Academic literature on the topic 'Ekonomiska styrmedel'

Denna studie utvärderar ekonomiska styrmedels effekt på konsumtionen av livsmedel samt ifall skatter och subventioner kan vara en metod som styr matkonsumtionen mot hälsosamma livsmedelsval. Sex livsmedelsgrupper analyseras i studien och dessa är sötsaker och glass, kött, grönsaker, mejerivaror, bröd och spannmålsprodukter samt frukt och bär. Fyra scenarier som representerar olika skatte- och/eller subventionsreformer simuleras för att analysera vilken effekt ekonomiska styrmedel kan ha på matkonsumtion och hälsa. Responsen som de ekonomiska styrmedlen har på matkonsumtionen beräknas med elasticiteter som tagits fram från parameterestimat i AIDS-modellen. Den data som ligger till grund för den ekonometriska modellen är aggregerad konsumtionsdata, konsumentprisindex och livsmedelsförsäljning. Resultatet från studien visar att det går att styra konsumtionen av livsmedel men att substitution mellan varor kan leda till att de hälsomål som reformen är menad att nå inte uppfylls.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.

Since nitrogen oxides, NOx are harmful to human health and the environment, the International Maritime Organization, IMO has proposed reductions of the allowed amount of NOx-emissions from vessels in certain areas. The Swedish Shipowners Association together with others are critical to the suggestion. They are afraid that the cost for the installation of the reduction technique will be so expensive that the shipping business would lose competitiveness and that the goods will find other ways. In this paper different alternatives, such as NOx-reduction techniques, economical instruments of control, alternative fuels etc. to reduce NOx- emissions are described and analysed. Some alternatives are relativley new and unrealible, while others not have the potential to meet the future demands. The alternatives which are tested and proven are quite expensive and space demanding, but all alternatives can contribute.

In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way. The recycling might be higher in a full cost system where the producers account for 100 percent of the funding. High national targets may provide higher recycling. Other factors such as high GDP per capita, older systems and high population density seems to have a positive effect on the recycling of glass, but no significant effect on the recycling of plastics. A positive correlation between fees and recycling were found, but the results are not completely reliable because of the data used for fees is very uncertain. I suspect that there are other variables not investigated that influence recycling. Because of that it is difficult to establish a general model that explains the level of recycling in a country. This makes it difficult for an authority to decide what instruments to use to increase recycling.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen. Bensinbilar används som fixpunkt. Underantagandet att stenkolkondens samt gaskombikondens är marginalel år 2010 respektive år 2020, och att bensinbilar ersätts helt, är huvudresultatet att kostnaderna reduceras år 2020, men inte år 2010. Kostnadsminimering uppnås inte om båda teknologierna används.

The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing.

På vilket sätt vi slänger vårt avfall har betydelse för hur mycket som kan återvinnas. Enligt EU:s avfallshierarki måste hushållen som första steg minska sina avfallsmängder, därefter återanvända och materialåtervinna och sist energiåtervinna och deponera. Idag energiåtervinns 50% av hushållsavfallet i Sverige, vilket visar en möjlighet att flytta sig uppåt i avfallshierarkin.   Syftet med detta examensarbete var att kartlägga uppkomna mängder hushållsavfall i Småland under år 2012 och 2013 samt att diskutera förbättringsmöjligheter för att få en större del av hushållsavfallet att bli utsorterat och därmed möjliggöra att mer avfall kan användas cirkulärt i samhället.   År 2012 och 2013 genererades 393 000 respektive 407 000 ton hushållsavfall i Småland, och spridningen är stor i insamlade mängder per person och mellan kommuner. Fyra förbättringsmöjligheter för att öka utsorteringen av hushållsavfallet har identifierats. De är huvudsystemets betydelse, ekonomiskt styrmedel (viktbaserad avfallstaxa), samhällsplanering som styrmedel (matavfallssortering och materialströmmar) samt bättre statistiskt underlag. Studien visar att en ökad tillgänglighet till ÅVC/ÅVS kan bidra till bättre inlämning samt att om hushållen i Småland blir bättre på att sortera sitt kärl- och säckavfall kan avfallet till förbränning minskas med upp till 70%.
Samhällets restprodukter – framtidens resurser

Jordens befolkning växer och allt fler flyttar in till urbana områden. Detta medför att städer växer, nya byggnader tillkommer och infrastrukturer expanderar. Denna snabba tillväxtfas står i direkt anslutning till ökade översvämningar till följd av de förändringar som görs i naturen. De redan överbelastade dagvattensystemen har i många fall svårt att hantera de befintliga kraven. Till följd av detta uppstår översvämningar vid större regnintensitet och utgör stora omkostnader för samhället. Dagvattenhanteringen brister då det inom kommunens organisationer är otydliga ansvarsfördelningar. För att kunna planera för hållbara städer även i framtiden är det viktigt att hitta en genomförbar lösning gällande både ansvarsfördelningen samt hur dagvattnet ska hanteras på bästa sätt för att uppnå kostnadsfördelar. I denna studie tas det fram en guide för kommunen över hur ansvaret bör fördelas mellan kommun och exploatör i dagvattenfrågan. Guiden bygger på simuleringar och teorier inom optimeringslära för att kunna föreslå rimliga lösningar. Genom dessa simuleringar av dagvattensystemet har mängden vatten som inte ryms i dagvattensystemet kvantifierats. Vidare för att hitta en rimlig alternativ avrinningsväg för det överflödiga dagvattnet har olika algoritmer för kortaste vägen problemet undersökts. Resultaten visar att en klassisk algoritm med en heuristisk funktion som appliceras på kortaste vägen problemet inte kan identifiera den mest lämpliga avrinningsvägen. Detta då den heuristiska funktionen i algoritmen förhindrar att en naturligare avrinningsväg uppströms väljs även om denna skulle ge en mer optimal lösning.
The earth's population is growing and increasingly more people move into urban areas. This means that as cities grow, new buildings are being built and infrastructures are expanding. This rapid growth is directly related to increased floods as a result of man-made changes in nature. The already overloaded storm water systems for rain-, melt-, rinsing and other surplus water cannot often handle the existing demand. Therefore, floods arise at greater rain intensity and pose significant costs to society. Due to an unclear division of responsibility within the municipality's organizations there is a failure to handle the existing storm water problem. In order to be able to plan for sustainable cities in the future, it is important to find a viable solution regarding the responsibility issue and how to best handle the storm water to achieve cost advantage. This study presents a guide for municipalities on how to allocate the responsibility between the municipality and the exploiter. The guide is based on simulations and theories in optimization to propose effective solutions for harmful surplus storm water. Through simulations of the storm water system, the amount of surplus water that does not fit the storm water system capacity has been quantified. In addition, to find a reasonable alternative run-off path for the surplus water, different methods of the shortest path problem have been investigated. The results show that a classical shortest path algorithm with a heuristic function is not the most appropriate alternative. This because the heuristic function in the algorithm prevents the selection of a more natural pathway upstream even though it could be a more optimal solution.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs.

Utifrån principen kan förorenaren betala genom att man med reningsåtgärder förebygger problem, betalar skatt eller avgift för utsläpp som sker eller genom att man återställer skador som uppstår.

Slutsatserna som jag drog från min studie är att:

- Det kan bli svårt att förorenaren betalar genom avgifter när det handlar om diffusa utsläpp eller om många men små punktutsläpp. Avgifter påverkar även konkurrensutsatta företag och de förkastas som styrmedel av intressenterna.

- Angående handel med utsläppsrättigheter visar studien att det blir svårt att användas av sådana när det handlar om diffusa utsläpp och det förkastas också av intressenterna.

- Det finns goda möjligheter att betala genom förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder accepteras också av intressenterna vilket kan underlätta implementeringen av Vattendirektivet.

- Respondenterna föredrar att höja den allmänna skatten för att bekosta de åtgärder som behövs och studien pekar på att det kan vara politiskt möjligt och accepteras av intressenterna.

- Att subventionera företagens miljökostnader kan strida mot principen att förorenaren ska betala, men min studie visar att det finns undantag då det kan tillämpas, så jag menar att möjlighet att betala genom skatt finns.

Studien pekar också på att det kan finnas även andra svårigheter vid tillämpandet av principen förorenaren betalar. Det som min undersökning pekar på är att vissa åtgärder kan vara svåra att omsätta i praktiken och att den dåliga ekonomin kan bli ett hinder vid tillämpandet av principen förorenaren betalar.

Plastmaterial har sedan 1950-talet orsakat problem i naturen på grund av materialets slitstarka och svårnedbrytbara egenskaper. Dessa egenskaper är också en anledning till dess popularitet, och varje år tillförs ungefär 100 miljarder plastbärkassar bara till den europeiska marknaden. En stor del av dessa hamnar i hav och andra vattendrag där de påverkar biodiversiteten genom att plastpartiklar förtärs av marina varelser och sedan transporteras upp i näringskedjan. För att minska problemet med marin nedskräpning har Europeiska unionens medlemsstater i en gemensam ansträngning satt ett mål att till år 2025 reducera antalet plastbärkassar som förbrukas per person och år till 40 stycken. För att uppnå detta mål infördes den 1 maj i Sverige en skatt på plastbärkassar som för konsumenter innebär en prishöjning i butiker med 3 SEK per påse. Syftet med denna studie är att identifiera hur konsumenter kan förväntas svara på denna prishöjning, och vilka faktorer som förhindrar en möjlig beteendeförändring. För att få en bättre förståelse för detta intervjuades sju konsumenter från olika typer av hushåll, som ombads redogöra för sina konsumtionsrutiner och förväntade reaktion på införandet av skatten. Resultaten visade att majoriteten av informanterna trots en positiv attityd till införandet av skatten inte har för avsikt att minska den egna konsumtionen av plastbärkassar, och att den främsta anledningen till detta är de många funktioner som materialet möjliggör.
Plastic pollution has been a problem since the 1950s due to the material’s durable and persistant characteristics and slow degradability, and these characteristics are also the reason for the material’s popularity. An estimated 100 billion plastic bags are introduced to the european markets every year, with a significant amount of these ending up in oceans and other bodies of water. Plastic pollution harms biodiversity as marine species consume plastic particles which are then transported through the food chain. To counteract this problem, the European Union member states strive to limit the amount of plastic carrier bags being used to 40 per person and year, by 2025. As a means to achieve this goal, the Swedish government introduced a tax which increased the retail price of plastic carrier bags by 3 SEK as of May 1st 2020. This study aims to identify consumers intended response to this tax, and what factors might prevent a possible change of behaviour. To better understand this, seven interviews were carried out with consumers from different households, in which they were asked to share their shopping routines and expected response to the tax. The results showed that while the majority of the consumers expressed a positive attitude towards the tax, few had any intention of reducing their own consumption of the plastic carrier bag, primarily due to the many irreplacable functions provided by the material.