Dissertations / Theses on the topic 'Ekonomiska värden'

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.

Background:

Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.

Purpose:

The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies.

Methodology:

In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out.

Conclusions:

We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by.

Bakgrund:

Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång.

Syfte:

Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen.

Metod:

För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen.

Slutsatser:

Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.

Hållbar utveckling är ett omtalat ämne i dagens fastighetsbransch. Med flera färdplaner och globala mål som främjar en långsiktig hållbar utveckling har det framkommit system för hur man ska miljöanpassa byggnader. Miljöbyggnad och Svanenmärkning är två system som utvecklats i Sverige. För att följa ett hållbart strategiskt arbetet följer flera fastighetsbolag uppmaningen om ett netto noll utsläpp av växthusgaser 2045 i fastighetsbranschen. Detta föranleder ett ökat initiativ av att bygga hållbart och miljöanpassa redan befintliga byggnader.   Syftet med uppsatsen är att utföra en studie på hur de svenska miljöcertifieringssystemen, Miljöbyggnad och Svanen, förhåller sig till ett hållbarhetsarbete samt hur dessa certifikat värderas i fastighetsvärderingsprocessen. Studien kommer i förhållande till certifieringarna granska värderingsprocessen för att undersöka om certifikatet har ett ekonomiskt värde och analysera sambandet mellan miljöcertifiering och marknadsvärdet.  Resultatet av denna undersökning antyder att bostäder som är miljöcertifierade inte påvisar ett tydligt ekonomisk värde i relation till marknadsvärdet. Dock konstateras det att avgiften som erläggs på dessa bostadsrätter är betydligt lägre än de konventionella bostadsrätterna. Ett resultat av detta visar att miljö- och hållbarhets attributerna som existerar i dessa bostäder resulterar till en lägre avgift i jämförelse med de icke-miljöcertifierade bostadsrätterna. Småhusen påvisar ingen ökning av marknadsvärdet om en Svanenmärkning finns. Slutsatsen som tagits i detta arbete är att värderingen kring både bostadsrätter samt småhus vare sig dessa är miljöcertifierade eller ej ger en svår bedömning om det finns en tydligt korrelation mellan miljöcertifieringen och marknadsvärdet.
Sustainable development is an ongoing topic in today's real estate industry. With several roadmaps and global goals that promote a long-term sustainable development, systems for how to adapt buildings to the environment have emerged. Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel are two systems developed in Sweden. In order to follow sustainable strategic work, several real estate companies follow the goal for a net zero emission of greenhouse gases by 2045 in the real estate industry. This leads to an increased initiative of sustainable development and adapting existing buildings to the environment. The purpose of the thesis is to carry out a study of how the Swedish environmental certification systems, Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel, relate to sustainability work and how these certificates are valued in the property valuation process. In relation to the certifications, the study will investigate the valuation process to examine whether the certificate has an economic value and analyze the connection between environmental certification and market value. Results of this survey suggest that homes that are environmentally certified do not show a clear economic value in relation to the market value. However, it is noted that the fee paid on these condominiums is significantly lower than the conventional condominiums. A result of this shows that the environmental and sustainability attributes that exist in these homes result in a lower fee in comparison with the non-environmentally certified condominiums. The single-family homes do not show an increase in market value for houses with a Nordic Swan Ecolabel.  The conclusion drawn in this study is that the valuation of both a condominium and a single-family home, whether these homes are environmentally certified or not, is difficult to assess whether there is a clear correlation between the certification and the market value.

Att studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.

yrkesgrupp.

Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning.
Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av att neka ekonomiskt bistånd. Tre frågeställningar formulerades: Hur påverkas socialsekreterare känslomässigt av att neka ekonomiskt bistånd? Hur upplever socialsekreterarna att klienterna reagerar i samband med ett avslag? Finns det andra faktorer som påverkar socialsekreterarnas erfarenheter av att ge avslag? Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visade att ett avslagsbeslut inte påverkade socialsekreteraren negativt i någon större utsträckning. Även om majoriteten av informanterna uttryckte att det ibland kunde kännas jobbigt att ge ett avslag fanns det coping- strategier och arbetssätt som underlättade i arbetet med avslag. En känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras som en underlättande faktor. Klienterna kunde ibland bli arga och inte förstå beslutet men de kunde också bli mer motiverade. Faktorer som ramlag, kollegor och yrkeskunskap spelade stor i arbetet. Att ha en tydligt distans till klienten, tilltro till klientens förmåga att förändra sin situation och att det är individen som har ansvar för sin situation underlättade i arbetet med avslag. Ett avslag kan således betyda mer än bara ett ”nej, du har inte rätt till bistånd.”
The aim of this study was to look into social workers experiences on rejecting financial assistance. Three questions were to be answered: In what way are the social workers emotionally affected by rejecting financial assistance? How do the social workers experience the clients reactions when getting a rejection on financial assistance? Are there any other factors affecting the social workers experiences on rejecting financial assistance? Five interviews were conducted with social workers from five different municipalities in Skåne, Sweden. The result showed that rejecting financial assistance did not affect the social workers negatively in a significant manor. Even though the majority of the informants sometimes expressed some level of awkwardness while rejecting finical assistance, there were coping strategies and methods that favored the rejection process. Clients could sometimes become angry, not understanding why the application was rejected but they could also become more motivated. Factors like framework, colleagues and knowledge of the profession played a big part in the daily work. A sense of coherence was also found to be a stress relieving factor. The rejection process was made easier by having a clear emotional distance to the client, a faith in the clients own abilities to change hir situation and also knowing that it is the individual that has full responsibility of hir situation. A rejection can therefore be viewed as something more than just ”no, you’re not entitled the right to receive financial assistance.”

Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar.

I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta.

Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning.

Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är ”att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.”. Vi kommer också fram till att utbildningen leder till ekonomisk vinst för SATS. De viktigaste affärsmålen som påverkas av utbildningen anser vi vara ökad kundretention, ökad personalretention samt nya kunder via rekommendationer.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter. Föreliggande studie undersöker  ventuella brister i de ekonomiska värderingar som genomförts inför  utbyggandet av Oxelösunds hamn. Vidare genomförs en begränsad cost-benefit analys (CBA) för att värdera alternativen utifrån emissionsnivåer till luft och vatten. Resultatet visar att S/S innan nyttiggörande är det samhällsekonomiskt mest attraktiva alternativet.

When a commercial port is expanding its activities there is need for dredging to secure a safe depth for water borne traffic. The sediments are to a large extent contaminated by metals and toxins which calls for certain treatment. Traditionally sediments have either been disposed of at a specific location on land or dumped at sea; the latter is however not permitted by law. A relatively new method is stabilization/solidification (S/S) which means that the sediments are treated using a solidifying agent after which it is possible to use the dredged materials as filling in construction of jetties. These alternatives need to be carefully compared with respect to economical and environmental aspects. This thesis investigates the potential shortcomings of conducted economical evaluations prior to the expansion of Oxelösund port. Further, a limited cost-benefit analysis is conducted to evaluate the alternatives with respect to emissions of contaminants to air and water. The results show that S/S before utilization of the dredged materials is the most attractive alternative from an economical point of view.

STABCON

Mindre företag är nödvändiga för ett land, och att förstå varför och hur de växer, samt hur de kan skapa ekonomiskt värde, är därför av stor vikt. Vi syftar till att kunna bidra med insikter inom två ämnen, tillväxt samt värdeskapande, genom att studera några av de snabbast växande bolagen i Sverige. Tillväxt mäts som omsättningstillväxt, och värdeskapande mäts enligt Economic Value Added (EVA), i studien. Genom att genomföra både multivariat samt bivariat regressionsanalys undersöker vi både relationen mellan hög tillväxt och värdeskapande, samt relationen mellan olika finansiella faktorer - hantering av rörelsekapital, lönsamhet, kapitalstruktur - och EVA. Analysen visar att hög tillväxt i sig inte kommer att skapa ekonomiskt värde, och drar slutsatsen att vägen till värdeskapande snarare är genom en välbalanserad strategi mellan tillväxt och finansiell stabilitet. Vi presenterar praktiska implikationer för företagsledare, investerare, samt statliga tillsynsmyndigheter kring ett ämne som historiskt sett har mottagit begränsad uppmärksamhet.
Small businesses are vital for a country, and understanding why and how they grow, as well as what creates economic value in this sector of the economy, is therefore important. We set out to provide insights into the two subjects, growth and value creation, by looking at some of the fastest-growing companies in Sweden. Growth, in this study, is measured as sales growth, and value creation is measured as Economic Value Added. Using multivariate and bivariate regression models we examine both the relationship between high growth and value creation, and the relationship between different financial variables - such as working capital management, profitability, and capital structure - and EVA. Our analysis shows that high growth in and of itself will not create economic value, and conclude that the road to value creation is rather through a well-balanced approach between growth and financial stability. We present practical implications for business leaders, investors, and state regulators alike on a topic that has received little or no attention before.

I samband med att elkonsumtionen ökar och att allt mer elkrävande utrustning installeras är det intressant att studera vilken metod som bäst lämpar sig för att kyla bort oönskad värme och ifall den värmen kan nyttjas där den är önskad. Målet med denna rapport är att ekonomiskt jämföra två olika lösningar för att kyla två serverhallar som står intill varandra. Ena lösningen är att ersätta kylmaskinerna med värmepumpar med kompletterande borrhål, där det är tänkt att köldmediumet passerar värmepumparna om det finns ett värmebehov. Den andra lösningen är att byta ut befintliga kylmaskiner mot modernare utrustning. Syftet med rapportens resultat är att det ska ligga som grund för ett investeringsbeslut av fastighetsägaren. Aktörerna i serverhallarna utvecklar en sammanlagd effekt om 104kW. Serverhallarnas sammanlagda area på ca 100m2 utgör bara en liten del av den 9877m2 stora fastigheten som är de lokaliserade i, övriga fastigheten fungerar som gymnasieskola. Arbetet har genomförts med hjälp av platsbesök, litteraturstudie, kartläggning av energiförbrukning, framtagning av varaktighetsdiagram och energibehovsberäkningar. Fastigheten har ett maxeffektbehov på 350kW och förbrukar 956000kWh, serverhallen kyls idag med tre kylmaskiner av äldre modell. Värmen som utvecklas i serverhallen används som primärvärme för att värma skolan men fastighetsägaren anser att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, samt att systemet klarar inte av att leverera en tillräckligt varm framledningstemperatur. En lösning med värmepumpar som skulle stå för 75% av effektbehovet tillför då 262,5kW och 717000kWh som innebär en energitäckningsgrad på 94% vilket medför att fjärrvärmeeffekten minskar från 220kW till 87,5kW. En kylmaskinslösning med tänkt kylmaskin klarar av att täcka 67% av effektbehovet och 86% av energibehovet. Fjärrvärmen skulle med kylmaskinslösningen minska från 220kW till 130kW. Investeringskostnaden för värmepumpslösningen med frikyla beräknas till 2090000kr och för kylmaskinen 750000kr. Nettobesparingen för 10 år blir för värmepumpar med frikyla 2930000kr medan kylmaskinerna är dyrare i drift än befintlig kylmetod. Nuvärdet efter 10 år blir för värmepumparna 1220000kr
As electricity consumption increases and more demanding equipment is installed, it is interesting to study which method is best suited for cooling off unwanted heat and if that heat can be used where it is desired. The aim of this report is to compare two solutions economically to cool two server halls adjacent to each other. The purpose of the report is that it should be the basis for an investment decision by the property owner. The operators in the server halls develop a total power of 104kW. The total area of the two halls of about 100m2 constitutes to only a small part of the 9877m2 large property in which they are located. The remaining part of the property serves as an upper secondary school. The work has been carried out by means of site visits, literature studies, energy consumption mapping, production of a duration chart and energy demand calculations. The property has a maximum power requirement of 350kW and consumes 956000kWh. The cooling is today supplied by three older cooling units. The heat developed in the server hall is used as primary heat for the school, but the property owner believes it is not as effective as it could be and that the system is unable to deliver sufficiently hot flow temperature. A heat pump solution would account for 75% of the power requirement would supply 262.5kW and 717000kWh, which means an energy coverage of 94%, which reduces the district heating power from 220kW to 87.5kW. A cooling machine solution with the specified cooling unit is capable of covering 67% of the power requirement and 86% of the energy demand. The district heating would decrease with 90kW from present values. The investment cost of the heat pump solution with boreholes is estimated at 2090000kr and for the cooling unit 750000kr. The net savings for 10 years will then be 2930000kr for the heat pumps while the cooling machine solution would be more expensive in operation than the existing solution. The net present value for the heat pumps after 10 years will amount to 1220000kr.

Denna uppsats undersöker motiven bakom byggandet av fjärrvärmesystem i Tre svenska städer. Sopförbränningsanläggningen Ålidhemsverket i Umeå, samt det fjärrvärmesystem som är kopplat till anläggningen, och fjärrvärmesystemen i Karlstad och Mjölby. I fallet Ålidhemsanläggningen var Umeås växande befolkning, med ökad befolkningstäthet som följd en viktig faktor. Politikerna menade att luftföroreningarna till följd av eldning för bostadsvärme riskerade bli omfattande. Även sophanteringen väntades bli problematisk i takt med att staden blev större. När stadsdelen Ålidhem skulle byggas under 1960-talet uppstod ett läge där värme från sopdestruktion kunde användas. Miljonprogramssatsningen var en av de stora anledningarna till att fjärrvärmesystem byggdes i många svenska städer. De tre städerna byggde sina respektive system i olika tider varför det är intressant att jämföra dessa tre fall. Karlstads fjärrvärmesystem var det första i Sverige och stod klart under sent 1940-tal, Umeå byggde sitt under sent 1960-tal medan byggandet i Mjölby skedde under 1980-talet. I Karlstads fall var det behovet av extrakraft som ledde till byggande av kraftvärmeverk, och sedan fjärrvärmesystem. I Umeå var miljöaspekterna centrala. I Mjölby bestod drivkrafterna i stor utsträckning av statligt förd energipolitik i tiden efter oljekriserna, då politikerna hade för avsikt att minska landets beroende av fossila bränslen.

I vår uppsats har vi analyserat Systembolaget och Svenska Spels styrdokument samt två av deras reklamfilmer i syfte att förstå hur tvetydiga demokratiska och ekonomiska värden kan uttryckas. Med utgångspunkt i ekonomistiska resonemang om att det i offentlig verksamhethar skett en förskjutning av vilka värden som prioriteras, ofta på bekostnad av de demokratiskavärdena, har vi undersökt hur värden gestaltas i två hybridorganisationer, en organisationsform som enligt teorin är särskilt utsatta för intressekonflikter sprungna ur offentliga och privata styrlogiker. Genom att kvalitativt studera bolagens styrdokument hur värden uttrycks samt hur dessa återspeglas i bolagens kommunikation fann vi att motstridiga ekonomiska och demokratiska värden var representerade men inte på ett sådant sätt att det finns anledning att anta att ekonomiska intressen tränger undan demokratiska värden. Slutsatsen är att hybridorganisationer har en särskild utmaning i att tillgodose konkurrerande intressen men att det går att nå en balans mellan dessa.

1st of may 2003, a new energy system based on electricity certificates, was initiated in Sweden. The purpose with this system, is to stimulate an enlargement of energy production from renewable sources. The electricity system, ist built on that the producers of energy from renewable sources confer a electricity certificate from the government for every produced MW energy from renewable sources. The electricity certificate is supposed to be turned over and with that generate reciepts to the producers. Furthermore there is an obligation for the energyusers und energysuppliers, that means that the users and the suppliers every year the 1st of april got to have electricity certificates in proportion to their energy consumption during previous year. If the obligation isn´t fulfilled, a charge is to be paid to the government. A electricity certificate can consequently be said to be one from the government exhibited certificate of that a certain amount of energy from use of renewable sources has been produced. What kind of certificate is then the electricity certificates supposed to be?

In the government bill 2002/03:40, the electricity certificate is said to constitute a financial instrument. After a closer analysis of this statement, it is shown that the prerequisits to be classified as a financial instrument, isn´t fulfilled, wherefore the electricity certificates can´t be considerd as financial instruments. The electricity certificate is rather to be considered as payment instruments, since the electricity certificates makes it possible for the energyproducers to achieve a value. The payment instrument the electricity certificate is ought to be, is an instruction. How has then the energyusers and suppliers been obliged to fulfil these from the government drawn instructions. The government has through chapter 4 i law about electricity certificates, the rigt to obliged energyusers and suppliers to pay an amount, i.e to do the energyusers and suppliers to the requested. The conduct can be compared to the right the government has in claiming taxes. What the government consequently can be said to do, is to obliged the energy users und suppliers to pay directly to the holder of the instructions. The economic content of this, is consequently that the government transfer their right to impose taxes to the producers of energy from renewable sources, so that they can assimilate an economic support. To consider the electricity certificates as payment instruments, implies however that what the government really does when it gives electricity certificates to energy producers, is to give a direct grant for production of energy from renewable sources. Such a grant is however to be considered as prohibited according to art. 87 Rometreaty, since it can lead to a distorted competition on the common market of energy. Since electricity certificates can´t be classified as payment instruments, neither a transfer of the right to impose taxes, since such a solution, legally contemplate, isn´t possible, the electricity certificates can´t be classfied as anything else then a new judicial phenomenon in swedish right.

Den 1 maj 2003 infördes ett nytt energisystem i Sverige baserat på elcertifikat. Syftet med systemet är att stimulera en utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor. Elcertifikatsystemet bygger på att producenterna av el från förnybara energikällor tilldelas ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme. Elcertifikaten skall kunna omsättas och därmed generera intäkter till producenterna. Vidare finns det en kvotplikt, som innebär en skyldighet för elanvändare och elleverantörer att den 1 april varje år inneha elcertifikat i förhållande till sin förbrukning av el under det föregående året. Fullgörs inte kvotplikten, skall en avgift betalas till staten. Ett elcertifikat kan således sägas vara ett av staten utgivet intyg om att produktion av en viss mängd el har skett med användande av förnybara energikällor. Vad för slags bevis skall elcertifikaten då anses utgöra?

I prop 2002/03:40 sägs att elcertifikaten skall anses utgöra finansiella instrument. Efter en närmare analys av detta påstående, visar sig dock förutsättningarna för finansiella instrument, inte vara uppfyllda av elcertifikaten, varför elcertifikaten inte bör vara att anses som finansiella instrument. Snarare torde elcertifikaten vara att anse som betalningsinstrument eftersom elcertifikaten gör det möjligt för elproducenterna att erhålla ett värde. Det betalningsinstrument det torde röra sig om är en anvisning. Hur har då de kvotpliktiga förpliktats infria dessa av staten utställda anvisningar? Staten har genom kap. 4 i lag om elcertifikat, rätt att förplikta de kvotpliktiga att utbetala ett belopp, dvs att göra de kvotpliktiga till de anmodade. Förfarandet kan liknas vid den rätt staten har att utkräva skatt. Vad staten kan sägas göra, är att förplikta de kvotpliktiga att betala direkt till innehavaren av anvisningen. Den ekonomiska innebörden av detta, är följaktligen att staten överlåter sin beskattningsrätt till elproducenterna, för att de skall kunna tillgodogöra sig ett ekonomiskt stöd. Att betrakta elcertifikaten som betalningsinstrument, innebär att vad staten egentligen gör när den ger ett elcertifikat till elproducenterna, är att ge ett direkt bidrag till stöd för produktion av el från förnybara energikällor. Ett sådant direkt statligt stöd är dock att anse som förbjudet enligt art. 87 Romfördraget, eftersom det kan leda till att konkurrensen snedvrids på marknaden för el. Eftersom elcertifikaten inte kan betraktas som betalningsinstrument, och inte heller som en överlåten beskattningsrätt eftersom en sådan lösning, juridiskt sett, inte är möjlig, kan elcertifikaten inte klassificeras som något annat är ett nytt rättsligt fenomen i svensk rätt.

I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts.     Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike.
In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.

Before the regulation of opium as a “narcotic” in Sweden in 1923, opium was not regulated for its intoxicating properties and was freely available. But not in any kind of shop. Opium was legally available only through the pharmacies. This thesis explores how this free availability of a narcotic was understood by its traders, the pharmacists. The title of this thesis – The Value of Poison – indicates how opium could be conceptualized both as a safe, everyday remedy essential to keep freely available and as a drug of intoxication. As a poison it could be articulated as a matter of primarily pharmacological, not moral or medical, concern. This also gave the pharmacists, with their special knowledge of pharmaka (drugs, poisons), an autonomous space of knowledge free from the ever more intruding “medical gaze”. But, in order to articulate this kind of understanding of opium, another kind of knowledge was needed to be acknowledged: that of the user. In this articulation a “sensus communis” was tied in with a broader cultural knowledge of drugs. Problems with opium were focused on the danger of acute poisoning, not recreational intoxication. Concepts that could have problematized this kind of use were rearticulated as problems either of illegitimate trade, unregulated markets and advertising or of draconian regulation by greedy or sloppy doctors. These rather opposite elements were made equivalent through the articulation of ignorance in both cases, thus further emphasizing the special knowledge of the pharmacist. The thesis locates a process of contradiction that contributes to the eventual diminishing of the discourse of poison towards the end of the period. The pharmaceutical knowledge that guaranteed the discourse was based on a “pharmaceutical gaze” on pharmaka. It pierced through the drug to identify its constituent parts. In this process it was promised that the different effects of opium would be separated. “Narcotic” could be a by-product, to be discarded or controlled, without dispensing of other therapeutic effects. With this ever deeper knowledge of opium, knowledge in the pharmacies was made insufficient for the full understanding or opium, and so too was that of the traditional user. The era of opium as a poison was over.
Före den första särlagstiftningen om narkotika i Sverige 1923 reglerades inte opiumets rusgivande egenskaper. Drogen var fritt tillgänglig i handeln. Men inte i vilken butik som helst. Opium kunde bara köpas lagligt på landets apotek. Den här avhandlingen undersöker hur denna fria tillgänglighet av narkotika förstods av droghandlarna själva, apotekarna. Titeln pekar på hur opium på en och samma gång kunde tänkas som en säker husmedicin vars tillgänglighet var avgörande för folkhälsan och som en rusgivande drog. Som ”gift” artikulerades det som en i första hand farmakologisk angelägenhet, inte en moralisk eller medicinsk. När de talade på detta sätt upprättade apotekarna, genom sin särskilda kunskap om farmaka, ett eget rum för sitt vetande, fritt från läkarnas allt mer genomträngande ”kliniska blick”. Men för att kunna artikulera denna förståelse av opium krävdes också att en annan typ av kunskap vidkändes: brukarens. Genom denna artikulation knöts brukarnas ”sensus communis” samman med en bredare kulturell kunskap om droger. De av opiumets problem som lyftes fram handlade om akut förgiftning, inte rekreationellt rusbruk. De begrepp som hade varit möjliga att användas för att problematisera denna senare form av bruk reartikulerades: antingen förpassades de till den olagliga handeln, de oreglerade marknaderna och reklamen, eller också till de drakoniska regleringarna som giriga och slarviga läkare stod bakom. Apotekarna artikulerade dessa båda helt motstående element som ekvivalenta genom en brist på kunskap, vilket i sin tur ytterligare stärkte deras egen kunskapsmakt. Avhandlingen lokaliserar även en processande motsägelse som sker när giftets diskurs tynar bort vid slutet av den undersökta perioden. Den farmaceutiska kunskap som underbyggde diskursen vilade på en ”farmaceutisk blick” på farmaka. Denna genomborrade drogämnet för att avslöja dess beståndsdelar. Genom denna process utlovades att opiumets olika effekter skulle kunna skiljas från varandra. ”Narkotikan” kunde ses som en bieffekt, som kunde kastas åt sidan eller kontrolleras separat, utan att opiumets kvarvarande terapeutiska effekter minskade. Denna allt djupare kunskap medförde att de enskilda apotekarnas eget vetande på apoteken inte räckte till för att fullt ut förstå opium, och därmed bröts även samartikulationen med brukarnas kunskap. Tidseran när opium var ett gift tog därmed slut under mellankrigsperioden.

This thesis is mainly concerned with how equality is related to social and individual wellbeing. It is widely believed that inequalities are both necessary and beneficial for society. This has been repudiated by recent studies claiming the opposite. This thesis will first elaborate on the concept of equality before investigating the relation between inequalities and different components of wellbeing with the use of a literature review. It finds that several adverse effects are correlated with inequalities and that competition might be an explanation for- as well as an amplifier of the adverse effects. Based on these findings, the thesis presents some guidelines for incorporating equality within a set of policy-areas. It concludes that the main points of importance are to avoid connecting the ability and merit of a person to the value of that person as well as to achieve material equality: both these working as a foundation for a subjective feeling of equality in value.

Problemdefinition: problembilden som existerar ur ett arkiv- och informationsvetenskapligt perspektiv är hur värderingen av verksamhetsinformation ska gå till vid en konkurs av ett helägt kommunalt bolag samt vad som händer med handlingsbeståndet i avseende bevarande och gallring. Syfte: uppsatsens huvudsyfte är att skapa ett vägledningsinstrument som ska gå att använda vid riktiga konkurser av helägda kommunala bolag där frågor om handlingsbeståndets värdering, bevarande och gallring förekommer.  Metod: uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som analyseras med en hermeneutisk analysmetod uppdelad efter två frågor där ovan nämnda vägledningsinstrument skapas och testas. Fallstudien analyserar en fiktiv konkurs av det helägda kommunala bostadsbolaget Torsby Bostäder AB. Fråga 1 söker finna svar på vad som juridiskt och praktiskt händer med handlingsbeståndet vid en konkurs i avseende bevarande och gallring. Fråga 2 undersöker genom en modifierad analysmodell de rättsliga, ekonomiska och kulturella värden användare eventuellt söker finna i verksamhetsinformation i form av utvalda handlingstyper hos analysobjektet genom att utgå ifrån Geoffrey Yeos användarperspektiv vilket utgörs av en användartaxonomi och värde- och ändamålsmodell med komplement av temporala värderingsprinciper från Erik Borglund, Lena-Maria Öberg samt Theodore Schellenberg.  Resultat: handlingsbeståndet kommer sannolikt tas över av arkivmyndigheten i Torsby kommun med bibehållen handlingsoffentlighet. Rättsligt och ekonomiskt värde är överlag de vanligast förekommande värdena med kulturellt värde endast som en möjlighet enligt särskilda premisser. Fallstudien förutser dock en värdeförskjutning över tid från rättsliga och ekonomiska värden till kulturella värden. Slutsatser: vägledningsinstrumentet fungerar, det kan svara på uppsatsens två frågor vilket ger hypotesen att instrumentet sannolikt även fungerar för konkurser av andra helägda kommunala bolag bortom endast bostadsbolag. Instrumentet är dock komplext och ytterligare studier behöver utföras. För praktisk tillämpning så krävs en enklare struktur och för hantering så krävs dels arkivariekompetens dels erfarenhet av en bred mängd handlingstyper. Ytterligare forskning bör även utföras inom autenticitet för helt digital verksamhetsinformation.