag har en revisor skyldighet att agera och eventuellt göra anmälan vid misstanke om brott till bolagets styrelse och åklagare. Innan lagen infördes hade revisorn ingen skyldighet att anmäla misstanke om brott på grund av tystnadsplikten. När lagen trädde i kraft blev det ingen förändring av tystnadsplikten eftersom anmälningsplikten inte berördes av tystnadsplikten eller av upplysningsplikten. Skyldigheten som revisorn har enligt lagen gäller vissa grova och betydande brott som bedrägeri, svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenär, bestickning och mutbrott samt skattebrott.

Vi har gjort personliga intervjuer med två godkända revisorer och en auktoriserad. Dessutom har vi skickat en frågeformulär till en godkänd revisor och fått svar från honom via email. Vi har även intervjuat personer från Skattebrottsenheten i Gävle.

Vi har använt oss av en ostrukturerad intervjuteknik som vanligtvis används mellan en forskare och hans/hennes undersökningsperson.

De revisorer vi intervjuade gav oss intrycket av att lagen om anmälningsskyldighet finns juridiskt och därför måste följas. Vi antar att oavsett om lagen finns eller inte så är det få anmälningar som görs utav revisorerna. Vi tycker att revisorer bör göra fler brottsanmälningar.

Idag är ekobrotten så avancerade att det behövs stora ekonomiska resurser för att förhindra brotten. Det borde dessutom finnas bättre kontakter mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheterna samt bättre samarbete mellan revisorer och Skattebrottsenheten.

On January 1st 1999 a new law came in force that gives an extern accountant in Swedish joint-stock companies an obligation to react when he/she suspects an economic crime. This law is regulated in the General Corporation Acts, chapter 9 §§ 42-44. The law’s main purpose is to function for the accountant in order to prevent the economic crime.

The aim with this essay is to describe how the accountant reacts to the obligation to report and to study if the law works in reality. The aim is also to find out what the Swedish Tax Department thinks about the new law. In the essay we have used hermeneutic theories which mean that we wrote down our own experiences to be able to analyse and interpret. In our essay we have combined the qualitative method along with the quantitative.

According to the Swedish law if the accountant suspects a crime he should react and eventually report it to the board of directors and to the prosecutor. Before the law came into force the accountant hadn’t had an obligation to report the crime because of professional secrecy. When the law appeared there were no changes in the professional secrecy because the obligation to report depended neither on professional secrecy or obligation to inform.

The obligation that the accountant has according to the law is to report the following crimes that can take place in the Swedish corporations: fraud, swindle, money laundry, embezzlement, bribe and different tax crimes.

We have made personal interviews with two licensed accountants and one authorised. Besides we have sent our interview questions to one licensed accountant and we got his answers by e- mail. We have also interviewed the chief for the tax department who works with the economic crimes and head of section of the tax department in Gävle. The technique we used during the interviews was unstructured interviews that usually are short and close relations between the researcher and the subject of investigation.

The accountants that we interviewed gave us an impression that the law to react when the accountant suspects a crime is written on the paper and that’s why has to be followed. We think that no matter if the law exists the accountants make very few reports on their clients if they suspect a crime. We are sure that they should report more crimes. The economic crimes are so advanced today that the society needs more financial resources to prevent them. Moreover there should be better relations between the accountants and tax departments.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.

Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.

Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.

Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta.

Problem discussion: 25 years ago the Swedish government decided to introduce an audit duty for all limited companies in Sweden. Today the discussion are about however this law should be abolished or not and what companies who are able to use this possibility to choose audit.

Purpose: The authors purpose are to investigate however the abolishing of the audit duty could lead to an increase of the economic crime and if it’s going to influence the national tax board (skatteverket) in there work to control the economic crime.

Method: The authors have made a qualitative study. They got there empirical information collected from three personal interviews at the national tax board (skatteverket). The remaining information was collected from Internet, literature and computer database at the University of Örebro.

Conclusion: The economical crime should not be increased by the abolishing of the audit duty unless the companies consider that the benefit from getting away from the audit duty will give them more profits than what the auditor can give theme in form of knowledge and practical advice.

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter.
INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.

Myndigheter har en central roll i dagens samhälle och många av dem möter vi varje dag vilket gör deras arbete högst aktuellt. Deras ansvarsområden överlappar ibland varandra vilket kräver att de samverkar. Tack vare samverkan kan myndigheterna effektivisera sitt arbete och uppnå bättre resultat. Däremot fungerar deras samverkan inte alltid på ett effektivt sätt utan är något som måste utvecklas och skapas tillsammans. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse för samt bidra med kunskap kring interorganisatorisk samverkan vid återvinning av brottsutbyten med särskilt fokus på faktorer som kan främja respektive utgöra hinder för samverkan. Efter avslutad studie har vi gett ett bidrag om de faktorer som kännetecknar interorganisatoriska samband vid brottsbekämpning om brottsutbyten samt gett förslag på förbättringar. Vi valde att använda oss av en fallstudie som metod där en kvalitativ forskningsansats tillämpades. För att få olika perspektiv samt en ökad förståelse för fenomenet som studerats har vi intervjuat sex experter, därmed en från varje myndighet. Vår teoretiska referensram består av forskning som behandlar samverkans betydelse, former och förutsättningar med särskild fokus på främjande respektive hindrande faktorer för interorganisatorisk samverkan. Vi presenterar även en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna konkretiserade vårt informationsbehov. I empirikapitlet presenterar vi de olika myndigheterna och deras roll i samverkan samt resultaten av intervjuerna. Information kring brottsutbyten presenteras också vilket utgör grunden för den empiriska bakgrunden och den empiriska undersökningen. Detta utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för vår diskussion och slutsats. Vår studie visar att det finns faktorer i de utvalda myndigheternas interorganisatoriska samverkan som utgör hinder samt främjar deras arbete kring återvinning av brottsutbyten. Engagemanget ser vi som en främjande faktor i myndigheternas interorganisatoriska samverkan. Kommunikationen mellan myndigheterna utgör en främjande faktor samtidigt som det också finns hinder i kommunikationen. Andra hinder för samverkan är sekretess och brist på relevanta verktyg för uppföljning. Eftersom myndigheterna arbetar utifrån olika ansvarsområden, uppdrag och regelverk konstaterar vi avslutningsvis att samverkan behöver bättre styrning som kan stödja pågående projekt och bidra till bättre synkronisering, koordinering och integrering av arbetsprocesserna.
Authorities play a central role in today's society. We meet many of them every day, which makes their work very actual. Their responsibilities sometimes overlap, which requires them to interact. Through this collaboration, the authorities can improve their efficiency and achieve better results. However, their collaboration does not always work well but is something that has to be created and developed together. The purpose of this study was to contribute with knowledge about inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. We wanted to get a wider understanding of government collaboration that takes place with particular focus on factors that can promote or constitute barriers to collaboration. After completing the study, we have made a contribution about the factors that characterize inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime and suggest improvements. We have conducted a qualitative case study as a method. To get different perspectives and an increased understanding of the phenomenon studied, we have interviewed six experts, one from each authority. Our theoretical framework consists of research addressed the importance of collaborations as well as forms and conditions of collaboration with particular focus on facilitators and barriers for inter-organizational collaboration. We also present an analysis model which was used as a starting point for our information needs. In the empirical part of the present study we present the authorities' role in the collaboration as well as the results of the interviews. Information about the reclaiming the profits from crime is also presented and it forms the basis for the empirical background and the empirical study. This, together with the theoretical framework, forms the basis for our discussion and conclusion. This study identifies important facilitators and barriers for the inter-organizational collaboration in the reclaiming of profits from crime. The factors such as commitment impacts the collaboration positively. Communication between the authorities constitutes a promotion factor while there are also obstacles in the communication. Other barriers in collaboration are confidentiality and lack of relevant follow-up tools. As the authorities work on different responsibilities, tasks and regulations, we conclude that the collaboration requires better governance that would support ongoing projects and contribute to better synchronization, coordination and integration of the work processes.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får.
The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.